ANTAGEN AV KF KOMMUNFULLMÄKTIGE. Kommunplan

Transkript

1 ANTAGEN AV KF KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunplan

2 Innehåll Inledning... 1 Styrmodell... 1 God ekonomisk hushållning... 2 Vallentuna en expansiv kommun med historia... 3 Organisation och nämnder... 4 Nämndernas uppgifter... 4 Förutsättningar... 6 Samhällsekonomin... 6 Statens bidrag till kommunsektorn... 7 Vallentuna kommuns ekonomiska läge... 9 Avgiftsfinansiering Investeringar Kassaflöde Balansräkning Pensioner Finansiella mål Utblick för åren fram till Exploateringsverksamheten Bostadsbyggande Infrastruktur i

3 Befolkningsutveckling Kommunens medarbetare Kommunens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Bilaga 1 Finansiell utveckling Bilaga 2 Ekonomisk utblick Bilaga 3 Bostadsbyggnadsprognos 10A Bilaga 4 Befolkningsprognos 10A Bilaga 5 Lokalresursplan 2011 till 2019 Bilaga 6 Exploateringsplan ii

4 Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över ekonomi, befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan och exploateringsplan. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen, se figur 1. Figur 1 Vallentuna kommuns vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanens mål byggs upp runt sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Under varje rubrik finns ett antal kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner där förvaltningarna formulerar genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen varje tertial; VaSaRu (Vallentunas sammansatta resultatuppföljning). Här följs mål och ekonomi upp. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 1

5 Figur 2 Vallentuna kommuns styrmodell Omvärldsbevakning Fullmäktige NÄMND FÖRVALTNING BRUKARE Politisk plattform Verksamhetsplan Kommunplan Vision Förutsättningar Kommungemensamma mål Budget 1 år Ekonomiska ramar 2-3 år Nämndsmål Budget Uppföljning Genomförandeplan Mål Uppföljning Medarbetare IiP Brukarenkäter God ekonomisk hushållning Kommunen strävar efter god ekonomisk hushållning. Genom att uppfylla de finansiella målen garanteras att kommunens verksamhet är ekonomiskt hållbar och att finansieringen av dagens verksamhet därmed inte skjuts över till kommande generationer. Att de finansiella målen uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Uppfylls dessutom de utpekade förbättringsområdena borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund, se figur 3. Figur 3 Vallentuna kommuns värdegrund I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. 2

6 Vallentuna en expansiv kommun med historia Vallentuna kommun är belägen nordost om Stockholm och är till ytan 360 kvadratkilometer stor med ett planerat invånarantal på i slutet av år Kommunen är inne i en långvarig tillväxtfas och växer stadigt med mellan 400 och 800 invånare per år vilket gör Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. Under planperioden beräknas kommunens befolkning att växa med totalt 6 procent och passera våren år Vallentuna har gamla anor och ligger i ett välbevarat kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Bygden är mycket rik på fornlämningar. Dagens Vallentuna är en charmerande blandning av jordbruksbygd och småindustrisamhälle. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga områden med flerbostadshus, affärscentrum och arbetsområden. Ungefär 70 procent av kommunens invånare bor i småhus. Många har flyttat till Vallentuna för att bo i en barnvänlig miljö och ha nära till en berikande fritid och kultur. Detta samtidigt som de arbetar i någon av grannkommunerna eller i Stockholm. Befolkningen är ung sett till genomsnittskommunen, vilket ställer krav på stora satsningar på skolor och fritidsaktiviteter. I dagsläget är invånare 0-24 år (35 procent av befolkningen) medan endast personer (13 procent av befolkningen) är 65 år eller äldre. Inom den närmaste treårsperioden börjar stora grupper fyrtiotalister gå i pension och enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet invånare som är 65 år eller äldre att öka till personer år År 2019 beräknas siffran vara vilket är 15 procent av den beräknade totala befolkningen på personer. Detta innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Av den yrkesverksamma delen av befolkningen (16-64 år) pendlar två tredjedelar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Kommunens ambition är att allt fler av kommunens invånare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Bra kommunal service, förbättrade kommunikationer och en positiv utveckling av näringslivet ger kommunen goda framtidsmöjligheter i Vallentuna. 3

7 Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i tio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), samhällsbyggnadsnämnden (SBN), myndighetsnämnden för teknik och miljö (MTM), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, den kommunens IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. Kommunala handikapprådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet med undantag för översiktsplaneringen, bevaka byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL), vara planerande och verkställande organ för mark- och exploateringsverksamheten, vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning samt vara planerande och 4

8 verkställande organ för kommunens avfallshantering, kommunal väghållning, parker och allmänna platser. Myndighetsnämnden för teknik och miljö har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov vid kommunens egna anläggningar. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sportoch fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskoleverksamhet, utbildning av barn i förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem integrerat med grundskolan samt bedriva öppen förskola. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för utbildning till ungdom i gymnasieskolan inom kommunen, låta den studerande fritt få välja gymnasieskola samt bedriva och svara för vuxenutbildning och svenska för vuxna invandrare. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 5

9 Förutsättningar Samhällsekonomin För året 2009 redovisade kommunerna sammantaget ett överskott, exklusive extraordinära poster, på 12 miljarder kronor. Detta resultat är med god marginal i nivå med vad som krävs för att uppnå god ekonomisk hushållning och klara finansieringen av välfärden på längre sikt. Det goda resultatet är en följd av ett högt krismedvetande i kommunsektorn. När prognoser om kraftigt vikande skatteintäkter presenterades under våren 2009 rev många kommuner upp sina budgetar och arbetade in besparingar. Detta tillsammans med att utfallet för skatteintäkterna blev bättre än befarat förklarar det goda resultatet Tack vare det tillfälliga konjunkturstödet 2010 stärks kommunernas ekonomi och ges en nödvändig andhämtningspaus inför ett betydligt tuffare Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen att kommunsektorn sammantaget kommer att redovisas ett överskott på 3,5 miljarder kronor år Det förutsätter dock enligt SKL i stort sett oförändrad verksamhetsvolym, trots ökade behov. Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Det går dock olika fort i olika delar av världen. I Europa, som väger tungt för svensk export, är återhämtningen svagare. För svensk industri och därmed svensk ekonomi och arbetsmarknad innebär det att det kommer att ta tid innan vi är tillbaka på en normal tillväxt. Tabell 1 Ekonomiska nyckeltal, procentuell utveckling mot föregående år BNP 4,5 3,9 3,4 3,4 Arbetade timmar 1,4 1,0 0,8 0,8 Arbetslöshet 8,5 8,3 7,9 7,5 Timlön 1,2 2,9 3,3 3,6 KPI 1,1 1,6 2,1 2,4 Kommunalt index *) 0,6 1,3 1,5 1,7 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting *) 75 procent lön 25 pris inkl. 50 procents reduktion Enligt SKL:s bedömning kommer bruttonationalprodukten (BNP) att öka starkt under 2010 som en rekyl på 2009 års mycket svaga utveckling. Under 2011 och åren därefter stabliseras utvecklingen på en något lägre nivå Återhämtningen på 6

10 arbetsmarknaden tar dock tid. Först när befintlig personal arbetar för fullt kan det bli aktuellt att nyanställa. Den svaga utvecklingen av sysselsättningen medför en mycket svag utveckling av skatteunderlaget För 2012 och 2013 utvecklas skatteunderlaget starkare främst på grund av en ökade löner. En skatteunderlagsutveckling som drivs av ökade löner ger dock ingen real effekt på kommunens intäkter då kommunenernas egna löner förväntas öka i samma takt. Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2010 uppgår det till 52,9 miljarder kronor (exklusive det tillfälliga konjunkturstödet). Statsbidraget fördelas efter kommunens skattekraft, det vill säga skatteunderlaget utslaget på kommunens samtliga invånare. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. För Vallentunas del skulle detta innebära en årlig effektivisering på drygt 6 miljoner kronor. För perioden 2011 till 2013 har staten ökat bidragen till kommunsektorn. För 2011 har staten skjutit till 5,6 miljarder kronor. För åren 2011 och framåt sker en nivåhöjning av det generella statsbidraget med 3,5 miljarder kronor. För Vallentunas del innebär det en förstärkning på 17,8 miljoner kronor 2011 och 11,2 miljoner för åren 2012 och framåt. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. 7

11 Tabell 2 Regleringar av det generella statsbidraget Kronor per invånare Regleringar enligt finansieringsprincipen Anhörigstöd Den nya skollagen Allmän förskola för treåringar Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan Införande av betyg i årskurs Ökade undervisningstid 26 Fler nationella prov Övriga ekonomiska regleringar LSS-utjämning tillfälligt införandebidrag Utjämningsbelopp Sverige-Danmark Sänkt skatt för pensionärer Återföring till följd av avslutet av nationellt jämförelseprojekt Skolgång för barn som avvisas eller utvisas Skatteväxling Södermanlands län Totalt Tusentals kronor Regleringar enligt finansieringsprincipen Anhörigstöd Den nya skollagen Allmän förskola för treåringar Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan Införande av betyg i årskurs Ökade undervisningstid Fler nationella prov Övriga ekonomiska regleringar LSS-utjämning tillfälligt införandebidrag Utjämningsbelopp Sverige-Danmark Sänkt skatt för pensionärer Återföring till följd av avslutet av nationellt jämförelseprojekt Skolgång för barn som avvisas eller utvisas Skatteväxling Södermanlands län Totalt Källa: Regeringens budgetproposition 2010/11:1 8

12 Inför 2011 sker ett antal regleringar enligt finansieringsprincipen. Det handlar både om ett utökat och ett minskat åtagande för kommunerna, se tabell 2. Kommunerna kompenseras med ett lika belopp per invånare. Eventuella strukturella skillnader, exempelvis åldersstruktur, justeras via kostnadsutjämningen inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen (dock med två års fördröjning). Totalt tillförs kommunerna 597 kronor per invånare 2011 vilket motsvarar knappt 18 miljoner kronor för Vallentunas del. För 2012 och 2013 uppgår beloppen till 16,2 respektive 16,7 miljoner kronor. Merparten är en kompensation för minskat skatteunderlag, och därmed lägre skatteintäkter, på grund av höjt grundavdrag för pensionärerna. För att kommunerna ska få stabila planeringsförutsättningar, och därmed ha bättre förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning, krävs att staten sätter upp långsiktiga och trygga regler för åtaganden och finansiering. Staten ger då kommunerna möjlighet till bättre framförhållning vilket i sin tur skapar en grund för förbättringar av effektivitet och produktivitet. Vallentuna kommuns ekonomiska läge Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2005 till 2009 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning, se figur 4. De goda resultaten är en effekt av tidigare besparingsåtgärder, försäljning av centrumfastigheterna, en gynnsam utveckling av skatteintäkterna samt en hög krismedvetenhet och snabbt agerade under det ekonomiskt svaga Budgeten för 2010 beslutades under tuffa ekonomiska förutsättningar. Under våren har dock utsikterna för konjunkturen blivit bättre vilket påverkat skatteintäkterna positivt. Förstärkningen på intäktssidan tillsammans med nämndernas helårsprognoser för verksamhetens kostnader skapar förutsättningar för att kommunen ska redovisa ett positivt resultat 2010 som är bättre än budget och i nivå med kommunens finansiella resultatmål. År 2011 kommer att vara ett tufft ekonomiskt år i Vallentuna, i likhet med andra kommuner. Statens tillfälliga konjunkturstöd faller bort samtidigt som skatteintäkterna ökar svagt. Ökningen av skatteintäkterna täcker knappt det borttagna konjunkturstödet. 9

13 Figur 4 Resultat före extraordinära poster som andel av skatter, statsbidrag och utjämning , procent % Vallentuna Samtliga kommuner 5,0% 4,5% 4,4% 4,0% 4,0% 3,8% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 2,7% 2,0% 2,7% 2,8% 1,8% 2,5% 3,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Den förutspådda intäktsutvecklingen för 2011 räcker för att upprätthålla 2010 års utbud och kvalitet i kommunens verksamheter och till att finansiera de tillkommande kostnader som är ett resultat av bland annat tidigare investeringsbeslut. Figur 5 Kostnads- och intäktsutveckling , miljoner kronor mnkr Intäkter Tillkommande Lön och pris Demografi K I K I K I

14 Åren 2012 och 2013 väntas en något starkare utveckling av intäkter från skatter och statsbidrag. Dels utvecklas skatteunderlaget starkare på grund av den starkare arbetsmarknaden, dels ger en kraftigare befolkningstillväxt högre intäkter. Nämndernas ramar för verksamheten är anpassade till befolkningsprognosen (10A) samt uppräknade för pris- och löneökningar (enligt SKL:s prognos). Dock har prisoch löneuppräkning justerats ned med 50 procent vilket förutsätter en effektivisering på cirka 1 procent. Vissa tillkommande kostnader ryms inte inom den föreslagna ramen. I dessa fall har den aktuella nämnden kompenserats för detta. Avgiftsfinansiering Intäkter i form av taxor och avgifter från kommunens invånare och företag uppgick 2009 till 65 miljoner kronor och finansierade 5 procent av kommunens samlade verksamhet. Nivån i budget för 2010 är ungefär den samma. För att upprätthålla en oförändrad avgiftsfinansiering över åren bör inte avgifternas utveckling avvika från kostnadsutvecklingen. Givet den föreslagna kostnadsutvecklingen på drygt 4 procent innebär en oförändrad avgiftsfinansiering en årlig ökning av avgifterna på cirka 3 miljoner kronor. Några större justeringar av avgifterna inför 2011 är dock inte planerade. Resultaträkning och driftramar finns i bilaga 1, tabell 5 och 6. Investeringar Investeringsplanen bygger dels på tidigare beslut, dels på Lokalresursplan (se bilaga 5). Vallentuna har haft relativt låg investeringsvolym de senaste åren. Prognosen för 2010 är 191 miljoner kronor (exklusive markinköp från Stockholms stad). År 2011 ökar takten till 251 miljoner. De stora investeringar som kommer att genomföras de närmaste åren är: Vallentuna trafikplats nytt bibliotek och kulturhus ombyggnad av äldreboendet Väsbygården ombyggnad av Lovisedals- och Ormstaskolorna nya förskolor en planerad nybyggd skola i Hagaområdet. en planerad nybyggd skola i södra Vallentuna Investeringsplanen sträcker sig till och med Planen i sin helhet finns i bilaga 1, tabell 9. Planen ska ses som en inriktning. För investeringar som ej avser maskiner och inventarier (årliga anslag) ska särskilda beslut fattas vid genomförandet. 11

15 Kassaflöde Den stora investeringsvolymen kommer att minska kommunens likviditet. Från och med hösten 2010 kommer det att uppstå ett lånebehov. Detta kommer att öka kraftigt under hela planperioden. En fullständig kassaflödesanalys finns redovisad i bilaga 1, tabell 8. Balansräkning Kommunen har en i jämförelse stark balansräkning. Soliditeten, vilken är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga, har varit hög under ett flertal år, se figur 6. De närmaste åren kommer kommunens soliditet att minska. Kommunen planerar för en soliditet på 59 procent år 2011 och på 55 procent för Om åtagandet för intjänade pensioner fram till 1998 tas med blir den planerade soliditeten 24 respektive 22 procent för åren 2011 och Soliditeten visar att kommunen, trots stora investeringar, även framöver planerar för en god ekonomisk hushållning. Balansräkningen redovisas i bilaga 1, tabell 7. Figur 6 Soliditet exkl. pensionsåtaganden , procent % Vallentuna Samtliga kommuner 90% 80% 70% 66% 79% 75% 74% 69% 60% 53% 53% 55% 53% 52% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. 12

16 Kommunens samlade pensionsåtagande för 2011 är 550 miljoner kronor varav 480 miljoner kronor avser pensioner intjänade före Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2008 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad slutet av 2050-talet. Kommunens totala pensionskostnad för 2011 beräknas bli 52 miljoner kronor. Under planperioden ökar den med knappt 10 miljoner till 61 miljoner kronor. I relation till kommunens budgeterade skatteintäkter blir dock ökningen försumbar. Figur 7 Pensionskostnad mnkr mnkr Gamla utbetalningar Nya utbetalningar Nyintjänade pensioner Finansiell kostnad Prognos Budget Plan Finansiella mål Kommunen har två finansiella mål; ett som mäter resultatnivån och ett som mäter kommunens finansiella ställning på sikt (soliditet). För vidare information se avsnittet om kommunens mål den kommande treårsperioden. Enligt resultatplanen kommer inte resultatmålet att uppfyllas de två sista åren. Orsaken till detta är den svaga intäktsutvecklingen. Se tabell 3. 13

17 Tabell 3 Resultatmål Aktuellt år 0,2% 0,4% 0,5% Genomsnitt över 5 år 2,2% 1,8% 0,6% Mål 2,0% 2,0% 2,0% Soliditetsmålet kommer att uppfyllas alla planperiodens tre år. Nivån sjunker något i och med att investeringarna till viss del måste lånefinansieras. Se tabell 4. Tabell 4 Soliditet exkl. pensionsåtaganden Aktuellt år 60,1% 55,4% 50,0% Mål 50,0% 50,0% 50,0% På kort sikt kommer kommunen inte att uppfylla god ekonomisk hushållning enligt de finansiella mål som kommunen ställt upp. Kommunen har dock under ett antal år uppvisat goda resultat varför en tillfällig nedgång föranledd av finanskrisen inte är alarmerande. Denna syn stärks av att kommunens långsiktiga finansiering är fortsatt stark. Utblick för åren fram till 2019 Kommunfullmäktige fattar i och med kommunplanen beslut om en ekonomisk plan för den närmaste treårsperioden. Om vi förlänger tidsperioden kan vi konstatera att Vallentuna kommun har goda förutsättningar att över tid uppnå god ekonomisk hushållning och klara de finansiella målen. Vid en genomsnittlig skatteunderlagstillväxt på fyra procent under perioden är intäktsutvecklingen tillräcklig för att finansiera den demografiska utvecklingen och med inslag av lånefinansiering kommande investeringsbehov. Ökade ränteutgifter och minskad soliditet minskar dock handlingsutrymmet för kostnader utöver det som den demografiska utvecklingen kräver. Det finns dock ett 14

18 visst utrymme för att i högre grad kompensera verksamheterna för pris- och löneökningar. I bilaga 3 redovisas en ekonomisk bedömning för åren Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamheten uppgift är att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. Större exploateringsprojekt under planperioden redovisas nedan. Exploateringsverksamhetens intäkter och utgifter är beaktade i kommunens balansräkning och kassaflödesanalys. Någon resultateffekt avseende projektens slutredovisning är inte med i resultatplanen. För mer information se bilaga 6 Exploateringsplan Bostadsexploatering Tegelbruket; bostäder, park, vägar Åby ängar; bostäder i olika former Åbyholmsvägen; bostäder i olika former Centrala Vallentuna infrastruktur; gator, gång- och cykelvägar Påtåker; småhus Arbetsplatsexploatering Karby 2; arbetsplatser Okvista 5; arbetsplatser Bostadsbyggande Kommunen fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. I genomsnitt planeras det för drygt 400 nya bostäder per år, se figur 9. Centrala delen av Vallentuna tätort prioriteras särskilt under de kommande tio till femton åren och byggs ut med nya bostäder, se figur 9. Detta stödjer utvecklingen av ett levande centrum för kommunens invånare och företag. Utbyggnaden av bostäder fortsätter i den södra och västra delen av Vallentuna tätort och i övriga stationssamhällen utmed Roslagsbanan. En utbyggnad planeras också utmed E18-stråket. Tätortsnära omvandlingsområden planläggs och genomförs successivt inom en tioårsperiod. 15

19 Bostadsbyggnadsprognosen utgår från kända förutsättningar i det detaljplanearbete och de exploateringsförhandlingar som pågår. I prognosen visar kommunen viljeinriktningen för de kommande tio åren avseende utbyggnadstakt och planprioritering. Prognosen innehåller en sammanställning av pågående projekt med planberedskap under perioden och kommunal handlingsberedskap för perioden Figur 8 Bostadsbyggande per typ av bostad utfall 2009 samt prognos (10A). 600 Flerbostadshus Småhus i grupp Småhus, större tomter Prognos Utfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Figur 9 Bostadsbyggande per område utfall 2009 samt prognos (10A). Västra Vallentuna Sydöstra Vallentuna Kårsta och Vallentuna Östra 600 Nordöstra Vallentuna Lindholmen, övriga Markim, Orkesta och Frösunda Prognos Utfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 16

20 Under 2010 har en ny översiktsplan för kommunen som ska visa viljeinriktningen för bostadsbyggandet fram till år 2030 antagits. Bostadsbyggnadsprognos 10A redovisas som bilaga 3. Infrastruktur I juni 2010 startade byggandet av Vallentuna trafikplats som en planskild cirkulationsplats mellan Väsbyvägen/Banvägen och Roslagsbanan. Kommunen kommer tillsammans med Trafikverket och Storstockholms lokaltrafik (SL) att investera drygt 200 miljoner kronor i projektet. I Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län anvisas drygt 400 miljoner kronor för ny väg mellan Grana och E4:an via en ny trafikplats. Byggstart är planerad till Vallentuna och Upplands Väsby har tillsammans åtagit sig att medfinansiera projektet med 90 miljoner kronor. SL planerar för en kapacitetsförstärkning på Roslagsbanan. Utbyggnad till dubbelspår på stora delar av banan möjliggör tätare trafik och ger en mindre störningskänslig trafik. Utbyggnaden har påbörjats under 2010 och fortsätter till år SL studerar förutsättningarna för att bygga ut Roslagsbanans Kårstagren till Arlanda flygplats. En sådan utbyggnad överensstämmer med inriktningen i ny översiktsplan för Vallentuna kommun och med visionen för Stockholm Nordost. En målsättning i nordostkommunernas gemensamma vision Stockholm Nordost är att Roslagsbanan ska utvecklas vidare och att en ny regional spårförbindelse Roslagspilen med koppling till pendeltågsnätet i Solna via Täby-Arninge och Åkersberga ska byggas. På lång sikt ska även Norrtälje nås med den nya pendeltågslinjen. Roslagspilen pekas ut i förslaget till länsplan som ett möjligt investeringsobjekt för perioden SL studerar även om en utbyggd busstrafik kan vara ett alternativ. Befolkningsutveckling Under 2009 ökade kommunens befolkning med drygt 407 personer motsvarande 1,4 procent till invånare per den sista december. Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har. 17

21 Figur 10 Folkmängd totalt utfall samt prognos A Antal Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) % 2,8% 2,6% 2,4% 2,2% 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Utfall Prognos Befolkningsprognos 10A avser perioden Den grundas på antalet folkbokförda invånare år 2009 och bostadsbyggnadsprognos 10A. Befolkningen kommer att öka lite långsammare under planperiodens början jämfört med de senaste åren. När utbyggnaden av centrala Vallentuna kommer i gång är det rimligt att anta en snabbare befolkningstillväxt ( invånare) per år. Figur 11 Befolkning per kommundel enligt prognos 10A Antal personer Kårsta Markim Orkesta Frösunda Vada Angarn Össeby- Garn Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydöstra Vallentuna Västra År kommundel 18

22 Större delen av befolkningsökningen under kommande tioårsperiod förväntas ske i nordöstra och södra delen av Vallentuna tätort, se figur 11. Detta medför en utbyggnad av kommunens verksamheter såsom skolor och förskolor. För mer information om befolkningsprognosen se bilaga 4. Kommunens medarbetare En strategisk personalförsörjningsplan kommer att upprättas under Syftet med denna är att anpassa det verkliga personalbehovet till den långsiktiga planeringen. Planen löper över fem år ( ). Pensionsavgångarna kommer att öka under planeringsperioden, drygt 100 av kommunens cirka anställda blir 65 år. Pensionsavtalet medger att anställda kan välja att gå i pension från 61 till 67 års ålder. Exakta tidpunkten för pensionering är därför svår att förutse. I ett strategiskt personalförsörjningsperspektiv är det viktigt att ta hänsyn till dessa förutsättningar och identifiera de verksamheter med relativt stora nära förestående pensionsavgångar. Där måste insatserna gällande rekrytering intensifieras de närmaste åren. Med nuvarande personalomsättning på 11,2 procent kommer det totala behovet av ersättningsrekryteringar att vara cirka 160 per år vid oförändrad verksamhet. Rekryteringsläget varierar över tid. Rektorer och ingenjörer samt förskolelärare utgör grupper som har varit svårrekryterade. Situationen kan komma att förvärras framöver. Utveckling av organisation och medarbetare Möjligheter till en personlig utveckling för de anställda bidrar starkt till en effektiv organisation och bra service till kommuninvånarna. Genom att under planeringsperioden fokusera på utveckling av organisationen och de anställdas kompetens fortsätter kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare med förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Genom utvecklingsprogrammet Investors in People IiP har kommunens verksamheter successivt certifierats. Detta visar på kommunens ambitioner för 19

23 utvecklingsarbetet och ger en kvalitetsstämpel, som också stärker kommunens renommé i stort. Arbete för ökad frisknärvaro För att nå det kommungemensamma målet att minska sjukfrånvaron till 5 procent, tillämpas hälsolinjen som strategi för ökad frisknärvaro och därmed minskad sjukfrånvaro. Hälsolinjen består av tre steg; främjande, förebyggande och rehabiliterande. Initialt kommer tyngdpunkten att ligga på rehabilitering, under senare del av planperioden ska insatser och resurser fokusera på främjande hälsoarbete och tidigt insatta åtgärder med förebyggande hälsoarbete för de medarbetare som har korttidsfrånvaro och längre sjukperioder. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger, minskas. 20

24 Kommunens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att utvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Mål Enligt handlingsplanen i Översiktsplan ska följande planer tas fram under mandatperioden a) Strukturplan Karby/Brottby b) Strukturplan Lindholmen c) Strukturplan Södra Vallentuna d) Fördjupad översiktsplan Gillinge e) Grönplan Indikator: Antalet antagna planer av kommunfullmäktige Ansvarig nämnd: KS Enligt Vision Stockholm Nordost ska Vallentuna kommun växa till cirka invånare fram till år 2030, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt på 2 procent. Indikator: Årlig befolkningsförändring Ansvarig nämnd: KS 21

25 Enligt Vision Stockholm Nordost ska antalet arbetstillfällen i Vallentuna kommun öka till cirka fram till år 2030, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt på 2 procent. Indikator: Årlig förändring av antalet arbetstillfällen. Ansvarig nämnd: KS Andelen kunskapsföretag av företagen i kommunen ska uppgå till minst 30 procent vid mandatperiodens slut. Indikator: andel företag i de näringsgrenar (SNI-koder) som definieras som kunskapsföretag. Ansvarig nämnd: KS Företagarna som är verksamma i Vallentuna ska vara nöjda med kommunens service. Nöjd-Kund-Index (NKI) enligt Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning ska uppgå till minst 75. Indikator: Nöjd-Kund-Index (NKI) vilket mäts vartannat år Ansvarig nämnd: KS Kommunen ska säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer. Resultatet ska därför över tid uppgå till minst 2 procent av summan för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Indikator: resultatet i genomsnitt över fem år, där aktuellt budgetår utgör det mittersta året. Ansvarig nämnd: KS 22

26 Kommunen ska ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera planerade investeringar. Soliditeten ska därför överstiga 50 procent. Indikator: mäta soliditeten exkl. ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden. Ansvarig nämnd: KS Kommunens invånare ska uppleva Vallentuna som en god plats att bo och leva på. Nöjd-Region-Index (NRI) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 68. Indikator: Nöjd-Region-Index (NRI) vilket mäts vartannat år Ansvarig nämnd: KS Kommunens invånare ska uppleva kommunens verksamheter som ändamålsenliga. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 58. Indikator: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) vilket mäts vartannat år Ansvarig nämnd: KS Kommunens invånare ska uppleva att de har stort inflytande över de kommunala besluten. Nöjd-Inflytande-Index (NII) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 45. Indikator: Nöjd-Inflytande-Index (NII) vilket mäts vartannat år Ansvarig nämnd: KS 23

27 Stor valfrihet Kommunens invånare ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten i de kommunala tjänsterna. Mål Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom förskola, grundskola samt gymnasieskola. Indikator: Brukarenkät Ansvarig nämnd: BUN, UN Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom äldreomsorgen Indikator: Brukarenkät Ansvarig nämnd: SN Kunskap för livet Vallentunas skolor ska höra till de främsta i landet. Mål Andelen elever som går ut grundskolan med fullständiga betyg ska årligen överstiga det förväntade värdet i enlighet med Skolverkets mätning med minst två procentenheter. Indikator: betygsstatistik. Ansvarig nämnd: BUN 24

28 Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska årligen överstiga det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Indikator: meritvärde årskurs 9. Ansvarig nämnd: BUN Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska vara bland de 30 bästa kommunerna i landet. Indikator: meritvärdet årskurs 9 Ansvarig nämnd: BUN Minst 85 procent av kommunens gymnasieelever (oavsett huvudman) ska ha grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Indikator: slutbetyg Ansvarig nämnd: UN Minst 90 procent av gymnasieeleverna ska ha fullföljt gymnasiet inom fyra år. Indikator: slutbetyg Ansvarig nämnd: UN 25

29 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Mål En inventering av belysningen i den offentliga miljön ska genomföras under Utifrån inventeringen ska en åtgärdsplan formuleras för att göra Vallentuna tryggare samt minska belysningens miljöpåverkan. Indikator: utförd inventering Ansvarig nämnd: SBN Kommunens information och tjänster ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. Under 2011 ska en inventering av tillgängligheten med avseende på innehåll, språk, struktur och teknik genomföras. Utifrån inventeringen ska en handlingsplan för att öka tillgängligheten formuleras. Indikator: utförd inventering Ansvarig nämnd: KS Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Andel positiva svar i medarbetarenkäten för kommunen som helhet ska minst uppgå till 90 procent. Indikator: mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig nämnd: KS Sjukfrånvaron i kommunen som helhet ska vara högst 5 procent. Indikator: sjukfrånvaron 26

30 Ansvarig nämnd: KS Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i kommunens verksamheter. Indikator: andelen män respektive kvinnor Ansvarig nämnd: KS Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: andel certifierade verksamheter Ansvarig nämnd: KS God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Miljön i Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. En inriktning där Vallentuna ligger i framkant med alternativa och innovativa energilösningar ska gälla i såväl planeringen för bebyggelse som infrastruktur. Mål Vallentuna kommun ska senast 2011 ha antagit lokala miljömål som grundas på de nationella miljömålen för god miljö och hållbar utveckling Indikator: fastställda lokala miljömål av kommunfullmäktige Ansvarig nämnd: SBN Siktdjupet i Vallentunasjön ska, efter genomförda åtgärder, uppgå till minst en meter. Indikator: siktdjupet. Ansvarig nämnd: SBN 27

31 Bilaga 1 Bilaga 1 Finansiell utveckling Tabell 5 Driftsredovisning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen rambudget KS OF Räddningstjänst ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN FRITIDSNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN SKOLPENGSRAM UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN FÖRÄNDRADE KAPITALKOST + DRIFT OCH UNDERHÅLL (OFÖRDELAT) TOTALT Kapitalkostnader ( ) Pensionskostnader (+) Reavins ter och reaförlus ter (+) Övriga centrala kostnader och intäkter (+) TOTALT DRIFTSREDOVISNING Tabell 6 Resultatplan , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Nämndernas nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat för extraord. poster Extraordniära poster Årets resultat Realisationsvinster Balanskravsresultat Inklusive utfall 2009 och prognos för 2010 efter augusti (VaSaRu 2) 1

32 Bilaga 1 Tabell 7 Balansräkning , tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bokslut Prognos Budget Plan Plan Materiella anläggningstillgångar Pågående icke aktiverade investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningtillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd Fordringar a) Fordringar hos staten b) Övriga kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningtillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpl Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKU Ansvarsförbindelser Pensionförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

33 Bilaga 1 Tabell 8 Kassaflödesanalys , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning o. ränta på pens.avsättn. samt orealiserade valutakursvinster/förluster m.m. Realisationsförlust / realisationsvinst Försäljning exploaterings fastighet, tomträtter Gjorda avsättningar (exkl.pensionsavsättningar, exkl.ränta på pens.avs.) Ianspråktagna avsättningar (exkl.pens.avs.) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga placeringar Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster Investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering av skuld Övriga tillförda (+) / använda (-) medel Finansieringsverksamhet ÅRTS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

34 Bilaga 1 Tabell 9 Plan för investeringsutgifter samt upparbetat till och med 2010 för icke avslutade projekt mnkr Summa av Belopp Utfall Prognos Plan Totalt KOMMUNSTYRELSEN Rambudget Arkivskåp mm arkivpojektet 0,5 0,5 Tekniska åtgärder för säker ledning 1,7 1,7 Turism / Besök (skyltar, anläggningar etc) 0,7 0,6 1,3 Nytt lönesystem 1,0 1,0 It-utrustning 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 29,0 Nytt kommunalhus 25,0 25,0 50,0 100,0 50,0 250,0 KS OF Årligt anslag 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 18,0 KOMMUNSTYRELSEN Totalt 0,5 2,0 8,4 5,6 5,0 30,0 30,0 55,0 105,0 55,0 5,0 301,5 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Cykelväg Kårsta-Ekskogen 8,0 8,0 Upprustning torgytor 0,9 2,0 7,1 10,0 Vallentuna trafikplats 2,5 35,0 40,1 17,0 5,4 100,0 Enkelt avhjälpta hinder 0,5 1,0 1,0 2,5 Cykelvägsskyltning 0,5 0,5 Skördevägen 0,75 0,30 0,5 1,5 Tellusparken 2,5 2,5 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 1,4 1,7 2,4 5,5 PCB inventering/ sanering 0,4 0,9 2,0 3,3 Inventering av behov nya gc-vägar 0,5 0,5 Väg 268 (medfinansiering) 45,0 45,0 Årligt anslag ventilations-/energiåtgärder 4,3 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 31,3 Årligt anslag trafiksäkerhetsåtgärder 8,9 2,1 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 38,0 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Totalt 15,4 47,2 61,6 32,0 11,4 51,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 248,7 FRITIDSNÄMNDEN IP södra Vallentuna 10,0 40,0 50,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 10,0 Renovering Kvarnbadet 6,0 6,0 Omklädnadspaviljong IP 5,5 5,5 FRITIDSNÄMNDEN Totalt 1,0 12,5 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 41,0 71,5 KULTURNÄMNDEN Bibliotek - inventarier 0,9 1,1 20,0 22,0 RFID-chippning av media 0,4 0,4 Vallentuna teater 4,0 4,0 Bibliotek/ kulturhus 15,1 40,0 60,0 33,0 148,1 Årligt anslag 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 2,0 KULTURNÄMNDEN Totalt 15,1 41,1 65,7 53,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 176,5 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Lovisedalsskolan om-/tillbyggnad F-9 5,4 25,0 54,9 14,7 100,0 Bällstaberg 3 23,2 1,3 24,5 Hagaskolan 20,0 50,0 120,0 60,0 250,0 Lindholmen förskola (60 barn) 3,0 15,7 9,8 28,5 Ormstaskolan om-/tillbyggnad F-9 20,0 80,0 50,0 150,0 Förskola nordöstra (t.ex. Karlavägen) 100 barn 4,0 30,5 34,5 Förskola nordöstra Vallentuna (t ex Åby) 80 barn 4,0 30,5 34,5 Förskola/grundskola södra Vallentuna 20,0 50,0 120,0 60,0 250,0 Ormstaskolan, ombyggnad kök 0,6 0,5 1,1 Ekebyskolan, ombyggnad kök 3,5 0,8 4,3 Lokal Vallentuna friskola i gymnasiet 6,0 6,0 6,0 18,0 Årligt anslag 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 40,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Totalt 28,6 37,4 81,9 72,5 134,5 250,0 150,0 84,0 58,0 34,5 4,0 935,4 UTBILDNINGSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,0 UTBILDNINGSNÄMNDEN Totalt 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,0 SOCIALNÄMNDEN Väsbygården ombyggnad 4,0 35,0 20,0 59,0 Väsbygården ombyggnad, inventarier 1,6 1,6 Korallen ombyggnad 3,0 3,0 Korallen tillbyggnad, inventarier 0,5 0,5 Nytt äldreboende, södra Vallentuna (40 platser) 10,0 40,0 40,0 90,0 Larm och telefoner 2,0 1,0 3,0 Verksamhetssystem 1,0 0,5 1,5 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 15,0 SOCIALNÄMNDEN Totalt 4,0 44,6 23,0 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 1,5 1,5 1,5 173,6 Totalt 63,7 173,8 253,5 166,3 164,1 374,2 229,2 148,2 172,2 108,7 58,2 1912,1 4

35 BILAGA 2 EKONOMIAVDELNINGEN Ekonomisk utblick

36 BILAGA 2 Inledning Kommunfullmäktige fattar beslut om en ekonomisk plan för den närmaste treårsperioden enligt Kommunallagen 8 kapitel 5. I denna bilaga följer en utblick fram till Den är baserad bostadsbyggnadsprognos 10A och befolkningsprognos 10A. För åren 2011 till 2013 gäller samma antaganden avseende skatteunderlagsutveckling, löner och priser som i den ekonomiska planen. Antagandet för åren efter 2014 bygger på en tillväxt i ekonomin där utbud och efterfrågan är i balans och att samhällsekonomin därmed är konjunkturlös. Syftet med denna utblick är att öka framförhållningen och den mentala beredskapen avseende kommunens ekonomiska förutsättningar på längre sikt. 1

37 BILAGA 2 Samhällsekonomiska förutsättningar Vändningen av den ekonomiska utvecklingen sätter press uppåt på löner och priser. Den lila kurvan visar ett sammanvägt snitt av löne- och prisutvecklingen enligt SKL:s bedömning. Den turkosa visar index för Vallentuna kommun där hänsyn är tagen till det intäktsutrymme som finns vilket ger ett effektiviseringstryck i nämndernas ramar motsvarande 1 procent. 4,0% % 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 2,9% 2,6% 1,6% 1,3% 3,3% 3,0% 3,3% 2,4% 2,1% 1,7% 1,5% 3,4% 3,4% 3,4% 3,4% 3,4% 3,4% 3,1% 3,1% 3,1% 3,1% 3,1% 3,1% 2,3% 2,3% 2,3% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 1,5% 1,5% 1,5% PRIS SAMMANVÄGT REDUCERAT 1,0% LÖN 0,5% 0,0% Budget Plan Kalkyl På lång sikt ligger löner och priser på en nivå där faktiskt BNP sammanfaller med potentiell. Den starkare arbetsmarknaden under den senare delen av perioden ger kommunen ökade intäkter och möjliggör ett minskat rationaliseringskrav på kommunens verksamheter. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Kommunens intäkter kommer att öka svagt under åren 2011 och Statens tillfälliga konjunkturstöd på 28 miljoner kronor faller bort Samtidigt ökar kommunens skatteintäkter endast med 37 repektive 49 miljoner kronor. Till viss del hålls kommunens intäkter uppe 2011 av ersättningen för eftersläpning i utjämningssystemet År 2013 ökar intäkterna till följd av återhämtningen i samhällsekonomin för att sedan stabilisera sig i slutet av perioden De nominellt oförändrade statsbidragen urholkar årligen kommunernas intäkter och det är detsamma för Vallentuna. SKL påtalar i sin 2