Kursguide för studenter och lärare

Transkript

1 Institutionen för didaktik och pedagogisk profession L6SV10 Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15 hp Kursguide för studenter och lärare Hösten /11 16/

2 Inledning I kursen L6SV10 introduceras svenskämnet. Flera olika aspekter av språk och litteratur presenteras, processas samt problematiseras. I denna kurs betonas att språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära, något som även genomsyrar kursens moment. Kursen är till största delen högskoleförlagd; två besök på fältet ingår. Kursen är uppbyggd kring sex teman: Svenskämnet Skrivprocesser Barn- och ungdomslitteratur Texttyper och genrer i skolan Elevers skrivande Resurser utanför klassrummet Nedan är text från kursplanen uppdelad på de olika temana; observera att det sker överlappningar mellan temana. Formuleringar som är kursiverade gäller för flera teman. Svenskämnet I kursen introduceras skolämnet svenska utifrån språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska teorier. Svenskämnets inriktning och betydelse inom olika skolformer förr och nu diskuteras. Utifrån det ämnesdidaktiska perspektivet presenteras och problematiseras olika aspekter på undervisning i ämnet svenska relaterade till skolans styrdokument. I kursen introduceras begrepp och terminologi för att analysera och diskutera språk och litteratur utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Elevers tal-, läs- och skrivutveckling presenteras utifrån olika forskningsperspektiv. I detta ingår den tidiga läs- och skrivutvecklingen och språkliga villkor för elever med svenska som andraspråk. Skrivprocesser I kursen belyses skrivandets betydelse för elevers kunskaps- och språkutveckling. Studenten introduceras till olika skrivteorier och metoder såsom skrivprocess och genreskrivande. I moment ingår att ge respons på texter. Barn- och ungdomslitteratur Studenten läser och analyserar barn- och ungdomslitteratur från olika tider och kulturer. Genom detta uppmärksammas studenten på läsandets betydelse för språkutveckling och identitetsskapande. Med utgångspunkt i ämnesdidaktisk teori granskas strategier och metoder för hur barn- och ungdomslitteratur kan användas i undervisningen. I kursen introduceras begrepp och terminologi för att analysera och diskutera språk och litteratur utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Texttyper och genrer i skolan I kursen analyserar och producerar studenten olika typer av talade och skrivna texter, med relevans för skolans mellanår. 2

3 Elevers skrivande I kursen analyserar och producerar studenten olika typer av talade och skrivna texter, med relevans för skolans mellanår. I moment ingår att ge respons på texter. Resurser utanför klassrummet I kursen introduceras också olika aspekter av språklig variation utifrån genus, etnicitet och social tillhörighet. I kursen introduceras muntligt och visuellt berättande. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: självständigt redogöra för och förhålla sig till den ämnes- och kunskapssyn som kommer till uttryck i aktuella styrdokument och diagnosmaterial samt redogöra för hur de förändrats över tid beskriva svenskundervisning med adekvat terminologi redogöra för huvuddragen i barns läs- och skrivutveckling samt andraspråksutveckling visa kunskap om hur språkbruk varierar beroende på flerspråkighet, genus och social variation analysera skönlitterära texter för mellanåldern utifrån historiska och kulturella sammanhang, såsom exempelvis klass, genus och etnicitet redogöra för strategier för att läsa och förstå olika texttyper och genrer analysera och ge respons på elevtexter av olika texttyper och genrer med stöd i olika didaktiska skrivteorier kommunicera kursens innehåll på god idiomatisk svenska såväl skriftligt som muntligt De tre målen som är markerade med fet stil gäller i samtliga av kursens teman. 3

4 Litteratur Bjar, L. (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (ca 170 s. enligt lärares anvisningar) Boglind, A., & Nordenstam, A. (2010). Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. 1. uppl. Malmö: Gleerups. (250 s. enligt lärares anvisningar) Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel Løkensgard, T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (199 s.) Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (200 s.) Heard, G. (2007). Allt gott på jorden och i solen: om dikt och diktskrivning. ([Ny uppl.]). Göteborg: Daidalos. Johnston, P. (2012). Väl valda ord. Göteborg: Daidalos. (143 s.) Karlsson, Y & Kuick, K. (2009). Skriv om och om igen. Huddinge: X publ. (140 s.) Kintsch, W & Rawson, K. (2007). Comprehension. I M. J. Snowling & C. Hulme (red.), The science of reading: A handbook (s ). Malden, MA: Blackwell publishing. (Finns som e-bok på universitetsbiblioteket) Liberg, C & Säljö, R. (2014). Grundläggande färdigheter att bli medborgare. I U. Lundgren, R Säljö & C. Liberg (red.) Lärande, skola, bildning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur (s ). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Malmgren, G. (2003). Svenskämnet som demokrati och värdegrundsämne. Utbildning & Demokrati, 12 (2), McLaughlin, M. (2012). Reading comprehension: What every teacher needs to know. The Reading Teacher, 65(7), Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. Rev. uppl. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: (83 s.) Stensson, B. (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos (156 s). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse: [fördjupad analys av PIRLS 2006]. (2008). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: (130 s.) Tillkommer (obligatoriskt): o Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren o Habib: Meningen med livet av Douglas Foley o Siv sover vilse, Kenta och barbisarna eller Lill-Zlatan och morbror Raring av Pija Lindenbaum, eller Mehmet och lilla Luna av Gunna Gräs o Matilda eller Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl o Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn o en valfri utomeuropeisk saga samt o gruppvis vald nyutkommen (efter 2010) kapitelbok för mellanåldern 4

5 Referenslitteratur: Ask, S. (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. 2.,[rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber. Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Språket på väg. 1, ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 6-9 [Elektronisk resurs]. (2008). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-iarskurs-7-9/bedomningsstod/sv- sva/spraket-pa-vag Svenska skrivregler. 3., [utök.] utg. (2008). Stockholm: Liber. En läsande klass- webbresurs. Kursledning och administration Kursledare: Eva Wennås Brante eva.wennas.brante@gu.se Biträdande kursledare: Viktoria Bengtsdotter Katz viktoria.bengtsdotter.katz@gu.se Studieadministratör: Gittan Avenson gittan.avenson@gu.se Studievägledare: Lena Wendt lena.wendt@gu.se Studierektor: Mats Hagman mats.hagman@gu.se Kursens lärare Lars-Gunnar Andersson lars-gunnar.andersson@svenska.gu.se Ann Boglind ann.boglind@lit.gu.se Eva Wennås Brante eva.wennas.brante@gu.se Camilla Brudin Borg camilla.brudin.borg@lit.gu.se Katharina Dahlbäck katharina.dahlback@gu.se Maud Gistedt maud.gistedt@svenska.gu.se Ola Henricsson ola.henricsson@ostra.goteborg.se Margareta Häggström margareta.haggstrom@gu.se 5

6 Viktoria Bengtsdotter Katz Ann-Christine Randahl Anna Udén Anna Winlund Anne Öman Språkhandledning, Urkund och GUL Språkhandledning Vänd dig gärna till Språkhandledningen om du vill ha råd eller tips om studiestrategier eller hur du kan utveckla ditt akademiska skrivande. Du kan också få vägledning eller återkoppling inför muntliga presentationer. Språkhandledningen ger dock inga synpunkter på faktainnehåll. De rättar, korrekturläser eller redigerar inte heller texter. Vill du veta mer eller använda dig av Språkhandledningens web-baserade resurser så hittar du det under nedanstående länk: Urkund och referenshantering Urkund är ett datorprogram som universitetet använder sig av för att upptäcka plagiat. Under denna kurs kommer samtliga examinerande inlämningsuppgifter att granskas via Urkund. För att undvika alltför många träffar i URKUND är det viktigt att du noga följer de regler som gäller för citat och referenshantering. Använd gärna några minuter till att titta på Refero antiplagieringsguiden Reglerna för referenshantering och citeringsteknik skall användas i samtliga uppgifter där du skall relatera till kurslitteraturen. GUL På GU:s lärplattform GUL/Öppna sidor finns schema, förteckningar över grupper och lärare, kursplan, litteraturlista m.m. Efter registrering ges varje student tillgång till den kursgemensamma aktiviteten samt den egna gruppens aktivitet. Anvisningar, eventuella förändringar etc. läggs ut fortlöpande via anslagstavlan. 6

7 Kursens genomförande och uppläggning Lärandemålen i kursplanen är utgångspunkter för kursens uppläggning och innehåll och anger de kompetenser och kunskaper som ska uppnås. Det är därför viktigt att återknyta till kursplanen under kursens gång. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession har ansvar för kursen. Den genomförs i samarbete med Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion samt Institutionen för svenska språket. L6SV10 har cirka 80 studerande, indelade i 14 basgrupper. Fyra till fem basgrupper bildar en studiegrupp med beteckningen antingen A, B eller C. Arbetsformerna varierar mellan olika seminarietillfällen. Undervisningens utformning har som mål att stärka studentens ämnesteoretiska och didaktiska kompetens, bland annat genom att kursen utformas så att arbetssätt och arbetsformer speglar kursens innehåll. Schematider. Kursguidens tider gäller. Arbetsformer. Kursinnehållet behandlas och bearbetas i föreläsningar, seminarier, diskussionsforum, verkstäder och basgruppsarbete samt redovisas muntligt och skriftligt. Ett aktivt deltagande i seminarie- och basgrupper är en väsentlig del för såväl det egna som det gemensamma lärandet. Föreläsningar. Inom kursens teman ges ett antal föreläsningar. I dessa presenteras teorier, perspektiv och sammanhang som sätter fokus på kärnpunkter i kursinnehållet. En närmare presentation hittar du längre fram i kursguiden. Litteraturseminarier/seminarier. I kursen ingår fyra litteraturseminarier. Syftet med dessa är att deltagarna tillsammans diskuterar och problematiserar huvudbudskap, perspektiv och begrepp i de olika texterna. För att seminarierna ska bli givande krävs att var och en är väl förberedd, enligt givna instruktioner, samt deltar aktivt. Seminarierna ska hålla sig nära de aktuella texterna. Seminarierna om barnlitteratur. Vid seminarierna om barnlitteratur diskuterar och problematiserar deltagarna handling, tema samt perspektiv och begrepp i den lästa skönlitteraturen. För att seminarierna ska bli givande krävs att var och en har läst litteraturen, enligt givna instruktioner, samt deltar aktivt. Seminarierna ska hålla sig nära de aktuella texterna. Övriga seminarier har skiftande undervisningsformer utifrån seminariets tema. Verkstäder. Två verkstäder ingår i kursen, under vilka lärarna modellerar vilken typ av skrivande som kan förekomma i ett klassrum. Basgruppsarbete. Vissa uppgifter ska utföras i basgrupper. Tid för basgruppsarbete har reserverats på schemat. Fältstudier. Vid två tillfällen sker aktiviteter utanför universitet, på fältet. Det ena är ett besök på skolbiblioteket på VFU-platsen, det andra är ett besök på ett museum. Museibesöken sker i januari och tiderna bokas av kursledningen. Dugga. En dugga är en term för en mindre tentamen, vars syfte är att förbereda för den slutliga examinationen. Kursens dugga prövar centrala begrepp som förekommer i kurslitteratur. En lista på begreppen publiceras på GUL i samband med kursstart. 7

8 Inlämningsuppgifter och examinerande moment i kursen är listade i tabellen nedan, både individuella och basgruppsuppgifter förekommer. Uppgift Tema Individuell/Basgrupp Inlämningsdatum eller redovisningsdag Typ av respons från lärare Skriva PM Svenskämnet Individuell/basgrupp 7/11 kl 16 Kommentar på form och innehåll från EWB till basgruppen Poesiverkstad Skrivprocesser Individuell 13/11 em + 14/11 fm Grupp och lärare under pågående seminarie Novellrespons Skrivprocesser Individuell 13/11 kl 16 Basgruppen responderar Argumenterande text Protokoll från diskussion Karaktärsanalys Faktaboksanalys Dugga Elevtextanalys + instruktion Granskningsseminarium Skrivprocesser Individuell 17/11 kl 16 Kommentarer på språkbehandling och innehåll från ACR, VBK, KD Barn- och ungdomslitteratur Barn- och ungdomslitteratur Texttyper och genrer i skolan Basgrupp 1/12 kl 16 Kommentarer på innehåll från EWB Individuell 1/12 kl 18 Kommentarer på form och innehåll från Basgrupp 4/12 kl CBB, AB Muntlig respons vid seminarietillfälle Betyg Svenskämnet Skrivprocesser Barn- och ungdomslitteratur Individuell 8/12 kl 8.15 Antal poäng U/G Elevers Lilla basgruppen Del 2 15/12 kl 17 Kommentar på U/G skrivande innehåll från Del 3 18/12 kl 17 MG, ACR, VKB Samtliga Individuellt 8/1 eller 9/1, Kommentarer på U- närvaro ett pass form och VG innehåll från Inl 5/1 kl 12 seminarieledare Hemtentamen Samtliga Individuell 12/1-15 kl 16 Kommentarer på form och innehåll från seminarieledare Redovisning av museibesök Föräldrabrev Resurser utanför klassrummet Resurser utanför klassrummet Gruppvis utifrån VFU-placering Gruppvis utifrån VFU-placering 15/1 em, ett pass Muntlig respons från VKB, ACR 15/1-15 kl 12 Kommentarer på form från ACR, VKB Utöver dessa examinerande uppgifter förekommer naturligtvis andra uppgifter under kursens gång, som utförs på basgruppstid eller seminarietid. Det kan röra sig om diskussioner, övningar eller liknande. Instruktioner ges alltid i förväg. En del av de ovanstående uppgifterna kräver också förarbete, t ex är det inte möjligt att redovisa ett museibesök utan att ha genomfört det. U/G U/G U/G U-G U/G U- VG U/G U- VG U/G U/G 8

9 Tema: Svenskämnet Temat ger en orientering om språkets och litteraturens betydelse och var fokus i svenskämnet har legat under olika tidsepoker. De kursplaner som är aktuella för närvarande studeras extra noga. Det berörs också hur det är att ha svenska som andraspråk och vad du som lärare bör tänka på i det sammanhanget. Kopplingar till mål i kursplanen självständigt redogöra för och förhålla sig till den ämnes- och kunskapssyn som kommer till uttryck i aktuella styrdokument och diagnosmaterial samt redogöra för hur de förändrats över tid beskriva svenskundervisning med adekvat terminologi redogöra för huvuddragen i barns läs- och skrivutveckling samt andraspråksutveckling Föreläsningar kopplade till temat Språksociologi och yrkesspråk. Föreläsare: Lars-Gunnar Andersson. Föreläsningen ger en översikt över vad språkbehandling och språkanvändande kan innebära. Vad kan man när kan ett språk? Föreläsare: Lars-Gunnar Andersson. Föreläsningen ges senare under terminen och följs av övningar. Kursplanen som ett redskap Föreläsare: Eva Wennås Brante Under föreläsningen jämförs kursplaner i ämnet svenska förr och nu. Den aktuella kursplanen undersöks närmare. Svenska som andraspråk Föreläsare: Anna Winlund Föreläsningen ger en översikt över flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser och ämnet svenska som andraspråk. Följande frågor berörs: Vem är flerspråkig? Vad innebär det att lära sig svenska som ett andraspråk? Vad innebär det att lära på ett andraspråk? Hur kan skolan stötta de flerspråkiga eleverna i dessa läroprocesser? På det uppföljande seminariet diskuterar vi konkreta exempel på arbets- och förhållningssätt för att stötta elever med svenska som andraspråk, med utgångspunkt i Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Ta med dig denna bok till seminariet. Språkhandledningen som en resurs Föreläsare: Anette Wahlandt Föreläsningen presenterar Språkhandledningen, en resurs för studenter. Anette kommer också att tala om vad ett PM är för typ av text och hur det kan skrivas. 9

10 Tidig läs- och skrivutveckling Föreläsare Anna Udén Synen på hur barn lär sig läsa och skriva har förändrats över tid. Utifrån rådande perspektiv så har också metoder förändrats och utvecklats. Föreläsningen ger en överblick över olika synsätt teorier och modeller på hur barn lär sig läsa och skriva. Litteratur Bjar, L. (2006). Språket är huset vi bor i. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s.17-28). Lund: Studentlitteratur. Bøyesen, L. (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren (kapitel 1,4,5,7) Liberg, C & Säljö, R. (2014). Grundläggande färdigheter att bli medborgare. I U. Lundgren, R Säljö & C. Liberg (red.) Lärande, skola, bildning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur (s ). Lindberg, I. (2006). Med andra ord i bagaget. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s.57-92). Lund: Studentlitteratur. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Malmgren, G. (2003). Svenskämnet som demokrati och värdegrundsämne. Utbildning & Demokrati, 12 (2), Tema: Skrivprocesser Under det här temat blandas teorier om skrivande med praktiska övningar. Några av de metoder som beskrivs i kurslitteraturen kommer att prövas, för att ge en erfarenhet av en skrivprocess. Vi lägger stort fokus på kamratrespons hur ges respons, hur är det att ta emot respons, hur kan den användas i skolan. Koppling till mål i kursplanen redogöra för huvuddragen i barns läs- och skrivutveckling samt andraspråksutveckling analysera och ge respons på elevtexter av olika texttyper och genrer med stöd i olika didaktiska skrivteorier kommunicera kursens innehåll på god idiomatisk svenska såväl skriftligt som muntligt Föreläsningar kopplade till temat Om muntligt berättande Föreläsare: Ola Henricsson 10

11 Som lärare har ni stor nytta av att kunna berätta. Ni får lära er grunderna för att kunna bli en berättande pedagog och för hur ni kan träna era blivande elevers tal och utveckla deras muntliga berättande. Genom att dels ta del av föreläsning om muntliga berättargenrer och det muntliga berättandets didaktik och dels få möjlighet att utforska ert eget berättande genom övningar i fantasi, improvisation och återberättande kommer ni att få en förståelse för vad ni kan använda berättandet till i språkundervisning. Skrivande Föreläsare: Ann-Christine Randahl Föreläsningen behandlar olika teoretiska sätt att se på skrivande med fokus på processkrivandets metodik och genrepedagogik. Litteratur Boglind, A & Nordenstam, A. (2010). Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. 1. uppl. Malmö: Gleerups (s ) Garme, B. (2006). Tala är guld! I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Liberg, C. (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel Løkensgard, T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (kap 3 och 9) Heard, G. (2007). Allt gott på jorden och i solen: om dikt och diktskrivning. ([Ny uppl.]). Göteborg: Daidalos. Karlsson, Y & Kuick, K. (2009). Skriv om och om igen. Huddinge: X publ. Stensson, Britta (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. (kap 7) Tema: Barn- och ungdomslitteratur För att kunna stimulera elevers läsande är det nödvändigt att läraren har kunskaper om såväl barn- och ungdomslitteratur som olika lässtrategier. Temat ger en orientering över hur barnboken utvecklats historiskt men också gott om exempel på aktuell barn- och ungdomslitteratur. Du läser flera skönlitterära böcker och bearbetar dem på skilda vis, till exempel skriver du en karaktärsanalys och prövar på att ha boksamtal. Koppling till mål i kursplanen redogöra för huvuddragen i barns läs- och skrivutveckling samt andraspråksutveckling analysera skönlitterära texter för mellanåldern utifrån historiska och kulturella sammanhang, såsom exempelvis klass, genus och etnicitet redogöra för strategier för att läsa och förstå olika texttyper och genrer 11

12 Föreläsningar kopplade till temat Vad är barnlitteratur? Föreläsare: Ann Boglind Föreläsningen diskuterar begreppet barnlitteratur samt presenterar barn- och ungdomslitteraturens historiska utveckling fram till idag. Föreläsningen avslutas med att visa på några kreativa alternativ till bokrecensioner. Att läsa mellan raderna Föreläsare: Eva Wennås Brante Läsning handlar om så mycket mera än att avkoda text. Vad finns det för budskap i en text? Hur skapar läsaren en mening under läsning? Vilken förmåga behövs för att verkligen förstå det lästa? Detta är exempel på frågor som behandlas i föreläsningen, som också kommer att innehålla en beskrivning av ett skolutvecklingsprojekt där fokus var att utveckla elevers förmåga att läsa mellan raderna, alltså att göra inferenser. Litteratur Boglind, A & Nordenstam, A. (2010). Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. 1. uppl. Malmö: Gleerups (250 s. enligt anvisningar i kursguiden s.) Brink, L. (2006). Om läsande och boksamtal under mellanåren. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Kintsch, W & Rawson, K. (2007). Comprehension. I M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading: A handbook (s ). Malden, MA: Blackwell publishing. McLaughlin, M. (2012). Reading comprehension: What every teacher needs to know. The Reading Teacher, 65(7), Stensson, Britta (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. (kap 1-6, 8-9) Samt fem skönlitterära barn och ungdomsböcker. Se litteraturlistan. Tema: Texttyper och genrer i skolan Elever i mellanåldern möter olika typer av texter i skolan. Kunskaper om hur olika texter är uppbyggda och vilka genrer de tillhör ett viktigt redskap i lärares undervisning. Temat fokuserar på sakprosatexter för barn, men även andra genrer berörs. Koppling till mål i kursplanen redogöra för strategier för att läsa och förstå olika texttyper och genrer 12

13 Föreläsningar kopplade till temat Genrer Föreläsare: Ann-Christin Randahl Föreläsningen behandlar genrebegreppet. Begreppet är komplext och används på olika sätt. Detta problematiseras i föreläsningen. Sakprosa och facktexter. Föreläsare: Maud Gistedt Föreläsningen tar upp läsförståelse, karakteristiska drag för faktatexter och begrepp att använda i facktextanalyser. Till föreläsningen har du med en faktabok i valfritt ämne, riktad till barn i mellanstadieåldern. Under föreläsningen introduceras uppgiften som projektgrupperna arbetar med samma eftermiddag. Uppgiften följs upp i ett examinerande seminarium onsdag 4/12 då grupperna redovisar sina analyser Litteratur Hertzberg, F. (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (kap 4) Reichenberg, M. (2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Tema: Elevers skrivande En stor del av lärares arbete handlar om att stötta elever i deras skrivutveckling. Kunskaper om hur texter är uppbyggda samt kunskaper om språkregler är komponenter i det arbetet. I temat behandlas grundläggande grammatiska strukturer. Analys av autentiska elevtexter ingår i temat. Koppling till mål i kursplanen redogöra för huvuddragen i barns läs- och skrivutveckling samt andraspråksutveckling visa kunskap om hur språkbruk varierar beroende på flerspråkighet, genus och social variation analysera och ge respons på elevtexter av olika texttyper och genrer med stöd i olika didaktiska skrivteorier Föreläsningar kopplade till temat Grammatikens grunder Föreläsare: Maud Gistedt 13

14 Föreläsningen tar upp grammatiska begrepp med betydelse för barns språkutveckling samt behandlar struktur och ordval i elevtexter. Under föreläsningen introduceras en övningsuppgift i grammatisk analys. Förbered dig genom att titta på filmen Grammatiska grunder. Länk finns på GUL. Elevtextanalys Föreläsare: Maud Gistedt I föreläsningen presenteras elevers skrivande i några vanliga skolgenrer samt introduceras en enkel modell för textanalys. Föreläsningen följs upp av basgruppsarbeten och redovisningar. Att följa barns språkutveckling Föreläsare: Anna Udén Som lärare är det väsentligt att veta var i språkutvecklingen eleverna befinner sig. Dels för att kunna lägga upp undervisningen utifrån gruppens utvecklingszon och dels för att upptäcka de elever som har behov av särskild utbildningsinsats. Under föreläsningen går jag igenom några redskap som lärare kan använda i detta arbete. I efterföljande seminarium får basgrupperna med hjälp av Nya Språket lyfter och Läsutvecklingsschemat arbeta med att bedöma var några elever befinner sig i läsutvecklingen. Litteratur Bjar, L. (2006). Att analysera elevtexter. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel Løkensgard, T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (kap 9) Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (kap 4) Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. Rev. uppl. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: (83 s.) Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse: [fördjupad analys av PIRLS 2006]. (2008). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: (130 s.) Wiksten Folkeryd, J., af Geijerstam, Å, & Edling, A. (2006). Textrörlighet hur elever talar om egna och andras texter. I L. Bjar (red.) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s ). Lund: Studentlitteratur. 14

15 Tema: Resurser utanför klassrummet När vi rör oss utanför klassrummet ges flera tillfällen att bli språkligt stimulerade. Andra resurser kan tas i bruk och elever ges möjligheter till upplevelser samt samtal om dessa. Att befinna sig utanför klassrummet kan också innebära att röra sig i cyberrymden. Temat handlar också om att du som student ska förflytta dig från det vana klassrummet på universitet, mot din VFU-plats. Koppling till mål i kursplanen redogöra för huvuddragen i barns läs- och skrivutveckling samt andraspråksutveckling visa kunskap om hur språkbruk varierar beroende på flerspråkighet, genus och social variation redogöra för strategier för att läsa och förstå olika texttyper och genrer Föreläsningar kopplade till temat IKT. Föreläsare: Anette Meyer Skolbibliotekets roll. Föreläsare: Inbjuden skolbibliotekarie Föreläsning om skolbiblioteket och dess pedagogiska roll, samt hur muséer kan användas i svenskundervisningen. Källkritik Föreläsare: Anne Öhman Föreläsningen belyser nödvändiga kunskaper om källkritiska principer för att kunna undervisa om informationssökning och källkritik i syfte att säkerställa barns medieanvändning i undervisningen. Didaktiska frågeställningar för skolans undervisning diskuteras med tygdpunkt på det pedagogiska innehållet i relation till den information som eleverna möter via medier. Litteratur Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel Løkensgard, T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (kap 6) Johnston, P. (2012). Väl valda ord. Göteborg: Daidalos. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Om skolbibliotek: 15

16 WEB2.pdf Om kommunikation till föräldrar: Hemtentamen/slutexamination Kursen avslutas med en hemtentamen, som innehåller två delar. Del 1 är att skriva ett manus till hemtentamen, läsa och granska andra studenters utkast, skriva respons på ett specifikt manus samt närvara vid ett granskningsseminarium. Del 2 innebär att skriva klart sitt manus och lämna in det. Före granskningsseminariet: Manus till hemtentamen lämnas i GUL (L6SV10 ht14) senast kl Under eftermiddagen den femte januari meddelas gruppindelning till granskningsseminariet, varefter studenten skickar sitt manus till angiven grupp. Inför granskningsseminariet läser alla allas texter i gruppen och ger skriftlig respons på en text enligt modell: A ger respons till B, B till C osv. På granskningsseminariet (åttonde eller nionde januari) diskuteras varje text ca 20 minuter. Responsgivaren presenterar texten. Därefter ger övriga deltagare sina synpunkter. Alla förväntas kunna säga något konstruktivt om samtliga texter. Ta med allas texter och den skriftliga responsen i två exemplar, ett till skribenten och ett till examinerande lärare. Efter seminariet bearbetas texten och läggs in på GUL senast 12 januari kl. 16:00. För att få G på hemtentamen krävs att studenten i examinationsuppgiften sammanfattar och diskuterar relevanta delar av kursinnehållet med adekvata begrepp och en tydlig struktur samt korrekt referenshantering. Studenten ska redogöra för hur teori och praktik kan integreras. Under granskningsseminariet ger studenten konstruktiv muntlig och skriftlig respons enligt instruktionerna. För att få VG på hemtentamen krävs att studenten utöver kraven för godkänd uppvisar en hög grad av teoretisk medvetenhet och förmåga till självständig analys. Under granskningsseminariet ger studenten konstruktiv respons som bidrar till att fördjupa textsamtalet. Studenten uppvisar mycket god språkbehandling, såväl muntligt som skriftligt och anpassar sitt språk till mottagaren. Omexaminationstillfälle erbjuds fredag vecka 8. Detaljerad information kommer senare. 16

17 Betygsrapportering och kursvärdering När de obligatoriska kursmomenten och examinationen genomförts och bedömts rapporterar kursledaren kursresultatet till studerandeexpeditionen som registrerar betyget i LADOK. Eventuella kompletteringar för frånvaro från obligatoriska moment skall lämnas in allra senast den 23 januari kl Lärarnas betygskonferens hålls den 26 januari. Kursvärdering sker fortlöpande av lärare och studenter i seminariegrupper och hela gruppen. Efter kursens genomförande sammanfattas gruppens erfarenheter genom en individuell digital kursvärdering. Den sammanfattande bedömningen av kursen görs i relation till de obligatoriska momenten. Alla obligatoriska moment måste vara godkända. Kursens betygskriterier Godkänd: För att få betyget G ska samtliga inlämningsuppgifter och obligatoriska moment vara genomförda samt godkända. Studenten ska i dessa kunna beskriva och självständigt redogöra för huvudinnehållet i kurslitteraturen samt förhålla sig till den ämnes- och kunskapssyn som kommer till uttryck i aktuella styrdokument. Studenten uppvisar god språkbehandling, såväl muntligt som skriftligt. Väl godkänd: Utöver kraven för godkänd uppvisar studenten en högre grad av teoretisk medvetenhet och förmåga till självständig analys. Studenten uppvisar mycket god språkbehandling, såväl muntligt som skriftligt och anpassar sitt språk till mottagaren. 17

18 Bilaga 1 PM om svenskundervisningen till föräldramöte läs, skriv PM, diskutera, sammanställ. Individuellt + basgrupp Läs igenom de texter vi haft under veckan. Hur skulle du vilja presentera svenskämnet på ett första föräldramöte i årskurs 4? Vilka mål har du med undervisningen och hur förhåller sig ämnet till andra ämnen? Formulera ett PM utifrån ovanstående. o Tänk på att PM:et ska kunna användas som ett underlag för ett föräldramöte. Strukturen ska vara tydlig och kortfattad, gärna i punktform. o Ange vilka källor du lutar dig emot. Max en A4. Lägg in dokumentet i din basgrupps gemensamma dokumentmapp och i GUL/Inlämningsuppgift senast fredag 7/11 kl OBS att två inlämningsställen är obligatoriskt här, så ni kan läsa varandras. I basgruppen läser ni varandras PM. Diskutera era olika upplägg och sammanfatta er diskussion i ett PM från basgruppen. Sammanfattningen i PM-form ska vara inlämnad kl fredag 7/11 i avsedd inlämningsmapp. Uppge tydligt vilka gruppmedlemmar som deltagit aktivt. Litteratur: se tema Svenskämnet Kriterier för bedömning För betyget Godkänd krävs att den studerande har skrivit ett eget PM samt deltagit aktivt i basgruppens diskussion. I det egna PM:et ska ställningstaganden motiveras med stöd i kursinnehåll, teorier, styrdokument och kurslitteratur. 18

19 Bilaga 2 Skrivprocesser. Individuellt+basgrupp Denna uppgift består av tre delar. 1. att skriva en novell 2. att ge respons på en novell 3. att skriva en argumenterande text Del 1. Novell skriv. Skriv en novell! Du får inspiration och skrividéer på föreläsningen och i verkstäderna. Utgå från en av dina idéer och skriv ett första novellutkast enligt novellreceptet som introducerats på skrivarverkstaden. Träffas i basgruppen och ge varandra muntlig och skriftlig respons enligt responsmallen. Därefter bearbetar du novellen som i färdigt skick ska omfatta 2-3 sidor i stl. 12. Den färdiga novellen lägger du in i GUL senast den 17 nov kl Del 2. Respons skriv och samtala Responsen syftar till att hjälpa skribenten att utveckla sitt utkast till en färdig text. Basgruppen gör ett schema över vem som ska läsa och ge respons så att alla får respons av en gruppmedlem och ger respons till en annan. För att responsen ska fungera ska den vara både skriftlig och muntlig så att skribenten slipper anteckna samtidigt som han/hon lyssnar på kurskamraten. Tid för att ge respons är avsatt den 13/11 fm. Responsen lägger du in på GUL senast den 13 nov kl Inför responstillfället har du läst och förberett respons på ett novellutkast enligt följande: Vad fungerar särskilt väl i utkastet (se novellreceptet) Griper inledningen tag i läsaren? Om inte vad kan läggas till eller dras ifrån för att så ska ske? Är något i handlingen oklart? Formulera frågor som kan hjälpa skribenten att se och tydliggöra det oklara. Hur fungerar miljöskildringen? Ge exempel på ställen där miljön förstärker eller skulle kunna förstärka skeendet. Vilken person är särskilt intressant och varför? Vilka meningar eller stycken ger läsaren något att tänka vidare på? Vilken slags avslutning har skribenten valt? Hur fungerar det i sammanhanget? Andra förslag till hur texten kan utvecklas. Kriterier för bedöming För betyget Godkänd krävs att den studerandes respons innehåller de punkter som finns i instruktionen. Det är tydligt för mottagaren vad i novellen som kommenteras. 19

20 Del 3. Individuell uppgift argumentera för och emot respons Det finns många argument för att arbeta med respons i samband med elevers skrivande. I din text ska du presentera de argument som du tycker är mest centrala. Argumentera utifrån kurslitteratur, styrdokument och egna erfarenheter hur ett aktivt responsarbete kan utformas i skolans skrivundervisning och vilken betydelse det kan ha för elevernas skrivande. Presentera även motargument. Argumentera också utifrån de (förhoppningsvis) positiva erfarenheter du har fått av arbetet med respons i kursen eller utifrån tidigare erfarenheter av liknande skrivupplägg. Omfång tecken inklusive blanksteg. Du lägger in argumentationen på GUL senast den 17 november kl Kriterier för bedömning För betyget Godkänd krävs att studenten presenterar argument för sin åsikt eller tes och bemöter eventuellt motargument. Det ska vara tydligt att en argumenterande text innebär ett ställningstagande. Texten ska innehålla hänvisningar till kursplanen i svenska i Lgr 11 samt till litteratur som ingår i kursen. Texten ska innehålla redogörelser för egna erfarenheter av responsarbete. Språket ska följa skriftspråkliga normer. Litteratur Dysthe, O., Hertzberg, F., & Løkensgard Hoel, T. (2012). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (kap 9). Liberg, C. (2011). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. I L. Bjar (red.), Det hänger på språket (s ). Lund: Studentlitteratur. När du hänvisar till dessa källor ska du markera det i texten enligt praxis (se kapitel 6 i Dysthe (2012) samt APA-manualen: 20

21 Bilaga 3 Protokoll från litteraturseminarium läs, diskutera, skriv utkast, redigera, sammanställ. Individuellt + basgrupp Läs artiklarna av Kintsch & Rawson samt McLaughlin. Träffas i er basgrupp och ha en diskussion om dem. Ni kan använda nedanstående frågor som en utgångspunkt för er diskussion Vilka resonemang förs i respektive artikel? Hur förhåller sig artiklarna till varandra? Vilka insikter har ni fått av att läsa dessa artiklar? Låt diskussionen löpa fritt men utse en sekreterare från början. Sekreteraren skriver ett utkast till protokoll från diskussionen; övriga gruppmedlemmar fyller på. Använd t ex Google Drive, så är det lätt att redigera i texten. Protokollet ska vara ca en A4. Lämnas in måndag 1/12 kl 16. Kriterier för bedömning För betyget Godkänd krävs att den studerande har deltagit aktivt i basgruppens diskussion kring läsförståelse samt att basgruppen lämnat ett protokoll. I protokollet ska ställningstaganden motiveras med stöd i aktuell kurslitteratur. Texten ska ha en tydlig och sammanhållen struktur. 21

22 Bilaga 4 Elevtextanalys analysera, skriv, instruera. Gruppuppgift Denna uppgift består av tre delar: 1. att göra en analys av en elevtext 2. att skriva en reflektion över de andra gruppernas analyser 3. att formulera en instruktion till en skrivuppgift. Analysen av en elevtext görs i halva basgrupper. I analysen följer ni ett mönster som presenteras på föreläsningen den 11/12. Tänk på att utgå från styrdokumenten när ni granskar texten och att använda texttriangeln. Analysen läggs i anvisad mapp på GUL senast kl den 12/12. Reflektionen skrivs också i den lilla basgruppen. Här ska ni granska er egen analys i relation till övrigas. Skriv en text där följande två frågor besvaras: Vilka styrkor och svagheter har de flesta grupper uppmärksammat i elevtexten? Vad har andra grupper uppmärksammat som ni själva inte lade märke till i er analys av elevtexten? Reflektionen läggs i anvisad mapp på GUL senast kl den 15/12. Utifrån er analys av elevtexten (del 1) och er reflektion över andra gruppers analyser (del 2) har ni sannolikt uppmärksammat problem som eleven stött på i sitt arbete med texten. Många problem kan undvikas om eleverna får bra instruktioner till sina skrivuppgifter. Diskutera hur en skrivinstruktion till eleven borde vara utformad för att eleven skulle klara uppgiften bättre. Skriv en så bra instruktion som möjligt tillsammans i den lilla basgruppen. Detta är den tredje och sista delen av uppgiften. Instruktionen läggs i anvisad mapp på GUL senast kl den 18/12. Kriterier för bedömning För betyget Godkänd krävs att de studerande i uppgiften visar att ni kan använda de verktyg för analys av elevtext som kursen tillhandahåller. Ni visar att ni kan bedöma textkvalitet utifrån olika perspektiv, dels i relation till styrdokument, dels i relation till olika nivåer i texten. I uppgiften synliggör ni er förståelse för hur text och instruktion är beroende av varandra. 22

23 Bilaga 5 Redovisning av museibesök inspirera, presentera. Gruppuppgift. Tänk er att ni tillsammans med er klass ska besöka det museum som ni har gjort studiebesök vid. Ett av syftena med det tänkta besöket är att utveckla elevernas läsoch skrivförmåga för uppfyllande av kunskapskraven i svenska för åk 6. Ni ska planera en introduktion på ca 10 minuter för en klass i årskurs 5. Ni ska hålla introduktionen för övriga studenter. Kriterier för bedömning För betyget Godkänd krävs att den studerande har deltagit aktivt i den muntliga presentationen/inspirationslektionen samt att gruppens introduktion riktar sig mot ett specifikt kunskapsmål gällande elevers läs- och skrivförmåga enligt kunskapskraven i svenska för åk 6. 23

24 Bilaga 6 Föräldrabrev sammanställ information, skriv. Gruppuppgift. Tänk er att ni tillsammans med er klass ska besöka det museum som ni har gjort studiebesök vid. Ett av syftena med besöket är att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga för uppfyllande av kunskapskraven i svenska för åk 6. Ni ska skriva ett brev till föräldrarna där de får information inför besöket och där de också får veta syftet med besöket. Brevet ska innehålla all väsentlig information, ha rätt ton samt vara tydligt. Varje grupp lämnar in brevet till föräldrarna på GUL 15/1 kl i avsedd inlämningsmapp efter redovisningen. Kriterier för bedömning För betyget Godkänd krävs att den studerande har deltagit aktivt i utformandet av brevet, att brevet är tydligt skrivet och relaterat till kursplanemål med lämplig terminologi samt att det framgår på vilket vis besöket riktar sig mot ett kunskapskrav. 24

25 Bilaga 7 Detaljplanering av barn och ungdomslitteraturmomentet Svenska 1, 4-6 (L6SV10) Vecka Barn och ungdomslitteratur och lässtrategier Lärare: Ann Boglind ann.boglind@lit.gu.se Camilla Brudin Borg Camilla.Brudin.Borg@lir.gu.se Margareta Häggström Margareta.haggstrom@gu.se Eva Wennås Brante Eva.wennas.brante@gu.se Momentet består av två föreläsningar och sex seminarier där ni är indelade i grupp A, B samt C. Momentet avslutas med en skriftlig litteraturanalys som lämnas in på GUL senast den 1 december kl Ni ser på schemat vid vilka tillfällen ni har respektive seminarium i de olika grupperna. Föreläsning Vad är barnlitteratur? Ann Boglind 18 november sal BE 015 Att läsa: Från fabler till manga Kapitel 1 s Föreläsning Att läsa mellan raderna. Eva Wennås Brante 18 november BE 015 Att läsa Bjar Louise: Det hänger på språket., kap 2 och 10. Stensson Britta: Mellan raderna kap McLaughlin; Kintsch & Rawson Seminarium 1 Astrid Lindgrens författarskap, fantasy och berättarteknik (CBB) Att läsa: Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta Från fabler till manga Fördjupning Astrid Lindgren s , Seminarium 2 Realism och mångkultur (AB) Att läsa: Douglas Foley, Habib: Meningen med livet (finns även att låna eller köpa son e- bok) Från fabler till manga s , Seminarium 3 Nyutkommen litteratur för mellanåldern (AB) Att läsa: En nyutkommen (ej tidigare än 2010) gruppvis vald bok för mellanåldern/ungdomsbok (ej deckare) som presenteras muntligt, gärna genom någon form av gestaltning. Från fabler till manga s Seminarium 4 Lässtrategier och sagor (EWB) Att läsa: Askungen samt en utomeuropeisk saga Från fabler till manga s s ; Stensson kap 4-9; Bjar kap 10. Seminarium 5 Bilderböcker och serier (MH) Att läsa: Pija Lindenbaum, Gittan och gråvargarna eller Gittan och fårskallarna eller Gittan och älgbrorsorna eller Gittan gömmer bort sig. Från fabler till manga s

26 Seminarium 6: Deckare, spökhistorier, sport, humor och vänskap (EWB) Att läsa: Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn (finns att låna som e- bok på bibliotek); Boglind & Nordenstam s Momentet examineras genom en skriftlig hemuppgift i form av en enklare jämförande karaktärsanalys av ett par av kursens skönlitterära verk. Uppgiften läggs ut på GUL fredag den 28 november kl Deadline för inlämning är måndag den 1 december kl

27 Datum Tid Lokal Typ av aktivitet Lärare Litteratur 3/ B3 313 Introduktion Eva Wennås Brante Bjar kap B3 313 FL: Språksociologi Lars-Gunnar Andersson 4/ B3 313 FL: Kursplaner som ett verktyg Eva Wennås Brante Kursplan i svenska/läroplan B2 214 Seminarium Grupp A Eva Wennås Brante Kursplan/läroplan B2 215 Seminarium Grupp C Viktoria Bengtsdotter Katz Kursplan/läroplan B2 235 Seminarium Grupp B Ann-Christin Randahl Kursplan/läroplan 5/ B3 313 FL: Svenska som andraspråk Anna Winlund Bjar kap 3, B3 313 Seminarium/övningar Sv 2 Anna Winlund Gibbons kap 1,4,5,7 Grupp A+ ½ B B3 313 Seminarium/övningar Sv 2 Anna Winlund Gibbons kap 1,4,5,7 Grupp C + ½ B B3 313 FL: Svenskan i skolan och Eva Wennås Brante Malmgren samhället 6/ B2 215 Litteraturseminarium Grupp C Viktoria Bengtsdotter Katz Liberg & Säljö B2 235 Litteraturseminarium Grupp A Eva Wennås Brante Liberg & Säljö B3 315 Litteraturseminarium Grupp B Anne Öman Liberg & Säljö B3 313 FL: Språkhandledning/PMskrivande och referenser Anette Wahlandt Dysthe kap 6 (Ask kap 6) 7/ BE 014 FL: Tidig läs- och skrivutveckling Anna Udén Artikel från tidningen Språk; delas ut på introduktionen GUL PM-skrivande Individuell+basgrupp Dysthe kap 6 (Ask kap 6) Styrdokument Malmgren 10/ B3 313 FL: Muntligt berättande Ola Henricsson Boglind s Bjar kap 5 Stensson kap 7 10/ BE 014 FL Skrivprocesser Ann-Christin Randahl Dysthe m.fl. kap. 1-4 Bjar kap. 6 Gibbons s / CE 11 Resursen Skrivarverkstad Grupp C Viktoria Bengtsdotter Katz (Ask) Kuick Bjar kap 6 Skrivarverkstad Grupp A Katharina Dahlbäck Samma litt som ovan CE38 Hälsan C1 05 Måltiden Novellskrivande Individuellt 12/11 Novellskrivande Individuellt 13/ Basgruppstid Responsgivning Basgruppsvis Skrivarverkstad Grupp B Ann-Christin Randahl Samma litt som ovan C1 05 Måltiden Poesiverkstad Katharina Dahlbäck Heard Boglind o Nordenstam kap CE38 Hälsan Poesiverkstad Viktoria Bengtsdotter Katz Heard Boglind o Nordenstam kap 7 14/ AK2 138 Poesiverkstad Viktoria Bengtsdotter Katz Se ovan AK2 139 Poesiverkstad Katharina Dahlbäck Se ovan 17/ Event/Poetry Slam Eva Wennås Brante, Viktoria Bengtsdotter Katz, Katharina Dahlbäck 18/ BE 015 FL Vad är barnlitteratur Ann Boglind Boglind & Nordenstam BE 015 FL Att läsa mellan raderna Eva Wennås Brante Bjar kap 2, 10; Stensson kap 1-3; Kintsch & Rawson; McLaughlin 19/ A1 338 Seminarium 2 gr A Ann Boglind Se detaljplanering bilaga A1 338 Seminarium 2gr B Ann Boglind Se detaljplanering bilaga A1 334 Seminarium 5 gr B Eva Wennås Brante Se detaljplanering bilaga Basgruppstid grupp C Kintsch & Rawson; McLaughlin A1 311 Seminarium 5 gr C Eva Wennås Brante Se detaljplanering bilaga 7 21/ A1 311 Seminarium 2 gr C Ann Boglind Se detaljplanering bilaga 7 24/ B3 332 Seminarium 1 gr B Camilla Brudin Borg Se detaljplanering bilaga B2 215 Seminarium 1 gr C Camilla Brudin Borg Se detaljplanering bilaga B2 213 Seminarium 5 gr A Eva WB Se detaljplanering bilaga Basgruppstid grupp A+B Kintsch & Rawson; McLaughlin 27

28 25/ B2 216 Seminarium 1 gr A Camilla Brudin Borg Se detaljplanering bilaga B2 235 Seminarium 4 gr B Margaretha Häggström Se detaljplanering bilaga B2 235 Seminarium 4 gr A Margaretha Häggström Se detaljplanering bilaga 7 27/ B2 235 Seminarium 4 gr C Margaretha Häggström Se detaljplanering bilaga B2 214 Seminarium 3 gr A Ann Boglind Se detaljplanering bilaga B2 214 Seminarium 6 gr A Eva Wennås Brante Se detaljplanering bilaga B2 215 Seminarium 3 gr C Ann Boglind Se detaljplanering bilaga 7 28/ B2 235 Seminarium 6 gr C Eva Wennås Brante Se detaljplanering bilaga B2 213 Seminarium 3 gr B Ann Boglind Se detaljplanering bilaga B2 235 Seminarium 6 gr B Eva Wennås Brante Se detaljplanering bilaga 7 1/12 Karaktärsanalys inlämnad kl 18 Diskussionsprotokoll litteraturseminarium kl 16 2/ B3 313 FL: Genrer Ann-Christin Randahl Bjar kap. 12 Gibbons s B3 313 FL: Sakprosatexter Maud Gistedt Bjar kap 9 3/12 Inläsning/basgruppsarbete 4/ AK2 134 Redovisning faktatexter Maud Gistedt Bjar kap AK2 135 Redovisning faktatexter Eva Wennås Brante Bjar kap 9 8/ B3 313 Dugga Eva Wennås Brante Samtlig fram tills denna dag BE 014 Maud Gistedt BE 036 FL: Vad kan man när man kan ett Lars-Gunnar Andersson Litteratur språk? B3 313 FL+övningar Språk Lars-Gunnar Andersson 9/ B3 313 FL: Grammatikens grunder Maud Gistedt Artikel som delas ut B3 313 Seminarie Maud Gistedt Övningar grammatik B3 332 Seminarie Eva Wennås Brante Övningar grammatik 10/ B3 313 FL: Att följa språkutveckling Anna Udén Nya språket lyfter plus Övning tillämpning 11/ B3 313 FL: Textanalys Maud Gistedt Bjar kap Basgruppstid/Textanalys I 12/ B2 214 Uppföljning textanalys Maud Gistedt Grupp A B2 215 Uppföljning textanalys Viktoria Bengtsdotter Katz Grupp C B2 235 Uppföljning textanalys Ann-Christin Randahl Grupp B Lilla basgruppen/textanalys II Bjar kap 7, 13, Dysthe kap 9 15/12 Lilla basgruppen/textanalys II Bjar kap 7, 13, Dysthe kap 9 16/ B3 313 FL Källkritik Anne Öman B3 313 FL - Skolbibibliotek Viktoria Bengtsdotter Katz Se länkar i kursguiden B3 313 FL Författarbesök Kerstin Lundberg Hahn 17/ B3 313 FL -IKT Anette Meyer B1 115 Göra bloggar Anette Meyer Grupp A B2 213 Litteraturseminarium Grupp C Viktoria Bengtsdotter Katz B3 332 Litteraturseminarium Grupp A Eva Wennås Brante B1 113 Litteraturseminarium Grupp B Ann-Christin Randahl B3 313 Information: VFU + HEMTENTA Koordinatorer VFU+ Eva Wennås Brante, Viktoria Bengtsdotter Katz Texter,.. Texter,.. Texter,.. 18/ B2 213 Göra bloggar Anette Meyer Grupp C B2 213 Göra bloggar Anette Meyer Grupp B 19/12 Arbeta med hemtenta 5/ GUL Inlämning av manus, skicka till responsgrupp 7/1 Läsdag för lärare och studenter; studenter skriva respons 8/ B3 306 Granskningsseminarium Ann Boglind B3 307 Granskningsseminarium Eva Wennås Brante B3 337 Granskningsseminarium Viktoria Bengtsdotter Katz B2 215 Granskningsseminarium Anna Udén 28