TUBERKULOS DEN VITA PESTEN

Transkript

1 TUBERKULOS DEN VITA PESTEN Tuberkulos (tbc) är en av världens vanligaste och farligaste sjukdomar. Den skördar i dag miljontals offer i framför allt fattiga länder. Men långt in på 1900-talet drabbade tuberkulos människor även i vårt land. Sjukdomen kallades då i folkmun för lungsot eller den vita pesten. Tuberkulos drabbar ofta unga människor och unga vuxna. De som skulle ha arbetat, försörjt sina familjer och byggt upp sitt land dör, vilket förvärrar fattigdomen. Var tuberkulos sprids (ju rödare, desto fler fall) Tuberkulos drabbar ofta fattiga människor, och gör det svårare att för länder att ta sig ur fattigdomen. Därför är kampen mot tuberkulos en av de viktigaste insatserna mot fattigdom. Utvecklingen av tbc i världen FAKTA OM TUBERKULOS Varje år dör uppemot 1,5 miljoner människor i världen av tuberkulos. Antalet rapporterade sjukdomsfall i världen ökar. Nio miljoner människor insjuknar varje år (2013). Tuberkulos är den smittsamma sjukdom som dödar flest kvinnor i reproduktiv ålder och är den ledande dödsorsaken bland människor med HIV/AIDS. Tuberkulos sprids genom luften när smittade människor hostar, nyser eller spottar. PROBLEMET Kampen mot tuberkulos möter i dag tre stora utmaningar 1. Svårigheten att snabbt ställa rätt diagnos 2. De läkemedel som finns är gamla, dyra och krångliga att använda 3. Över hela världen utvecklas motståndskraftig (multiresistent) tuberkulos det utvecklas inte nya läkemedel tillräckligt fort. MÖJLIGHETERNA Vif arbetar på tre nivåer för att möta utmaningarna 1. Stöder utvecklingen av ett nytt, snabbt och effektivt diagnosverktyg 2. Bildar opinion för ökad politisk kunskap om hur tbc kan bekämpas. 3. Främjar forskningen.

2 FAKTA OM SJUKDOMEN Tuberkulos är en bakteriell infektion som framför allt smittar via små droppar som kommer ut i utandningsluften när den smittade hostar. Det betyder att den lätt förs över från människa till människa. Lättast sprids tuberkulos mellan människor som bor trångt och sjukdomen dödar framför allt de som redan är undernärda och lever i fattigdom. De vanligaste symptomen är svår hosta, feber och avmagring. Ofattbara en tredjedel av jordens befolkning lever med infektionen latent i kroppen och man uppskattar att ytterligare mellan åtta och nio miljoner människor insjuknar varje år. WHO beräknar att tuberkulos för närvarande dödar 1,5 miljoner människor per år. Multiresistent tuberkulos en ny fara Utan effektiva läkemedel är tuberkulos en dödlig sjukdom. Dagens behandling av tuberkulos sker fortfarande med läkemedel från mitten av 1900-talet och kräver hög följsamhet i många månader för att man skall vara säker på läkning och för att undvika resistensutveckling. Trots vissa framsteg att hindra epidemin är det stora hotet i dag att sjukdomen blir allt mer resistent mot de vanliga tuberkulosläkemedlen. För närvarande sker en alarmerande ökning av resistenta och multiresistenta tuberkulosbakterier. Sedan en tid tillbaka härjar en form av extremt resistent tuberkulos som är i det närmaste obehandlingsbar, så kallad XDR-TB. Vid den extremt resistenta tuberkulosen står vi i dag handfallna, med hög dödlighet som följd. Världen har just nu en möjlighet att på avgörande sätt minska ett klart och omfattande mänskligt lidande och för första gången på länge ge oss verkligt hopp i den historiska kampen mot tuberkulos. Om inte den pågående epidemin bekämpas nu är annars risken stor att den resistenta tuberkulosen tar över och inte kan kontrolleras. PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Det är ofta svårt, tidskrävande och kostsamt att upptäcka tuberkulos. Det kan ta 2-6 veckor att ställa rätt diagnos. Vif arbetar med att ta fram ett snabbt, billigt och effektivt diagnosverktyg. Ungefär som ett graviditetstest.

3 VAD BEHÖVS FÖR ATT BEKÄMPA TUBERKULOS? För att kontrollera tuberkulos krävs en intakt kedja bestående av följande länkar: Fungerande/tillfredställande Case finding: Att smittsamma personer identifieras innan de hinner smitta andra. Fungerade/tillfredställande Case holding: Att personer med diagnosticerad tuberkulos verkligen fullföljer sin behandling. Fungerande/tillfredställande Cure rate: Att en tillräcklig andel av de insjuknade botas. För att på sikt kunna stryka tuberkulos från listan över världens mest omfattande folkhälsoproblem krävs åtminstone tre saker: Vad kan vi bidra med? Självfallet hjälper det inte hur bra diagnostik, läkemedel och vaccin man har om det inte finns fungerande logistik, hälsosystem, sjukvårdskunniga personer och en politisk vilja att ta itu med problemen. Vad svensk forskning kan göra är att utveckla enkla, billiga produkter som är ändamålsenliga också i fattiga länder. Ny och bättre diagnostik Nya och effektivare läkemedel Ett nytt och effektivt vaccin TBC-DIAGNOSTIK I DAG Dagens diagnostikmetoder är i dag minst sagt undermåliga. Den vanligaste, i synnerhet i fattiga länder, är att man letar efter bakterier i upphostningar med mikroskop. Metoden är otillförlitlig och känsligheten mycket låg i bästa fall med en mycket skicklig mikroskopist hittar man kanske % av de verkliga fallen. Alternativt är bakterieodling, en betydligt säkrare men desto långsammare metod. Det kan ta upp till 10 veckor att få svar. Dessutom kräver odling högutbildad personal och tillgång till högrisklaboratorier som bara de mycket rika länderna har råd med. Det finns några snabbare nya DNA-metoder också, men de har alla det gemensamt att de också förutsätter en dyrbar och avancerad utrustning som strängt taget aldrig finns att tillgå i fattiga länder, utom möjligen på de modernaste sjukhusen i de stora städerna. Kommer tuberkulos tillbaka till Sverige? Utvecklingen av antibiotikaresistenta tuberkulosbakterier hotar inte bara fattiga människor. Även den rika delen av världen står inför ett nytt hot icke behandlingsbar tuberkulos. Sverige och andra rika länder riskerar att återigen vara i den situation vi hade på 1800-talet, då den vita pesten var en av de vanligaste dödsorsakerna.

4 TBC-LÄKEMEDEL I DAG De läkemedel som används mot tuberkulos i dag är, med något undantag, 50 år eller äldre. En sedan decennier tillbaka skenande resistensutveckling har lett till att flera av dessa i dag är helt eller delvis verkningslösa. Den allt annat överskuggande och av WHO rekommenderade behandlingsmetoden, DOTS (Direct Observed Treatment Short Course), är visserligen förhållandevis billig, men den tar namnet till trots minst ett halvår att slutföra. Detta leder i sin tur inte sällan till att patienter avbryter behandlingen i förtid, då de upplever sig som bättre så snart som de allvarligaste symtomen avtar. Detta är en av de viktigaste grogrunderna för resistensutveckling. DOTS är tyvärr verkningslöst mot resistent tuberkulos. TBC-VACCIN I DAG Det vaccin som finns idag, BCG, har över nittio år på nacken, och borde verkligen ha fått gå i pension för länge sedan, men det har inte kommit något nytt. BCG-vaccinet skyddar visserligen små barn mot att tuberkulos sprider sig i hela kroppen, men för den absoluta majoriteten av fallen lungtuberkulos hos vuxna ger det inget påvisbart skydd. SAMMANFATTNINGSVIS Arsenalen för att bekämpa en av världens dödligaste och mest spridda farsoter består i dag av diagnostik från 1800-talet, läkemedel från och -60-talen och ett vaccin från Med uppkomsten av multiresistent obehandlingsbar tuberkulos står vi inför ett nygammalt dödligt hot också i de rika länderna. DIAGNOSTIKEN HELT AVGÖRANDE Man brukar räkna med att en person med smittsam tuberkulos idag hinner smitta mellan 10 och 30 andra personer innan han eller hon kommit under behandling. Varje odiagnostiserad och obehandlad individ är således, så länge hen lever, en vandrande bomb som kan smitta hundratals. Några massmedialt uppmärksammade fall är smittsamma personer som under atlantflygningar smittat många medpassagerare, och i Sverige har tuberkulos spridits på flera förskolor i Stockholmstrakten. Snabb och tillförlitlig diagnostik är följaktligen en av förutsättningarna för effektiv tuberkulosbekämpning. Självklart måste den följas upp med adekvat behandling och försäkran om att patienten inte bara blir smittfri, utan också frisk så att inte återfall med möjlig resistent tuberkulos uppkommer.

5 STORA BEHOV STOR MARKNAD Behovet av ny TBC-diagnostik är enormt, och således även den potentiella marknaden. Inte minst i fattiga länders offentliga sektorer, men också i privata. Marknader missbedöms ofta när man delar upp världen i rika och fattiga länder; man ska inte glömma att det i t.ex. Indien finns lika många dollarmiljardärer som det finns i delstaten New York. I takt med att tuberkulos sprids över allt större delar av jorden, inte bara i utvecklingsländer, fortsätter behovet av ny, snabb och patientnära diagnostik att öka. STÖD VÄRLDSINFEKTIONSFONDENS ARBETE Sätt in ett bidrag på BankGiro eller PlusGiro Bli månadsgivare via autogiro på. Klicka på Ge en gåva Engagera dig i Vif:s frivilligarbete. Kontakta generalsekreterare Olle Terenius för mer information. (Vif) är en partipolitiskt och religiöst obunden insamlingsstiftelse. Vif har 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll. Syftet med verksamheten är att stödja forskning och utveckling av bättre medel och metoder mot fattigdomens infektionssjukdomar. Vif:s arbete leds av en frivillig och oavlönad styrelse. Ordförande är Claes Åstrand. Hedersledamöter och ambassadörer för verksamheten är Birgitta Dahl, tidigare Talman Sveriges riksdag Lars Olof Kallings, professor, tidigare FN:s särskilda sändebud för HIV/Aids Henning Mankell, författare Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet, grundare av Gapminder Hans Wigzell, professor, tidigare rektor, Karolinska Institutet