HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN LV1121, Sagor och barnlitteratur, myter och medier, 15,0 högskolepoäng Folktales and Children s Literature, Myths and Media, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden att gälla från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs och förbereder för verksamhet inom förskoleklass och grundskola årskurs 1-6 Huvudområde Litteraturvetenskap Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav 4. Innehåll I kursen fokuseras berättelsens och berättandets olika uttrycksformer genom tiderna, berättelsens betydelse som mellankulturell kunskapskälla, för identitetsbildning och för språkutveckling. Utifrån ett vidgat textbegrepp studeras berättelser från skilda tider och kulturer samt i olika former, från muntlig tradition till litterär gestaltning och modena bildmedier. Stoffet spänner över allt från antikens myter och sagor till den moderna populärkulturens mytiskt laddade berättelser. Detta innebär att, vid sidan av muntligt och skriftligt berättande, till exempel även film och dataspel tas upp. Berättelser om människans existentiella villkor studeras ur ett kulturanalytiskt och mångkulturellt perspektiv, varvid generations- och genusaspekter beaktas. Kursen ger perspektiv på olika sätt att läsa och använda sig av berättelser och andra konstnärliga gestaltningsformer i undervisningen. Mot bakgrund av berättelsens och berättandets historiska utveckling studeras den moderna barnlitteraturens olika genrer och uttrycksformer. Kursen ger övning i att analysera och ta ställning till olika typer av texter för barn, varvid även samspelet mellan text och bild studeras. Mötet mellan läsare och text belyses ur receptionsteoretiska perspektiv, och olika metoder för bearbetning av barns

2 2/ 3 litterära erfarenheter diskuteras, bland annat litteratursamtal och olika typer av estetiskt skapande bearbetning. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: genomföra berättartekniska och tematiska analyser av berättelser från skilda tider, kulturer och medier, göra jämförelser mellan likt och olikt samt reflektera över olika sätt att med berättelsen som grund bedriva ett mångkulturellt och lässtimulerande arbete i skolan visa kunskap om barnlitteraturens historiska utveckling och kritiskt förhålla sig till olika typer av barnlitteratur och barnkultur i dagens samhälle visa förmåga att skriftligt och muntligt i dialog med andra analysera, jämföra och diskutera skönlitterära texter i olika genrer och flickors och pojkars olika genremässiga läspreferenser känna till och självständigt kunna ta ställning till några olika metoder, som till exempel litteratursamtal och olika former av estetiska lärprocesser, för bearbetning av barns litterära och kulturella erfarenheter visa kunskap och förmåga att reflektera över betydelsen av genus- och jämställdhetsperspektiv och en demokratisk värdegrund i undervisningen i svenska visa god förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift samt vara orienterad om och ha egna erfarenheter av olika digitala kommunikationsmiljöer visa förmåga att söka och värdera kunskap via olika källor och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Formerna för bedömning skall relateras till innehållet och momentets uppläggning. Denna kurs examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter. I undervisning som innehåller uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och självstudier. God språkbehandling och god presentationsteknik krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Betyget Godkänd kan inte ändras till Underkänd på studentens begäran. Student som godkänts på en tentamen får inte delta i ny examination för högre betyg. Han/hon har inte heller rätt att återkalla en inlämnad tentamen och på så vis undvika att betygsättas. Examinator har möjlighet att begära kompletteringar av tentamen för betyget Godkänd. Kompletteringsuppgift skall delgivas studenten skriftligt och inlämnas inom av läraren utsatt tid. För student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination, upp till fem tillfällen.

3 3/ 3 9. Kursvärdering Institutionen ansvarar för att kursvärdering systematiskt och regelbundet genomförs och sammanställs i enlighet med styrdokumentet för kursvärdering vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, se: Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen kan inte ingå i examen tillsammans med inriktning Svenska för tidigare åldrar (LSK) eller med kurserna Svenska för lärare för tidigare åldrar, SVS113 och SV1160.

4 LITTERATURLISTA LV1121 Gäller fr.o.m. vt13 LV1121, Sagor och barnlitteratur, myter och medier Grundkurs, 15 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Armstrong, Karen (2006). Myternas historia. Stockholm: Bonnier/Månpocket. Kap 1. S Kopia. 10 s. Bearne, Eve (2000). Myth, Legend, Culture and Morality. I Where Texts and Children Meet. London & N Y: Routledge. S Kopia. 15 s. Brostrøm, Torben (1992). Folksagan och den moderna litteraturen. Göteborg: Daidalos. S Kopia. 15 s. Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing. S eller Böcker inom oss (1994/1998). 160 s. Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. S s. Dunkels, Elza (2009/2012). Vad gör unga på nätet? Lund: Gleerups. 110 s. Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur. 160 s. Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Lund: Studentlitteratur. Kopia. 13 s. Nikolajeva, Maria (2004) (ny rev.uppl.). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Persson, Magnus (red) (2000/2005). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. S s. Ytterligare litteratur enligt lärares anvisningar, högst 200 sidor. Askungen. I valfri utgåva. Beskow, Elsa. Tomtebobarnen. Carroll, Lewis. Alice i underlandet Dahl, Roald. Mathilda eller Häxorna

5 Euripides. Medea. Gripe, Maria. Glasblåsarns barn Hellsing, Lennart. Sjörövarbok Homeros. Ur Odyssén. (Ett par sånger) Kopia Kirkegaard, Ole Lund. Gummi-Tarzan Jansson, Tove. Novellen Det osynliga barnet, i Det osynliga barnet och andra noveller. Lagerlöf, Selma. "Bortbytingen", i Troll och människor. Lindgren, Astrid. Pippi Långstrump. Lysander, Per & Suzanne Osten. Medeas barn. I Janzon (red). Pjäser för skola och scen. Teaterantologi Del 2. Malmö: Liber Läromedel eller i Levan, Bengt & Birthe Sjöberg (red). Världsdramatik. Del 4. Lund: Studentlitteratur. Rowling, Joanne. K. Harry Potter och de vises sten (Harry Potter and the philosopher s stone). Sinbad Sjöfararen, Ur Tusen och en natt Två moderna barnböcker (Enligt senare anvisning) Två moderna bilderböcker (Enligt senare anvisning) En barndeckare (Gruppvis val, enligt senare anvisning) Sagor från utomeuropeiska kulturer. (Gruppvis val, enligt senare anvisning) Berättelser ur grekisk och nordisk mytologi samt folk- och konstsagor. Kopia. Exempel på äldre texter för barn. Kopia. Filmer, TV-serier, dataspel (Enligt senare anvisning) Referenslitteratur Armstrong, Karen (2006). Myternas historia. Stockholm: Bonnier/Månpocket. Boglind Ann & Nordenstam Anna (2010). Från fabler till manga. Litteraturhistoriska och didaktiska aspekter på barn- och ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups Utbildning. Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos. Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. 160 s.

6