Förstudie: Framgångskoncept för projekt med företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie: Framgångskoncept för projekt med företag"

Transkript

1 Förstudie: Framgångskoncept för projekt med företag En rapport från Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK) om hur energikontorens projekt riktade till små- och medelstora företag kan byggas upp för att uppnå störst effekt Erik André, Hållbar utveckling Väst (projektledare) Sophie Forsberg, Nenet Norrbottens energikontor Max Vretborn, Hållbar utveckling Väst Studien är utförd på uppdrag från Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK). Studien är finansierad av Energimyndigheten. Energimyndighetens projektnummer:

2 Förord Denna rapport har tagits fram som en del i projektet Förstudie framgångskoncept för projekt mot företag. Projektägare har varit Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK). Projektet har finansierats av Energimyndigheten. Bakgrunden till projektet är att små- och medelstora företag utgör en av de regionala energikontorens utpekade målgrupper. Över tid har många projekt genomförts riktade till målgruppen, med varierad grad av framgång. För att öka genomslagskraften för kommande projekt och satsningar är det angeläget att ta till vara de erfarenheter som kan dras från dessa projekt, där så väl framgångsfaktorer och risker eller hinder för framgångsrika insatser sammanställs. Detta förstudieprojekt har haft som syfte att analysera samtliga energikontorsprojekt riktade mot målgruppen små- och medelstora företag som avslutats under den senaste femårsperioden och varit finansierade av Energimyndigheten. Vi vill rikta ett stort tack till de personer vid de regionala energikontoren och andra organisationer som har deltagit i denna studie och gjort den möjlig. Erik André, Hållbar utveckling Väst (projektledare) Sophie Forsberg, Nenet - Norrbottens energikontor Max Vretborn, Hållbar utveckling Väst Göteborg och Luleå

3 Sammanfattning Målet med denna studie är att den ska underlätta vid utveckling av projektet riktade till målgruppen små- och medelstora företag. Målgruppen för rapporten är i första hand de regionala energikontoren och Energimyndigheten. Resultatet av denna studie kan sammanfattas i nio rekommendationer. Dessa rekommendationer bygger på genomläsning av projektrapporter och intervjuer med personer som varit verksamma i projektet riktade till målgruppen små- och medelstora företag som energikontoren deltagit i. De nio rekommendationerna kan sammanfattas enligt nedan: 1. Lär känna målgruppen och skapa personliga kontakter. 2. Definiera målgruppen så tydligt som möjligt. 3. Utveckla projekt tillsammans med målgruppen och andra aktörer. 4. Genomför projekt i samverkan med målgrupp och andra aktörer. 5. Skapa kontinuitet genom läroprojekt och fortsättningsprojekt. 6. Var affärsmässig och professionell i bemötandet av målgruppen. 7. Ge kontinuerligt stöd till företag. 8. Utnyttja befintliga nätverk och forum för målgruppen. 9. Genomför en riskanalys i ett tidigt stadium av projektet. Studien bygger på en logisk modell utifrån den samhällsvetenskapliga utvärderingsmetoden programteori som länkar samman medel och mål utifrån teoretiska antaganden. Modellen redogör för hur de olika delarna i projektet leder fram till effekter. Den logiska modellen har varit utgångspunkt för sortering av underlag, konstruktion av intervjufrågor och analys av resultat. Studien började med att samla in material från de regionala energikontoren, slutrapporter och annat material från energikontorsprojekt riktade till målgruppen små- och medelstora företag som avslutats under den senaste femårsperioden och varit finansierade av Energimyndigheten. Fem projekt valdes ut för en närmare undersökning. Elva intervjuer genomfördes med personer som deltagit i dessa projekt. Baserat på intervjuer och genomläsning av rapporter identifierades tolv områden med faktorer som påverkar framgången i projekt. De tolv områdena hänger samman och är ömsesidigt beroende av varandra, så det kan vara svårt att se var det finns en ände att börja nysta med. Data pekar dock starkt på att en god kontakt och förankring hos målgruppen är det allra viktigaste för att skapa framgångsrika projekt med stor effekt (energieffektivisering och övergång till förnybar energi). Det är en knutpunkt där övriga identifierade områden knyts samman. En önskan är att både Energimyndigheten och FSEK:s styrelse tar till sig denna förstudie och lyfter frågan till en högre nivå. Vi tror och hoppas att denna rapport ska vara till hjälp för energikontoren vid utvecklande av framtida projekt. Ett förslag är att FSEK tillsammans med Energimyndigheten anordnar ett seminarium eller en workshop med denna rapport som utgångspunkt för att diskutera/samtala om hur vi tillsammans kan arbeta vidare med detta på bästa sätt. 3

4 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Innehåll Syfte, mål och frågeställning Tidigare genomförda studier Metod och genomförande Teori logisk modell Avgränsningar Datainsamling Referensgruppsmöte Resultatredovisning Genomgång av projektrapporter... 8 Målgruppen... 8 Framgångsfaktorer... 8 Svårigheter/hinder Resultat från intervjuer... 9 Projektutformning... 9 Kontakt med företag Aktiviteter mot företag Beteendeförändring hos företag Effekter och bieffekter...14 Omvärldsfaktorer Resultat från referensgruppmöte...14 Om att nå målgruppen...14 Omvärldsanalys Analys Företagen förankring och engagemang Projektorganisation och planering Kontinuitet och uthållighet förändring tar tid Kontaktyta mot företagen Innehåll projekterbjudandet i form av aktiviteter...19 Budskap till företag hur projekterbjudandet beskrivs...19 Kommunikation kompetens och planering

5 Konjunktur/marknadsläge Rekommendationer Vidare arbete Referens...21 Bilaga 1. De projekt som ingått i studien Bilaga 2. Intervjuguide Bilaga 3. De faktorer som identifierats i analysen

6 1. Syfte, mål och frågeställning Rapportens syfte är att presentera framgångsfaktorer och risker/hinder för framgång i projekt genomförda av regionala energikontor och finansierade av Energimyndigheten som är riktade till målgruppen små och medelstora företag. Syftet är också att presentera minst en framgångsrik metod som kan användas till ett nationellt genomförande baserat på de i förstudien sammanställda erfarenheterna. Målet med denna studie är att den ska underlätta vid utveckling av projekt riktade till målgruppen små- och medelstora företag. Målgruppen för rapporten är i första hand de regionala energikontoren och Energimyndigheten. Förstudien har vägletts av följande frågeställning: Vilka framgångsfaktorer och risker eller hinder går att identifiera för energiprojekt som var riktade till små- och medelstora företag och uppfyller följande kriterier: syftet var att öka energieffektiviteten och/eller andelen förnybar energi, ett regionalt energikontor deltog i genomförandet, Energimyndigheten finansierade, 0ch projektet avslutades den senaste femårsperioden? 1.1 Tidigare genomförda studier Det har gjorts andra studier om företagens drivkrafter för energieffektivisering. Två av dessa är Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier (J. Persson m.fl., Linköpings universitet, 2005) och Drivkrafter för energieffektivisering i småoch medelstora industriföretag (Thollander, P., Linköpings universitet och Tyrberg, M., Energikontor Sydost, 2008). Även enkäten Tillväxt för konkurrenskraft (Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, 2012) berör ämnet. Dessa två studier och enkäten faller utanför ramen av denna studie men kan vara bra komplement för att skapa en mer heltäckande bild av förutsättningar för energikontor att genomföra projekt med företag. 2. Metod och genomförande 2.1 Teori logisk modell Som utgångspunkt för studien har en logisk modell för hur ett projekt fungerar tagits fram. Den logiska modellen bygger på den samhällsvetenskapliga utvärderingsmetoden programteori som länkar samman medel och mål utifrån teoretiska antaganden. Modellen utgörs av en plan eller skiss för hur ett projekt är tänkt att fungera (Sandberg och Faugert, 2007). För den föreliggande studien är den logiska modell utformad efter ett standardprojekt med målgruppen små- och medelstora företag. Modellen redogör för hur de olika delarna i projektet leder fram till effekter. 6

7 Den logiska modellen har varit utgångspunkt för sortering av underlag, konstruktion av intervjufrågor och analys av resultat. Kontakt med företag Aktiviteter med företag Projektutformning Beteendeförändring hos företag Effekter Bieffekter Figur 1: Logisk modell för energiprojekt riktade till företag. 2.2 Avgränsningar Samtliga projekt som ingår i denna förstudie är riktade till små och medelstora företag och har avslutats under de senaste fem åren, från 2007 och framåt. Vidare har de alla finansierats av Energimyndigheten och regionala energikontor har varit delaktiga i dem. 2.3 Datainsamling Först kontaktades de regionala energikontor i Sverige via mejl och telefon med önskemålet att de skulle skicka in slutrapporter från de projekt som de avslutat senaste fem åren där målgruppen varit små-och medelstora företag och Energimyndigheten finansiär. Därefter följde en genomgång av samtliga inkomna projektrapporter inklusive en sammanställning av rapporternas slutsatser. I genomläsningen av projektrapporterna gjordes en gallring dels tog projekt bort som inte uppfyllde kriterierna och fem projekt valdes ut för en intervjustudie. Se bilaga 1 för vilka projekt som ingått i studien. De fem projekten valdes ut för att de baserat på projektens slutrapporter bedömdes ha haft hög måluppfyllelse i hela eller delar av projektet, samt lyckats engagera målgruppen. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes över telefon. Totalt genomfördes elva intervjuer. Antalet intervjuer varierade för de olika projekten. Anledningen till detta var att olika personer i de utvalda projekten kunde tillföra olika typer av kunskap. Vid genomförandet av intervjuerna användes en intervjuguide som byggde på den logiska modellen (se bilaga 2 för intervjuguide). Intervjuerna tog minuter. 2.4 Referensgruppsmöte När samtliga data till studien var insamlad hölls ett möte med en referensgrupp där studiens preliminära resultat diskuterades. På mötet deltog Jon Andersson, verksamhetsledare Energikontor Skåne, Kerstin Konitzer, Energikontor Östra Götaland och Magnus Wennergren, energi- och klimatrådgivare, Falköping. Även Energimyndigheten och en representant för miljötillsyn från en länsstyrelse var inbjudna, men kunde inte delta. 7

8 3. Resultatredovisning 3.1 Genomgång av projektrapporter Information från rapporterna, framförallt slutrapporterna, sorterades i tre kategorier målgrupp, svårigheter/hinder och framgångsfaktorer. Siffrorna i parenteser nedan anger i hur många slutrapporter som redogör för företeelsen. Målgruppen I sju av projekten har målgruppen varit små och medelstora företag i allmänhet, i fyra projekt har den varit tillverkande företag, i två av projekten har riktat sig till tillståndspliktiga företag och i ett projekt har målgruppen varit tjänsteföretag. Ett projekt riktade sig till företag som äger oljepannor. Ett projekt riktade sig till en specifik bransch: kommunala energibolag. I flera projekt har det funnits ytterligare målgrupper än små och medelstora företag. I tre av projekten var målgruppen även energi- och klimatrådgivare. Näringslivsorganisationer har varit målgrupp i två projekt och konsulter i ett projekt. Framgångsfaktorer Den framgångsfaktor som lyftes fram i flest projektrapporter var att energi- och klimatrådgivarna hade deltagit i platstillsyn tillsammans med tillsynshandläggare (5). Enligt en av projektrapporterna kan även tillsynshandläggaren få stöd i sitt arbete av energi- och klimatrådgivaren i arbetet (1). Det var flera som ansåg att specifikt stöd till enskilda företag var viktigt och att informationen inte får vara för generell(3). Att ha en aktiv dialog med företagen om deras behov och förväntningar upplevdes som en styrka i ett av projekten(1). Att använda andra aktörer, som exempelvis näringslivsutvecklare, ansågs vara ett bra sätt att skapa kontakt(1). I ett projekt lyftes värdet av tydlig och rak information, som företagen upplever som verklighetsnära(1). Energi- och klimatrådgivarnas opartiskhet lyftes fram som en möjlig framgångsfaktor i en av rapporterna. (1). En annan framgångsfaktor var en kontinuerlig kontakt med företagen och att inte räkna med att de hör av sig även om de behöver hjälp eller råd(1). I två av projektrapporterna ansågs genomarbetat marknadsföringsarbete vara en viktig framgångsfaktor(2). För större informationsinsatser lyftes behovet av en genomtänkt informationsinsats, med kommunikationsplan och profilarbete med eventuell logotyp som en framgångsfaktor (1). Ett starkt nätverk med oberoende experter lyftes också fram som en framgångsfaktor i ett av projekten(1). Att organisationerna som är med i nätverket är oberoende upplevdes som en stor fördel i kontakten med företagen(1). En annan framgångsfaktor som lyftes fram kombinationen att både erbjuda företagen praktisk utbildning på plats hos verksamhetsutövaren och teoretisk utbildning(2). I ett projekt ansågs det nödvändigt att information nådde ekonomiansvarig och VD på företaget för att det ska ske förändringar på företaget och att energiledningssystemet var ett bra verktyg eftersom det åstadkommer det(1). Ett projekt lyfter att flera företag har blivit förvånade över sin energibesparingspotential som en styrka i projektet. 8

9 Svårigheter/hinder I de allra flesta projekten har det varit svårt att engagera företagen(i 9 av projekten). I vissa fall anges detta bero på lågt intresse hos målgruppen, med brist på tid som huvudsakligt skäl(4) eller att informationen inte varit tillräcklig för att motivera företagen att delta(2). I ett projekt var intresset först begränsat, men när tiden som avkrävdes företagen för att delta halverades ökade intresset markant hos företagen(1). I ett projekt upplevdes svårigheter att få kommunerna att vara aktiva i projektet, eftersom kommunerna inte upplevde att de kände sig involverade i projektet(1). I några av projekten angavs det som en svårighet att nå företag med information(3). I några projektrapporter förklarades företagens låga intresse med att företagen själva saknar kompetens och kunskap om energieffektivisering(3). Flera projekt upplevde svårigheter med att involvera energi- och klimatrådgivarna(4). En förklaring som lyfts i en rapport är att energi- och klimatrådgivarnas roll är oklar i förhållande till företagen(1). En annan förklaring var att det är osäkert vilken kompetens som energi- och klimatrådgivarna i respektive kommun har(1). I ett av projekteten ansåg projektledningen att energi- och klimat rådgivarna inte var engagerade i att ta kontakt med företagen(1) och i ett annat att det har varit en stor variation i engagemang mellan olika energi och klimatrådgivare(1). 3.2 Resultat från intervjuer Nedan följer en sammanställning av de elva intervjuerna med personer från fem olika projekt. De intervjuade personerna har deltagit i något av nedanstående projekt (se även bilaga 1): PROEFF (projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning) SMEEFFEN (Small and Medium Enterprise Efficient Energy) Nätverk för energieffektivisering, ENIG Aktiv företagsrådgivning IESN (Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv) De framgångsfaktorer och hinder/risker som identifierats i intervjuerna redovisas nedan utifrån de olika faserna i den logiska modellen. Projektutformning I ett av projektet framhölls styrkan av att leda projektet i samverkan mellan två parter, eftersom detta ger projektgruppen större kompetens. I två av projekten hade projektet utvecklats i samverkan mellan olika aktörer. Så här uttryckte sig en av de intervjuade: Redan i inledningen av projektperioden rådfrågades referensgrupperna kopplade till projektet om konferensen. Referensgruppen med näringslivsfokus berättade om hur utbildning och information till företagen borde utformas. I ett annat projekt användes projektets följeforskare som ett stöd i utformandet av projektet. De [följeforskarna] ställde rätt frågor till oss så att vi kom fram till vad det egentligen var vi ville uppnå med projektet. 9

10 I en av intervjuerna framhölls vikten av att ha ett företagsperspektiv med sig i projektgruppen, framförallt för att kunna utforma kommunikationen på ett sätt som företag förstår: I det här projektet precis som i andra projekt gäller att graden av samverkan avspeglas i hur framgångsrikt projektet blir. Det gäller att bygga nätverk, skapa kontakter och arbeta med dem. Man måste ha folk som är duktiga på att kommunicera. Det lyftes fram ett antal svårigheter som upplevts i de olika projekten. En av de intervjuade ansåg att målgruppsdefinitionen hade gjorts för bred och att det i sin tur gjorde det svårt för projektet att rikta in sina insatser. I ett av projekteten bestod projektgruppen endast av en person, vilket upplevdes ha flera negativa effekter: Att vara ensam projektledare (enmansprojekt) är inte bra. Svårt att hålla uppe drivet. Mycket bättre om vi hade varit två så att man hade kunnat motivera och gett näring till varandra. Projektet stod och föll med en person. Väldigt sårbart när all information finns i huvudet på en person. I ett av projekten lyfte en av projektledarna fram att hen att upplevt att kommunikationen mellan de olika FSEK-kontoren hade varit bristande, vilket hen trodde förklarades av att resurserna i projekten fördelades jämt mellan kontoren så att ingen av kontoren tog ett tillräcklig stort ansvar. En av projektledarna ansåg att skrivningen i beslutet (från Energimyndigheten) gjorde målen svåra att tolka och därför svåra att följa upp. I ett projekt gjordes ingen större uppföljning med motiveringen att projektgruppen redan visste vad resultaten skulle bli. Vi vet ungefär vad svaret hade blivit om vi hade gått ut till massa företag och frågat. Att arbeta kontinuerligt med en fråga och speciellt en målgrupp lyftes upp som en viktig framgångsfaktor i två av projekten. På så sätt tog projektgruppen vara på nätverk som byggts upp i det tidigare projektet. Så här uttryckte sig en av de intervjuade: En framgångsfaktor är att vi har byggt vidare på ett tidigare projekt och har haft hjälp av de kontaktnät som det byggde upp och samtidigt haft möjlighet att bygga ut och förbättra. Genom att ett projekt utvecklades från ett tidigare kunde projektgruppen ta till vara på erfarenhet från det första projektet: Det vi lärde oss i [det föregående projektet] fortsatte vi att jobba med i det här nya projektet. Vi såg problem som vi ville lösa och vi ville följa upp energikartläggningarna som gjordes i första projektet. Kontakt med företag Kommunikationskompetens och kommunikationsstrategier/-planer dök upp i alla projekten i samband med att frågan kring hur kontakten med målgruppen hade sett ut. Först och främst verkar det handla om att hitta rätt väg och rätt forum för att nå ut till målgruppen. Så här uttryckte en av de intervjuade detta: Att man tar fram flera olika vägar. Man måste ha förkunskap om företaget och veta vad de behöver och vad som intresserar dem. Man måste hitta flera vägar in och knyta allt till 10

11 kronor och ören. Viktigt att inte vara för enkelspårig och ha en palett med olika ingångsvägar. Detta hänger samman med vikten av att ha en tydlig informations- och kommunikationsplan för projektet och att känna sin målgrupp som citatet nedan indikerar. Tajming var väldigt viktigt för det här projektet, när i tid vi tog kontakt med företagen. Inte bra att ta kontakt med den i april/maj. Vidare verkar att personlig kontakt med företag vara en framgångsfaktor. En av de intervjuade utryckte att denne tyckte att det är mycket bättre att ringa företag än att bara skicka brev. En annan projektledare betonade att det är tidskrävande men otroligt viktigt med personlig kontakt: I projektet upptäckta jag att det var hårt fotarbete som krävdes. Mycket ringande till företag och det tar mycket tid att upprätta den första kontakten, komma över den första tröskeln. Just den personliga kontakten visade sig vara en framgångsfaktor i projektet. Flera av projektledarna framhöll att de har haft stor hjälp av olika typer av nätverk och samverkan med olika aktörer i sitt arbete att nå ut till målgruppen. En betonade att framför allt var en framgångsfaktor att använda befintliga aktörer och deras träffar och inte försöka skapa egna träffar. En annan projektledare uttryckte det så här: I det här projektet precis som i andra projekt gäller att graden av samverkan avspeglas i hur framgångsrikt projektet blir. Det gäller att bygga nätverk, skapa kontakter och arbeta med dem. Man måste ha folk som är duktiga på att kommunicera. Det framgår dock av en annan intervju att det inte är helt lätt att hitta rätt ingång till företagen. Det var inte alltid lätt att få tag på företag. Använde mig av näringslivsenheterna och EKR [ ] Det var ofta ganska segt att gå via näringslivsenheterna därför använde jag mig framför allt av EKR. [ ]Jag fick tips från EKR på lämpliga företag som kunde fungera bra som ambassadörer. Aktiviteter mot företag Aktiviteter mot företag innefattar själva genomförandet, företagens engagemang och delaktighet i projektet och dess aktiviteter. Företagsledningens engagemang verkar ha varit avgörande eller åtminstone haft tydlig påverkan på framgången i projekten. Så här beskrev tre olika projektledare det: Några företag har gjort väldigt mycket. De som är gemensamt för dessa att de har haft en drivande ledning, de tänkte till själv och saker började hända på en gång. Att hitta de engagerade personerna är A & O. Det har förtydligats i det här projektet att om man pratar med ett företags VD och får dennes intresse, då är det action direkt. Det är en väldigt rolig målgrupp att jobba med, man får respons direkt. Och om någon inte är intresserad så får man ju veta det med en gång också. 11

12 Vi råkade utför stressade företagsledningar som inte dök upp till bokade möten. Det var företag som inte tog det på allvar utan bara var med för att det var gratis. Viktigt att man noggrant väljer ut företag som är angelägna att få vara med. Detta verkar även handla om att kommunicera projektets budskap på ett sätt som tilltalar företagen samt att använda rätt språk och språkval som väcker målgruppens intresse, vilket det sista citatet ovan antyder. En av projektledarna menar att de flesta företag är snävt fokuserade på den egna verksamhet och inte så intresserade av så mycket annat. Citaten nedan visar på vad de intervjuade upplever är viktigt att ha med sig i sin kommunikation med företagen. Man måste vara kommunikativ och kunnig. Det är våra experter. Det du säger kan vara hur viktigt som helst Jag som mottagare måste uppleva dig som trovärdig och det du säger måste intressera mig. Jag sålde in projektet hos företagen med fokus på konkurrensfördelarna med energieffektivisering och att de kunde spara pengar. Detta för att jag märkte att de inte orkade spara energi men nästan alla orkade spara pengar. Efter att man hade fått ett företag intresserat för energieffektivisering ur ett ekonomiskt perspektiv kunde man börja prata om energi & miljö. Det som jag tror gjorde dessa rundvandringar framgångsrika var att vi fokuserade helt på energikostnaderna och företagsekonomi. Vi blandade inte något med miljö, utan pratade kortsiktiga och långsiktiga investeringar. Vi måste förankra det vi säger i ett företagsekonomiskt perspektiv. De [företagen] lyssnar inte om vi inte sätter in det hela i ett företagsekonomiskt perspektiv. Detta är något vi verkligen måste tänka på. Företaget pratar inte samma språk som oss, vi måste anpassa vårt språk till deras. En av projektledare anser även att det är viktigt att ha dragplåster i form av kända och bra talare, något som gör att företagare blir intresserade av att delta vid olika aktiviteter. Det är viktigt att man har något dragplåster. Har man ingen bra talare kommer ingen. Anledning till att vi lyckades få dit landshövdingen var att denna var väldigt intresserad av projektet samt att projektet delvis drevs av länsstyrelsen och den goda relation som fanns mellan projektledaren på länsstyrelsen och landshövdingen. Citatet ovan speglar även samverkan vid genomförande av olika typer av aktiviteter och moment lyfts fram som en framgångsfaktor. Detta tyder även citaten nedan på: Energibolag och näringslivskontor kan stå som inbjudare till aktiviteter. De har redan en etablerad kontakt med företagen som kanske är kund hos energibolaget. Det blir mer spännande och intressant för företagen än om energikontoret som de knappt känner till bjuder in. Vid inspirationsseminarierna nämndes det att företag/företagare kunde anmäla sig som objekt för rundvandringarna och i utbyte få en enklare energikartläggning genomförd gratis. Vi fick in så många anmälningar att vi kunde välja vilka vi ville besöka. Vi prioriterade geografisk spridning och olika branscher. Vi fick även in tips från EKR och inspektörer på företag som kunde vara intressanta för rundvandringar. 12

13 I det sista citatet ovan nämns en tjänst, i detta fall en kostnadsfri energikartläggning, som erbjuds företaget om det deltar i projektets aktiviteter. En av de intervjuade ansåg att det är viktigt att lämna något efter sig som företagen sedan kunde gå tillbaka till och finna stöd i vid diskussioner kring genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder. Till sist har det på flera olika sätt i intervjuerna lyfts fram vilken stor betydelsen det har att projektet håller hög kvalitet genom alla moment och att den kompetens som behövs inom projektet finns att tillgå. Tre av de intervjuade uttrycker ett att det ibland var problematisk att arbeta med konsulter och att till exempel de energianalyser som genomfördes inte levde upp till förväntningarna. Vidare handlar det om att inhyrda konsulter ska kunna kommunicera rent praktiskt med målgruppen som citatet nedan antyder; rådgivare var lätta att förstå även för den som inte har stora fackkunskaper. Rådgivaren var lättare att förstå och upplevdes mer verklighetsnära än den medföljande konsulten. Beteendeförändring hos företag Flera intervjusvar pekar på att förändringar hos målgruppen tar tid, kräver uthållighet och att det är viktigt att finnas där för målgruppen när något väl har startats upp. I ett av projekten ingick det i slutskedet att intervjua några av de deltagande företagen. Dessa intervjuer visar på ett uttalat önskemål om uppföljning från företagens sida. Så här uttryckte sig en av de intervjuade det: Företagen hade behövt mer stöd efter att de fått sin energianalys. De hade behövt hjälp med att ta in offerter, analysera offerter eller allmänt kunskap om olika system. Arbetet har därför stannat av för många företag. Samtliga företag var medvetna om att de skulle använda projektet som bollplank och återkomma med frågor utifrån energianalyser och åtgärdsplaner. Men det har inte skett i så många fall. Efter att företagen fått sina energianalyser var det slut. Ingick ingen uppföljning från projektets sida. Men så här i efter hand tycker jag att det borde ha gjort det. När de väl hade analysen kommer frågorna. För att det skulle ha hänt mer tror jag att man hade behövt hålla dem lite mer i handen. Ringt upp dem och frågat hur det gick, matat på mer. Det som antyds i citatet ovan och som bekräftas av vad några andra projektmedarbetare nämnde var att det är svårt att få företag att arbeta vidare med energifrågan efter att projektet är avslutat. Företagen mottog rundvandringarna i största allmänhet bra. Resultaten från energirundvandringarna visar på stor energieffektiviseringspotential hos de företag som besöktes, trots detta så har endast två av företagen i skrivande stund valt att gå vidare i en djupare analys[ ] så är det långt från alla som valt att gå vidare med åtgärder, trots korta avbetalningstider och stor potential att spara pengar En av projektledarna uttrycker att det är svårt att följa upp effektmålen under projektperioden. 13

14 Där det händer saker händer det ganska mycket. Det är dock svårt att följa upp projektmålen, det var svårt att se vad som egentligen hade sparats i kwh under projektets gång. Betydligt mer har säkert hänt nu, några år efter att det avslutats. Effekter och bieffekter Det går inte att identifiera framgångsfaktorer och hinder för effekter och bieffekter. Dessa områden återkommer i analysen. Omvärldsfaktorer Det rådde lågkonjunktur i Sverige 2009, vilket enligt de intervjuade påverkade projekt som genomfördes under denna period vilket citaten nedan visar. Många företag gick igenom en tung period med mycket varsel varvid energianalysen hamnade på en lägre prioritet. Dock kan det i lågkonjunkturtider även finnas mer tid för andra sysslor än produktion såsom energieffektivisering. Några av företagen såg den fördelen. När projektet startade 2009 var det lågkonjunktur. Det gjorde att företagen som gjort energikartläggningar tidigare sköt upp till och med beslutade investeringar. Annars hade vi kunnat redovisa fler och större, kanske mer spännande investeringar. Det var även låga energipriser under slutet av projektet. Ett hinder var att den ekonomiska situationen var tuff för företagen när projektet genomfördes. Något av dem hade gått i konkurs och höll på att rekonstrueras när vi gjorde vårt besök. Det är svårt att få företagen att fokusera på energieffektivisering när det går dåligt. Men det är det å andra sidan när det går riktigt bra också. 3.3 Resultat från referensgruppmöte Nedan följer en sammanställning av det som framkom vid referensgruppsmötet. Om att nå målgruppen Ett sätt att lära känna sin målgrupp är att driva nätverk. Energitillsyn kan fungera väl som en del projektet vilket kompletteras med andra aktiviteter. Det finns en fara att gå ut tillsammans med miljötillsyn (använda detta som ett nätverk) när man inom ett projekt önskar nå ut till företag. Detta eftersom att relationen mellan tillsyn och företag inte alltid är god. En av deltagarna berättade att i det projekt de driver med fokus på samrötning ger de företagen möjlighet att samverkan och utrymme att ta stöd av varandra. Detta har de upplevt som en styrka. Inte seminarium utan tydligare interaktion, dialog bara mellan företagen. Upplevt att det är bra att stimulera detta. En av deltagarna lyfte fram att vi är bara gästspelare hos företagen (projekten är tidsbegränsade). För att det ska fungera efter att vi är borta så måste vi skapa nätverk/kluster/samverkan som företagen själva driver. Det ger mer om det är ett företag som berättar för ett annat företag till exempel vid företagsträffar. Det är viktigt att komma ihåg att företag jobbar ju inte bara med energieffektivisering mycket annat som är viktigt. Mycket handlar om investeringsstöd. Det bästa är när man kan ge ekonomiskt stöd tillsammans med kunskapsstöd. 14

15 Förankringen hos målgruppen är väldigt centralt för framgången av projekt. Denna fås genom kontinuitet, befintliga nätverken och rätt kontaktytor, men detta får man i sin tur genom god förankring hos målgruppen. Även innehållet är viktigt men för att hitta rätt innehåll behöver man ha bra förankring hos målgruppen. En annan synpunkt som lyftes fram var att affärsmässigheten och professionalitet viktigare när man jobbar med företag än med kommuner. Även hur det (projektet eller de delar där företag ingår) är paketerat är väldigt centralt. Det är skillnad i bemötande om man jämför företag med offentlig sektor. Måste prata företagens språk. Erfarenheter från två av deltagarna tyder på att det är bra om företagen får betala en del. Dels ger det ett seriösare intryck av projekten, ger en kvalitetsstämpel. Verkar även vara ett sätt att fånga företagares intresse. Skapar ett annat engagemang hos företagen. Det har hänt att företagen själva har föreslagit att projekt ska ta betalt. Vidare rekommenderas det även att den egen tid som företag lägger ner även detta är en kostnad. Och att även detta måste kommuniceras tydligt att även detta är en investering som kostar. Visa på hur viktigt det är för projektet att företag är med hela vägen. Detta är något man bör vara tydlig med i förankringsprocessen, i ansökan be företag skriva på att de ska delta. Medfinansiering är tid, viktigt att visa på hur mycket pengar det är värt. Omvärldsanalys Det är mycket viktigare med omvärldsanalys och tajming när man arbetar med företag än med kommuner. Det är snabba växlingar, konjunktur etc. Detta handlar dels om att känna/lära känna sin målgrupp men även i den större bemärkelse vad som påverkar dem så som lagstiftning och styrmedel etc. Alla deltagarna var inte överens är om att det enbart handlar om konjunktur. Det kan även vara en fråga om företagen är mogna eller inte att arbeta med frågorna. Det är ett relativt omoget arbetsområde (företag som målgrupp för energikontor), där av är det svårt att välja bransch. I och med att man får kontinuitet kommer vi kanske fram till vilka målgrupper och frågor vi behöver arbeta med. 4. Analys Baserat på intervjuer och genomläsning av rapporter har elva områden med faktorer som påverkar framgången i projekt identifierats. De elva områdena hänger samman och är ömsesidigt beroende av varandra, så det kan vara svårt att se var det finns en ände att börja nysta med. Data pekar dock starkt på att en god kontakt och förankring hos målgruppen är det grundläggande för att skapa framgångsrika projekt med stor effekt. Det är en knutpunkt där flera faktorer binds samman. Andra identifierade faktorer är i hög grad en följd av god förankring. De områden med faktorer som har identifierats är följande: 1. Företagen förankring och engagemang 2. Projektorganisation 3. Projektplanering 4. Kontinuitet 5. Kontaktytor mot företag 15

16 6. Innehåll projekterbjudandet i form av aktiviteter 7. Budskap till företag hur projekterbjudandet beskrivs 8. Kommunikation kompetens och planering 9. Marknadsföring 10. Kvalitet och kompetens 11. Konjunktur och marknadsläge I analysen nedan har utgångspunkten varit dessa elva områden med faktorer. Alla berörs inte separat då flera av dem går ihop. För en utförligare beskrivning av faktorer se bilaga 3. Frågan är vad som leder till en hög genomförandegrad, det vill säga att så många företag som möjligt genomför det som projektet syftar till. Studien pekar i hög grad på att förankringen av projektet hos målgruppen är avgörande. Med det menas att projektets avsändare är välkänd hos målgruppen och att innehåll samt syfte har tagits fram i samarbete med målgruppen. Detta sammanfattas i analysen i området Företagen engagemang och förankring. Områden med faktorer som leder fram till denna förankring är framförallt Projektorganisation, Kontaktytor mot företag och Kontinuitet. Dessa är dessutom återkopplade till förankringen. Det vill säga, om det finns en god förankring hos målgruppen så bäddar det för att en god projektorganisation (med förtroende och representation från målgruppen) kan byggas upp. Det bäddar för goda kontaktytor med målgruppen. Och det bäddar för kontinuitet, att flera projekt kan genomföras med samma målgrupp. Om en god förankring kan etableras bäddar det i sin tur för att projekt med rätt innehåll, erbjudande till målgruppen, (området Innehåll ) kan utvecklas och presenteras på rätt sätt för målgruppen ( Budskap till företag ), samt genomföras med rätt kvalitet ( Kvalitet och kompetens ). Projektorganisation Innehåll Kontinuitet Företagen förankring och engagemang Budskap till företag Kontaktytor mot företag Kvalitet och kompetens Figur 2: För framgångsrika projekt är det centralt att de är väl förankrade hos målgruppen och att den är engagerad. Detta kan åstadkommas genom rätt projektorganisation, kontinuerlig arbete med målgruppen och goda kontaktytor. Resultat är rätt innehåll, budskap, kvalitet och kompetens. Sambanden är rimligen rekursiva, till exempel gör en god förankring hos målgruppen det lättare att få med representanter från den i projektorganisationen. 16

17 Företagen förankring och engagemang Framgångsfaktorer och hinder som har identifierats i ett flertal av de studerade projekten pekar på vilken betydelse förankringen hos företagen har för ett lyckat projekt. Med förankring menas att företagen är genuint intresserade av att arbeta med energifrågor och av projektet som sådant. I det ingår att företagen har en drivande/intresserad ledning och avsätter tid till energiarbetet. En projektledare uttryckte vikten av en aktiv ledning så här: Några företag har gjort väldigt mycket. De som är gemensamt för dessa att de har haft en drivande ledning, de tänkte till själv och saker började hända på en gång. Att hitta de engagerade personerna är A & O. Flera av projekten har haft svårigheter med att engagera företagen, både att delta i projekt överhuvudtaget och att vara aktiva inom projekt. Exempel på detta är stressade företagsledningar som inte dykt upp på bokade möten, företag som inte har haft tid att nätverka, svårigheter att nå fram med info till företagen och företag som inte intresserar sig för energifrågor på grund av ett stort fokus på kärnverksamheten. Ett projekt använde skriftliga överenskommelser och avgifter för att skapa engagemang, men upplevde ändå att företagen struntade i avtalet om de ansåg sig inte kunna delta i en aktivitet. Dock framkom det vid referensgruppsmötet att betalning ibland är något som leder till att företagare blir mer intresserade då det ökar känslan av legitimitet för projektet. Hur skapas denna förankring och detta engagemang? Avgörande faktorer i de studerade projekten har varit projektorganisation, kontinuitet och kontaktyta mot företagen. Projektorganisation och planering Det är tydliga framgångsfaktorer att representanter för målgruppen är delaktiga i projektutvecklingen och att det bland projektpartners finns aktörer som är kända och betrodda av målgruppen. Det är bra om det finns företagarkompetens inom projektgruppen som har ingångar till företagen, som känner företagens villkor och pratar deras språk. Projekt i samverkan med andra parter som energibolag, miljöinspektörer från kommun eller länsstyrelse och näringslivsbolag ger flera fördelar. Energibolag och näringslivsbolag är välbekanta aktörer för företagen och kan bidra med legitimitet som lockar företagen att delta. Samtidigt påpekade studiens referensgrupp att vissa företag upplever tillsynen som negativ vilket kan påverka deras inställning till energi och klimatrådgivningen. Detta är dock inget som direkt kan påvisas i den här studien. Samverkan med olika aktörer ger dessutom en bredare kompetens och tillgång till fler möjligheter och verktyg. Exempel är energitillsyn med miljöinspektörer, att energibolag bistår med timvärden och att näringslivsbolag har existerande forum inom vilket projektaktiviteter kan ta plats. Det är också viktigt att ha rätt kompetenser inom projektgruppen, inte begränsat till kompetens inom ämnesområdet projektet arbetar med. Flera projektledare och rapporter understryker vikten av strategisk och praktisk kommunikationskompetens. Mer om det nedan i avsnittet om just kommunikation. Kontinuitet och uthållighet förändring tar tid För att förankra och skapa förtroende hos målgruppen och för att kunna bygga upp den projektorganisation som beskrivs ovan är kontinuitet centralt. Genom att bygga projekt på 17

18 tidigare projekt ges möjlighet att arbeta vidare med en målgrupp med vilken det har byggts upp personliga kontakter och ömsesidig kännedom om behov, förutsättningar och möjligheter. Det ökar dessutom möjligheterna att sätta ihop en projektorganisation i samverkan med målgruppen och andra lämpliga aktörer. Fortsättningsprojekt ger dessutom möjlighet att dra nytta av erfarenheter och kunskaper som byggts upp och som är aktuella för målgruppen och dess situation. Inte minst ger det möjlighet att arbeta mer på djupet med de energifrågor som är aktuella för målgruppen. Den här studien har inte undersökt i vilken mån företag fortsätter att arbeta med en energifråga efter ett projekt, men det förefaller rimligt att anta att återkommande projekt/insatser leder till att en större andel företag får igång ett kontinuerligt arbete med till exempel energieffektivisering. Det vi lärde oss [i det föregående projektet] fortsatte vi att jobba med i det här nya projektet. Vi såg problem som vi ville lösa och vi ville följa upp energikartläggningarna som gjordes i första projektet. - Projektledare. Behovet av att kunna jobba med nya målgrupper och nya områden gör att inte alla projekt kan fortsätta på ett tidigare. Men det kan vara en fördel att se ett första projekt som ett läroprojekt där tid och resurser på ett planerat sätt tillåts gå till att bygga upp kunskaper, kontakter och nätverk. Att arbeta med kontinuitet innebär också uthållighet. Flera intervjusvar pekar på att förändring tar tid. Därför behöver energikontoren fortsätta jobba med samma målgrupp och frågor under en längre tid. Intervjusvar från ett projekt visar att beteendeförändringar, frågor och behov för uppföljning kommer hos företagen efter att projektet eller projektfasen hade avslutats. Ett hinder kan vara att energikontoret/projektet inte erbjuder något stöd när det behövs som mest. Detta kan vändas till en framgångsfaktor om det istället avsätts resurser genom hela projektet för att ge stöd åt företagen och projektet dessutom följs upp, till exempel med ett nytt projekt (här är det dock risk för glapp mellan projekten). Kontaktyta mot företagen Med en god projektorganisation och kontinuitet ges goda förutsättningar för att finna bra kontaktytor mot företagen och att använda dem på rätt sätt. Från några projekt finns vittnesmål om svårigheter att få första kontakten med företagen och att hitta rätt forum för att kommunicera med företagen. En framgångsfaktor i att skapa bra kontakt är att medverka i existerande nätverk och träffar istället för att skapa egna. Exempel på detta kan vara branschnätverk, näringslivskontors träffar, företagarföreningar, BNI-nätverk, etc. Goda kontakter ger i sin tur förutsättningar för att bygga upp en god projektorganisation och ett projekt med innehåll som passar företagens behov. Under referensgruppsmötet påpekades att Energikontorens projekt mot näringslivet var en relativ ny företeelse i energikontorens arbete. Detta kan vara en del av förklaringen till att flera av projekten har haft svårt att engagera företagen, eftersom det tar tid att bygga upp kontakter och förståelse för och hos en ny målgrupp. Väldigt få projekt har varit inriktat mot någon specifik bransch, vilket också kan förklaras av att energikontoren håller på att lära känna målgruppen och därför har haft svårt att avgränsa sig. 18

19 Innehåll projekterbjudandet i form av aktiviteter Erbjudandet till deltagarna i projektet är aktiviteterna, vad företagen kan få ut av att vara med. Till exempel en energikartläggning eller hjälp att effektivisera belysningen. Erbjudandet måste anpassas till målgruppens verkliga behov, något som kan göras med goda kontakter med målgruppen, speciellt om den deltar i projektutveckling och i projektgruppen. Innehållet måste vara användbart för företagen. Några aktiviteter som har använts med framgång är energitillsyn med miljöinspektörer, gratis erbjudande om experthjälp och energikartläggningscheckar (som dörröppnare). Studien pekar dock inte på att det är någon enskild aktivitet eller verktyg som bör användas genomgående. Snarare bör innehållet i projekt anpassas efter den specifika målgruppens behov och situation just då. Budskap till företag hur projekterbjudandet beskrivs När rätt aktiviteter har identifierats måste de paketeras på ett sätt som tilltalar de tilltänkta deltagarna. För att nå fram med sitt budskap är det viktigt att det är formulerat på ett sätt och ett språk som tilltalar målgruppen och deras behov. Vi måste börja se företag som våra kunder och vi ska sträva efter att ha nöjda kunder. Projektledare Finns det personer med företagsbakgrund kan det vara en viktig nyckel. I annat fall är det viktigt att använda sitt nätverk och personliga kontakter för att förstå målgruppen. Det kan finnas en viss problematik med att lägga för stort fokus på projektet som avsändare i sin kommunikation, eftersom projekten avslutas. Det kan vara en god strategi att istället skifta fokus till energikontoret som avsändare, givet att det är huvudaktören i projektet. På så sätt skapas kontakten till energikontoret istället för till projektet. Kommunikation kompetens och planering Mycket av det som behandlats ovan i analysen är olika aspekter av kommunikation förankring hos företagen, kontaktytor mot företagen, beskrivning av projekterbjudandet, etc. Förutom att dessa delar ska fungera behövs det även en övergripande kompetens och planering för kommunikation. Som nämnts ovan rapporterar flera projektledare om vikten av strategisk och praktisk kommunikationskompetens. Det handlar både om att ta fram en plan för projektets kommunikation och att projektmedarbetare som genomför aktiviteter har kompetens för att kommunicera med målgruppen i det givna sammanhanget. Konjunktur/marknadsläge Den ekonomiska situationen är av stor betydelse i projekt som inriktas mot små och medelstora företag. Lågkonjunkturen 2009 upplevdes som ett hinder för flera projekt och påverkade resultaten i dessa. Marknadsläget går ofta i takt med konjunkturen men inte alltid. Genom om att känna sin målgrupp för att se till att projekten i möjligaste mån förläggs i ett gynnsamt marknadsläge för målgruppen så att företagen har möjlighet att lägga tid och resurser på projektet. Ett förslag som togs upp vid referensgruppsmötet är att ha som regel att alltid genomföra en riskanalys i början av projekt för att vara så förbered som möjligt och ha en strategi för att hantera detta. 19

20 6. Rekommendationer Nedan följer ett antal rekommendationer som bygger på resultaten och analysen i denna studie. Målet med dessa rekommendationer är att de ska underlätta vid utveckling av projekt riktade till målgruppen små- och medelstora företag. 1. Lär känna målgruppen och skapa personliga kontakter. Lägg resurser och energi på att lära känna dem. Det krävs speciellt mycket resurser och energi att lära känna målgruppen i projekt som riktas mot en ny målgrupp. 2. Definiera målgruppen så tydligt som möjligt. Det underlättar vid kontakten med målgruppen, formulering av budskap, utveckling av projektinnehåll (aktiviteter), etc. 3. Utveckla projekt tillsammans med målgruppen och andra aktörer. Samverkan med målgruppen kan ske genom företagarföreningar, branschorganisationer, etc. Det ökar målgruppens engagemang. Sannolikheten ökar att projektet får ett innehåll och upplägg som passar målgruppen. Andra aktörer kan vara till exempel näringslivskontor, energibolag, miljöinspektörer, energi- och klimatrådgivare. Det ger tillgång till fler kontaktytor mot målgruppen, fler kompetenser och fler verktyg att använda i projektaktiviteter. 4. Genomför projekt i samverkan med målgrupp och andra aktörer. Ha med dem i styrgrupp, referensgrupp, projektledning efter vad som passar bäst. Samverkan mellan flera aktörer ger möjlighet att koordinera olika typer av aktiviteter/verktyg så att de stärker varandra, ger synergieffekter. 5. Skapa kontinuitet genom läroprojekt och fortsättningsprojekt. Arbeta kontinuerligt med en målgrupp i flera projekt som bygger på varandra. För nya områden och målgrupper: börja med ett läroprojekt och bygg sedan vidare på det med nya projekt när kontakter, erfarenheter och kännedom om behov har byggts upp. Detta stärker kontakten med målgruppen och ökar möjligheten att möta dess behov. 6. Var affärsmässig och professionell i bemötandet av målgruppen. Tänk på att uppträda och anpassa projektets budskap till det sätt som företagen förväntar sig bli bemötta på. Fundera över om det kan passa målgruppen att skriva avtal om medverkan eller att ta ut en avgift för att delta i projektet. 7. Ge kontinuerligt stöd till företag som energikontoret har börjat arbeta med. Var noga med att ha resurser för att vara ett stöd genom hela projektet och gärna även efter projektslut. Detta kan ske till exempel genom ett uppföljningsprojekt, men tänk på att företagen kan efterfråga stöd även i glapp mellan projekt och att detta är bra att kunna fånga upp. 8. Utnyttja befintliga nätverk och forum för målgruppen. Det ökar chansen för medverkan från målgruppen. 9. Genomför en riskanalys i ett tidigt stadium av projektet för att undvika att det drabbas hårt av till exempel en lågkonjunktur, företag som hoppar av eller andra motgångar. 7. Vidare arbete En önskan är att både Energimyndigheten och FSEK:s styrelse tar till sig denna förstudie och lyfter frågan till en högre nivå. Vi tror och hoppas att denna rapport ska vara till hjälp för energikontoren vid utvecklande av framtida projekt. Ett förslag är att FSEK tillsammans med Energimyndigheten anordnar ett seminarium eller en workshop med denna rapport som utgångspunkt för att diskutera/samtala om hur vi 20

21 tillsammans kan arbeta vidare med detta på bästa sätt. Vi är medvetna om att det finns aspekter som inte kommit fram i denna studie och vid ett seminarium eller en workshop skulle detta kunna diskuteras närmare samt skulle det kunna tas fram en plan hur innehållet i denna studie skulle kunna omsättas i praktiken. 8. Referens Sandberg, Bo och Faugert, Sven Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. 21

22 Bilaga 1. De projekt som ingått i studien Projektnamn Energikontor Avslutat (kontaktperson) Intervju/er Energi i ett genusperspektiv 2 - dags för nya perspektiv Energikontor Sydost 2012 (Lena Eckerberg, projektledare) Energiutbildning för företag och kommunala miljö- och Energikontoret i Mälardalen AB 2011 (Carita Wiklund, verksamhetschef) hälsoskyddskontor En Effekt Energikontoret Region Halland 2010, (Petri Heikkinen, PROEFF - projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning Energikontoret Skåne projektledare) 2010 (Göran Björkenström, projektledare) Aktiv företagsrådgivning Energikontoret Värmland 2012 (Dag Hallén, verksamhetschef) ENIG - Nätverk för Energikontoret Östra Götaland 2012 (Per Sommarin, Swerea energieffektivisering SWECAST) SMEEFFEN (Small and Medium Gävle Dala Energikontor 2010 (Anette Edsvik, projektledare Enterprise Efficient Energy) ) Företagsfrukost med energitema Hållbar utveckling väst (HUV) 2007 (Erik André, projektledare) Pannprojektet (etapp 1 & 2) Hållbar utveckling väst (HUV) 2007 (Lisa Löfving, projektledare) Energieffektivisering i företag Jämtlands Läns Energikontor 2008 (Jimmy Anjevall, projektledare) Energieffektivt företagande i Norrbotten IESN - Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv NV Eko - Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv Norrbottens energikontor, Nenet Norrbottens energikontor, Nenet Norrbottens energikontor, Nenet 2007 (Tord Petterson, projektledare) 2011 (Tord Petterson, projektledare) 2012 (Ulrika Lundberg, projektledare) BETTI Örebro 2007 (Peter Åslund, projektledare) Energikartläggningscheckar 1 Energikontor Sydost 2011 (Hans Gulliksson, projektsamordnare) Ja Ja Ja Ja Ja 22

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Detta har hänt I Skåne har vi drivit projekten PROEFF I, PROEFF

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland n Verksamhetsplan 2013 Energikontor Norra Småland Energikontorets verksamhetsplan är styrgruppens instrument för styrning av verksamheten. Styrgruppen fastslog Verksamhetsplan 2013 den 4 februari 2013.

Läs mer

Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi?

Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi? MINNESANTECKNINGAR 1(7) Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi? Plats: Länsstyrelsen i Malmö Tid/datum: kl 9-16, den 25 november 2014 Konferensen anordnades av

Läs mer

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor David Hansevi, Mjölby/Boxholms kommun Enver Memic, Norrköpings kommun Projektet energitillsyn i Östergötland MÖTA - bakgrund Deltagare

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Edsvik Anette - Gävle Dala Energikontor 2013-06-19

Edsvik Anette - Gävle Dala Energikontor 2013-06-19 REGION GÄVLEBORG SMEEFFEN 2 Slutrapport Edsvik Anette - Gävle Dala Energikontor 2013-06-19 En slutrapport av projekt SMEEFFEN 2, projekttid 20101101-20130431. Projektet handlar främst om att konkretisera

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Referensgrupp möte 2010:1

Referensgrupp möte 2010:1 Kallade: Roger Fredriksson, Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo,, och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Jonas Wedebrand,

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Guide i energitillsyn

Guide i energitillsyn Guide i energitillsyn Guide i energitillsyn 1 2 Guide i energitillsyn kommunen har en speciell position när det gäller energieffektivisering. Dels kan kommunen arbeta metodiskt och långsiktigt med att

Läs mer

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun MBN/-0044 Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun VERKSAMHETSPLAN FÖR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Aktiviteter... 4 Telefonrådgivning... 4 Kvalitativa,

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Referensgrupp möte 2010:2

Referensgrupp möte 2010:2 Kallade: Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo, Jonas Wedebrand, Mats Danielsson,, Annelie Fredriksson och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Håkan Wedlund, Mats Danielsson, och

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR ENERGIUTMANINGEN FRÅN MÅL TILL MÄTBART RESULTAT JAN THORSSON FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi arbetar för bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektplan för projekt Reach

Projektplan för projekt Reach 30 juli 2015 Projektplanen har granskats och fastställts av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Projektplan för projekt Reach Syfte Projektets syftar till är att

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Dalarna pilotlän för grön utveckling

Dalarna pilotlän för grön utveckling Dalarna pilotlän för grön utveckling Aktuellt just nu Kommunikation, information Behöver intensifieras. Info-folder. Upphandling info-material. Presskonferens vid öppnad nomineringsfuktion Dalapiloter.

Läs mer

repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO Energieffektiva företag UPPDRAGSNUMMER 1554079000 FÖRSTUDIE KRING ETABLERING AV NYA ARBETSSÄTT OCH AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING OCH

Läs mer

Energieffektiva småföretag. Slutrapport 2014-07-10

Energieffektiva småföretag. Slutrapport 2014-07-10 Energieffektiva småföretag Slutrapport 2014-07-10 Länsstyrelsens Dnr 420-7714-2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning..... 3 Syfte....... 3 Verksamhetsmål... 3 Genomförande... 4 Resultat... 6 Erfarenheter

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Projekt SMEEFFEN Energieffektivisering SME-företag 2008-06-02 - - 2010-10-31

Projekt SMEEFFEN Energieffektivisering SME-företag 2008-06-02 - - 2010-10-31 SLUTRAPPORT för projekt SMEEFFEN 2010-10-27 Projekt SMEEFFEN Energieffektivisering SME-företag 2008-06-02 - - 2010-10-31 Projektledare: Anette Edsvik, Gävle Dala Energikontor 1 Sammanfattning Projekt SMEEFFEN

Läs mer

Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte

Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte Datum: Måndag den 18 maj 2015 Tid: 9.30 11.00 Plats: Online Lync möte Närvarande: Sara Skärhem Chris Bales Åke Persson Helena Hanno Enochsson Maria Saxe Stiftelsen

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

Undersökning av energi- och klimatrådgivarnas och energikontorens arbete med idrott och energi

Undersökning av energi- och klimatrådgivarnas och energikontorens arbete med idrott och energi Undersökning av energi- och klimatrådgivarnas och energikontorens arbete med idrott och energi Författare Anna Åhlgren Projektledare Katarina Bååth Energikontoret Regionförbundet Örebro 2 februari 2011

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer