Klöxhultsskolan. Klöxhultsskolan. Likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 16/17. Älmhult

Transkript

1 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan Likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 16/17

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan, Förskoleklassen och Fritidshemmet a för planen Rektor ansvarar för planen i sin helhet med stöd av Trygghetsteamet och arbetslagsledarna, att åtgärder genomförs och att planen utvärderas våren Biträdande rektor för Klöxhultsskolan förskoleklass och skolbarnsomsorg, ansvarar för den del av planen som rör ansvarsområdet. Vår vision Trygghet är en förutsättning för lärande. När närmare 500 barn från olika verkligheter samlas i våra enheter, kommer också lika många viljor att samlas. Någon gång kommer det att hända att en vilja inskränker någon annans vilja. Detta är en del i att bilda ett samhälle av medborgare, att lära sig att respektera varandra och visa medmänsklighet och hänsyn. Det innebär att utveckla dialogen som verktyg för att lösa meningsmotsättningar och konflikter. I det arbetet är det vår önskan och vilja, att vi möter och tar tillvara varje barns rätt till integritet och att inte kränkas genom främjande och förebyggande arbete, och i de fall det sker, se till att det åtgärdas snarast möjligt. Övergripande mål På Klöxhultsskolan känner barn, elever och vuxna trygghet i sin arbetsmiljö och vi arbetar för att motverka att någon utsätts för någon form av kränkande behandling. Detta gör vi genom att barn, elever och alla vuxna deltar aktivt i att uppmärksamma, motverka och åtgärda våld, trakasserier och mobbning. Skolans uppdrag är att förebygga, förhindra och åtgärda vid behov. Tidsperiod då planen gäller Läsåret 16-17

3 Definitioner Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering. Lagen om diskriminering ställer olika krav. Det finns sju diskrimineringsgrunder i lagen. Diskriminering är förbjudet om det beror på 1. kön 2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionsnedsättning 6. sexuell läggning 7. ålder. Diskriminering kan också vara bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att trakassera Kränkande behandling innebär att ett barn eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling framgår att kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (s. 6) Den vanligaste typen av kränkningar är att uppleva sig oskyldigt anklagad eller att andra elever visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta. Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning. Inget barn eller elev ska bli kränkt och skolan eller fritidshemmet har skyldighet att agera när det sker. Förr talade man oftare om mobbning, med det begreppet används inte längre i skollagen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En kränkning kan vara så många olika saker. Utgångspunkten är dock att kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barn eller en elevs värdighet. Det vill säga att om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling så inträder skyldigheten enligt 6 kap. 10 skollagen att anmäla, utreda och vidta åtgärder för skolan/huvudmannen. Utgångspunkten är elevens känsla av utsatthet. (BEO, Barn och elevombudet)

4 Delaktighet och förankring Elevernas delaktighet Elevrådet för åk 4-6 deltar i arbetet med planen genom att träffa representanter från Trygghetsteamet. Samtliga elever deltar i årligen i en enkät under hösten som sammanställs och delges eleverna. Slutsatserna ligger till grund för arbetet enligt denna plan. Trygghetsteamet, skolledning och personalrepresentanter träffas 3-4 ggr/termin och samtalar om situationen i skolorna och tryggheten ur ett elevperspektiv. Eleverna deltar i utformandet av planen genom klassråd i början av läsåret innan den fastställs i sin utformning. Lärarna går igenom planen i varje klass. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldraenkäten är ett underlag till planen. I början av varje period som gäller, tas planen upp på föräldramötet i varje arbetslag/klass. Planen görs därigenom känd. Fram tills dess att planen börjar gälla görs slutliga ändringar efter de synpunkter som kommer upp. Skolledningen deltar vid föräldraföreningens möten där trygghetsfrågor och andra viktiga frågor samt Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp till diskussion. Personalens delaktighet Personalrepresentanter, arbetslagsledarna, trygghetsteamet, elevhälsoteamet och skolledningen utarbetar planen tillsammans. I början av perioden presenteras planen och arbetas igenom och korrigeras i arbetslagen innan den fastställs. Varje ansvarsområde under biträdande rektor stämmer av specifika mål och åtgärder. Förankring av planen Varje verksamhetsområde under rektor och biträdande rektor arbetar med planen under periodens inledning. Personalen går igenom planen under studiedagen i början av perioden. Personalen presenterar sedan planen på föräldramöte. Trygghetsteamet och arbetslagsledarna gör den slutliga sammanställningen innan rektor beslutar om dess slutliga utformning. Planen omfattar gemensamma områden och specifika för varje ansvarsområde och verksamhet. Planen publiceras på hemsida och delges huvudmannen. Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan. Utvärdering och uppdatering av planen har gjorts på klassråd och i arbetslagen. Till grund har bland annat trivselenkät, föräldraenkät och elevsamtal legat samt möten med Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet (EHT)

5 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektorer, personal, elever och vårdnadshavare. Personal har tagit emot vårdnadshavares synpunkter i ärenden som behandlats under året. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har bytt namn på Resursteamet som nu heter Trygghetsteamet. Bitr rektor Andreas Burande är sammankallande. Övriga deltagare är Lena Andersson, skolkurator, Fredrik Werner, fritids, Albin Pålsson, fritids, Jonas Rundgren, fritids, Jessica Adamsson, förskoleklasslärare, Karin Folkesson, lärare och Karina Severin-Almblad, speciallärare. Rastvärdsschemat har inte förstärks fullt ut enligt skolans planering. Trygghet och trivseln är förhållandevis hög på skolan och med ett aktivt och målmedvetet arbete kan vi öka trygghet och trivsel-känslan. Flertalet elever trivs i sina klasser och på skolan som helhet samt upplever sig ha goda relationer till de vuxna. I några grupper har det förekommit en del konflikter som skolan arbetat med på olika sätt tillsammans fritidspersonalen och elevhälsoteamet. Skolan har arbetat med att skapa tydligare rutiner och definierat begrepp i likabehandlingsplanen. Arbetet fortsätter nästa termin med implementering av den nya likabehandlingsplanen och det kontinuerliga värdegrundsarbetet. Skolan har kommunicerat rutiner, begrepp och likabehandlingsplan i olika forum. Skolledningen har träffat föräldraföreningen, tagit upp det med medarbetarna på arbetsplatsträff, i elevhälsoteamet och i möte med arbetslagsledarna. Vilka i sin tur har tagit upp ämnet i arbetslagen. Eleverna har varit delaktiga och getts möjlighet till inflytande genom mentorsträffar och elevråd. I höst planerar skolan att elevhälsoteamet är representerat vid alla föräldramöten. I samarbete med mentor kommuniceras skolans rutiner och hur det främjande och förebyggande arbetet ser ut. Elever och personal tillsammans uppmärksammar våra ordningsregler vid flera tillfallen under ett läsår. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas senast vid utgången av perioden Vårdnadshavarna Vårdnadshavarna görs delaktiga genom föräldraföreningen, föräldramöten, föräldraenkät och utvecklingssamtal. Personal Regelbundna möten med Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet. Personalen utvärderar på arbetslagmöte och arbetsplaststräff. Elever Trivselenkät. Varje klass utvärderar för att sedan ta information vidare till elevrådet.

6 för att årets plan utvärderas Rektor med stöd av Trygghetsteamet. Främjande insatser Namn Värdegrundsarbete Mål - Alla ska bli bemötta som individer inte utifrån kön. - Synliggöra vår omgivnings etniska mångfald. - Synliggöra och skapa förståelse för olika trosuppfattningar och traditioner. - Verksamhet och lokaler är anpassade för alla elever. - Synliggöra och skapa förståelse för olika sexuella läggningar. - Alla elever ska oavsett kön kunna leka och klä sig som man vill. - Eleverna ska vara trygga tillsammans oavsett ålder. - Alla barn är allas barn. Insats Återkommande diskussioner i alla ämnen och på fritidshemmet kring normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Diskutera och analysera med eleverna vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär för den enskilde. Datum när det ska vara klart Följer årsplaneringen för fritidshemmet och samtliga ämnen. Utvärdering Uppföljning vid varje terminsslut. Utvärdering en gång per läsår. Namn Stärka samarbetet och öka tryggheten över klassgränserna. Mål Eleverna träffas årskursvis från alla avdelningar för att lära känna varandra vid flera tillfällen per läsår. Insats Värderingsövningar Styrda lekar Friluftsdagar/Utedagar/Temadagar Gemensamma raster årskursvis Planerade rastaktiviteter som leds av fritidspersonalen. Mentorer och fritidspersonal Utvärdering Efter varje utförd aktivitet utvärderar vi med eleverna och i slutet av varje termin utvärderar mentorer för att se positiva och negativa effekter av aktiviteterna.

7 Namn Elevernas beteende på nätet - nätetikett och mobiletikett. Mål Eleverna ska genom utbildning öka sina kunskaper inom detta område och samtidigt skapa ökad förståelse och respekt för andra i sin kommunikation. Eleverna tränas i att använda sina demokratiska rättigheter och skyldigheter på rätt sätt. Insats Ämnet bearbetas under SO-lektioner samt under mentorstid. Eleverna lär sig lagar, regler, rättigheter och skyldigheter. Eleverna får också lära sig vilka konsekvenser ett felaktigt beteende får. En större insats i detta ämne görs i årskurs 4 i samarbete med fritids. Mentorerna tillsammans med fritidspersonal. Datum när det ska vara klart Återkommande arbete under årskurs 4 Utvärdering Efter avslutat arbete via klassråd och elevråd våren Namn Fadderverksamhet Mål Ha ett utvecklat faddersystem som återkommer år efter år. Få kontinuitet som skapar trygghet. Åk 1 har faddrar i åk 4, åk 2 i åk 5 och Fk och åk 3 tillsammans med åk 6. Insats Det kan vara vardagliga aktiviteter t ex redovisa för varandra, NO/SO-uppgifter, läsa saga, rita tillsammans, pyssel. Ca 2 gånger/termin. Ansvar Alla mentorer. Mentorerna i åk 4-6 bjuder in till första tillfället. Datum när det ska vara klart Första fadderträffen ska vara genomförd innan höstlovet varje hösttermin. Återkommande varje läsår. Utvärdering: I juni vid läsårets slut.

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät Klassråd, elevråd och fritidsråd Möten med elevrådet Granskning av ärenden under föregående år Trygghetsteam Elevhälsoteamet Incidentrapporter Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna genom klassråd, elevråd och trivselenkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen genom Trygghetsteamet, studiedag och arbetslaget. Kartläggning En granskning av ärenden under året visar dels på incidenter med tillfälliga konflikter mellan elever vid ett tillfälle. Upprepade konflikter mellan elever handlar nästan uteslutande om bristande förmåga i samspel hos en eller flera av de inblandade eleverna. Brister i förmåga tolkas som elaka avsikter, i brist på förståelse för funktionsnedsättningar eller annan problematik som inte är rent viljemässig. Kränkningar genom mobiler och internet förekommer, men i ganska liten utsträckning. Mer oro i vissa klasser beroende på klassens situation. Behovstyngd, grad av tydliga och tillgängliga strukturer, lärarens erfarenhet och relation till eleverna t ex vikarier, elevernas ålder, enskilda elever, m.m. påverkar. Studieresultat för pojkar och flickor skiljer sig i genomsnitt så att flickor presterar högre resultat i diagnoser av olika slag. Det gemensamma draget är att fler pojkar är i behov av stöd. Gemensamt över skolområdet Tydligare information till föräldrarna och stöd att hantera relationer till andra tidigt innan konflikter uppstår. Fortsatta analyser av studieresultat för svagpresterande elever där pojkar utgör en större andel Förbättra rastvärdsrutinerna och schemat för rastvärdarna Förbättra proaktivt arbete med plan för klasser, trygga klasser ger bättre grund för den enskilde Stärka struktur och rutiner kring ärendegång och åtgärder kring anmälan om kränkande behandling

9 Förebyggande åtgärder Namn Trygga raster och utevistelse Mål Alla ska känna sig trygga Insats Rastvärdar ska finnas på varje rast och utevistelse. Följa gemensamma regler som gäller på raster och utevistelse för alla elever. Regler lyfts upp i alla klasser, på fritidsråden och på elevrådet All personal har gula västar på sig när man är ute med barnen/eleverna Arbetslagen har ansvar för att det upprättas ett rastvärdsschema i samarbete med schemaläggaren och rektor. Rastvärdarna ansvarar för alla eleverna som är ute på rast. Uppföljning: Kontinuerligt på klassråd, fritidsråd, elevråd, arbetslagsmöten. Frågan följs också upp på trivselenkäten som genomförs varje år och via elevrådet. Datum när det ska vara klart Vid skolstart augusti Namn Alla människors lika värde Mål Stärka elevens självförtroende och självkänsla. Insats Arbeta med olika teman som stärker elevens självförtroende och självkänsla. Medvetandegöra allas lika värde. Fortsätta med kuratorns arbete i åk 5 då man diskuterar värdegrund och samarbete. Lära eleverna att sätta gränser vad det gäller all typ av påhopp och kränkningar. Det finns färdiga program att följa. a Kurator, mentorer och fritidspersonal Utvärdering Efter avslutat arbete.

10 Handlingsplan för åtgärder vid kränkning Att upptäcka kränkande behandling För att tidigt upptäcka kränkningar har vi följande rutiner: Mentorsskapstid där också tid för enskilda samtal kan ingå. All personal på skolan har fokus på att uppmärksamma och agera vid kränkningar. Medvetandegöra eleverna genom diskussioner och värderingsövningar. Enkäter. Elever berättar ifall de lägger märke till kränkningar. Utvecklingssamtalet är ett redskap där eleven tar upp och bedömer trivsel och kamratskap i skolan. Fula, elaka tillmälen och könsord, mot annan person 1. tillsägelser 2. kontakt med hemmet 3. möte med förälder, elev, lärare 4. uppföljning Störande beteende i klassrummet 1. tillsägelser 2. förvisas från undervisningsrum 3. kontakt med hemmet 4. uppföljning Fysiskt våld 1. samtal hos rektorn eller kurator (elever och lärare) 2. samtal hos rektor och elevhälsopersonal med vårdnadshavare 3. disciplinära åtgärder 3. uppföljning Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Klöxhultsskolan och Klöxhults fritidshem. En tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla trygghet, studiero, ordning och god arbetsmiljö är tillåten, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till - lärare, mentor, fritidspersonal, kurator, skolsköterska eller mentor, närmast den som ansvarat för aktuell situation. - rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal ansvarar för att ingripa i situationer där man kan misstänka att situationen upplevs av eleven/eleverna som kränkande. Ansvaret ligger hos den som först noterar en situation eller får kännedom via en förälder att en elev är kränkt. En anmälan om kränkande behandling skrivs omgående och lämnas till rektor. Rektor i sin tur anmäler skyndsamt till huvudmannen.

11 Elevens mentor informeras samma dag som händelsen ägt rum, av den som skriver anmälan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om det kommer till någons kännedom att elev ger uttryck för att han/hon blivit kränkt av personal, informeras rektor omgående om vad som kommit fram. Rektor tar därefter över ansvaret för fortsatt handläggning. Rutiner för uppföljning Alla ärenden avslutas om det bedöms vara en enskild händelse som är uppklarad i och med vidtagna åtgärder. Om det genom flera händelser med samma elev inblandade eller på annat sätt bedöms att det finns risk för fortsättning sätts en lämplig tidsperiod ut för avstämning och ny bedömning om fortsatt risk finns. Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att skolan har en aktuell likabehandlingsplan, rutinernas funktion och genomförande. Personal ansvarar för att känna till och arbeta efter anvisade rutiner. Trygghetsteamet biträder rektor. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdsschema Det ska alltid finnas minst 2 vuxna ute på alla raster och utevistelser. Rastvärdarna har ansvar för alla elever som är ute. Arbetslagsledarna i samarbete med arbetslagen och rektor. Varje enskild rastvärd följer schemat. Kurators postfack Där kan eleverna lämna information om de anser att någon utsätts för trakasserier och/eller kränkande behandling. Postfacket töms kontinuerligt av kuratorn. Klassråd/fritidsråd Mentor och fritidspedagoger Utvecklingssamtal Elevens hela skolsituation diskuteras Mentor och fritidspedagog

12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Alla vuxna på skolan säger ifrån/markerar vid kränkande behandling. : Alla vuxna som vistas på skolan. 2. All personal som får kännedom om att en kränkning har inträffat kontaktar omgående elevens mentor. Personal, vid behov tillsammans med elevens mentor, samtalar med berörd elev/elever och kommer överens om ev åtgärder. Elevens vårdnadshavare informeras. Samtalet och åtgärderna dokumenteras i en anmälan om kränkning som lämnas till rektor. Rektor har ansvar för att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta ytterligare åtgärder.. Den vuxne som sett incidenten tillsammans med den läraren som har ansvaret för eleven. 3. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen Rektor 4. Uppföljning : Den personal som genomfört punkt 2 5. Vid upprepad eller allvarlig kränkning kontaktas rektor och stöd efterfrågas av EHT och Trygghetsteamet. : Den personal som fått informationen. 6. Vid fortsatt eller allvarlig kränkning tas ärendet vidare till huvudman. : Rektor Rutiner när Trygghetsteamet kopplas in. 1. Trygghetsteamet kontaktas och då påbörjas en utredning av händelsen - NÄR, VAR, HUR, VEM? Elevhälsoteamet informeras. : Berörd vuxen. 2. Trygghetsteamet kontaktar elevens mentor, uppgiftslämnare och rektor för att fortsätta utredningen. : vuxen i Trygghetsteamet. 3. Trygghetsteamet har enskilt samtal med den utsatte eleven. : Två vuxna ur Trygghetsteamet. 4. Enskilt samtal med de elever som framkommer i samtalen på punkt 1-3. : Två vuxna ur Trygghetsteamet. 5. Vårdnadshavarna till berörda elever i punkt 3 och 4 informeras. : Två vuxna ur Trygghetsteamet eller mentor. 6. Dokumentation lämnas till rektor och ärendet tas upp i Elevhälsoteamet. : a i Trygghetsteamet.

13 7. Åtgärder och samtal tills kränkningen upphör. : De vuxna som är inkopplade i ärendet. 8. Om kränkningarna inte upphör eller är av allvarlig karaktär lämnas ärendet vidare till höghuvudman. : Rektor efter information från Trygghetsteamet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen. 1. Personal, elev, elevs vårdnadshavare eller den som får kännedom om kränkning anmäler till rektor. 2. Rektor samlar information om händelsen. 3. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 4. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 5. Uppföljning sker inom en vecka. 6. Rektor dokumenterar steg 1-5. Vid allvarlig förseelse som leder till åtgärd informeras personalens eventuella fackförbund. Även elevs kränkningar av vuxna och kränkningar mellan vuxna följer ovanstående rutiner. Rutiner för uppföljning En gång varje termin träffas Trygghetsteamet, arbetslagsledarna och skolkurator för att utvärdera och ev justera rutinerna. : Trygghetsteamet, skolkurator och arbetslagsledarna. Skolledningen informeras om uppföljningen. Rutiner för dokumentation Samtal och åtgärder dokumenteras efter varje insats av den personal som genomför insatsen. Dokumentationen lämnas till rektor för kännedom/arkivering. Anmälan om kränkning fylls i omgående av berörd personal och lämnas till rektorn. Ansvarsförhållande Se respektive rubrik ovan.