Välkommen till kursen LLSV10 Svenska för lärare, åk 4-6!

Transkript

1 Välkommen till kursen LLSV10 Svenska för lärare, åk 4-6! Kursen syftar till att vidareutveckla deltagarnas lärarkompetens i svenska. Innehållet är uppdelat i fyra olika delkurser om 7,5 hp vardera, som tillsammans bildar en helhet. Den här kursguiden presenterar hela kursen översiktligt, och delkurs 3, Barn- och ungdomslitteratur, texter och genrer specifikt. Delkurs 1: Språkutveckling, teorier och metoder (21/ / ) forskningsbaserade teorier och modeller för skriftspråkslärande ämnesdidaktiska teorier i svenska, modeller och metoder grundläggande språkutveckling flerspråkiga elevers behov att utveckla språkliga kompetenser på såväl svenska som modersmål språklig variation utifrån genus, etnicitet och social tillhörighet styrdokument och undervisningssituationer Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/ /3 2016) lässtrategier och tolkning av texter olika skrivteorier och metoder muntligt berättande för olika mottagare, samtal och respons språkbruk i Sverige och i Norden olika sätt att kartlägga och bedöma elevers tal- läs och skrivutveckling olika behov av specialpedagogiskt stöd Delkurs 3: Barn- och ungdomslitteratur, texter och genrer (18/ /8 2016) berättandets olika uttrycksformer och betydelse genom tiderna, genrer och författarskap i modern barnlitteratur berättelser från skilda tider och kulturer samt i olika former, från muntlig tradition till litterär gestaltning och modena bildmedier människans existentiella villkor ur ett kulturanalytiskt och mångkulturellt perspektiv, varvid generations- och genusaspekter beaktas undervisning kring berättande och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen analys och kritisk granskning av läromedel, skönlitteratur och faktatexter Delkurs 4: Estetiska och digitala uttrycksformer (26/ / ) olika estetiska uttrycksformer för lärande t. ex. bild, musik IKT användning för språkutveckling och kommunikation informationssökning och kritisk granskning av olika källor anpassade till åldersgruppen digitala och andra visuella verktyg som stöd för lärande användning av multimodala uttrycksformer (t.ex. bild, ljud, text, digitala teknologier) i undervisningen 1

2 Översiktsplanering Träff 1. 21/8 21/8-27/11 Träff 2. 27/11 27/11 18/3 Träff 3. 18/3 18/3 26/8 Träff 4 26/8 Innehåll 9:30 Gemensam introduktion i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A 13:00-16:00 sal B3 315, Pedagogen Hus B, tredje våningen Introduktioner, presentationer, föreläsningar Tema 1: Svenskämnet Tema 2: Språkutveckling och svenska som andraspråk Tema 3: Grammatik 9:00-16:00 sal B3 335, Pedagogen Hus B, tredje våningen Avslutning med utvärdering av delkurs 1 och uppstart delkurs 2! 9-10 Läsmodulerna intro Elevtextanalys 13-14:30 Workshop muntligt berättande! Texttyper, språkutvecklande arbetssätt? sammanfattning Tema 1: Skrivande Tema 2: Läsande Tema 3: Tal, samtal och berättande Avslutning delkurs 2 9:00-9:15 Kortintro 9:15-10:45 Poesiverkstad Viktoria Bengtsdotter Katz 10:45-11:00 Paus 11:00-12:00 Tvärgruppsredovisning läslyftsmodul 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:30 Workshop med Kerstin Lundberg Hahn 14:30-14:45 Paus 14:45-16:00 Återkoppling av dagen och genomgång av delkurs 3 Föreläsningar via nätet Inlämningsuppgifter Föreläsningar och workshop Avslutning delkurs 4 och uppstart delkurs 4! Litteratur Ivanic; Skolverket Lgr 11 & Kommentarmaterial till kursplanen i svenska; Svensson. Kap. 2, 6 Rehnqvist & Svensson. Kap.1-5, 10-11; Svensson; Bjar. Kap.1, 3; Gibbons. Inledning och kap 1; Johnston Rehnqvist & Svensson Kap. 6-9 Bjar, Kap. 2, 5-9, 12-16; Calkins; Fast; Gibbons Kap. 2-7; Palmér & Östlund- Stjärnegårdh; Strömquist 26/8 9/12 9/12 Avslutning delkurs 4 2

3 Delkurs 3: Barn- och ungdomslitteratur, texter och genrer (18/ /8 2016) Lärandemål: visa kunskap om barnlitteraturens historiska utveckling och kritiskt förhålla sig till olika typer av barnlitteratur och barnkultur i dagens samhälle genomföra berättartekniska och tematiska analyser av berättelser från skilda tider, kulturer och medier, göra jämförelser mellan likt och olikt samt reflektera över olika sätt bedriva ett mångkulturellt och lässtimulerande arbete i skolan visa förmåga att skriftligt och muntligt analysera texter för åldersgruppen, jämföra och diskutera skönlitterära texter i olika genrer och flickors och pojkars olika genremässiga läspreferenser ta ställning till några olika metoder, som till exempel boksamtal för bearbetning av barns litterära och kulturella erfarenheter visa kunskap om hur berättande och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen kan användas i undervisningen analysera och kritiskt granska läromedel och andra texter Genomförande: 18/3 Workshop Poesiverkstad 18/3 26/8 Miniföreläsningar GUL-tenta Inlämningsuppgifter Examinationsuppgifter: Reflektioner efter poesiverkstad den 18/3 (U/G) Skriv ner dina reflektioner efter poesiverkstad Reflektioner utifrån litteraturen (Heard) Hur upplevde du att skriva dikt? Hur menar du att poesi är språkutvecklande? Lägg i GUL som inlämningsuppgift senast den 1 april. Underlag: Poesiverkstad och Heard, Georgia (1993) Allt gott på jorden och i solen: om dikt och diktskrivning. Göteborg: Daidalos. GUL-tenta: 11 april kl (U/G) Barnbokens historia och berättartekniska och tematiska analyser Underlag: Föreläsningar och Kåreland Barnboken i samhället ; Kåreland Barnlitteraturens utveckling i Sverige (pdf ). 3

4 Tema X (15 juni) (U/G/VG) Du ska arbeta med ett tema (kärlek, konflikt, hat, makt etc.) utifrån en dikt, en kortnovell och ett utdrag ur en pjäs. Hur kan dessa texter användas i undervisning? Din uppgift är att göra en pedagogisk planering till dina elever, för ett tre veckor långt temaarbete inklusive bedömning av deras arbete(n). Skriv därefter en löpande text där du motiverar och problematiserar aktiviteterna i din planering. Koppla till kurslitteratur och styrdokument. Din planering ska fokusera elevers språkutveckling. Utgå från didaktikens grundfrågor, vad, hur, varför och vem? Knyt din planering till det centrala innehållet i kursplanen. Lämnas och i projektgruppens mapp senast den 15 juni. Omfång: Planering 1-2 sidor. Löpande text: ca 5000 tecken inkl. blanksteg, minus litteraturlista. Underlag: kurslitteraturen och föreläsningar. Fanfiction byt perspektiv (15 augusti) (U/G/VG) Begreppet fanfiction står för skönlitterära berättelser som skapas av läsare och tar sin utgångspunkt i redan existerande verk (även filmer, tv-serier och datorspel). Många av dessa berättelser läses enbart av specialintresserade som kanske själva är fanfic-författare, men en del publiceras i stora upplagor (E. L. James Femtio nyanser av honom är ett aktuellt exempel). I fanfiction kan karaktärer och miljöer vara igenkännbara i olika grad, men det är vanligt att författaren låter saker hända som vore osannolika i originalberättelsen. För fanfic-författaren är det även möjligt att behålla den ursprungliga scenen eller händelsen, men skildra den genom en annan karaktärs ögon och kanske också ge utrymme och röst åt en biroll. I originalversionen får till exempel Emils syster Ida inte själv berätta om hur hon blev upphissad i flaggstången. Å andra sidan berättar inte heller Emil historien själv - det gör en utomstående berättare ur Emils perspektiv. Lisa i Bullerbyböckerna och Mio i Mio, min Mio är båda jag-berättare, men detta gör dem också opålitliga. Hur skulle jungfrun Agda eller Riddar Kato berätta sina egna historier? I berättelserna om Harry Potter skildras den magiska världen ur främlingsperspektiv eftersom Harry kommer som främling från mugglarvärlden. Vad skulle hända med en scen om den berättades genom Draco Malfoys medvetande? Elevers kunskap om människans berättande och likaså medvetenhet om olika perspektiv och om människors skilda livsvillkor och situationer är återkommande mål i Lgr11. Genom fanfiction kan nya perspektiv synliggöras. Ur vilken karaktärs perspektiv berättas historien och vems röst hörs i de barn- och ungdomsböcker du finner på kursens litteraturlista? Din uppgift är att välja en händelse ur en barn- eller ungdomsbok ur kurslitteraturen och genom att byta perspektiv reflektera över hur genus, klass, kultur, etnicitet och makt gestaltas (gärna flera av dessa, men det är inte nödvändigt att få med alla). Uppgiften görs i två steg men lämnas in som ett dokument i din projektgruppsmapp samt i inlämningsmappen under Innehåll senast den 15/8 kl. 18:00. Bifoga också originalutdraget. 1a. Skriv om det valda textutdraget ur en annan karaktärs perspektiv. Fundera över hur denna scen eller händelse skulle återges om den filtrerades genom den nya karaktärens medvetande, jämfört med hur scenen skildras i originalversionen. Vilka nya tankar och reaktioner skulle komma fram? Om du skriver i jag-form: hur låter din valda karaktär? Omfång (oavsett originalutdragets längd): 3000 tecken inkl. blanksteg. 1b. Analysera din version och jämför med originalet. Förklara vilka förändringar du har gjort (berättarperspektiv, språk, stil osv.) och hur detta påverkar gestaltningen av genus, kultur, makt, etnicitet och klass. 4

5 Din text skall vara självbärande och tydligt strukturerad. Använd tydliga referatmarkörer och enhetliga referenser. Din text ska visa att du har god förmåga att använda det svenska språket som redskap för reflektion, kommunikation, kritisk granskning och kreativitet. Använd Dysthe (2010) som stöd i skrivandet. Se också för användbara länkar kring referenser med mera. Sidnumrera och märk alla sidor med namn, kurs och termin. Omfång: 7000 tecken inkl. blanksteg, minus litteraturlista. 2. Respons Läs varandras analyser och ge respons enligt responsmall till var och en i projektgruppen. Lägg dokumentet i din projektgruppsmapp samt i inlämningsmappen under Innehåll senast den 24 augusti kl. 18:00. Underlag: Kurslitteraturen och miniföreläsningar. Litteratur: Calkins, Lucy (2015) Färdplan för klassrummet läsundervisning. Årskurs 2-5. Göteborg: Daidalos. Chambers, Aidan (2011) Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing. Dysthe, Olga, Hertzberg, Fröjdis och Lökensgard Hoes, Torlaug. (2011) Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Heard, Georgia (1993) Allt gott på jorden och i solen: om dikt och diktskrivning. Göteborg: Daidalos. Kåreland, Lena (2009) Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur. Kåreland, Lena. (2008) Barnlitteraturens utveckling i Sverige. Litteraturbanken. Askungen, valfri version Foley, Douglas (2005) Habib meningen med livet. Stockholm: Bonnier Carlsen.(finns att låna som e-bok via Stadsbiblioteket). Jacobsson, Anders & Olsson Sören. Valfri Bertbok. Egmont Kids Media Nordic. Lindgren, Astrid (2004) Ronja Rövardotter. Stockholm: Rabén och Sjögren. Lundberg Hahn, Kerstin (2012) Skuggan i väggen. Stockholm: Rabén och Sjögren. Wegelius, Jacob (2008) Legenden om Sally Jones. Stockholm: Bonnier Carlsen. Widerberg, Siv (2003) Barnens versbok. Stockholm: En bok för alla. Widerberg, Siv & Artén, Anna (2001) Kärlek och uppror. Stockholm: En bok för alla. 5