Tuberkulos. En skrift om världens mest spridda infektionssjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tuberkulos. En skrift om världens mest spridda infektionssjukdom"

Transkript

1 Tuberkulos En skrift om världens mest spridda infektionssjukdom

2 Den här skriften är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om sjukdomar. Fonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och lungforskningen. Trots att Hjärt-Lungfonden årligen delar ut cirka 167 miljoner kronor kan fonden bara tillgodose cirka 15 procent av de sökta medlen. En av fondens uppgifter är därför att samla in mer pengar. Ett 90-konto är givarens garanti för att pengarna går till ändamålet. Svensk Insamlingskontroll kontrollerar regelbundet alla organisationer med 90-konto. Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning för att de medicinska resultaten snabbt ska komma till praktisk användning inom sjukvården. ISBN Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel , Fax Insamlingskonton: pg , bg Organisationsnummer Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

3 Tuberkulos, eller tbc, är den mest spridda smittsamma infektionssjukdomen i världen och skördar miljontals liv varje år. I västvärlden betraktas sjukdomen ofta som något som hör det förflutna till. Inget kan vara mer felaktigt. I fattiga länder med eftersatta infrastrukturer och sociala missförhållanden är tbc-problemet fortfarande överväldigande. År 2011 registrerades 8,7 miljoner nya fall av tbc i världen och 1,4 miljoner avled i sjukdomen. Tuberkulos smittar via luften och är inte relaterat till någon form av riskbeteende vi behöver alla andas. Även om de flesta fallen är koncentrerade till låginkomstländer och sjukdomen därför fortfarande ses som fattigdomsrelaterad, leder bland annat globaliseringen till att sjukdomen återigen utgör ett hot även i västvärlden, framför allt för de mest utsatta grupperna. Kraftfulla, internationellt samordnade insatser behövs i form av nya läkemedel, effektiva vaccinationsprogram och nya metoder för att hitta smittbärarna, om tuberkulosen i världen ska bringas under kontroll. Tuberkulos är i dag en behandlingsbar sjukdom, men många frågor återstår att lösa. I Sverige har tuberkulosen varit så gott som försvunnen i flera decennier. Men på senare år har smittspridningen ökat avsevärt och i dag registreras enligt den senaste statistiken cirka 600 nya fall om året. Många av de sjuka är dessutom bärare av resistenta och multiresistenta stammar av tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis. Nya krafttag krävs således i kampen mot tbc, också i Sverige. Större satsningar på forskning och information behövs för att den fortfarande goda beredskapen mot tbc ska kunna bibehållas. Den här skriften är ett led i det arbetet. Texterna vill ge en samlad bild av tuberkulosen i Sverige och världen i dag. De olika avsnitten beskriver hur tuberkelbakterien sprider sig och får fäste i kroppen, hur sjukdomen yttrar sig och vilka behandlingar Innehåll 6 Lungorna 9 Tuberkulos 16 Symptom och diagnos 22 Behandling 25 Riskfaktorer 29 Allmänfarlig sjukdom 36 Forskning Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 3

4 Antal per Tuberkulos i Sverige Antalet insjuknade i tuberkulos i Sverige har sjunkit dramatiskt under 1900-talet, inte minst tack vare Hjärt-Lungfondens kamp mot det som för bara 100 år sedan var en utbredd folksjukdom. som finns att tillgå. Här uppmärksammas också den senaste forskningen kring tuberkulos. Dagens kunskap om sjukdomen är inte fullständig och det behövs ständigt nya satsningar på forskning, inte minst genom allmänna insamlingar från engagerade människor. Hjärt-Lungfonden har ett långvarigt och gediget engagemang i kampen mot tuberkulos. Engagemanget sträcker sig tillbaka till början av förra seklet, då tbc-situationen i Sverige var jämförbar med den som i dag råder i fattiga länder. Omkring hälften av alla dödsfall i åldersgruppen år berodde på tbc. I februari 1904 bildades Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos, som sedermera bytte namn till Svenska Nationalföreningen mot Hjärt- och Lungsjukdomar, Hjärt-Lungfonden. Verksamheten började med ett upprop till svenska nationen undertecknat av dåvarande kronprinsen, sedermera kung Gustaf V, och alla Sveriges lungläkare. Uppropet vädjade till allmänheten att delta i kampen mot tuberkulosen genom att lämna bidrag till forskning och sjukvård. Pengarna skulle användas till fler vårdplatser för att bota tuberkulossjuka, bättre möjligheter att isolera kroniska smittbärare, inrättandet av särskilda lungsjukhus och dispensärer, men också till åtgärder mot social misär som underlättade sjukdomsspridningen. Hjärt-Lungfonden är fortfarande engagerad i kampen mot tbc genom att finansiera hela eller delar av olika forskningsprojekt. Huvuddelen av fondens verksamhet inriktar sig dock numera på att stödja forskningen kring hjärt-kärlsjukdomar den sjukdomsgrupp som i dag ligger bakom hälften av alla dödsfall i Sverige. Drygt hundra år efter krafttaget mot tuberkulos står Hjärt-Lungfonden bakom ett nytt nationellt upprop. Den här gången gäller det vädjan om stöd till kampen mot hjärt-kärlsjukdomar. 4 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

5 Bara en på tio av dem som smittas av tbc utvecklar sjukdomen. Ibland bryter den inte ut förrän efter flera decennier.

6 LUNGORNA Så fungerar lungorna Lungorna är våra andningsorgan. De har till uppgift att ombesörja gasutbytet i kroppen genom att förmedla syrgas från luften till blodet, och koldioxid från blodet till luften. Lungorna finns i brösthålan i var sin lungsäck. De liknar koner, med spetsarna uppåt och baserna vilande mot mellangärdet, gränsmuskeln mot bukhålan. Lungorna är uppdelade i lober som i sin tur består av mindre segment. Varje lob utgör en enhet och har separata förgreningar av luftrör och blodkärl. Lungvävnadens uppbyggnad är sådan att den skapar största möjliga kontaktyta för gasutbytet mellan luft och blod. Inandningsluften kommer in i lungorna via luftrören som kallas bronker. Luftstrupen delar sig i två huvudbronker som går till vardera lungan och delar sedan upp sig trädlikt i allt tunnare bronker, allt längre in i lungvävnaden. De grövre bronkerna är uppbyggda ytterst av ringar eller bågar av brosk som i samverkan med bronkmuskulaturen ger nödvändig stabilitet. Bronkernas insida täcks i huvudsak av ett ytligt cellskikt som kallas epitelceller. Men där finns också slemproducerande celler omgivna av celler försedda med fina flimmerhår, cilier. Flimmerhårens funktion är att ständigt rensa luftrören genom att transportera slemmet uppåt mot struphuvudet och svalget där det kan sväljas ned. Slemmet för med sig främmande partiklar som kommit in i luftvägarna. De tunnaste bronkgrenarna är mindre än två millimeter och kallas bronkioler. De saknar brosk och avslutas i klasar med lungblåsor, alveolerna. En vuxen människa har omkring 300 miljoner alveoler, och det är i dessa som gasutbytet sker. 6 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

7 Hos människan är det främst lungorna som drabbas av tbc och infektionen kan få fäste var som helst i lungvävnaden. Luftstrupe Huvudbronker Bronkioler Alveoler Blod från hjärtat Blod till hjärtat Lungkapillärer Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 7

8 8 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS Lungblåsorna är omgivna av ett tätt nätverk av lungkapillärer, hårfina blodkärl med tunna väggar som leder blodet förbi alveolernas tunna membran. Här tar blodet upp syre från inandningsluften och avger samtidigt den koldioxid som bildats vid ämnesomsättningen i kroppens celler. Blodet som ska syresättas passerar lungorna genom lilla kretsloppet. Syrefattigt blod med hög koldioxidhalt strömmar från höger hjärtkammare in i lungartären som följer luftrörens förgreningar ut mot lungkapillärerna kring alveolerna. Där avger blodet koldioxiden och tar upp syre från inandningsluften. Det syresatta blodet lämnar lungorna via lungvenerna som leder till hjärtats vänstra förmak. Blodet fortsätter därifrån till vänster kammare som via stora kroppspulsådern, aorta, pumpar ut det i kroppen. Lungornas eget behov av syrerikt blod säkras via bronkialartärer från aorta. I området mellan lungorna, där huvudbronkerna och de stora blodkärlen går in, finns också lymfbanor och lymfkörtlar som samlar upp och fördelar lymfa från och till lymfbanorna. Lymfa är ett annat ord för lymfvätska eller vävnadsvätska, den del av blodplasmat som har passerat kapillärernas kärlväggar efter att ha givit näring åt vävnadscellerna och tagit upp deras avfallsprodukter. Lungorna saknar känsel- eller smärtnerver. Däremot finns nerver som kan utlösa hostreflex vid retning. Bronkerna kan vidgas genom nervimpulser och det sker i första hand genom inverkan av adrenalin, ett hormon från binjurarna som förs till lungorna med blodet.

9 TUBERKULOS När bakterierna får fäste Tuberkulos, eller tbc, är en smittsam infektionssjukdom som angriper lungor och andra organ hos människor och djur. Hos människan drabbas främst lungorna. Sjukdomen orsakas av Mycobakterium tuberculosis, en tunn, stavformad bakterie som är svår att upptäcka i mikroskop utan speciella färgningstekniker. Tbc har hemsökt människan sedan stenåldern men sambandet mellan tuberkelbakterien och sjukdomen fastställdes först 1882 av den tyske läkaren och bakteriologen Robert Koch. Hans upptäckt belönades med Nobelpriset i medicin Tuberkelbakterien är släkt med leprabakterien och ett 60-tal andra arter av atypiska mykobakterier. De flesta är helt ofarliga för människor med normalt immunförsvar. Tbc smittar främst via andningsvägarna. Sjukdomen sprids lättast när personer med obehandlad lung-tbc hostar eller nyser. Tuberkelbakterierna finns i den aerosol (små vattendroppar med någon tusendels millimeter i diameter) som kommer ut i luften från den tbc-sjuke. Varje liten vattendroppe kan innehålla 1 3 tuberkelbakterier, och dropparna i aerosolen är precis lagom stora för att nå ända ner till lungblåsorna hos den som råkar andas in dem. Det räcker att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna för att en lokal infektion, kallad primärinfektion, ska uppstå efter 3 12 veckor. Bakterierna som den sjuke hostar eller nyser ut kan hålla sig levande i luften i upp till två timmar. De dör av solljus och luftdrag, men i mörk och fuktig miljö kan smittämnet överleva längre, ibland i månader. Smittrisken ökar vid trångboddhet, dålig ventilation och mörker. Tbc-infektionen kan få fäste var som helst i lungorna. Men inandade bakterier kan också angripa Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 9

10 lymfkörtlarna och halsmandlarna. Om smittan kommer in i kroppen via mat och dryck infekteras tarmarna först, medan bakterier som kommer in i blodet sprids via blodbanan. En tuberkulös primärinfektion i lungorna är en begränsad infektion i lungvävnaden och i angränsande lymfkörtlar. I nio fall av tio läker den ut av sig själv. Tuberkelbakterierna som når lymfkörtlarna i lungan bekämpas av vita blodkroppar från kroppens immunförsvar. Den kampen lämnar typiska spår efter sig i form av en hård ärrvävnad just på de ställen där primärinfektionen inträffat. Sådana förhårdnader kallas tuberkler (från latinets tuberculus, liten knöl) och har också givit namn åt sjukdomen. Bara en på tio insjuknar Bara 10 procent av dem som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland långt senare, kanske efter flera decennier. Den varierar i förlopp och smittsamhet från person till person. Vid så kallad öppen lungtuberkulos bildas väldigt många bakterier. Det beror på att infektionen som fått fäste i lungvävnaden bildar hålrum av olika storlekar, så kallade kaverner som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och följaktligen goda villkor för kraftig tillväxt. Personer med öppen tbc är mycket smittsamma. I regel räcker det med en titt i mikroskopet för att bekräfta detta. Upphostningsprov från patienter med öppen tbc vimlar av tuberkelbakterier. Sluten tbc, å andra sidan, är svårare att bekräfta. I sådana fall förekommer inga hålrum med bakteriehärdar i lungvävnaden. Upphostningarna innehåller för få bakterier för att de skulle kunna upptäckas direkt i mikroskop. Tuberkelbakterierna måste i stället odlas fram i laboratoriet under flera veckor. Tuberkelbakterierna delar sig nämligen endast var 10 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

11 tjugonde timme, alltså sextio gånger långsammare än till exempel tarmbakterier. Sluten lungtuberkulos är inte lika smittsam och ännu inte lika allvarlig som den öppna varianten av sjukdomen. Men patienter med sluten tbc måste också behandlas för att eliminera risken att deras sjukdom övergår i öppen tbc. Uppskattningsvis bär en tredjedel av jordens befolkning på tbc i dess latenta form. Skälet till att sjukdomen inte bryter ut är att immunsystemet håller bakterietillväxten under kontroll. Men om detta naturliga försvar försvagas på grund av åldrande, andra sjukdomar eller immunnedsättande behandling kan dessa personer utveckla aktiv tuberkulos. Under senare tid har det rapporterats många fall från västvärlden där personer som behandlats med läkemedel mot autoimmuna och reumatologiska tillstånd har utvecklat tbc-sjukdom som förmodligen legat latent i tiotals år. I de fall då tuberkelbakterierna får ordentligt fäste kan de spridas med blodet till andra delar av lungan. Ett stort antal små infektionshärdar bildas på många ställen i lungorna och runtom i kroppen, vilket medför svåra symptom för patienten i form av allmänpåverkan, hög feber och envis hosta. Tillståndet kallas miliartuberkulos och kräver medicinering i större doser och under längre tid. När tbc-bakterierna sprider sig från lungornas tuberkulösa härdar till lungsäcken drabbas patienten av en tuberkulös lungsäcksinflammation (pleurit). Personer med öppen tbc är mycket smittsamma och deras upphostningsprov vimlar av tuberkelbakterier som är lätta att upptäcka i mikroskop. Lung-tbc är vanligast Enligt Smittskyddsinstitutets statistik för 2011 är lungtuberkulos, som även kallas lungsot, fortfa- Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 11

12 rande den dominerande tbc-formen i Sverige. Drygt 60 procent av de rapporterade patienterna hade tbc i lungan. Näst vanligast är tbc i lymfkörtlar, 23 procent av de sjuka noteras i statistiken för år Enligt statistik från mars 2012 rapporterades totalt 595 fall av tuberkulos i Sverige under 2011 en minskning med 13 procent jämfört med Ett vanligt sätt att insjukna i tbc i Sverige är att en så kallad latent tbc som en person har levt med i många år övergår i klinisk sjukdom. Tuberkelbakterier som har levt kvar i patientens till synes utläkta tbc-härdar från en primärinfektion aktiveras och formar nya härdar i lungorna. Latent tbc uppkommer i regel i samband med att kroppens immunförsvar besegrar en primärinfektion av tbc och bildar tuberkler i lymfkörtlarna. Där kan tbc-bakterier kapsla in sig och sova i många år utan att vare sig ge symptom eller vara smittsamma. Men en latent tbc medför livslång tbc-risk. Ungefär 90 procent av de latent infekterade får ingen tbc, och märker kanske inte ens att de är bärare av bakterien. Hos de övriga kan den slumrande tuberkelbakterien reaktiveras och orsaka tbc inom några år eller efter flera decennier. Tbc-smittan sprids främst genom personer med öppen lungtuberkulos. Sluten tbc och tbc i andra organ än lungan är inte särskilt smittsamma. Det beror på att tuberkelbakterierna sprids i mycket mindre omfattning än vid öppen lungtuberkulos. För spädbarn, som är särskilt känsliga för tbc, kan däremot också en primärinfektion vara livsfarlig, då tuberkelbakterierna snabbt kan sprida sig i hela kroppen. Tbc utanför lungorna Bakterier som når hjärnhinnorna orsakar tuberkulös hjärnhinneinflammation (meningit) som är den allvarligaste formen av tbc. Patienterna insjuknar under flera dagar med feber, tilltagande huvudvärk, 12 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

13 Barn, gamla, personer med nedsatt immunförsvar samt invandrare från tbc-smittade områden är mest sårbara.

14 psykiska symptom och medvetandesänkning. Tillståndet är särskilt svårbehandlat och för vissa patientgrupper extra känsliga för tbc, till exempel spädbarn, kan tuberkulös meningit vara livshotande. En tbc-infektion behöver inte alltid ta vägen via lungorna för att få fäste i kroppen. Så gott som alla organ, från lymfkörtlar, tarmar, bukhinnor och skelett till njure, binjure, bitestikel och hud, kan angripas av tbc, också direkt, genom smitta på mindre vanliga sätt. Människor kan få i sig tuberkelbakterier via mat eller dryck, eller direkt i blodet genom exempelvis infekterade injektionsnålar. Lymfkörteltuberkulos drabbar främst halsens lymfkörtlar och halsmandlarna. Något ovanligare i Sverige är tuberkuloshärdar i skelett och leder, som kan förekomma var som helst i kroppen men oftast i kotorna i ryggraden. Symptomen varierar och beror på vilken led eller vilket ben som drabbas. När ryggraden infekteras av tuberkelbakterier kan en kall abscess uppkomma. Det är en varhärd som varken är inflammerad eller gör ont, men kan förflytta sig nedåt längs ryggraden. I vissa fall bildas en kanal från abscessen till huden, där det uppkommer ett sår som ger ifrån sig var innehållande stora mängder tuberkelbakterier. Tuberkulos i huden kan sprida sig långsamt som en rödbrun förändring, oftast i ansiktsregionen hos den sjuke. Den kan också yttra sig som ställen med förtjockningar eller mörk missfärgning av huden. Vid njurtuberkulos infekteras själva njurarna eller urinvägarna. Hos män infekteras ibland prostata eller bitestiklar i samband med sådan tbcinfektion. Multiresistent tbc Multiresistent tuberkulos, MDR-TB, definieras som den sjukdom som orsakas av Mycobakterium tuberculosis, men som är resistent mot två av de tre 14 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

15 antibiotika som har god förmåga att döda tuberkelbakterierna. Den första alarmerande rapporten om denna nya form av tbc kom under tidigt 1990-tal från Denver i USA, där det rapporterades om en tillfrisknadsgrad av endast 40 procent, där mer än 30 procent av patienterna var döende och där 40 procent av dem förblev kroniskt sjuka och infekterade, trots den bästa tillgängliga behandlingen. Inledningsvis ansåg man att multiresistent tbc endast drabbade personer med allvarliga riskfaktorer, som exempelvis hiv och status som hemlös med missbruksproblem. I dag har den här typen av bakteriestammar fått så omfattande spridning att upp till 20 procent av alla tbc-fall är av den multiresistenta typen. Länder i det gamla Sovjetunionen och i Afrika är särskilt svårt drabbade. Ibland kan upp till 30 procent av alla nya tbc-fall uppvisa ett sådant mönster av multiresistens. En ännu mer skrämmande form av MDR-TB upptäcktes år 2006 i Sydafrika. Där dog 52 av 53 smittade patienter (de flesta bar dessutom på en hiv-infektion) efter i genomsnitt 16 dagar av omfattande multiresistent tbc, XDR-TB. Sedan dess har fall av XDR-TB rapporterats i alla europeiska länder, inklusive Sverige. Bara mellan 10 och 40 procent av dem har tillfrisknat. Enligt den senaste statistiken från världshälsoorganisationen WHO (mars 2010) beräknas årligen runt människor drabbas av XDR-TB. Multiresistent tbc botas med stor svårighet. Patienten behandlas med upp till 7 8 antibiotika under en tid av minst 18 månader. Bieffekter och allvarliga negativa reaktioner är vanliga och behandlingen är dessutom mycket dyr. Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 15

16 SYMPTOM OCH DIAGNOS En envis hosta Envis hosta, värk i bröstet och blodiga upphostningar är några symptom på tbc i lungorna. Många drabbade blir också trötta och utan aptit. När tbc drabbar lungorna, vilket är vanligast, får den sjuke ofta en envis hosta och upphostningar under flera veckor. Patienten kan ha ont i bröstet och det kan också komma blod i upphostningarna. Ibland händer det att lungtuberkulos i tidigt skede är helt symptomfri trots tydliga spår av sjukdomen i lungorna. Lungförändringarna upptäcks i sådana fall vid rutinmässig lungröntgen. Vid tbc i lungor eller andra organ är det vanligt att den som blir sjuk känner sig svag, allmänt hängig, trött och aptitlös. Många tuberkulospatienter blir allt magrare och kan få måttlig men långdragen feber och nattsvettningar. Vid miliartuberkulos är symptomen med allmänpåverkan och feber särskilt tydliga. Tbc i lymfkörtlarna märks vanligen genom förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Körtlarna växer långsamt och ibland kan det gå hål på huden och var komma ut. 16 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

17 Tuberkuloshärdar i skelettet och leder ger symptom på de ställen där de råkar förekomma: i knän, höfter eller ryggkotor. Tbc i ryggraden medför varierande symptom beroende på vilken led eller vilket ben som drabbas. Smärtor är vanliga och tbcangreppet kan också ge en typisk puckel på ryggen. Bakteriologiska prover Misstänkta fall av lungtuberkulos brukar remitteras till specialister på lungklinik eller infektionsklinik. Där fastställs eller utesluts diagnosen tbc genom en rad undersökningar. Först och främst görs en grundlig genomgång av patientens sjukdomshistoria och eventuella tidigare röntgenbilder. Därefter genomförs en lungröntgenundersökning. På röntgenbilder av lungorna är det ofta lätt att upptäcka typiska, sjukliga förändringar i lungvävnaden som kan bero på tbc. Om inga sådana förändringar syns har patienten troligen inte lung-tuberkulos. Om lungröntgen visar misstänkta förändringar tar läkarna ytterligare prover. Ibland tas dessa prover för säkerhets skull även om röntgenbilden är normal. Patienten får hosta upp slem i en burk och innehållet i upphostningsprovet skickas till laboratoriet. Där undersöks provet dels direkt i mikroskop, dels genom odling av eventuella tuberkelbakterier. Vid den mikroskopiska undersökningen försöker man bekräfta förekomsten av tuberkelbakterierna. Dessa framträder tydligt som små stavformade strukturer, ungefär tre tusendels millimeter långa och knappt en halv tusendels millimeter breda. Bakterierna är synliga tack vare en speciell färgningsteknik i laboratoriet. Om ett upphostningsprov innehåller tillräckligt många tuberkelbakterier för att de ska kunna upptäckas direkt i mikroskop, kan man vara säker Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 17

18 på att patienten som lämnat provet är tbc-sjuk och smittsam. Bronkoskopi är ett annat sätt att ta prov från luftrören för mikroskopi och bakterieodling. Det görs hos patienter som har torrare hosta och sämre förutsättning att lämna upphostningsprov. Bronkoskopi görs under lokalbedövning. Ett tunt, böjligt instrument förs ner i lungorna genom näsan eller munnen. Läkaren kan undersöka luftrörens insidor och ta prover. Bakterieodling tar tid I Sverige görs alltid bakterieodling från tbcmisstänkta, även i de fall då undersökningen i mikroskop redan bekräftat förekomsten av mykobakterier. Man vill fastställa att det säkert rör sig om tuberkelbakterier och inte om någon släkting inom mykobakteriernas stora familj. Odlingen kan också visa om bakterierna man har hittat är resistenta mot ett eller flera av de läkemedel som vanligen används för att behandla tbc. Vid tbc utanför lungorna ställs diagnosen genom att tuberkelbakterierna påvisas genom odling, till exempel i ledvätska eller i vävnadsprover. Bentuberkulos syns också på röntgenbilder. Nackdelen med bakterieodling är att det tar upp till sju veckor innan man får det slutgiltiga odlingssvaret. Först då kan man avgöra säkert vilken typ av mykobakterie som finns i ett prov, och vilka läkemedel som fortfarande är verksamma mot den. Långsamheten beror på tuberkelbakteriernas mycket långsamma tillväxt. Tuberkulintest (som också kallas Mantoux-test eller PPD-hudtest) är en vanlig metod att tillgripa när man vill undersöka om en person är infekterad med tbc. Testet används också för att undvika vaccinering mot tbc (BCG-vaccinering) av individer som redan är infekterade med tuberkelbakterier. 18 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

19 Tuberkulintest görs genom att en liten mängd vätska, tuberkulin, sprutas in i huden på underarmen. Tuberkulinet innehåller ett antal av tuberkelbakteriens proteiner och kan avslöja om kroppen redan har ett visst immunförsvar mot tbc. En sådan positiv reaktion på testet kommer i regel tre dagar efter PPD-sprutan. En liten upphöjning och förhårdnad visar sig på huden, och om dess diameter överskrider sex millimeter är det ett tecken på att individen är infekterad av tuberkelbakterier eller närbesläktade så kallade atypiska mykobakterier. Reaktionen på testet blir positiv oavsett om den som testas är infekterad men inte sjuk (latent tbc), eller om det redan pågår en aktiv tbc-sjukdom med tydliga symptom. I det senare fallet visar dock tuberkulintestet kraftigare utslag i huden. Provsvaret blir positivt också hos personer som vaccinerats mot tbc, liksom hos dem som varit utsatta för andra, mindre farliga mykobakterier, släktingar till tbc-bakterien. Det är också vanligt att personer som är sjuka i andra sjukdomar, exempelvis aids, testar falskt negativt på ett tuberkulintest trots att de är infekterade av tbc-bakterien. Snabbare test på molekylnivå Tuberkulintestet ger inte utslag förrän fyra till sex veckor efter det att en person blivit smittad med tbc. Därför har man sedan en tid börjat använda tillförlitligare metoder vid diagnostik av infektion med tuberkelbakterier. Vid diagnos av misstänkt tbc gör man inte bara mikroskopi och bakterieodling, utan ofta också PCR (polymeraskedjereaktionen), en metod som går ut på DNA-kopiering. PCR masskopierar arvsmassan hos den mykobakterie som smittat en individ. Mätbara mängder DNA från smittämnet gör det möjligt att med stor säkerhet bestämma vilken bakterie som orsakat infektionen. Den stora fördelen med Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 19

20 PCR är att det bara tar ett till två dygn att få resultatet. Det kan i vissa fall rädda liv, framför allt hos små barn med tuberkulös hjärnhinneinflammation som måste ha behandling snabbt. Däremot kan PCR inte skilja på levande och döda bakterier. En annan DNA-baserad metod som blir allt viktigare i identifieringen av de bakteriestammar som svarar för en tbc-smitta är RFLP (Restriction Fragment Length Polymorphism). Genom att påvisa och registrera olikheter i bakteriernas arvsmassa kan man med hjälp av RFLP tydligt särskilja olika bakteriestammar från varandra. Därigenom kan man bland annat avgöra om en person har återinsjuknat i tbc därför att den ursprungliga behandlingen inte helt lyckades slå ut den gamla bakteriestammen, eller om patienten smittats på nytt med en ny bakteriestam, och i så fall med vilka resistensegenskaper. Immunologiska tester Under de senaste decennierna har man tagit fram relativt enkla immunologiska tester som hjälper till att förebygga och diagnosticera tbc bland patienter med immunproblem. En analysmetod som kallas IGRA-test (Interferon-Gamma Release Assays) och som baseras på ett enkelt blodprov håller på att ersätta tuberkulintestet. Testet kan med större säkerhet hitta latent tbc-sjukdom, speciellt för de mest sårbara personerna som barn, gamla, personer med immunproblem och invandrare från smittade områden. Tack vare den förbättrade diagnosen går det att förebygga nya, aktiva fall av tbc och i många fall kan det betyda skillnaden mellan liv och död. 20 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

21 Det är mycket ovanligt med tbc i den yngre svenskfödda befolkningen.

22 BEHANDLING Långvarig medicinering Tbc som upptäcks i tid kan nästan alltid botas med hjälp av läkemedel. Alla som är smittade behöver inte behandlas, bara de som visar tecken på sjukdom. Patienter med smittsam tbc måste inte läggas in på sjukhus. Hela behandlingen kan genomföras i öppenvård förutsatt att patienten är samarbetsvillig och inte har andra sjukdomar som kräver vård på sjukhus. Tbc behandlas framför allt med antibiotika. Det gäller såväl lungtuberkulos som tbc i andra delar av kroppen. Det är nödvändigt att kombinera två eller flera läkemedel för att minska risken för att bakterierna utvecklar resistens, det vill säga motståndskraft mot de vanligaste tbc-läkemedlen. Patienten börjar sin behandling med läkemedlen isoniazid och rifampicin i kombination. För ännu effektivare terapi läggs pyrazinamid till som tredje medel under de två första behandlingsmånaderna. I väntan på svar från bakterieodlingen och på besked om resistens får patienterna även etambutol. Terapin blir då så effektiv att den totala behandlingstiden kan förkortas från tolv till sex månader. Läkemedlen mot tbc tas i de flesta fall i tablettform vid ett enda tillfälle dagligen. Det är av största vikt att den sjuke tar sina mediciner under minst sex månader. Den som får rätt behandling och sköter sin medicinering blir med största sannolikhet smittfri, oftast redan efter två veckor, och så småningom botad. Risken för att utveckla resistent tbc ökar hos den som avbryter behandlingen för tidigt eller tar sina mediciner oregelbundet. Behandlingen av resistenta bakterier är besvärlig och dyr, och omfattar ännu fler preparat. Socialstyrelsens nya vårdprogram mot tbc i Sverige förordar en strängare övervakning av patien- 22 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

23 ternas följsamhet i den föreskrivna behandlingen. Införandet av ett sådant behandlingsstöd har ansetts nödvändigt sedan ett fåtal dödsfall i tbc inträffat nyligen i Sverige, då patienterna inte har tagit sina mediciner. Behandlingsstödet motiveras också av ökningen i antalet tbc-fall i Sverige och av hotet från bakteriestammars benägenhet att utveckla resistens. Behandlingsstödet omfattar dels grundlig information till patienten, dels direkt observerad terapi, DOT. I början av en tbc-behandling informeras alla patienter noggrant om sjukdomen och smittspridningen, men också om vikten av regelbunden medicinering. DOT innebär att patienten sväljer sina mediciner under övervakning, särskilt i början av behandlingen. Därefter kan läkemedlen ges i dosett för varje vecka. I öppenvård kontrolleras patienter med pågående behandling minst varannan månad. Sjukvården uppmärksammar särskilt patienterna som missköter kontrollerna, till exempel genom uppsökande verksamhet. Alla tbc-patienter som är smittsamma är skyldiga att underkasta sig behandling, enligt smittskyddslagen. Den som behandlas för tbc är sjukskriven bara under en kortare period i början av behandlingen. Under resten av tiden kan de flesta leva normalt. För den som har skött sin medicinering är risken Det är mycket viktigt att den tbc-sjuka sköter sin medicinering. Inledningsvis får han eller hon svälja medicinen under övervakning. Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 23

24 24 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS för återinsjuknande mycket liten. Behandlingseffekten är mycket god även hos patienter med hivsmitta eller aids. I de fall där läkemedel inte hjälper mot tuberkulosen finns alltid speciella omständigheter. Patienten kanske inte tar sin medicin eller inte tål den. Till exempel kan behandling med isoniazid, rifampicin och pyrazinamid hos en del personer framkalla biverkningar i levern, och hos vissa personer som får etambutol kan synen och färgsinnet påverkas tillfälligt. Läkemedel fungerar också dåligt när bakterierna är resistenta eller när tuberkulosen är alltför långt framskriden. Vissa patienter kan ha ett kraftigt försvagat immunförsvar på grund av andra sjukdomar eller annan läkemedelsbehandling. Behandlingen är den enda standardiserade och vetenskapligt beprövade för att bota tbc och det krävdes mer än 40 års farmakologiska försök för att hitta den rätta kombinationen. Först i slutet av 1980-talet kunde världshälsoorganisationen WHO slutgiltigt godkänna den sex månader långa intensivterapin. I dag finns det dock risk för att dessa farmakologiska framgångar från 1900-talet går förlorade. Ökningen av läkemedelsresistent tuberkulos sänker sakta förmågan att framgångrikt behandla tbcpatienter. Bot mot multiresistent tbc kräver behandling med upp till 7 8 typer av antibiotika under minst 18 månader. Behandlingen är mycket dyr och ger många och svåra biverkningar. I vissa fall kan patienter med tbc vara hjälpta av operation. Vid sådana ingrepp avlägsnar kirurgerna skadade lungdelar, vilket minskar bakteriebördan för patienten.

25 RISKFAKTORER Låg risk för tbc hos svenskfödda Tbc är ett av världens viktigaste folkhälsoproblem. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att omkring en tredjedel av jordens befolkning, cirka två miljarder människor, är smittade av tuberkelbakterien, utan att vara sjuka. Nästan varannan flykting i världen bär också på symptomfri latent tbc. Varje år insjuknar nästan nio miljoner människor i tbc världen över. Antalet dödsfall till följd av tbc uppgår till 1,4 miljoner årligen. Situationen är särskilt allvarlig i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa, samt i de nya stater som tillkom inom det forna Sovjetunionens område. Afrika har det högsta antalet drabbadesoch döda per capita. Det globala problemet förvärras av spridningen av hiv och en ökande förekomst av behandlingsresistent tbc. Totalt 19 procent av de turberkulossjuka vara smittade med någon av tuberkelbakteriens resistenta stammar. Förekomsten av tbc har ett tydligt samband med utvecklingsnivå och välstånd i ett land. Undernäring, trångboddhet och bristande hygien är riskfaktorer som underlättar sjukdomsspridningen, konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter likaså. Tbc var vanligt också i Sverige under 1900-talets förra hälft. Ännu år 1940 insjuknade cirka svenskar i tbc, och antalet dödsfall uppgick till nästan per år. Under decennierna därefter har tbc-förekomsten sjunkit till som lägst 410 fall under Sverige är i dag ett av de länder i världen som har lägsta antalet tbc-fall i förhållande till folkmängden, även om antalet nya tuberkulosfall ökade markant mellan 2003 och Från 2010 till 2011 noterades dock en Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 25

26 minskning med 13 procent. Enligt Smittskyddsinstitutets statistik för år 2011 rapporterar Stockholms läns landsting överlägset flest fall, därefter följer Västra Götaland och Skåne. Antalet fall påverkas framför allt av hur många flyktingar som bosatt sig i respektive landsting de senaste åren. 89 procent av alla fall av tbc som rapporterades 2011 utgjordes av utlandsfödda av vilka hälften kommit från Afrika, framförallt från Somalia och Eritrea. Under 2011 konstaterades multiresistens hos 17 av de sjuka, samtliga var födda utomlands rapporterades 64 fall bland svenskfödda och medianåldern för kvinnor var 48 år och för män 54 år. Fall bland svenskfödda i yngre åldrar förekom främst bland personer med minst en utlandsfödd förälder. Nio av de svenskfödda smittades troligen utomlands och för 14 var smittotillfället oklart. Riskfaktorer för tbc En rad faktorer kan öka risken för en individ att insjukna i tbc. Risken är förhöjd för personer som i stor utsträckning varit utsatta för smitta, till exempel genom att någon i familjen eller i den närmaste umgängeskretsen har eller tidigare haft öppen tbc. Uppväxt eller längre vistelse i ett land där tbc är vanligt förekommande ger också högre risk, liksom tidigare genomgången tbc. Tbc-risken är högre även för personer som rör sig i miljöer där den statistiska risken att bli sjuk i tbc är högre än på annat håll. Det gäller till exempel barn vars föräldrar eller annan nära kontakt i hushållet kommer från ett land med hög tbc-förekomst, men också vissa yrkesgrupper inom sjukvård och omsorg, laboratoriearbete, obduktionsverksamhet och flyktingmottagning. Risken för insjuknande i tbc är större också för individer vars ålder eller hälsotillstånd gör dem 26 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

27 Figuren visar antalet insjuknade i tbc från 1989 och fram till Den röda linjen är utlandsfödda personer och den blå svenskfödda mindre kapabla att bekämpa en eventuell infektion. Den gruppen omfattar spädbarn och åldringar vars immunförsvar inte fungerar fullt ut och, på samma grunder, socialt missgynnade personer utsatta för undernäring, trångboddhet, missbruk av alkohol eller narkotika. Andra parallella sjukdomar som försvagar kroppen underlättar också för en eventuell tbc att bryta ut. Hiv-smittade är särskilt utsatta, eftersom virusinfektionen hos dem angriper specialcellerna i immunförsvaret som spelar en särskilt viktig roll i kroppens bekämpning av mykobakterier. Barn som exponeras för tuberkelbakterier samtidigt som de har mässlingen eller kikhosta löper också högre risk att insjukna i tbc. Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 27

28 Under senare år har det förekommit smittspridning både på daghem och i skolor. Det finns en rad andra sjukdomar som försvagar immunförsvaret och gör den sjuke sårbarare vid en eventuell tbc-smitta: diabetes, kronisk lungsjukdom, silikos (stendammlunga), elakartad blodsjukdom eller annan cancer, tidigare mag-tarmkirurgi och njursjukdom. Vissa läkemedel som verkar genom att undertrycka immunförsvaret ökar också risken för insjuknande genom att de får latent tbc att vakna till liv. Cellgifter mot tumörer, kortison mot reumatism och immunsuppressiv terapi efter organtransplantation är några sådana behandlingar. Svår reumatism och svåra inflammatoriska tarmsjukdomar behandlas sedan en tid med läkemedel som motverkar TNF-alfa, ett cellprotein som verkar fylla flera funktioner i såväl infektionsförsvaret som tumörförsvaret. Medicinerna som hämmar TNF-alfa har i regel god effekt på sjukdomarna men kan kopplas till en viktig biverkning de kan återuppväcka latent tbc hos tidigare smittade patienter med svårartade fall av öppen tbc som följd. En annan riskfaktor för förvärrad sjukdomsbild och död i tbc är den lägre beredskap som kan finnas i ett samhälle där tbc är en sällsynt sjukdom, som till exempel i Sverige. Bristande kunskap bland läkarna om tbc kan leda till att diagnos och behandling av sjukdomen fördröjs, vilket i sin tur kan leda till ökad smittspridning eller allvarligare sjukdomsförlopp, exempelvis hjärnhinneinflammation orsakad av tuberkelbakterier. Under de senaste åren har bland annat rapporterats om smittspridning både på daghem (från vuxna till barn) och i skolmiljö (från vuxna till skolelever eller mellan skolbarn). 28 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

29 ALLMÄNFARLIG SJUKDOM Så arbetar myndigheterna Strategin för att förebygga och bekämpa tbc är likartad i alla länder där tbc förekommer som folksjukdom. Förutom en allmän strävan att höja levnadsstandard och kunskapsnivå hos befolkningen försöker myndigheterna tillämpa enkla och säkra metoder för att hitta alla tbc-sjuka som smittar men som ännu inte fått behandling. Målsättningen är att ge alla sådana personer en effektiv läkemedelsbehandling, och att kontrollera att patienterna följer behandlingen under tillräckligt lång tid för att bli smittfria. Tbc är en relativt sett ovanlig sjukdom i Sverige. I den yngre svenskfödda befolkningen är tbc mycket ovanlig. Flest fall inträffar bland äldre och bland utrikesfödda personer. Det är angeläget att hålla tuberkulosdiagnosen i åtanke vid långvarig hosta och/ eller andra oklara sjukdomssymptom, speciellt hos individer som kan ha varit utsatta för smitta tidigare i Sverige, till exempel vid arbete inom sjukvård, eller efter vistelse/uppväxt i land där tbc är vanligt. Icke desto mindre dör människor i Sverige fortfarande av tbc. Under 1990-talet avled cirka 40 personer om året. Hos ett tiotal av dessa upptäcktes sjukdomen inte förrän efter döden. I ett land med mycket låg tuberkulosförekomst, som Sverige, är största faran att en eventuell tbcdiagnos blir bortglömd eller förbisedd, påpekar smittskyddsspecialisterna. Tbc ingår bland de sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen och klassificeras som en allmänfarlig sjukdom. Lagen stadgar att alla tbc-fall måste anmälas till smittskyddsläkaren i det lokala landstinget och till Smittskyddsinstitutet. Eftersom tbc-smitta kan överföras också mellan människor och djur, måste även Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 29

30 Om husdjur eller boskap varit i nära kontakt med en person med smittsam tbc måste de undersökas av länsveterinär. länsveterinären kopplas in i de fall där husdjur eller boskap varit i nära kontakt med någon med smittsam tbc. Läkaren som ställer diagnosen tbc hos en patient har ansvaret för att fallet behandlas på lämpligt sätt, men också för att det anmäls och att skyddsåtgärder mot smittspridningen vidtas och efterföljs. Personer som smittats med tbc är skyldiga att följa läkarnas anvisningar om behandling, och måste hjälpa sjukvården att försöka spåra smittan. De sjuka måste lämna uppgift om den eller de personer som smittan kan ha kommit från eller förts vidare till. Tuberkulospatienter som inte medverkar eller sköter sin behandling rapporteras till smittskyddsmyndigheterna som kan besluta om tvångsåtgärder, exempelvis tvångsisolering. 30 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

31 Viktigt hitta smittkällorna Smittskyddsinstitutet har regeringens uppdrag att sammanställa alla anmälda tbc-fall och att fortlöpande informera berörda myndigheter, läkare och veterinärer om tbc-förekomsten i Sverige. Smittskyddslagen förordar också smittspårning vid tbc, ett arbete som utförs dels av lungklinikerna i landstingen, dels av Smittskyddsinstitutet. Det är behandlande läkares ansvar att vid varje nyupptäckt fall av tbc utföra så kallad miljöundersökning/kontaktundersökning/smittspårning, oavsett om patienten bedöms som smittsam eller inte. Syftet är att hitta smittkällan och eventuellt andra personer som kan ha smittats av samma smittkälla. Men miljöutredningen vill också ta reda på om den aktuella patienten i sin tur kan ha smittat någon annan person med tbc. Utredningen omfattar en grundlig intervju med patienten, patientens familj och alla närkontakter som patienten har haft i bostaden, skolan, på arbetsplatsen och i privatlivet för övrigt. Patientens familje- och sjukdomshistoria, levnadsvanor, sociala situation och bostadsförhållanden kartläggs, till exempel för att fastställa om den sjuke tillhör någon särskild riskgrupp. Eventuella husdjur kontrolleras också noggrant, eftersom dessa mycket väl kan infekteras och sprida smittan vidare. Uppgifter om datum för de första symptomen hos den sjuke och en uppskattning av den tidsperiod under vilken patienten kan ha blivit smittad är också värdefulla. Alla som har haft nära kontakt med tbc-patienten kallas till undersökning och får genomgå tuberkulintest och lungröntgenundersökning. Närkontakter med symptom hosta eller heshet eller andra oklara sjukdomssymptom, till exempel feber, undersöks omedelbart, liksom alla barn under 15 år, gravida kvinnor och personer med försvagat immunförsvar, hiv-infekterade i synnerhet. Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 31

32 Uppgiften om exponering för tbc-smittan och resultat av undersökningen meddelas i förekommande fall till mödravårdscentral, barnavårdscentral eller skolhälsovård för dokumentation i hälsojournalen. Bakteriens fingeravtryck avslöjas Det är numera möjligt att följa och bekräfta misstänkta smittvägar för tbc genom så kallad molekylärepidemiologisk typning av tuberkelbakteriestammar från patientproven. Metoden bygger på genetisk analys av bakteriestammarnas arvsmassa. Varje klon av bakterier uppvisar sitt speciella DNA-mönster ett fingeravtryck och kan jämföras med andra kloner. På det sättet kan möjliga epidemiologiska samband mellan tuberkulospatienter påvisas, även sådana som inte kommer fram genom vanlig smittspårning. Molekylärepidemiologisk typning är särskilt användbar vid en anhopning av sjukdomsfall, till exempel vid utbrott av tbc på sjukhus och andra institutioner, då det gäller att klarlägga smittkedjan och spåra en eventuellt gemensam smittkälla. Den genetiska typningen kan också ge besked om huruvida det rör sig om en ny smitta utifrån eller om en bakteriestam som legat latent i kroppen och vaknat till liv. Förutom denna typning undersöks bakteriernas motståndskraft mot de läkemedel som används vid standardbehandling (resistensundersökning). Detta för att kunna anpassa behandlingen vid behandlingsresistent tbc. I dag finns ett flertal omfattande internationella databaser som möjliggör kartläggning av den globala spridningen av olika tbc-stammar. I Sverige genomför Smittskyddsinstitutet molekylär typning av resistenta tuberkelstammar sedan 1994 och metoden har redan bidragit till upptäckten av flera tidigare okända smittkedjor. Exempelvis identifierades ett stort kluster av Mycobacterium 32 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

33 tuberculosis med resistens mot isoniazid, ett av de vanliga läkemedlen i behandlingen av tbc. Smitta med denna bakteriestam finns i Sverige sedan mitten av 90-talet. Riktad vaccination mot tbc I samhällets förebyggande åtgärder mot tbc ingår vaccination med så kallat Bacillus Calmette- Guérin-vaccin, BCG. Vaccinet har funnits sedan 1920-talet och ingår sedan 1974 i Världshälsoorganisationens, WHOs, globala vaccinationsprogram. Cirka 100 miljoner barn i världen vaccineras årligen. BCG-vaccinet innehåller en levande försvagad bakteriestam av Mycobacterium bovis, benämnd Mycobacterium bovis-bcg, som framkallar en lindrig infektion och stimulerar immunförsvarets beredskap mot eventuella framtida angrepp från tuberkelbakterier. BCG är hittills det enda vaccinet som används på bred front mot tbc i världen, trots att det sannolikt inte har någon större effekt för att minska tbc-spridning i samhället. Vaccinets styrka är dess goda skyddseffekt mot de allra farligaste tuberkulosformerna miliartuberkulos och tuberkulös hjärnhinneinflammation som främst drabbar små barn. BCG är för närvarande det enda tillgängliga vaccinet mot tbc. Fram till 1975 vaccinerades de flesta nyfödda barn i Sverige med BCG-vaccin. Rutinen avbröts dels på grund av den ringa förekomsten av nya tuberkulosfall i Sverige, dels på grund av en rad biverkningar av vaccinationerna. Vetenskapen har genom åren varit oenig om i vilken grad BCG verkligen skyddar mot tuberkulos. Olika kliniska försök har lett till motsägelsefulla resultat med en effekt av BCG som varierat mellan inget skydd alls och ett 80-procentigt skydd. Anledningen till dessa olikheter är okänd. Det mesta tyder dock på att BCG har en god skyddande effekt Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 33

34 34 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS hos barn. Däremot avtar immuniteten inom 10 till 15 år efter vaccineringen. I dag tillämpas riktad vaccination med BCG i Sverige, vilket innebär att vaccination erbjuds till barn och ungdomar som bedöms löpa ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta. Det gäller framför allt barn och ungdomar som bor tillsammans med någon med pågående eller tidigare tbc, liksom barn och ungdomar med ursprung från länder med hög förekomst av tbc. Sådana länder finns i Afrika, Asien, Latinamerika, Central- eller Östeuropa och enstaka länder i Sydeuropa till exempel Portugal och Spanien. Vaccination rekommenderas också till ungdomar som planerar att vistas en längre tid i dessa områden i nära kontakt med lokalbefolkningen. BCG-vaccinering i riskgruppen rekommenderas till småbarn från sex månaders ålder. Personer som i samband med sin yrkesutövning utsätts för ökad risk för tbc-smitta vaccineras också. Det gäller till exempel sjukvårdspersonal, framför allt personer som arbetar med bronkoskopi, intensivvård eller laboratorieprov från tuberkulospatienter. Vuxna som tidigare vaccinerats med BCG, men som testar negativt på tuberkulintest, kan vaccineras igen om de förväntas bli utsatta för hög smittrisk under längre tid, exempelvis vid arbete i nära kontakt med lokalbefolkningen i länder med hög tbc-förekomst. Andelen vaccinerade barn i riskgrupperna i Sverige har ökat kraftigt. Under slutet av 1970-talet var mindre än 2 procent i varje årskull vaccinerad mot tbc. Sedan mitten av 1980-talet är vaccinationsanslutningen omkring 16 procent per årskull. Det finns en vision om att skapa en tuberkulosfri generation. Detta skulle kunna uppnås genom att små barn redan från födelsen förhindras att bli utsatta för tbc-smitta. Detta kan ske genom att man redan på mödravårdscentralerna identifierar

35 För den som skött sin medicinering är behandlingseffekten mycket god. Sjukskrivningstiden är mycket kort och de allra flesta kan leva normalt. blivande föräldrar som tillhör riskgrupp för tbc och erbjuder dem hälsokontroll. Statistik från januari 2005 visar att andelen BCG-vaccinerade 2-åringar i riskgrupperna var omkring 90 procent, medan bara knappt 1 procent av 2-åringarna utanför riskgrupperna hade fått BCG-vaccin. Övriga tuberkulosförebyggande åtgärder inriktas särskilt på de kända riskgrupperna. Bland nyanlända asylsökande i Sverige görs dessutom screening för tbc genom tuberkulinprov och eventuellt lungröntgen. Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS 35

36 FORSKNING Nytt effektivt vaccin inom räckhåll Forskning kring tbc och utvecklingen av nya vacciner och läkemedel mot sjukdomen har varit eftersatta i många år. Det har gått mer än 40 år sedan någon ny tbc-medicin blivit tillgänglig för patienter. Samtidigt är utvecklingen av nya vacciner en världsomfattande och trängande prioritet. I takt med att allt fler stammar av tuberkelbakterien blivit resistenta mot allt fler av de existerande läkemedlen har dock forskningen på senare tid tagit ny fart. På flera håll pågår internationella samarbetsprojekt med målsättning att få fram nya vacciner som kan ge ett effektivare skydd mot infektion. Den ökande förekomsten av multiresistens gör läkemedelsforskarnas arbete extra svårt. Fullständigt infektionsskydd mot en bakteriestam garanterar inte skydd från att bli smittad med andra tbcstammar som förändrat sin arvsmassa. Försök till utveckling av nya effektiva vacciner mot tbc stöter på två stora problem. Det ena är att forskarna ännu inte riktigt förstår vare sig hur immunförsvaret utvecklar en naturlig motståndskraft mot tuberkelbakterierna eller vad som krävs för att en sådan motståndskraft ska kunna förstärkas utifrån. Den andra svårigheten är att det saknas effektiva vacciner att ge till individer som redan är infekterade med tbc, så att dessa hindras från att utveckla öppen och därmed smittsam tbc. Även om BCG är ett av de mest vidsträckt använda vaccinerna så är dess verkan fortfarande föremål för debatt. Anledningarna till att effekten av BCG i olika studier varierar mellan inget skydd alls och ett 80-procentigt skydd är fortfarande okänd. Troli- 36 Hjärt-Lungfonden TUBERKULOS

Tuberkulos. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Tuberkulos. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Tuberkulos En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Patrik Carlsson 2005-01-18 Öst- och Centraleuropa - Vår framtida marknad TUBERKULOS

Patrik Carlsson 2005-01-18 Öst- och Centraleuropa - Vår framtida marknad TUBERKULOS TUBERKULOS Enligt Världshälsoorganisationen utgör tuberkulos ett fortsatt stort problem i världen. Sjukdomen är globalt spridd och i världen är idag ungefär en tredjedel av alla människor infekterade med

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se Tuberkulos Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se 9 miljoner människor/år insjuknar 1,5 miljoner människor/år dör 1/3 av jordens befolkning är bärare Smittämnet Mycobacterium tuberculosiskomplexet

Läs mer

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne Tuberkulos Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 2 Tuberkulosincidensen bland svenskfödda i Sverige 1920-2008 700 600 Antal fall per 100,000 500 400 300 200 BCG 100

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

Fig 1. Antal TBC-fall mellan 1989-2011 uppdelat på kön

Fig 1. Antal TBC-fall mellan 1989-2011 uppdelat på kön För andra året i följd sjunker antalet rapporterade fall av tbc i Stockholm; 16 % jämfört med 10 och 39 % jämfört med 09 (fig 1). 300 Fig 1. Antal TBC-fall mellan 1989-11 uppdelat på kön 250 Kvinna Man

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis Tuberkulos Mycobacterium tuberculosis Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Disposition Aktiv tuberkulos Screening Latent tuberkulos Miljöundersökning

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Tuberkulos i Sverige 2003-2008

Tuberkulos i Sverige 2003-2008 Tuberkulos i Sverige 2003-2008 Tuberkulos (tbc) i Sverige 2003-2008 Ansvarig utgivare: Staffan Josephson Redaktör: Victoria Romanus Dataprogram för statistisk bearbetning: Lenvara, Lena Eklund Data AB

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället

Läs mer

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar

Läs mer

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 1 Hälsoundersökningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN TUBERKULOS DEN VITA PESTEN Tuberkulos (tbc) är en av världens vanligaste och farligaste sjukdomar. Den skördar i dag miljontals offer i framför allt fattiga länder. Men långt in på 1900-talet drabbade

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Fig 1. Tuberkulos; Förmodat smittland 2010

Fig 1. Tuberkulos; Förmodat smittland 2010 Fig 1. Huvuddelen av tbc-fallen förmodas vara smittade utomlands och en stor andel är nyanlända flyktingar. 6 st (34%) förmodas vara smittade i Afrikas Horn (Somalia, Etiopien och Eritrea). Fig 1. Tuberkulos;

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Rekmässan 2011 Tuberkulos Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Per Hagstam Smittskydd Skåne Latent tuberkulos LTBI Vad är det? Skall vi leta efter det? Vilka är riskgrupperna? Lönar

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE 2007 Tuberkulos Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne 1 Innehåll Sid. 1. BAKGRUND...3 2. RIKTAD HÄLSOKONTROLL...3 2.1. Vem ska genomgå hälsokontroll?... 3 2.1.1. Personal inför

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sirturo (bedakilin)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sirturo (bedakilin) EMA/16634/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sirturo (bedakilin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sirturo som beskriver de åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

TBC - hotbilden har förvärrats

TBC - hotbilden har förvärrats Förändrad population nya utmaningar TBC - hotbilden har förvärrats SFOG, Norrköping, 25 augusti 2009 250 200 Tuberkulos Stockholms län 1989-2008 Kvinna Man Totalt 230 Antal rapporterade 150 100 120

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken

Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken Multidiciplinär- Infektion, Barn, Lungmedicin Infektionskliniken Läkare: Eva Mogard, Ulrike Möbius Sjuksköterskor/ Smittspårare: Kerstin Ekholm. Maritha Andersson

Läs mer