Antibiotikaresistens en global utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antibiotikaresistens en global utmaning"

Transkript

1 NO 3 6 Apr 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs Antibiotikaresistens en global utmaning inför Världshälsodagen 7 april 2011 Gunilla Reischl forskare vid Utrikespolitiska Institutet gunilla.reischl@ui.se

2 Introduktion Upptäckten av antibiotika är ett av de viktigaste framstegen för den moderna läkekonsten. Genom antibiotika kunde människor botas och till och med överleva sjukdomar som tidigare inte gick att hantera. Antibiotika är nödvändig för i stort sett all modern sjukvård, t.ex. skulle operationer och organtransplantationer inte vara möjliga utan effektiv behandling och skydd mot bakteriella infektioner. Över- och felanvändning av antibiotika har dock resulterat i tilltagande antibiotikaresistens. I en allt mer globaliserad värld är oron för resistens inte längre enbart ett problem för enskilda patienter eller för hälso- och sjukvården. Resistens utgör en global utmaning med konsekvenser som går bortom läkar- och forskarkretsar. Därför är det inte överraskande att Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. Antibiotikaresistens är i likhet med klimatförändringar och livsmedelskriser en typ av allvarliga, sammankopplade och globala problem som förvärras av mänskliga aktiviteter. Frågans utrikespolitiska dimension är tydlig då den inbegriper traditionellt viktiga beståndsdelar för utrikespolitik, t.ex. handel, bistånd, diplomati och säkerhet. Trots problemets allvar har frågan om resistens hittills inte haft en framskjuten position på den internationella politiska agendan. Under 2011 inträffar en rad händelser som kan komma att ändra detta. WHO:s Världshälsodag, som infaller 7 april varje år, har i år temat antimikrobiell resistens och dess globala spridning. WHO utkommer dessutom med en handlingsplan mot antibiotikaresistens. Senare under året kommer även slutrapporten från EU:s och USA:s arbetsgrupp om antibiotikaresistens: Transatlantic Task Force on Antibiotic Resistance (TATFAR). Med anledningen av dessa kommande globala ansträngningar i kampen mot resistens diskuterar denna UI Brief resistensproblemet och hur det internationella samarbetet är utformat. 2

3 Problemet med antibiotikaresistens Innan antibiotika utvecklades hade många infektioner hög dödlighet, t.ex. dog många människor av lunginflammation och blodförgiftning. En ökad antibiotikaresistens och därmed en minskad tillgång till effektiv behandling, kan bidra till att åter omöjliggöra verkningsfull behandling av många infektionssjukdomar. Dagens moderna sjukvård, med bl.a. kirurgi, cellgiftsbehandlingar, transplantationer och vård av för tidigt födda barn, är beroende av effektiva antibiotika. Även möjligheterna att använda moderna vård- och behandlingsmetoder kan bli starkt begränsade utan effektiva antibiotika. Antibiotika är ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Antibiotika har funnits sedan 1930-talet och har kommit att utgöra grunden för den moderna sjukvården. Vissa bakteriestammar har lyckats överleva trots att de behandlas med antibiotika och utvecklar istället resistens mot en eller flera typer av antibiotika. Problemet med antibiotikaresistens är inte nytt, utan utgör snarare en naturlig del av bakteriernas anpassningsförmåga. Resistensen kan dock påskyndas och förstärkas på olika sätt. Den vanligaste orsaken till resistens är överanvändning och missbruk av antibiotika. Överanvändningen av antibiotika förekommer i många olika sammanhang, t ex inom sjukvården och veterinärmedicin. Jordbruk- och livsmedelsproduktion bidrar i hög grad till problemet genom användningen av antibiotika t.ex. inom kött- och fiskproduktion. Studier har visat att en betydande del av antibiotikaanvändningen är onödig och att den varierar kraftigt mellan länder. Överanvändning består ofta av intag av antibiotika mot fel sjukdom, t.ex. virusförkylningar, vilket är vanligare i rikare länder. Ett motsatt problem, men med samma konsekvens, är bristen på antibiotika. I fattigare länder är det vanligt att antibiotika kan köpas utan recept och som engångsdoser, vilket inte utrotar bakterien utan riskerar att göra den resistent. 3

4 Medvetenheten om antibiotikaresistens har ökat. För cirka femton år sedan var fenomenet inte särskilt uppmärksammat utanför sjukvården. Idag ser vi allt oftare rubriker i tidningar som varnar för superbakterier och resistens mot antibiotika. De senaste åren har förekomsten av multiresistens hos relativt vanliga bakterier ökat. Varje år rapporteras t.ex. cirka fall av multiresistent tuberkulos. Idag har många länder problem med bakterier som är motståndskraftiga mot nästan all antibiotika. Nyligen har New Delhi Metallobetalaktamas (NDM-1) uppmärksammats i det här sammanhanget. NDM-1 är en gen som vissa bakterier bär på och som orsakar resistens mot antibiotika. NDM-1-genen isolerades första gången 2008 hos en svensk medborgare som hade vårdats på sjukhus i New Delhi och som fördes över till Sverige för vidare vård. NDM-1 utgör ett mycket stort folkhälsoproblem på indiska subkontinenten och riskerar att spridas till andra delar av världen. Tidigare har resistensproblemet kunnat åtgärdas genom utveckling av nya antibiotika, vilket gjorde att man kunde behandla de resistenta bakteriestammarna. Fram till talet nådde många nya preparat marknaden och resistenta bakterier kunde bekämpas med de nya preparaten. Utvecklingen av antibiotika har dock minskat oroväckande över tid. Forskningen på området har avstannat då marknadsmekanismerna inte räcker till för att ge incitament till läkemedelsföretagen. Utveckling av nya preparat är kostsam. Den innebär heller inga stora vinster då ett nytt antibiotikum skulle användas sparsamt och ha kort livslängd eftersom resistens utvecklas snabbt. Utvecklingen och spridningen av resistenta bakterier har ökat de senaste decennierna vilket beror på flera olika faktorer, där framför allt globaliseringen bidrar till spridningen. Ökningen av global handel och resande innebär att resistenta bakterier kan spridas från den plats där den uppkom till nästan var som helst i världen inom 24 timmar. Ingen stat kan skydda sig mot resistensproblemet på egen hand. Dåliga rutiner för antibiotikahantering i ett land underminerar effektiviteten av antibiotika över hela världen. Därför behövs globalt samarbete. 4

5 Det globala samarbetet mot resistens På Världshälsodagen lanserar WHO en världsomfattande kampanj för att säkra mediciner för framtida generationer. WHO uppmanar regeringar att implementera policyåtgärder för att förhindra uppkomsten av mycket resistenta superbakterier. WHO har tidigare uppmärksammat resistens och arbetar på olika sätt för att förhindra detta. I slutet av 1990-talet fördes diskussioner om resistens som ledde till att WHO 2001 lanserade rapporten Global Strategy for Containment of Antimicrobial Resistance. Rapporten gav flera rekommendationer men saknade strategier för implementering. Den möjligheten till påverkan som rapporten ändå kunde ha haft försvann i och med attackerna i USA 11 september Den globala uppmärksamheten skiftade istället till hotet om bioterrorism och utrymmet för att diskutera resistens på internationell nivå minskade drastiskt. Det förefaller som WHO inte hade förmågan eller viljan att driva resistansfrågan under början av 2000-talet. Istället kom frågan om resistens att drivas av andra aktörer, t ex det internationella nätverket ReAct och organisationen The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics (APUA). Efter 2005 har frågan om resistens fått allt mer uppmärksamhet av både allmänhet och beslutsfattare. Epidemier av antibiotikaresistenta infektioner och spridningen av så kallade superbakterier har med stor säkerhet bidragit till den ökande uppmärksamheten och oron antog WHO en resolution om åtgärder för att förbättra arbetet mot antibiotikaresistens. Resolutionen uppmanar medlemsländerna att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier genom att säkerställa ett enhetligt, tvärsektoriellt arbete. Inom EU har antibiotikaresistens fått en relativt framskjuten plats de senaste åren. Under de slovenska, franska och tjeckiska ordförandeskapen kom frågan att prioriteras med inriktning på att minska användningen av antibiotika genom försiktig och effektiv användning. Under det svenska ordförandeskapet betonades även 5

6 utvecklingen av nya och effektiva antibiotiska läkemedel. Vid ett toppmöte mellan EU och USA 2009 bildades en transatlantisk arbetsgrupp (Transatlantic Task Force on Antimicrobial Resistance, TATFAR) med syfte att utarbeta strategier för antibiotikaresistans inom EU och USA. TATFAR:s arbete avses utmynna i förslag för hur det framtida samarbetet om resistens mellan EU och USA ska se ut. Förslaget kommer att presenteras i en slutrapport under Betydelsen av Världshälsodagen Tyvärr finns det kortsiktiga vinster för individen att fortsätta överanvända antibiotika. Lösningarna på problemet handlar således både om att ändra individuella beteenden, att hitta incitament för utvecklingen av nya läkemedel, samt att skapa ett kraftfullt globalt juridiskt ramverk. Problemet med antibiotikaresistens handlar även om att säkra tillgång till effektiv medicin för framtida generationer, som WHO:s slogan för Världshälsodagen uttrycker det: no action today no cure tomorrow. Det visar på komplexiteten av antibiotikaresistens och behovet av att involvera en rad olika aktörer, sektorer och nivåer i samhället. Resistens måste prioriteras av både internationella institutioner, stater, forskningssamhället, privata aktörer och individer. En dag tillägnad antibiotikaresistens innebär med stor sannolikhet inte ett genombrott för att hitta lösningar på problemet. Men Världshälsodagen kan öka medvetenheten om problematiken. Eventuellt kan Världshälsodagen innebära ett tillfälle för WHO att inta en ledarroll i arbetet mot resistens genom att uppdatera och förnya det arbete som påbörjades för ett decennium sedan. Frågan är om WHO, i alla fall som det är uppbyggt idag, kan hantera en ledande roll. De senaste decennierna har den globala hälsopolitiken förändrats av politiska, ekonomiska, biologiska och vetenskapliga utvecklingar. Hälsofrågor har generellt haft en låg politisk profil och har traditionellt inte haft en framskjuten position inom utrikespolitik. Även om detta har förändrats och hälsofrågor numera utgör en viktig fråga för utrikespolitik är WHO en speciell internationell organisation. Till skillnad från många andra internationella 6

7 organisationer som är baserade på förhandlingar och avtal är WHO till stor del en vetenskaplig och teknisk organisation. Som sådan har WHO varit mer framgångsrikt i att utveckla normer istället för bindande regelverk. WHO har också begränsade resurser i form av finansiering och antal anställda. Som tidigare nämnts har initiativkraften vad gäller den politiska hanteringen av antibiotikaresistans de senaste åren kommit från andra håll. Utveckling av nya mediciner och koordinering av insatser är en del av viktiga åtgärder, men även förändring av individers beteende och så småningom en förskjutning av perspektiv mot prevention istället för behandling är av stor vikt. Frågan är om WHO skulle kunna bygga på sina tidigare erfarenheter och spela en roll i dessa frågor genom att arbeta för en normförändring. 7

8 NO 3, 6 Apr 2011 UI briefs are reviewed by senior staff at the Institute. They solely reflect the view of the author(s).

MP2220 Enskild motion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av globala

MP2220 Enskild motion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av globala Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP) Antibiotikaresistens Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av snabba åtgärder

Läs mer

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre

Läs mer

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad Johan Struwe Folkhälsomyndigheten Sid Transplantationer Transplantationer Stor kirurgi Lunginflammation Förlossningsvård Cancer behandling Tyfoid

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7-.../2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-.../2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om det hot

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Att tämja farliga bakterier

Att tämja farliga bakterier Life Science Stafetten, Umeå 21:a Februari 2018 Att tämja farliga bakterier Jörgen Johansson Antibiotika en mirakelmedicin som räddat miljarder liv Vad är Antibiotika bra för? Möjliggör behandling av infektionssjukdomar,

Läs mer

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas

Läs mer

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Skatt på importerat fulkött Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Sammanfattning Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning,

Läs mer

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla. Tack för möjligheten att berätta om strategin här i dag.

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla. Tack för möjligheten att berätta om strategin här i dag. Promemoria 2017-09-14 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Mårten Kivi marten.kivi@regeringskansliet.se Talepunkter Inledning Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss

Läs mer

Värt att veta om antibiotikaresistens

Värt att veta om antibiotikaresistens Värt att veta om antibiotikaresistens Här publiceras vanliga frågor och svar om antibiotikaresistens. All fakta är framtagen av sakkunniga experter på de myndigheter och organisationer som tillsammans

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Regionala Strama Västra Götaland Tinna Åhrén Maria Hess Pär-Daniel Sundvall (Peter Ulleryd)/Ingemar Qvarfordt Gunnar Jacobsson

Läs mer

Antibiotikaresistens - kampen mot det ansiktslösa hotet

Antibiotikaresistens - kampen mot det ansiktslösa hotet Antibiotikaresistens - kampen mot det ansiktslösa hotet johanstruwe@folkhalsomyndighetense Sid Antimikrobiell resistens (AMR) och antibiotikaresistens Antimikrobiella läkemedel förlorar effekt pga att

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Infektioner hos äldre

Infektioner hos äldre Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN TUBERKULOS DEN VITA PESTEN Tuberkulos (tbc) är en av världens vanligaste och farligaste sjukdomar. Den skördar i dag miljontals offer i framför allt fattiga länder. Men långt in på 1900-talet drabbade

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009 Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Antibiotika resistens WHO: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Rapport 2009 25 000 européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per

Läs mer

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018 Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018 Vad är Strama? Samverkan mot antibiotikaresistens Varför minska antibiotikaanvändningen? Modern

Läs mer

Punkter noterade från Riskseminariet om antibiotikaresistens

Punkter noterade från Riskseminariet om antibiotikaresistens Punkter noterade från Riskseminariet om antibiotikaresistens Johan Carlson Hur bryta den onda cirkeln Ökad antibiotikaanvändning Ökad resistens Ökad smittspridning Lars-Erik Holm No action today no cure

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Bilaga till regeringsbeslut nr III:6

Bilaga till regeringsbeslut nr III:6 Bilaga till regeringsbeslut 2016-04-21 nr III:6 Bilaga Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Antibiotikaresistenta bakterier sprids globalt på samma sätt som andra bakterier. Det innebär

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Märkningsdagen 6 december 2017

Märkningsdagen 6 december 2017 Märkningsdagen 6 december 2017 Magnus Nikkarinen Svensk Dagligvaruhandel Märkning av kött med uttryck som antibiotikafritt! Vilka konsekvenser kan det få på den svenska marknaden? De kommande 45 minuterna

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området? Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området? SFVH Hygiendagar, Västerås 6 april 2017 Malin Grape Enhetschef Antibiotika och vårdhygien Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien

Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens 2018-2020 Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien Nationell samverkansfunktion Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket driver tillsammans en

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 12.7.2012 2012/2041(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om den mikrobiella utmaningen allt större hot från antimikrobiell resistens

Läs mer

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion ANTIBIOTIKARESISTENS Undervisningsmaterial Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion 1 Allt fler och fler fall med multiresistenta bakterier upptäcks inom sjukvården och blir

Läs mer

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Varför är det så viktigt? Bästa behandling till patienten

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? 20161122 Gunnar Jacobsson Regionala Strama Program för rationell antibiotikaanvändning Alla Strategier och Program för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Vid mötet den 17 april 2012 nådde arbetsgruppen för idrottsfrågor en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

Vid mötet den 17 april 2012 nådde arbetsgruppen för idrottsfrågor en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 19 april 2012 (24.4) (OR. en) 8838/12 SPORT 27 DOPAGE 10 SAN 83 JAI 260 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux Aktuellt från folkhälsomyndigheten Johan Struwe Magdalena Prioux Socialdepartementet Huvudmannagrupp Landst 6, Kommun 10 ledamöter Rådet för kunskap genom styrning Socialstyrelsen ordf + 8 myndigheter

Läs mer

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010!

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010! Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010! 1 2 3 4 Ny infektionsklinik - metoder Att bli involverade som infektionsspecialister Vad hade vi tidigare? Architecture design precedents. Positivt och

Läs mer

Uppdrag angående samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens

Uppdrag angående samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens Regeringen Proj. nr VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM «. 2017-03- 2 3 D/Dnr20/}?- I Regeringsbeslut 111:4 2017-03-16 S2010/07655/FS S2017/01706/FS (delvis) Socialdepartementet Verket för innovationssystem (Vinnova)

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården.

Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården. Nationella Stramas huvudbudskap Antibiotikaresistensen ökar i Sverige och omvärlden. Alla måste hjälpas åt för att använda antibiotika rätt

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

FORSKNING/STUDIE. The Sendai Framework. Swedish Disaster Risk Reduction Governance

FORSKNING/STUDIE. The Sendai Framework. Swedish Disaster Risk Reduction Governance FORSKNING/STUDIE The Sendai Framework Swedish Disaster Risk Reduction Governance 2 Faktaruta The Sendai Framework Swedish Disaster Risk Reduction Governance 2017 Studien har utförts av Utrikespolitiska

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar

Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar Inledning Regeringens strategiska handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Medicin och Hälsa / Medicine and Health

Medicin och Hälsa / Medicine and Health Vetenskapsrådet Medicin och Hälsa / Medicine and Health KSLA 4 April 2011 En värld-en hälsa Sven Bergström www.vr.se Vetenskapsrådet Three main responsibilities: Research funding Main grant agency. Quality!

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården

Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Socialutskottets utlåtande 2008/09:SoU18 Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Sammanfattning I utlåtandet behandlas Europeiska kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården,

Läs mer

Stramas betydelse för att motverka antibiotikaresistens

Stramas betydelse för att motverka antibiotikaresistens Stramas betydelse för att motverka antibiotikaresistens Anders Johansson För det Nationella Programrådet Strama Lektor i infektionssjukdomar Umeå universitet, överläkare Stramas huvudbudskap Patientens

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Smittevernforum Oslo 19 oktober 2017 Ingemar Qvarfordt Swedish Association for Infection Control (SAIC) Disposition Historik Strategins huvudmål Myndighetsmedverkan

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

FOTO: LARS OWESSON. Stöd forskning om global hälsa SEPSIS - NÄR VARJE SEKUND RÄKNAS

FOTO: LARS OWESSON. Stöd forskning om global hälsa SEPSIS - NÄR VARJE SEKUND RÄKNAS Stöd forskning om global hälsa SEPSIS - NÄR VARJE SEKUND RÄKNAS 2 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 3 Sepsis - akut och livshotande Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Läs mer

Premisser för nordisk samverkan inom forskning för samhällets säkerhet Bengt Sundelius

Premisser för nordisk samverkan inom forskning för samhällets säkerhet Bengt Sundelius Premisser för nordisk samverkan inom forskning för samhällets säkerhet Bengt Sundelius 2012-03-14 Behovsmotiverad forskning Problemfokuserad tematik Långsiktigt verkande investering Forskning kan bidra

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

strategi för en hållbar antibiotikaanvändning

strategi för en hållbar antibiotikaanvändning strategi för en hållbar antibiotikaanvändning Antibiotikaresistens en tickande bomb Alexander Flemings banbrytande upptäckt av penicillinet 1928 och den utveckling av olika typer av antibiotika som sedan

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Tipspromenad. Fråga X

Tipspromenad. Fråga X Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De

Läs mer

Ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Enskild motion MP1701 Motion till riksdagen 2018/19:2299 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) Ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

Ca dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Bli en antibiotikasmart vårdcentral! Bli en antibiotikasmart vårdcentral! LSA-dag 2017-09-14 Heidi Lindbäck Informationsläkare Strama Region Uppsala www.regionuppsala.se/stramauppsala Förväntningar på dagen? Mentimeter.com https://www.mentimeter.com/s/af5ead1bb5f161fe09a88b3e6875

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer