Utbildningsförvaltningen Ryfors skola. Ryfors skola. Likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Ryfors skola Ryfors skola Likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 16/17 1

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan, Förskoleklassen och Fritidshemmet Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen i sin helhet med stöd arbetslaget, att åtgärder genomförs och att planen utvärderas under våren 2016 och att ny plan upprättas inför nästa läsår 17/18. Vår vision Vi växer som människor tillsammans i en trygg miljö fylld av ömsesidig respekt, kunskap och empati. Övergripande mål På Ryfors skola känner barn, elever och vuxna trygghet i sin arbetsmiljö och vi arbetar för att motverka att någon utsätts för någon form av kränkande behandling. Detta gör vi genom att barn, elever och alla vuxna deltar aktivt i att uppmärksamma, motverka och åtgärda våld, trakasserier och mobbning. Tidsperiod då planen gäller Planen gäller läsåret

3 Definitioner Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering. Lagen om diskriminering ställer olika krav. Det finns sju diskrimineringsgrunder i lagen. Diskriminering är förbjudet om det beror på 1. kön 2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionsnedsättning 6. sexuell läggning 7. ålder. Diskriminering kan också vara bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att trakassera Kränkande behandling innebär att ett barn eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling framgår att kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (s. 6) Den vanligaste typen av kränkningar är att uppleva sig oskyldigt anklagad eller att andra elever visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta. Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning. Inget barn eller elev ska bli kränkt och skolan eller fritidshemmet har skyldighet att agera när det sker. Förr talade man oftare om mobbning, med det begreppet används inte längre i skollagen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En kränkning kan vara så många olika saker. Utgångspunkten är dock att kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barn eller en elevs värdighet. Det vill säga att om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling så inträder skyldigheten enligt 6 kap. 10 skollagen att anmäla, utreda och vidta åtgärder för skolan/huvudmannen. Utgångspunkten är elevens känsla av utsatthet. (BEO, Barn och elevombudet) 3

4 Elevernas delaktighet Elevrådet deltar i arbetet med planen genom att träffa lärare och rektor. Samtliga elever deltar årligen i en trivselenkät. Den sammanställs och delges eleverna. Slutsatserna ligger till grund för arbetet enligt denna plan. Rektor, elevhälsoteamet och personalrepresentanter träffas 2 ggr/läsår i samband med klasskonferensen och samtalar om situationen i skolan och tryggheten ur ett elevperspektiv. Eleverna deltar i utformandet av planen genom klassråd i början av läsåret innan den fastställs i sin utformning. Lärarna går igenom planen i varje klass. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldraenkäten är ett underlag till planen. I början av varje period som gäller, tas planen upp på föräldramötet i varje klass. Planen görs därigenom känd. Fram tills dess att planen börjar gälla görs slutliga ändringar efter de synpunkter som kommer upp. Rektor deltar vid föräldraföreningens möten där trygghetsfrågor och andra viktiga frågor samt Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp till diskussion. Personalens delaktighet Arbetslaget, elevhälsoteamet och rektor utarbetar planen tillsammans. I början av perioden presenteras planen och arbetas igenom och korrigeras i arbetslaget innan den fastställs. Förankring av planen Skolans personal arbetar med planen under periodens inledning. Personalen går igenom planen under kompetensutvecklingsdagen i början av perioden. Personalen presenterar sedan planen på föräldramöte. Den slutliga sammanställningen lämnas till rektor som beslutar om dess slutliga utformning. Planen publiceras på hemsida och delges huvudmannen. Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan. Utvärdering och uppdatering av planen har gjorts på klassråd och i arbetslaget. Till grund har bland annat trivselenkät, samtal med elevhälsoteamet och elevsamtal legat. 4

5 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektorer, personal, elever och vårdnadshavare. Personal har tagit emot vårdnadshavares synpunkter i ärenden som behandlats under året. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Föräldraenkäten har inte genomförts som planerat. Vårdnadshavarnas möjlighet till synpunkter och inflytande har därför inte varit till fyllest. Uppdaterat ärendegången kring anmälan om kränkande behandling. Tydliggjort riktlinjer för hur anmälningar dokumenteras och följs upp. Rastvärdsschemat har fungerat bra. Det finns alltid minst 2 personal ute på skolgården. Temat Vi i världen har stärkt vi-känslan över klassgränserna. Elevernas förståelse för olika kulturer har ökad liksom toleransen för olikheter. Vi ser också att konflikter och kränkningar har minskat. Trivseln är fortsatt hög på skolan men det är viktigt att det skolans värdegrundsarbete ständigt fortsätter på olika sätt. Flertalet elever trivs i klassen och på skolan som helhet samt upplever sig ha goda relationer till de vuxna. Arbetet med att synliggöra skolans ordningsregler har fungerat bra. Det finns nu en tydligare samsyn på skolan. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas senast vid utgången av perioden Vårdnadshavarna Vårdnadshavarna görs delaktiga genom föräldraföreningen, föräldramöten, föräldraenkät och utvecklingssamtal. Personal Regelbundna möten med rektor och Elevhälsoteamet. Personalen utvärderar planen på arbetslagmöte och arbetsplaststräff. Elever Trivselenkät. Varje klass utvärderar för att sedan ta information vidare till elevrådet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 5

6 Främjande insatser Mål - Alla ska bli bemötta som individer inte utifrån kön. - Synliggöra vår omgivnings etniska mångfald. - Synliggöra och skapa förståelse för olika trosuppfattningar och traditioner. - Verksamhet och lokaler är anpassade för alla elever. - Synliggöra och skapa förståelse för olika sexuella läggningar. - Alla elever ska oavsett kön kunna leka och klä sig som man vill. - Eleverna ska vara trygga Uppföljning Kontinuerligt samt vid upprättande av nästa läsårsplan. Insats Generella insatser: - Rastvärdsschema - Samarbete med vårdnadshavare, föräldraföreningen. - Fritidsråd - Elevråd - Klassråd - Skapa en lugn och trygg miljö med fasta rutiner - Föräldramöte Specifika insatser Kön - Arbete med värderingsövningar - Medvetna grupperingar i olika arbeten - Tillrättavisning utifrån individ inte kön Etnicitet - Arbete med barnkonventionen - Information till föräldrarna på elevernas modersmål - Använda tolk vid utvecklingssamtal. Religion eller annan trosuppfattning - Jämföra olika religioner. Likheter-Olikheter - Uppmärksamma den mångkulturella almanackan - Använda filmer som undervisningsmaterial. Funktionshinder - Årligen se över anpassning av lokaler och utemiljö. - Beakta funktionshinder vid planering t.ex. förlängd provtid, alternativa övningar, muntliga prov, inläst material, sekreterarhjälp, förstorad text - Ge eleverna förutsättningar för att använda alternativa verktyg - Informera både eleverna och föräldrarna, låta föräldrarna informera om de vill. - aktiviteter som alla kan vara delaktiga i Sexuell läggning Genom att både spontant och planerat: 6

7 - Diskutera att familjer kan se olika ut - Ta upp användandet av nedvärderande ord och ordens betydelse Könsöverskridande identitet - Rollekar - Rollspel - Värderingsövningar Ålder - Temaaktiviteter i åldersblandade grupper - Fadderverksamhet Ansvarig All personal men mentor har yttersta ansvaret att insatserna blir genomförda i sin klass och fritidspedagogerna har det yttersta ansvaret att insatserna blir genomförda på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät Klassråd, elevråd och fritidsråd Möten med elevrådet Granskning av ärenden under föregående år Elevhälsoteamet Incidentrapporter Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna genom klassråd, elevråd och trivselenkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen genom diskussioner på kompetensutvecklingsdagar och i arbetslaget. Kartläggning Det har varit få ärenden under året. Temaarbetet har förbättrat relationer och skapat en lugnare och tryggare skoldag Kränkningar genom mobiler och internet förekommer, men i ganska liten utsträckning. 7

8 Mer oro i vissa klasser beroende på klassens situation. Behovstyngd, grad av tydliga och tillgängliga strukturer, lärarens erfarenhet och relation till eleverna t ex vikarier, elevernas ålder, enskilda elever, m.m. påverkar. Studieresultat för pojkar och flickor skiljer sig i genomsnitt så att flickor presterar högre resultat i diagnoser av olika slag. Det gemensamma draget är att fler pojkar är i behov av stöd. Gemensamt över skolområdet Tydligare information till föräldrarna och stöd att hantera relationer till andra tidigt innan konflikter uppstår. Fortsatta analyser av studieresultat för svagpresterande elever där pojkar utgör en större andel Förbättra proaktivt arbete med plan för klasser, trygga klasser ger bättre grund för den enskilde Stärkt struktur och tydliga rutiner kring ärendegång och åtgärder kring anmälan om kränkande behandling Förebyggande åtgärder Namn Trygga raster och utevistelse Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål: Alla ska känna sig trygga och att det finns en vuxen att vända sig till vid behov. Uppföljning: Kontinuerligt på klassråd, fritidsråd, elevråd, arbetslagsmöte. Frågan följs också upp på trivselenkäten som genomförs varje år. Åtgärd - Rastvärdar ska finnas på varje rast och utevistelsen - Rastvärdarna ska röra sig hela skolområdet - Ta fram och följa gemensamma regler som gäller på raster och utevistelse för alla elever. Förslag på regler lyfts upp i alla klasser, på fritidsråden och därefter på elevrådet. Efter diskussion i elevrådet sammanställs ett antal gemensamma regler. - All personal har gula västar på sig när man är ute med barnen/eleverna Motivera åtgärd - Åtgärden har aktualiserats av eleverna när vi utvärderade förra årets plan - Även personalen har efterlyst gemensamma regler Ansvarig Arbetslagen har ansvar för att det upprättas ett rastvärdsschema. Rastvärd innebär att man har ansvar för alla elever på skolan som är ute. Datum när det ska vara klart 8

9 Påbörjas vid skolstarten och pågår hela läsåret, viktigt att se över rastvärdsschema vid förändringar Namn Alla elever skall vara ute på rast! (Enligt gällande ordningsregler.) Mål: Lugnare inomhusmiljö i klassrum och korridorer, vilket leder till färre konflikter och ökat välbefinnande. Insatser: Mentorerna repeterar vikten av att följa regler, även ur ett hälsoperspektiv. All personal hjälps åt att regeln följs. Vi tar hjälp av elevrådet med tips på åtgärder för att öka motivationen för att vara ute på rasten. Ansvariga: Mentorerna Fritidspedagogerna Elevrådet Tid: Från terminstart till april. Utvärdering: Juni Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Ryfors skola och fritidshem. En tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla trygghet, studiero, ordning och god arbetsmiljö, är tillåten även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 1. lärare, fritidspersonal, kurator, skolsköterska eller mentor, närmast den som ansvarat för aktuell situation. 2. rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal ansvarar för att ingripa i situationer där man kan misstänka att situationen så kräver. Ansvaret ligger hos den som först noterar en situation som faller inom dessa rutiner. 9

10 En anmälan om kränkande behandling skrivs omgående och lämnas till rektor. Rektor i sin tur anmäler skyndsamt till huvudmannen. (Se bilaga 1) Elevens mentor informeras samma dag som händelsen ägt rum, av den som skriver anmälan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om det kommer till någons kännedom att elev ger uttryck för att han/hon blivit kränkt av personal, meddelas rektor omgående om vad som kommit fram. Rektor tar därefter över ansvaret för fortsatt handläggning. Rutiner för uppföljning Alla ärenden avslutas om det bedöms vara en enskild händelse som är uppklarad i och med vidtagna åtgärder. Om det genom flera händelser med samma barn inblandade eller på annat sätt bedöms att det finns risk för fortsättning sätts en lämplig tidsperiod ut för avstämning och ny bedömning om fortsatt risk finns. Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för rutinernas funktion och genomförande. Personal ansvarar för att känna till och arbeta efter anvisade rutiner. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastsvärdsschema Det ska alltid finnas minst 2 vuxna ute på alla raster och utevistelser. Rastvärdarna rör sig på hela skolans område och har ansvar för alla barn/elever som är ute. Ansvarig Arbetslaget i samarbete med fritidspersonalen och rektor. Varje enskild rastvärd följer schemat. Kurators postfack Eleverna kan lämna information om de anser att någon utsätts för trakasserier och/eller kränkande behandling i kuratorns postfack. Ansvarig Postfacket töms kontinuerligt av kuratorn/rektor. Klassråd/fritidsråd Ansvarig Rektor, mentorer och fritidspedagoger Utvecklingssamtal Elevens hela skolsituation diskuteras Ansvarig: mentor och fritidspedagog 10

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Alla vuxna på skolan säger ifrån/markerar vid kränkande behandling. ANSVARIG: Alla vuxna som vistas på skolan. 2. Alla som får kännedom om att en kränkning har inträffat kontaktar elevens mentor, och rektor så att skolan skyndsamt kan utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder. ANSVARIG: Alla som får kännedom om en kränkning. 3. Personalen samtalar med berörda elever och kommer överens om åtgärder. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in. Viktigt att samtalet och åtgärderna dokumenteras i anmälan. Anmälan lämnas till rektor. Rektor anmäler skyndsamt händelsen till huvudmannen. ANSVARIG: Den vuxne som sett incidenten tillsammans med den läraren som har ansvaret för eleven. Vid behov: Elevhälsoteamet. 4. Informera vårdnadshavare samma dag som händelsen inträffat ANSVARIG: Den personal som anmält ärendet 5. Uppföljning av ärendet ANSVARIG: Den personal som genomfört punkt 3 och Vid upprepad eller allvarlig kränkning kontaktas rektor. ANSVARIG: Den personal som fått informationen. 7. Vid fortsatt eller allvarlig kränkning tas ärendet vidare till huvudman. ANSVARIG: Rektor Rutiner när Elevhälsoteamet kopplas in 1. Någon från Elevhälsoteamet kontaktas och då påbörjas en utredning av händelsen - NÄR, VAR, HUR, VEM? ANSVARIG: Berörd vuxen. 2. Vid behov tar elevhälsoteamet kontakt med läraren som har ansvar för eleven, uppgiftslämnare och rektor för att fortsätta utredningen ANSVARIG: Ansvarig vuxen i Elevhälsoteamet. 3. Representant från elevhälsoteamet har enskilt samtal med den utsatte eleven. ANSVARIG: Två vuxna från Elevhälsoteamet. 4. Enskilt samtal med de elever som framkommer i samtalen på punkt 1-3. ANSVRIG: Två vuxna från Elevhälsoteamet. 5. Vårdnadshavarna till berörda elever i punkt 3 och 4 informeras. ANSVARIG: Två vuxna från Elevhälsoteamet och/eller mentor. 6. Åtgärder och samtal tills kränkningen upphör. ANSVARIG: De vuxna som är inkopplade i ärendet. 11

12 7. Om kränkningarna inte upphör eller är av allvarlig karaktär lämnas ärendet vidare till höghuvudman. ANSVARIG: Rektor efter information från Elevhälsoteamet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen. Rutiner: 1. Personal, elev, elevs vårdnadshavare eller den som får kännedom om kränkning anmäler till rektor. 2. Rektor samlar information om händelsen. 3. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 4. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 5. Uppföljning sker inom en vecka. 6. Rektor dokumenterar steg 1-5. Vid allvarlig förseelse som leder till åtgärd informeras personalens eventuella fackförbund. Även elevs kränkningar av vuxna och kränkningar mellan vuxna följer ovanstående rutiner. Rutiner för uppföljning En gång varje termin vid elevhälsoteamets och arbetslagets möte ska åtgärderna ovan utvärderas för att eventuella justeringar i rutinerna tidigt ska kunna genomföras. Ansvarig: elevhälsoteamet och arbetslaget genomför uppföljningen och lämnar synpunkterna vidare till rektor Rutiner för dokumentation Samtal och åtgärder dokumenteras efter varje insats av den personal som genomför insatsen. Dokumentationen lämnas till rektor för kännedom/arkivering. Anmälan om kränkning fylls i omgående av berörd personal och lämnas till rektorn. Ansvarsförhållande Se respektive rubrik ovan. 12

13 Ordningsregler/Trivselregler på Ryfors skola Alla får vara med. Vi räcker upp handen och vi lyssnar på varandra. Vi är snälla mot varandra och pratar vänligt. Vi går inomhus. Vi stannar på skolgården. Vi är tysta i matsalen. Vi lyssnar när någon annan pratar. Vi är snälla mot varandra. Vi städar undan det vi använt. Vi skriker inte. 13