Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 Sverig Sveriges PENSIONÄRSFÖRBUND Södermanlands distrikt Skrivelse Vad hände när "Pulsen" försvann. Vi talar i många sammanhang om ett demokratiskt förfarande. Alla människor ska behandlas lika. Så är naturligtvis även tanken med Landstinget i Södermanland. Detta bör även gälla kostnader för den enskilda människan vad gäller sjukvården i Södermanland. Personer som inte bor i Eskilstuna, och behöver besöka Mälarsjukhuset, måste själva bekosta sina resor dit. Detta beror på att den nuvarande politiska majoriteten har gjort förändringar i sjukresesystemet. Detta drabbar alla som inte bor inom det sjukvårdsområde till viket man måste resa för sin behandling. Det medför naturligtvis en stor kostnad för dem som måste göra många resor till andra sjukhus. Genom att fatta nedläggningsbeslutet rörande "Pulsen" tog landstinget bort möjligheten att kunna resa billigt och miljövänligt. Alla har inte egen bil eller anhöriga som kan ställa upp med skjuts. Vi föreslår att Södermanlands Läns Landsting avsätter resurser så att så att "Pulsen" kan trafikera samma sträckor som tidigare. SPF:s LPR-grupp gm: Kjell Larsson

15

16 Söderma Sveriges PENSIONÄRSFÖRBUND Södermanlands distrikt Geriatrisk kompetens på vårdcentralerna I en tidningsartikel av professor Barbro Beck-Friis påtalar hon att kroppen på äldre ger andra signaler än på yngre. T.ex. kan svår infektion inte nödvändigtvis medföra hög feber. En bruten lårbenshals (efter fall) kan göra ont i knä istället för höften. En hjärtinfarkt ge smärta någon annanstans än i bröstet, kanske endast medföra väldig trötthet. Om konsulterad läkare inte har rätt kompetens kan symtomen feltolkas. Vår fråga är om ditt parti kommer att arbeta för att det skall finns geriatrisk kompetens på våra vårdcentraler. Barbro Andersson SPF-ledamot i landstingets pensionärsråd Ditt svar kan du maila till vår sammankallande i gruppen larsa31@telia.com

17 Sveriges PENSIONÄRSFÖRBUND Södermanlands distrikt Landstinget Södermanland Skrivelse Länspensionärsrådet Dialys på Kullbergska sjukhuset. En person som idag bor inom Katrineholmsområdet och måste ha dialys flera gånger i veckan, måste åka till Mälarsjukhuset i Eskilstuna eller till Nyköpings sjukhus. Detta innebär stora kostnader och ibland dessutom många problem. Speciellt ju sämre personen är rent fysiskt kanske t.o.m.måste ha liggande transport. Vi föreslår att man även ska kunna få dialysbehandling på Kullbergska Sjukhuset. SPF:s LPR-grupp gm: Kjell Larsson

18 Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR HN-HOS Länspensionärsrådet Att. Inge Jonsson Svar på frågeställningar inför LPR 8 december Hej! Här kommer svar på de frågor som du skickat in till oss. Fråga 1: Ineffektivitet eller systemfel i administrationen - Hur tänker landstinget åtgärda och förkorta ledtiderna mellan olika besök/svar för att snabbare komma till operation? För att främja en god cancervård enligt intentionerna i den nationella cancerstrategin, som bl.a. innebär skapandet av Regionala Cancer Centra (RCC), har landstinget tidigare i höst beslutat att se över de lokala insatser som krävs för att leva upp till intentionerna. En utredning/kartläggning av cancervårdens processer i Sörmland har påbörjats. I arbetet ingår att identifiera och kartlägga vilka insatser som krävs för att förbättra hela vårdprocessen (lokalt och regionalt) för patienter med cancer i enlighet med intentionerna i den nationella cancerstrategin. Arbetet ska fokusera på tre områden: Samverkan med den regionala nivån (Uppsala och Örebro) Samspel med arbetet som sker i de regionala vårdprogramgrupperna Nuvarande vårdprocesser inom länet. I landstinget pågår sedan tidigare ett utvecklings- och förbättringsarbete under devisen Från bra till bäst. Arbetet syftar bl.a. till att utveckla en allmän modell för cancervårdprocesser. Redan har bröstcancerprocessen kartlagts och förslag på förbättringar har börjat införas i verksamheterna. En viktig del av arbetet med bröstcancer var att finna sätt att korta ner utredningstiderna med målet att göra hela utredningen med mammografi, punktion och svar på undersökningarna samma dag. De övriga vårdprocesser som ska kartläggas under nästa år är prostatacancer, tjocktarmscancer och lungcancer. (Besvarat av Svante Sjöstedt, Styrgruppen för cancerstrategin) Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lpr\inges LPR \Publmapp LPR \7. Svar på frågor till LPR doc SID 1(6) Utskriftsdatum: :03

19 Fråga 2: Angående ny lag om patientsäkerhet - Hur stärks patientsäkerheten? Hur planerar landstinget att arbeta systematiskt med patientsäkerhetsarbetet samt arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador? Den nya patientsäkerhetslagen, som träder i kraft 1 januari 2011 ställer tydligare krav på vårdgivarna att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador och betonar patientens aktiva roll i patientsäkerhetsarbetet. Grunden för patientsäkerhet är en kultur där patienten sätts i fokus och alla medarbetare bidrar till ett kontinuerligt förbättringsarbete. För att möta de nya kraven har en ny Patientsäkerhetsenhet (PSE) som rapporterar direkt till hälso- och sjukvårdschefen bildats. Enheten utför på Hälso- och sjukvårdsledningens uppdrag uppföljning och analyser av händelser och avvikelser fördjupade utredningar och analyser inom patientsäkerhetsområdet omvärldsbevakning utvecklingsarbete inom patientsäkerhetsområdet. Uppdraget för PSE fokuserar på att göra risk- och händelseanalyser och på förvaltning av avvikelsehanteringssystemet Synergi. Vidare ansvarar enheten för att genomföra utbildningsinsatser inom patientsäkerhetsområdet. Patientsäkerhetsenheten ska arbeta tillsammans med chefsläkarfunktionen, läkemedelskommittén, vårdhygien, patientnämnden, förbättringsstödjarna Bra till bäst m.fl. för att kunna göra helhetsbedömningar av patientsäkerhetsriskerna och samordna de åtgärder som krävs för att förbättra säkerheten. För att involvera patienterna i patientsäkerhetsarbetets alla delar och för att i än högre grad än tidigare använda sig av patienternas synpunkter i analys och lärande är ett nära samarbete med Patientnämnden av stor betydelse. Det är också av största vikt att informera om upptäckta risker och genomföra förbättringar till alla delar av Hälso- och sjukvården så att patientsäkerhetsarbetet präglas av helhetssyn och samordnade åtgärder som får genomslag i hela verksamheten. En del i uppdraget för den nya enheten är att utveckla patientsäkerhetsronder med deltagande av divisionsledningarna och verksamheterna. Följande områden inom ramen för uppdraget kommer att fokuseras under 2011: ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lpr\inges LPR \Publmapp LPR \7. Svar på frågor till LPR doc SID 2(6) Utskriftsdatum: :03

20 Händelse- och riskanalyser. Börja använda NITHA, ett instrument för att dokumentera händelseanalyser och som är framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting Punktprevalensmätningar (vårdrelaterade infektioner, basala klädregler och hygienrutiner, trycksår) inom ramen för Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet Introducera och utbilda verksamheterna i SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt Rekommendation) som ett verktyg för strukturerad kommunikation Utveckla den övergripande analysen av avvikelserapporteringen i Synergi för att lära och förbättra Starta med patientsäkerhetsronder Medverka i introduktionen av Infektionsverktyget för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner (en del av Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet) Ta fram en patientsäkerhetsberättelse som summerar abetet Genomföra och utvärdera en patientsäkerhetskulturenkät Utveckla samarbetet med Patientnämnden för att öka patienternas involvering i patientsäkerhetsarbetet Utveckla patientsäkerhetssidorna landstingets intranät och externa webbplats Sammanfattningsvis tror jag att den nya lagen och de initiativ landstinget tagit kommer att bidra till att stärka patientsäkerheten. (Besvarat av Svante Sjöstedt, Patientsäkerhetsenheten) Fråga 3 - Bromsmedicin vid Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är en sannolikhetsdiagnos. Det finns inget enskilt prov eller undersökning som ger helt säker diagnos. Differentialdiagnostiken mot demenssjukdom orsakad av annat än Alzheimers sjukdom, till exempel kärlsjukdom i hjärnan, kan vara svår. Att få en demensdiagnos är ett svårt besked för patienten och som läkare måste man vara övertygad om att det med största sannolikhet rör sig om en demenssjukdom. Läkemedel mot Alzheimers sjukdom används endast på denna indikation och är därmed stigmatiserande. Det är svårt att använda dessa läkemedel på försök, för att se om de hjälper, vilket ibland kan ske till exempel vid behandling av depression. Vi har nyligen haft ett uppmärksammat fall i Sörmland där en patient fick diagnosen Alzheimers sjukdom som senare visade sig vara fel. Där framkom många svårigheter som en patient kan drabbas av om inte korrekt diagnos ställs. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lpr\inges LPR \Publmapp LPR \7. Svar på frågor till LPR doc SID 3(6) Utskriftsdatum: :03

21 Läkemedel mot Alzheimers sjukdom är inte biverkningsfria, ett inte obetydligt antal patienter får biverkningar från mag-tarmkanalen. Den positiva effekten på demenssymptomen kan vara svår att utvärdera och enligt nationella riktlinjer görs en slutlig utvärdering sex månader efter insättningen. För att denna ska bli så bra som möjligt krävs också kontinuitet bland vårdpersonalen, vilket inte alltid är fallet. Man brukar säga att en tredjedel av patienterna förbättras av läkemedlen, en tredjedel är oförändrade i sitt tillstånd och en tredjedel försämras. Att man inte försämras kan tolkas som en förbättring och på så vis kommer man fram till siffran att 63 % av patienterna förbättras. Vi har ingen anledning att tro att vi har fler eller färre patienter med demenssjukdom i Sörmland, vi borde ligga på riksgenomsnittet. De svårigheter i bedömningen som nämns ovan borde också vara desamma i hela landet. Efter diskussion med kollegor inom geriatriken i Sörmland kan vi inte ge ett entydigt svar till varför förskrivningen ser ut som den gör. Vi bedömer att vi följer vårdprogrammet för Sörmland som i sin tur bygger på nationella riktlinjer. Det vore intressant att se i vilken utsträckning dessa läkemedel förskrivs på Minnesmottagningar respektive primärvården samt hur ofta behandling inleds och sedan avslutas efter ordentlig utvärdering där det framgått att behandlingen inte givit önskat resultat. Den tillgängliga statistiken visar bara hur många personer som står på dessa läkemedel enligt definierad dygnsdos. (Besvarat av Görel Wachtmeister, verksamhetschef Ger/Rehabkliniken NLN) Fråga 4 - Tillgång till läkemedel inom terapiområden I IMS Health Rapport, okt 2010, Ojämlik hälso- och sjukvård en rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 på sid finns diagram som mycket bra beskriver hur försäljningen av läkemedel i Sörmland förhåller sig till övriga län. Av rapporten framgår att Sörmland ligger lågt när det gäller Alzheimer, osteoporos samt TNF-alfa vid reumatisk sjukdom. Vid KOL ligger Sörmland mycket högt och vid MS i den övre regionen. När det gäller bröstcancer och behandling med trastuzumab (Herceptin) är det svårt att göra jämförelser mellan länen, då detta läkemedel tas hem på rekvisition och inte via recept. Av bifogad bilaga Preparat i topp försäljning av läkemedel på rekvisition framgår att Herceptin är det läkemedel som tas hem mest via rekvisition. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lpr\inges LPR \Publmapp LPR \7. Svar på frågor till LPR doc SID 4(6) Utskriftsdatum: :03

22 Läkemedelskommittén följer noga utvecklingen inom ovanstående områden och är medvetna om att Sörmland behöver öka förskrivningen av läkemedel inom vissa områden där vi ligger lågt. Bifogar IMS Health Rapport, okt 2010, Ojämlik hälso- och sjukvård en rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 (Besvarat av Gösta Lööf, apotekare i Läkemedelskommittén) Fråga 5 - Nutrition som ämne för studiedag LPR är välkomna att kontakta Rose-Marie Hedlund, chefsdietist Paramedicin Sörmland, för en diskussion om detta. Fråga 6 Dialysbehandling på Kullbergska sjukhuset Länets njursjukvård har sedan 2003 och särskilt sedan 2005 varit föremål för en ständigt pågående förändring och förbättring. Frågan om en dialysmottagning vid Kullbergska Sjukhuset i Katrineholm (KSK) är på inget sätt ny men har varit föremål för en grundlig utredning inför det politiska beslutet (Hälso- och sjukvårdsnämnden ) om att inrätta en njurmedicinsk mottagning på KSK men att samtidigt avstå från att etablera en hemodialysmottagning påsamma ställe. Beslutet grundade sig på följande och fortfarande aktuella punkter: 1. viktigt att bygga ut den njurpreventiva (dvs. förebyggande) hälsooch sjukvården för att i tidigare skede sätta in adekvat behandling för att helt undvika eller i bästa fall skjuta upp starten av hemodialysbehandling. Dessa åtgärder riktas i dag till riskgrupper i befolkningen genom primärvården och de njurmedicinska mottagningar som finns vid länets tre sjukhus. 2. för att uppnå det under punkten 1 beskrivna mål etablerades en njurmedicinsk mottagning vid KSK vilket tidigare saknades och gjorde att systematiskt förebyggande arbete kunnat bedrivas. 3. dålig tillgång på läkare med njurmedicinsk kompetens i Sörmland och i hela landet. Nyrekrytering då och i dag bedöms vara näst intill omöjlig. Antalet njurmedicinska specialister är lågt, nationellt och lokalt, och deras arbetsinsatser måste därför koncentreras till färre enheter om alla njurmedicinska patienter ska kunna erbjudas en säker vård med hög kvalitet och tillgänglighet. 4. etableringen av en dialysmottagning på KSK skulle då som nu inte vara försvarbart pga. a) Bemanningssvårigheter främst läkare och sjuksköterskor med dialyskunskap och därmed medföra en b) Risk för minskad patientsäkerhet och c) Kontinuitet liksom ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lpr\inges LPR \Publmapp LPR \7. Svar på frågor till LPR doc SID 5(6) Utskriftsdatum: :03

23 d) Kostnad per behandlingsplats blir mycket dyr samtidigt som det finns kvarvarande dialyskapacitet att använda i främst Nyköping. En etablering av dialysmottagning på KSK skulle e) Omöjliggöra samtidig satsning på tidig förebyggande åtgärder inom den begränsade ekonomiska ramen För att säkerställa en fortsatt god och säker vård för patienter med redan befintlig njursjukdom eller risk för utveckling av njursjukdom är det viktigt att de begränsade resurser som finns inom länet (och landet) används på ett effektivt sätt så att det förebyggande arbetet ger flest individer möjlighet att i tidigt skede erhålla korrekt vård. Bara därigenom kan vi totalt sett minska antalet patienter som i slutet är i behovet av dialys. (Besvarat av Hans Tanghöj, divisionschef Närvård) Hälsningar e.u Katarina Carlsson Chefssekreterare Hälso- och sjukvårdsledning ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lpr\inges LPR \Publmapp LPR \7. Svar på frågor till LPR doc SID 6(6) Utskriftsdatum: :03

24 "Enligt Regelbok för bedrivande av Primärvård i Landstinget Sörmland finns inga hinder för att Vårdcentral kan anställa geriatriker. Intresse finns hos vårdcentralerna men det är inte utbrett i form av att flera geriatriker är anställda på vårdcentral. Intresse gäller framför allt att geriatriker från sjukhus kommer ut på medbedömningar på vårdcentral. Hälsoval ser inga hinder för att antalet anställda geriatriker i primärvården kan öka." Hälsningar Mats Henningson Landstinget Sörmland Enheten för Hälsoval Sörmland

25