Lovisa stad. Bokslut och verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Lovisa stad Bokslut och verksamhetsberättelse Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige

2 2

3 Lovisa stad Bokslut och verksamhetsberättelse

4 Lovisa stad Bokslut och verksamhetsberättelse Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Utgivare: Lovisa stad Ombrytning: Maria Lindroos Fotografier: LWT2 Werner Franzen, Tessjö skola/peak press, Olavi Kaleva/Peak press, Lovisa Babyomlottsskjorta/Peak press, biblioteket - utlåning/peak press

5 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 Stadsdirektörens översikt 6 Lovisa stads organisation och personal 8 Stadsfullmäktige 9 Val 11 Revisionsnämnden 11 Stadsstyrelsen 13 Personal 15 DEN ALLMÄNNA OCH DEN EGNA REGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 16 De mest betydande riskerna 19 Miljöfaktorer 21 Organiseringen av stadens interna kontroll 21 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV VERKSAMHET 23 KONCERNBOKSLUT 29 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 30 ENS UTFALL 35 ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KONCERNFÖRVALTNING 36 Förvaltningstjänster 38 Ekonomitjänster 43 Utvecklingstjänster 46 Lovisa hamn 48 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN 50 Förvaltning och främjande av hälsa 52 Tjänster för barn och ungdomar 54 Tjänster för vuxna 56 Tjänster för seniorer 59 Övriga regionala tjänster 63 BILDNINGSCENTRALEN 64 Förvaltning och utveckling 68 Dagvård och småbarnsfostran 69 Utbildning 73 Gymnasie- och yrkesutbildning 75 Fritt bildningsarbete 77 Fritidsväsendet 79 Musei- och kulturväsendet 80 Biblioteksväsendet 82 TEKNISKA CENTRALEN 84 Förvaltnings-, ekonomi- och byråtjänster 86 Byggnadstillsyn och miljövård 87 Stadsplanering 88 Byggande och underhåll 91 Utfall av anslag och beräknade inkomster 93 Resultaträkningens utfall 96 Investeringsdelens utfall 98 Finansieringsdelens utfall 104 Sammandrag av fullmäktige godkända bindande anslag och beräknade inkomster 105 BOKSLUTSKALKYLER 107 NOTER TILL BOKSLUTET 117 AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN 129 VATTENAFFÄRSVERKETS VERKSAMHET ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN 132 Förvaltning 132 Vatten 132 Avloppsvatten 133 Bokslutskalkyler 135 Noter till bokslutet 140 Underskrift och märkningar 145 Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag 146

6 6 STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Året var ett gott år för Lovisa stad. Stadens resultat uppvisade ett överskott på till och med 4,2 miljoner euro trots att budgeten hade upprättats till att uppvisa ett underskott på ca 0,2 miljoner euro. Flera faktorer bidrog till det goda ekonomiska resultatet, men det är centralt att observera att verksamhetskostnaderna minskade ca en procent jämfört med budgeten för och till och med 7,5 procent jämfört med bokslutet för Centralerna har i själva verket fint varit medvetna om effektiveringsbehoven och centralerna kunde minska sina utgifter. Personalkostnaderna minskade också 1,2 procent jämfört med budgeten för. Skatteinkomsterna ökade också mer än vi förutsett, det vill säga vi fick ca 1,3 miljoner euro mer i skatteinkomster än vad som prognostiserades i budgeten för. Fastän ekonomiskt sett var ett gott år, pågår det inom det kommunala fältet många strukturella förändringar, som kommer att inverka på kommunernas verksamhetsförutsättningar. Statsmakten drog riktlinjer för kommunstrukturreformen och för att förnya kommunallagen, statsandelslagstiftningen samt social- och hälsovårdstjänsterna. Avgöran- Olavi Kaleva, stadsdirektör dena av dessa betydande strukturella reformer görs under 2014 och 2015 och de kommer att ha betydande inverkningar på kommunernas verksamhet. Stadsfullmäktige beslutade i maj att delta i två kommunstrukturutredningar. I utredningen om sammanslagning av kommunerna i östra Nyland, i vilken Lovisa, Sibbo, Borgå, Askola, Mörskom, Borgnäs och Lappträsk deltar, utreds förutsättningarna för att bilda en gemensam kommun. I den andra utredningen, som startas 2014, utreds en möjlig sammanslagning av Lovisa och Lappträsk. Besluten om dessa frågor fattas under vårvintern Under intensifierade vi betydligt interaktionen och samarbetet mellan Lovisa stad och näringslivet. Samarbetet med företagarföreningen var regelbundet och konkret, och samarbetet fokuserades på gemensamma projekt, så som till exempel gemensamma utbildningar och informationsmöten, beredningen av det regionala näringslivsprogrammet i samarbete med näringslivet och utvecklingen av stadscentrum. Vi började under aktivt bearbeta området som kallas Lovisa västra anslutning med syftet att utveckla de kommersiella tjänsterna på området. Vi ingick med en fastighetsutvecklare ett intentionsavtal om planering och utveckling av området. Byggarbetet av de första kommersiella tjänsterna på området inleddes också. Vi inledde de första förhandlingarna om att utveckla Sågudden, som länge varit under åtgärdsförbud. Syftet är att för området skapa bostadsproduktion och annan lämplig serviceproduktion. Vi fortsätter att bereda projektet under 2014, då förutsättningarna för att genomföra projektet även klarnar. Byggverksamheten för stadens största investeringsprojekt, finska skolcentrumet, påbörjades. Det nya skolcentrumet tas i bruk i augusti Renoveringen av Almska gården, som såldes 2012, färdigställdes. Allt sedan verksamheten inleddes där har Almska gården betydligt berikat och stimulerat kulturlivet i Lovisa. På Almska gården arrangeras utställningar och kulturprogram och kulturverksamhet av månget slag.

7 7 Jag vill tacka alla dem som är i stadens tjänst, såväl de anställda som de förtroendevalda, och dessutom samarbetspartnerna för det gångna året. Utmaningarna tar inte slut och det kvarblir ännu mycket att göra under kommande år, men jag är övertygad om att vi genom samarbete kommer att klara av även de framtida stora utmaningarna. Olavi Kaleva stadsdirektör Invånarantal Verksamhetskostn. 110,6 milj. euro % 1 % 1 % 3 % % Grundtrygghet Bildning % 50 % Tekniska Allmän förv. o konc. Kostservice Städning % svenskspråkiga invånarantal /inv. Lånestock /invånare

8 8 Lovisa stads organisation och personal STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden STADSSTYRELSEN LOVISA STAD Dottersamfund/ Ext. juridisk koncern Intern koncern Hör inte till koncernen Bolag som pruducerar stadens tjänster DOTTERSAMFUND (ägoandel--%) Liljendal Värme (99 %) Fast. Ab Wahlborg Kiint.Oy (95,23 %) Fast. Ab Liljendal bostäder (100 %) Bost. Ab Liljendal Åstrand as (100 %) Fast. Ab Neutronborg Kiint. Oy (100 %) Fast. Ab Siknätet Kiint. Oy (100 %) As.Oy Loviisan Vatro Bost. Ab (100 %) Rauhalan liiketalo kesk. Oy (61,6 %) Fast. Ab Lov-As Kiint. Oy (62,5 %) Fast. Ab Stenborg Kiint. Oy (54,5 %) Kiint. Oy Ruotsinp. Vuokrat. (100 %) Ruotsinp. Eläkeläisas. Säätiö (100 %) Tesjoen Liikekulma KK Oy (83,8 %) Ruotsinpyhtään Kauppakulma (56,92 %) Fast. Ab Pernå bostäder (100 %) Pensionärshusstiftelsen i Pernå rf. (100 %) Loviisan liikuntahallisäätiö (100 %) Fast. Ab Talludden (71,1 %) Lovisanejdens vatten Ab (81,04 %) Fast.Ab Lugnet (51 %) LOVISA GRUNDTRYGGHETS- CENTRALEN BILDNINGS- CENTRALEN TEKNISKA CENTRALEN ALLMÄN FÖRV. - OCH KONCERN- FÖRVALTNING VATTENAFFÄRSVERK SAMKOMMUNER ( gr.kap.-%) - Hels. och Nylands sjukv.distr.(0,96 %) - Kårkulla samkommun (3,12 %) - Eteva Ky (1,42 %) - Inveon (25,5 %) - Itä-Uud. Koulutus ky (15,41 %) - Nylands förbund (1,02 %) ÄGARINTRESSESAMFUND (ägoandel--%) - Bost.Ab Mickelsbo (31,9 %) - Fast.Ab Mariegatan 12 (31,2 %) - Kiint.Oy Petjärvenrivi (40 %) - As.Oy Ruots. Koivulanrinne (40,3 %) - Fast. Ab Forsby Center (34,0 %)

9 9 Stadsfullmäktige Stadsfullmäktiges arbete Jag vill tacka stadens anställda och de förtroendevalda för året. Året var ekonomiskt sett betydligt bättre än vad som prognostiserats i och med att resultatet slutligen uppvisade ett överskott på till och med 4,2 miljoner euro. Statsmakten har påbörjat stora reformer, som kommer att inverka på kommunernas verksamhetsförutsättningar. Fullmäktigeförsamlingarna är tvungna att under de kommande åren ta ställning till omfattande strukturreformer, vilkas alla inverkningar inte ännu kan uppskattas tillräckligt bra. Stadsfullmäktige har under ofta hållit aftonskola om olika ärendehelheter. Teman för aftonskolorna har bland annat varit den interna kontrollen, effektiveringsprogrammet, näringslivsprogrammet och förnyandet av förvaltningsstadgan. Under verksamhetsåret har sådana åtgärdsprogram godkänts som anknyter till att förverkliga den av stadsfullmäktige godkända stadsstrategin, det vill säga stadsfullmäktige har fått till behandling många strategiskt stora frågor, bland annat det bostadspolitiska programmet och det äldrepolitiska programmet. Förnyandet av förvaltningsstadgan har pågått under och stadsfullmäktige kommer att behandla den förnyade förvaltningsstadgan under våren Förvaltningsstadgan är ett centralt dokument för skötseln av stadens förvaltning och verksamhet. Jag anser att vi nu ska fästa blickarna mot framtiden och se Lovisa som en ort för möjligheter. Positiva signaler skapar trovärdighet för stadens verksamhet och skapar förutsättningar för att företag etableras och att nya invånare kommer till Lovisa. Alla vi förtroendevalda och tjänstemän, liksom också stadens invånare, fungerar som visitkort. Fastän stadens basservice är i gott skick jämfört med stadens storlek, bör vi nu säkerställa att basservicens tjänster även i framtiden är goda och konkurrenskraftiga. Trots de stora utmaningar som ställts på fullmäktigearbetet kommer vi att göra vårt yttersta att Lovisa även i framtiden kommer att ekonomiskt och verksamhetsmässigt vara i tillräckligt gott skick. Arja Isotalo ordförande i stadsfullmäktige Stadsfullmäktige Under fullmäktigeperioden 2016 består fullmäktige i Lovisa stad av 59 förtroendevalda. Fullmäktige sammanträdde 10 gånger och fattade beslut i 130 ärenden. Arja Isotalo (SDP) var ordförande i stadsfullmäktige, Petra Paakkanen (SFP) I vice ordförande och Kari Hagfors (Saml) II vice ordförande.

10 10 De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) C10 Fullmäktige (1 000 ) BOKSLUT 2012 FÖRÄND- RINGAR EFTER UTFALL BG / UTFALL % BG / UTFALL Verksamhetens intäkter varav interna Verksamhetens kostnader % varav interna Verksamhetsbidrag % varav interna Verksamhetsbidrag, extern % LOVISA STADSFULLMÄKTIGE SFP Liljestrand, Tom Heijnsbroek-Wirén, Mia Karlsson, Mikael Alm, Agneta Lindfors, Leena Paakkanen, Petra Stenvall, Patrik Björkman-Nysten, Nina Rosenberg, Thomas Ekebom-Jönsas, Benita Andersson, Otto Turku, Roger Skog, Kim Björklöf, Johan Bäcklund, Lars Björkell, Jan-Eric Grundström, Maria Hansson, Kenneth Lönnfors, Torbjörn Hydén, Pia Karlsson, Håkan Willner, Stefan Mether, Cosmo Lindholm, Glenn Meriheinä, Thérèse SDP Isotalo, Arja Grönberg, Merja Lappalainen, Kalevi Tähtinen, Keijo Lohenoja, Pertti Eriksson, Mats Kekkonen, Jari Holmström, Eeva Laitinen, Åke Wilenius, Yvonne Ekström, Veikko Hämäläinen, Satu SAMLINGSPARTIET Hagfors, Kari Lepola, Janne Pere, Nina Erämaja, Elias Karvonen, Juha Melamies, Päivi Antas, Camilla Haverinen, Katri Pekkola, Janne SANNFINNLÄNDARE Väkevä, Antti Fellman, Atte Lång, Saara Peltoluhta, Vesa Kouvo, Katja Poikeljärvi, Mauri DE GRÖNA Ilvetsalo-Koskinen, Sonja Noroviita, Timo CENTERN Eloranta, Kimmo VÄNSTERFÖRBUNDET Lindell, Armi Träskelin, Jerry Eriksson, Sari KRISTDEMOKRATERNA (KD) Sihvonen, Jarmo

11 11 Val Ansvarsperson: förvaltningsdirektör Under året ordnades inte val. Centralvalnämnden sammanträdde inte under. Revisionsnämnden Utfallet för målen för verksamheten Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden satte sig i enlighet med utvärderingsplanen och -programmet in i stadens förvaltning och sektorernas verksamhet. Revisionsnämnden har följt upp och utvärderat hur de mål för verksamheten som stadsfullmäktige satt upp har utfallit, hur väl förvaltningen fungerat och hur stadens ekonomi utvecklats på basis av ansvarsområdenas rapportering och de utredningar som de ledande tjänsteinnehavarna gett nämnden. Som revisionssamfund är ORF-samfundet BDO Audiator Ab, som stadsfullmäktige valt till denna uppgift för perioden Räkenskapsperioden arbetade ORF Krister Rehn som ansvarig revisor. Nämndens assistans- och sekreteraruppdrag köptes av revisionssamfundet. Nämnden höll sammanlagt 10 sammanträden. År köptes sammanlagt 48,5 granskningsdagar av revisionssamfundet. För egentlig lagstadgad revision användes 40,5 dagar och för biträdande av nämnden 8 arbetsdagar. Utfallet för de ekonomiska målen De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) C8 Revisionsnämnden (1 000 ) BOKSLUT 2012 FÖRÄND- RINGAR EFTER UTFALL BG / UTFALL % BG / UTFALL Verksamhetens intäkter varav interna Verksamhetens kostnader varav interna Verksamhetsbidrag varav interna Verksamhetsbidrag, extern

12 12 LOVISA STADS REVISIONSNÄMND Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Pertti Lohenoja, ordförande SDP Jaakko Isotalo SDP Kari Hagfors, viceordförande Saml. Marina Astikainen Saml. Berndt-Gustaf Schauman SFP Tony Granström SFP Kristina Lönnfors SFP Nina Lundström SFP Auli Lehto-Tähtinen SDP Kielo Kallio-Taponen SDP Mari Ståhls Saml. Pertti Ajomaa Saml. Immo Stenberg SF Veli-Matti Mettinen SF

13 13 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsens arbete Den nya fullmäktigeperiodens första år är förbi, ett händelserikt år ur stadsstyrelsens synvinkel. Styrelsearbetet var till en början utmanande, nu fungerar samarbetet mycket bättre. Statens balanseringsåtgärder av den offentliga ekonomin förutsatte att också Lovisa måste börja anpassa sin ekonomi för att kunna hålla den i balans i fortsättningen. Effektiveringsprogrammet uppgjordes centralvis enligt de budgetramar styrelsen fastslog. Programmet som minskar driftsekonomiutgifterna för de tre följande åren innehöll bl.a. en hel del åtgärder som påverkar servicenätets struktur. Speciellt nedskärningarna i närservicen var svåra beslut i både stadsstyrelsen och sedan i stadsfullmäktige, men godkändes ändå i samband med budgeten till största delen. Trots att avstånden fortfarande inte blir så långa påverkar besluten livskraften väldigt olika beroende på plats. Viktigt är att fortsatta inbesparingar görs med bevarad strategisk helhetssyn. Beredningen av de uppföljande programmen till den år 2012 godkända stadsstrategin har alla under fåtts klara för fullmäktigebehandling, till sist i stadsstyrelsen var näringslivsprogrammet Under året har utvecklingsfrågor diskuterats aktivt i stadsstyrelsen och utvecklingen av västra infarten börjar konkret synas nu innevarande år. Det goda ekonomiska bokslutresultatet ger oss klart bättre grund för såväl dessa satsningar som framför allt beredskap att möta de kommande årens stora ekonomiska utmaningar som också vi har framför oss. Jag vill här framföra mitt tack till hela stadens personal som har jobbat flitigt för att detta mycket goda resultat har kunnat uppnås! Underskridningen av verksamhetskostnaderna med ca en miljon visar också att det nu finns en tydlig medvetenhet om framtidens ekonomiska utmaningar. Tack också till alla förtroendevalda, nu har vi en klart starkare position att kämpa för Lovisa! Stadsstyrelsens ordförande Tom Liljestrand Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen i Lovisa har elva ledamöter. Även presidiet för stadsfullmäktige kan delta i sammanträdena där de har närvaro- och yttranderätt. Stadsstyrelsen sammanträdde 22 gånger under och fattade beslut om totalt 277 ärenden. Stadsstyrelsens ordförande var Tom Liljestrand (SFP), I vice ordförande Janne Lepola (Saml.) och II vice ordförande Merja Grönberg (SDP). Stadsstyrelsens föredragande var stadsdirektör Olavi Kaleva och sekreterare förvaltningsdirektör Christoffer Masar (till och med 31.8.) och tf förvaltningsdirektör Lilian Andergård-Stenstrand (från och med 1.9.).

14 14 Utfallet för de ekonomiska målen De anslag som centralen förfogar över (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige C11 Stadsstyrelsen (1 000 ) BOKSLUT 2012 FÖRÄND- RINGAR EFTER UTFALL BG / UTFALL % BG / UTFALL Verksamhetens intäkter % varav interna Verksamhetens kostnader varav interna % Verksamhetsbidrag % varav interna % Verksamhetsbidrag, extern % Avskrivningar och nedskrivningar -5 STADSSTYRELSEN I LOVISA Presidiet Ordförande Tom Liljestrand, SFP I viceordförande Janne Lepola, Saml. II viceordförande Merja Grönberg, SDP Ordinarie ledamöter Svenska folkpartiet i Finland Tom Liljestrand Mia Heijnsbroek-Wirén Mikael Karlsson Agneta Alm Leena Lindfors Finlands Socialdemokratiska parti Merja Grönberg Veikko Ekström Samlingspartiet Janne Lepola Nina Pere Sannfinländare Atte Fellman (t.o.m ) Vesa Peltoluhta (fr.o.m ) Vänsterförbundet Armi Lindell Personliga ersättare Kim Skog Nina Björkman-Nystén Roger Turku Johan Björklöf Benita Ekebom-Jönsas Eeva Holmström Harri Hakala Juha Karvonen Camilla Antas Saara Lång Marita Peltokorpi

15 15 Personal Ordinarie Visstidsanställda Sammanlagt Förvaltningstjänster Ekonomitjänster Utvecklingstjänster Grundtrygghetscentralen Bildningscentralen Tekniska centralen Sammanlagt Lovisa stad hade sammanlagt anställningsförhållanden i huvudsyssla. Av dessa var 908 ordinarie och 234 på visstid. Den totala personalmängden har minskat med 51 från året innan. Minskningen har skett i antalet visstidsanställningar, medan antalet ordinarie anställningar ökade något. Till detta har bidragit bland annat koncentreringen av regionens landsbygdsförvaltning till Lovisa. Antalet bitjänster eller sidouppgifter var 145, vilket ligger på samma nivå som Bitjänsternas antal är störst inom bildningen och medborgarinstituten. År var antalet närståendevårdare, familjevårdare och mottagare av kommuntillägg till hemvårdsstöd i genomsnitt 286. Sammanträdesarvode utbetalades till sammanlagt 302. I slutet av var antalet arbetstagare i läroavtalsförhållande 9. Antalet deltidspensionerade och delinvalidpensionerade uppgick sammanlagt till 20. Lönekostnaderna jämte bikostnader uppgick till 49,4 miljoner euro. Lönekostnaderna ökade sålunda med 0,5 miljoner euro eller 1 % från året innan. Ökningen beror på den i februari genomförda generella löneförhöjningen på 1,46 % för löner inom den kommunsektorn och på den utdelade kollektivavtalsenliga justeringspotten på 0,6 %. Utan de avtalsenliga löneförhöjningarna skulle stadens lönekostnader ha minskat med ca 1 %. Största delen av personalen (84,5 %) var kvinnor. Könsfördelningen har förblivit mer eller mindre den samma under nya Lovisas tid. Medelåldern för hela personalen var 46,4 år vilket är något högre än inom kommunsektorn i medeltal (45,6 år). Åldersstrukturen inom kommunsektorn understryker betydelsen av arbetsförmågan och att man orkar i arbetet. Arbetsgivarens viktigaste åtgärder för att de anställda ska kunna stanna längre i arbetslivet är att upprätthålla arbetsförmågan och främja arbetshälsan. Vi försöker minska sjukfrånvarofallen med hjälp av modellen för tidigt stöd och genom att intensifiera samarbetet med arbetarskyddet och företagshälsovården. Genom aktiva förebyggande åtgärder och genom modellen för tidigt stöd har vi lyckats minska antalet sjukfrånvarofall med 8 % från året innan. I förhållande till antalet anställda uppgick antalet sjukdagar till 12,9 arbetsdagar per arbetstagare. Minskningen i sjukfrånvarostatistiken har varit störst inom grundtrygghetscentralen och tekniska centralen. Under avgick 35 personer med pension och deras pensioneringsålder var i genomsnitt 62,2 år. Pensionsavgången kommer att under närmaste åren att var stor särskilt inom omsorgstjänsterna, där efterfrågan på yrkeskunnig personal hotar överskrida utbudet. Till vissa yrkesgrupper är det redan nu svårt att rekrytera personal.

16 16 DEN ALLMÄNNA OCH DEN EGNA REGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING Enligt förhandsuppgifterna från kommunernas och samkommunernas bokslut för låg kommunernas sammanlagda resultat ca 300 miljoner euro på den positiva sidan. Resultatet har förbättrats med kolossala 600 miljoner euro från året innan. Ändringen i utbetalningscykeln för skatteinkomster inverkade positivt på beskattningsutfallet för flera kommuner, men de redan påbörjade sparåtgärderna och effektiveringsprogrammen för funktionerna var synliga i kommunernas bokslutssiffror: enbart inom personalkostnaderna uppskattas besparingarna uppgå till ca 400 miljoner euro. Ett allmänt problem inom det kommunala fältet är fortsättningsvis en ökning i lånestocken och trots att årsbidragen blev bättre var årsbidraget för många kommuner inte tillräckligt för att täcka avskrivningarna. Kommunernas sammanräknade lånestock ökade ca 13 procent från året innan och den uppgick i genomsnitt till euro per invånare. Inom det kommunala fältet väntas 2014 bli rätt så stramt. Det prognostiseras att statsandelarna minskar med upp till 100 miljoner euro och att tillväxten i skatteinkomster kommer att underskrida tillväxten i verksamhetsutgifter. Enligt finansministeriets prognos beräknas inkomsterna öka 1,3 procent 2014 och konsumentpriserna prognostiseras öka 1,5 procent. Man förväntar att det att inkomstutvecklingen saktas ned kommer att hejda ökningen av enhetskostnaderna i ekonomin. Trots att arbetslöshetssituationen inte förväntas bli allt för mycket svagare, förutses löntagarnas realinkomster att minska 0,8 procent. Det uppskattas att sysselsättningsutvecklingen vänder uppåt 2015, då minskningen i realinkomster inte heller skulle fortsätta med samma trend. Utvecklingen i arbetets produktivitet ligger historiskt lågt och den offentliga skulden håller på att överskrida 60 procent av bruttonationalprodukten, det vill säga målen för finanspolitiken verkar löpa ur kontroll. Enligt näringslivets forskningscentral ETLA håller världsekonomin på att återhämta sig, men exceptionellt långsamt. I Finland är hållbarhetsunderskottet obestridligt och utgångsläget i regeringens strukturpaket är att avlägsna den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott på uppskattningsvis 4,7 procent. Den ekonomiska utvecklingen inom den egna regionen Allmänt taget kan det konstateras att det går rätt bra för kommunerna i Nyland i jämförelse med de genomsnittliga talen för Fasta Finland. De nyckeltal som räknats för Lovisa stads bokslut tål bra en nationell jämförelse. Kommunerna i Östra Nyland är skyldiga att genomföra en sammanslagningsutredning i enlighet med kommunstrukturlagen som trädde i kraft Utredningen genomförs mellan hösten och våren 2015 och en mellanrapport inväntas under februari eller mars Enligt prognosen har invånarantalet i Lovisa stad minskat med 32 personer. I december låg arbetslöshetsgraden vid 11 procent då den vid motsvarande tidpunkt året innan var 9,3 procent.

17 17 Arbetssökande och lediga arbetsplatser BS BS 2012 BS 2011 BS BS 2010 BS 2011 BS BS lediga arb.platser under 25 år Arb.sökande t ot Lovisa stads resultat uppvisar ett överskott på 4,5 miljoner euro Resultatet för Lovisa stad uppvisar ett överskott på 4,5 miljoner euro och efter bokslutsdispositionerna uppgår räkenskapsperiodens överskott till 4,2 miljoner euro. Siffran innefattar Affärsverket Lovisa Vattens underbalanserade resultat, som efter bokslutsdispositionerna uppvisar ett underskott på 0,599 miljoner euro. De största delfaktorerna för det positiva bokslutet var en ökning på 1,8 miljoner euro i verksamhetsintäkter, 1,3 miljoner euro i beskattningsutfallet och 1,1 miljoner euro i finansiella intäkter. Man bör observera att den största delen av inkomstposterna för beskattningen och finansieringen är av engångsnatur. Vi lyckades även tygla ökningen i utgifter med ca 1,1 miljoner euro. Jämfört med bokslutet för året innan hade utgifterna praktiskt taget avstannat med en ökning på endast 0,05 procent. Under budgetberedningen för 2014 överenskoms det om ett balanseringsprogram på ca 6 miljoner euro för och detta arbete ses redan i bokslutet för. Centralerna har på eget bevåg upprätthållit en stram hushållning. Lånenivån i Lovisa stad är sansad. Lånen per invånare uppgår till euro per invånare. Lånebehovet uppskattades under budgetskedet till 13 miljoner euro. Kortfristiga kommuncertifikat användes över sommaren, varefter vi konkurrensutsatte ett långfristigt lån på 7 miljoner euro. Vi lyfte ett belopp på 5 miljoner euro i december av låneposten och den resterande summan i januari Skatteintäkterna för Lovisa stad ligger fortsättningsvis på en god nivå. Skatteinkomsterna uppgår till euro per invånare och ökningen jämfört med året innan är 5,1 procent. Per invånare är skatteinkomsterna för Lovisa stad i boksluten för 2012 på plats 15 och ca 448 euro större än i Fasta Finlands kommuner i genomsnitt. Med anledning av detta uppgår utjämningsavgiften för årets skatteinkomster till över 3 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna per invånare är dock höga i Lovisa stad jämfört med kommuner av samma storlek. En delfaktor till de höga kostnaderna är samarbetsområdet; Lovisa stad sköter landsbygdsförvaltningen för östra Nyland och med undantag av äldreomsorgen verksamheten inom den sociala sektorn och grundtrygghetssektorn för Lappträsk. Utmaningarna i framtiden är dock att effektivera funktionerna, att tygla kostnadsutvecklingen och att få kostnadsnivån på en konkurrenskraftig nivå. Prognoserna visar att Lovisa stads skatteinkomster kommer att minska och nedskärningarna i regeringens rammangling sträcker sig till Även den nya statsandelslagen, som träder i kraft 2015, innebär för Lovisa stad ett sparmål på ca 2 miljoner euro. Målet är att servicenivån för invånarna i Lovisa stad kan bibehållas och att stadens ekonomi även i fortsättningen ligger på en frisk och hållbar grund.

18 18 I tabellen nedan har införts beräknade nyckeltal från Lovisa stads bokslut och Nyckeltalen jämförs med medelvärdena för kommuner som till sitt invånarantal är av motsvarande storlek och för alla kommuner i Fasta Finland. Nyckeltal euro/invånare, bokslut BOKSLUT LOVISA BOKSLUT LOVISA BOKSLUT 2012 KOMMUNER, VARS INVÅ- NARANTAL ÄR KOMMUNERNA PÅ FASTA FINLAND I MEDELTAL Invånarantal per invånare per invånare per invånare per invånare per invånare Lån Bruttoinvesteringar Årsbidrag, % av avskrivningarna 212 % 126 % 53 % 71 % Skatteintäkter Statsandelar Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Årsbidrag Räkenskapsperiodens överskott Penningtillgångar Personalkostnader och kostnader för den specialiserade sjukvården Personalkostnaderna utgör den mest betydande posten i kostnadsstrukturen, 45 procent av alla kostnader. Personalkostnaderna underskred det budgeterade med euro. Efter personalkostnaderna utgör den specialiserade sjukvården den största separata kostnadsposten, vilken i sin tur uppgår till 16 procent av stadens helhetskostnader. I budgeten för hade 17,3 miljoner euro reserverats för den specialiserade sjukvården. Den specialiserade sjukvårdens slutliga räkning till Lovisa stad var 16,6 miljoner euro, då vi året innan betalade 17,3 miljoner euro. Investeringar I budgeten hade sammanlagt 12,7 miljoner euro reserverats för investeringsprojekt. Den största enskilda posten, 7,0 miljoner euro, hade budgeterats för finska skolcentrumets byggprojekt. Projektets helhetskostnad uppgår till 12,1 miljoner euro i bokslutet och 5,1 miljoner euro har ackumulerats som genomförda kostnader. Inalles uppgår genomförelsegraden för investeringarna till 70 procent.

19 19 De mest betydande riskerna De mest betydande verksamhetsriskerna för Lovisa stad är personalriskerna, risker som förknippas med funktionen av informationssystem, risker som förknippas med ändringar i lagstiftningen och risker som förknippas med konjunkturväxlingar. Personalrisker Medelåldern för stadens personal är aningen högre än för den övriga kommunala sektorn, vilket ställer utmaningar utöver de normala på att leda arbetshälsa och att stöda det att de anställda orkar i arbetet. Personalutmattning som beror på ökande arbetsstress utgör en betydande personalrisk, som kan framkomma som en ökning i sjukfrånvarostatistiken och i kostnaderna. Om effektiva förebyggande och korrigerande åtgärder inte är i användning, förekommer även risken för att de anställda i korselden mellan kraven och resurserna söker en lösning till situationen genom att byta arbetsplats. Den årliga personalavgången som beror på pensionering är ca 40 personer. Personalavgången som beror på pensionering fortsätter högfrekvent i synnerhet inom omsorgstjänster, där efterfrågan på yrkeskunnig arbetskraft i fortsättningen hotar överskrida utbudet. Det är redan nu svårt att rekrytera personal till vissa yrkesgrupper. Vid ändringar inom efterfrågan på tjänster och övriga brytningsskeden inom arbetslivet ska man speciellt sörja för personalens kunnande och utvecklingen av kunnandet. I samband med att anställda övergår i pension ska man säkerställa att sådan kunskap och sådana färdigheter som är väsentliga för stadens verksamhet inte förloras, utan att så kallad tyst kunskap överförs också till den yngre expertgenerationen. Man har strävat efter att minska personalriskerna genom att stöda chefsarbetet med att ordna utbildning inom ledarskap och chefskap samt genom att erbjuda personalen möjlighet till kompletterande utbildning. Syftet är att personalen ska förbinda sig till sitt eget arbete. Särskilda tyngdpunkter har varit att leda arbetshälsa och att förebygga frånvarofall på grund av sjukdom. Med den så kallade verksamhetsmodellen för tidigt ingripande uppvisar sjukfrånvarostatistiken en nedgång på 8,5 procent i jämförelse med året innan. Informationssystemrisker Under kartlade vi största delen av stadens informationssystem och resultaten av detta kommer att bidra till att minska informationssystemriskerna. Informationssystemen består av flera olika produktgrupper, vilket orsakar risker för att informationen inte överförs outbrutet från en tillämpning till en annan. Vi har ökat antalet automatiska funktionskontroller, men gränssnittet för vissa system kräver manuella åtgärder då informationen överförs. Standardiseringen av arbetsstations- och nätmiljön har för sin del minskat datasäkerhetsriskerna. I fortsättningen strävar vi efter att satsa på datateknisk utbildning av personalen för att minska de datasäkerhetsrisker som användarnas verksamhet medför. Med lagstiftning förknippade risker Staden har ingen möjlighet att påverka ändringar som sker inom lagstiftningen. Men staden kan följa aktivt med förändringarna och utvärdera systematiskt deras konsekvenser för verksamheten proaktivt. Ändringarna i lagstiftningen kommer ofta med mycket snabb tidtabell och ofta ökar de stadens uppgifter och kostnader. Man ska reagera tillräckligt tidigt på lagstiftningsreformer så att utfallet av de stadgade åläggandena inte äventyras. Lagarna och förordningarna specificerar även delvis hanteringen av olika risker, men att endast följa lagar och förordningar får inte bli riskhanteringens huvudändamål.

20 20 Med konjunkturväxlingar förknippade risker Konjunkturväxlingarna orsakar ändringar i efterfrågan och inverkar sålunda på arbetslösheten och på företagens resultat. Både de skatter som företagen och som invånarna betalar har en direkt inverkan på stadens kassa. Inverkan ses dock med dröjsmål. Att följa upp och prognostisera ändringar i konjunkturer och ekonomin ska utgöra en del av planeringen av verksamheten och stadens strategi. Finansieringsrisker Vid utgången av hade staden beviljat borgen på 11,8 miljoner euro (10,8 miljoner euro 2010, 10,6 miljoner euro 2011 och 11,9 miljoner euro 2012). Hanteringen av kreditförluster inom den kommunala verksamheten skapar sina egna utmaningar, men allt i allo har storleken på kreditförlusterna i Lovisa hållits tämligen konstant och utgör ingen egentlig risk för finansieringen. Utlåningsbeståndet är också ringa och inbegriper inga väsentliga risker för uppkomsten av kreditförluster. Kommunförbundets rätt så kategoriska negativa ståndpunkt gentemot externalisering av den kommunala indrivningsprocessen står i konflikt med de ansatser där man specifikt strävar efter att minska på förvaltningen och kommunens arbetsuppgifter. En snabb och effektiv indrivningsprocess är en av de få utvägar som kommunerna har för att minimera kreditförlustrisker, men resurserna och en ingående kännedom om lagen om indrivning av fordringar finns nödvändigtvis inte att tillgå annat än genom externaliseringslösningar. Skaderisker Under redovisningsperioden utsattes staden inte för betydande skadefall. Staden har skaffat sig en egendomsförsäkring i Skadeförsäkringsbolaget Pohjola enligt den såkallade allriskprincipen. Självrisken uppgår för fastigheternas del till euro och för lösörets del till euro. Lovisa har även en försäkring mot verksamhetsavbrott. Försäkringen ersätter utgifterna för omorganiseringen av verksamheten i samband med ett skadefall till det funktionsvisa maximala belopp, om vilket man kommit överens om i försäkringsbrevet. Därutöver har staden en ansvarsförsäkring, som ersätter en sådan skada som staden med sin verksamhet eventuellt förorsakat utomstående. Det maximala beloppet som denna försäkring ersätter vid person- och föremålsskador är euro, vid förmögenhetsskada euro. Staden har förutom de lagstadgade olycksfallsförsäkringarna en frivillig gruppolycksfallsförsäkring. Försäkringen gäller vid evenemang som ordnas och övervakas av staden. Allt i allo är stadens försäkringsskydd täckande och staden anlitar vid hanteringen av skaderisker försäkringsmäklare John Nieminen från City Företagstjänst JN. Försäkringsskyddet granskas minst en gång per år noggrant i samarbete med försäkringsmäklaren.

21 21 Miljöfaktorer För har inte sådana miljöfaktorer observerats, som skulle ha haft väsentlig inverkan på stadens ekonomiska resultat, position eller på verksamhetens utveckling. Organiseringen av stadens interna kontroll Syftet med den interna kontrollen och riskhanteringen är att säkerställa att stadens och stadskoncernens uppgifter genomförs störningsfritt, att uppgifterna är lagenliga, att uppnå ställda mål, att verksamheten är resultatrik och effektiv samt att tillvägagångssätten motsvarar god förvaltningssed. Med hjälp av intern kontroll säkerställer man att resurserna är i resultatrik användning, egendomen är tryggad och att informationen till ledningen är riktig, ändamålsenlig och ges i rätt tid. Den allmänna anvisningen för intern kontroll godkändes i stadsfullmäktige 9.10., men anvisningens förankring till en del av basverksamheten och som stöd för ledningen påbörjades redan under beredningsskedet. Om den interna kontrollens mål - om resultatrikheten och effektiviteten i stadens verksamhet - om att rapporteringen av verksamheten och ekonomin är korrekt och uppgifterna är tillförlitliga - om att lag, beslut, regler och ledningens anvisningar följs - om att trygga resurser och egendom kan det konstateras att man fått en skälig säkerhet om uppnåendet av målen, och under verksamhetsåret inträffade inga sådana skadefall eller övriga händelser, som skulle ha äventyrat tillbörlig skötsel av stadens funktioner. Lovisa stads interna kontroll har ordnats på en acceptabel nivå.

22 22

23 23 Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamhet

24 24 RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -64 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsposter RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsbidraget utvisar skattefinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkter/utgifter % 23,2 24,4 Nyckeltalet påvisar avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidrag utvisar storleken av den interna finansering som kan användas för investeringar, placeringar och amorteringar av lån. Årsbidrag/Avskrivningar % 212,1 126,4 När nyckeltalets värde är 100 % antas kommunens interna finansiering vara tillräcklig. Årsbidrag euro/invånare 559,2 357,2 Invånarantal

25 25 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster -64 Korrektivposter Kassaflöde för investeringarnas del Investering i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsintäkter av bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflöde för finansieringens del Förändring i utlåning Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 10 Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Kassaflöde för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 4 år, Lovisa stads kommunsammanslagning från 2010 Intern finansiering av investeringar, % 81,2 120,1 Nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med interna medel. Inkomstfinansiering av kapitalutgifter % 60,4 71,7 Låneskötselbidrag 2,3 1,7 Nyckeltalet visar om interna finansieringen täcker räntor och amorteringar. Talet 2 är bra, 1-2 är tillfredställande Likviditet, kassadagar Invånarantal

26 26 BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2012 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Anslutningsfond Datorprogram Övriga egna fonder 500 Övriga utgifter med lång verkningstid Över-/underskott från tidigare år Förskottsbetalningar Räkenskapsperiodens över-/underskott Materiella tillgångar AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH FRI- Jord- och vattenområden VILLIGA RESERVERINGAR Byggnader Ack. avskrivningsdifferens Fasta konstruktioner och anordn Frivilliga reserveringar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar 2 2 OBLIGATORISKA RESERVERINGAR Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Reserveringar för pensioner Placeringar Obligatoriska reserveringar Aktier och andelar Masskuldebrevslånefordringar FÖRVALTAT KAPITAL Övriga lånefordringar Förmedl. lån av staten Övriga fordringar Övrigt kapital, statliga Övriga uppdragskapital FÖRVALTADE MEDEL Förmedlade lån av staten 7 11 Donationsfonder särskild täckning FRÄMMANDE KAPITAL Övriga förvaltade medel Långfristigt RÖRLIGA AKTIVA Kortfristigt Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar PASSIVA SAMMANLAGT Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bankfordringar AKTIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad % 63,5 63,6 Målsättningen för självförsörjningsgraden är över 70 %. Relativ skuldsättningsgrad % 27,1 25,3 Ett mera använt nyckeltal kommuner emellan än soliditetsgraden I medeltal är relativ skuldsättning inom kommunsektorn ca 40 %. Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /invånare Lånestock 31.12, Lånestock 31.12, /invånare Lånefordringar 31.12, Invånarantal

27 27 LOVISA STADS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER % UTGIFTER % Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter ,5 Versamhetskostnader ,1 Skatteinkomster ,2 Tillverkning för eget bruk Statsandelar ,9 Räntekostnader 310 0,2 Ränteintäkter 13 0,0 Övriga finansiella kostnader 19 0,0 Övriga finansiella intäkter ,8 Extraordinära kostnader 64 0,1 Extraordinära intäkter Inkomstfinans. korrektivposter Rättelseposter till internt tillf.medel ,2 Reserver Försäljningsvinst på bestående aktiva Förändringar av avsättningar Försäljningsförlust av bestående aktiva Investeringar Investeringar Finansieringsandelar för investeringar 151 0,1 Investering i anläggningstillgångar ,6 Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 366 0,3 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåning Ökning av utlåning 47 0,0 Ökning av långfristiga lån ,0 Minskning av långfristiga lån ,9 Ökning av kortfristiga lån 498 0,4 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital TOTALA INKOMSTER TOTALA UTGIFTER ,0 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH VERKSAMHETENS FINANSIERING Behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att räkenskapspeiodens resultat på ,26 euro behandlas på följande sätt: 1) Gjorda avskrivningsdifferenser intäktsförs enligt plan, ,51 euro. 2) Placeras ,00 euro i övriga egna fonder under rubriken utvecklingsfond. 3) Räkenskapsperiodens överskott på ,77 euro överförs till över- och underskottskontot.

28 28

29 Koncernbokslut 29

30 30 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ska sammanställas i koncernbokslutet I koncernresultaträkningen, -balansräkningen och -finansieringsanalysen behandlas den ekonomiska helhet som bildas av hela stadskoncernen som om den var en enda bokföringsskyldig enhet. I koncernberäkningarna sammanställs stadens dotterbolag som en helhet, delägarbolagen med metoden för kapitalandel och samkommunerna i proportion till medlemsandelen i grundkapitalet. Koncernstrukturen presenteras i ett separat diagram. Styrningen av koncernens verksamhet Enligt kommunallagen leder stadsstyrelsen och stadsdirektören koncernen. Stadsstyrelsen och stadsdirektören tilldelar de personer som representerar staden i samfundens förvaltningsorgan anvisningar om beslutsfattande i bolagsstämmor och framförande av stadens ståndpunkt I kommunkoncernen ingår i regel icke-vinstdrivande fastighetsbolag, vilkas uppgift är att sköta stadens bostadsväsen. Följande mål fastställdes för perioden 2015 för kommunkoncernen i budgeten: 1. Att inkludera dottersamfundens rapportering i koncernrapporteringen. 2. Att upprätta ett ägarpolitiskt program, där stadens ägarpolicy definieras. 3. Att bestämma Servicehuset Esplanads ställning i förhållande till kommunkoncernen. 4. Att harmonisera fastighetsbolagens ekonomi. 5. De fastighetsbolag och stiftelser som hör till koncernen ska se till att bostäder hyrs ut så att de är så effektivt uthyrda som möjligt. Vid bestämningen av hyra ska gemensamma principer följas inom koncernen och hyresgästerna ska bemötas likvärdigt. Hyresbostäderna ska underhållas på ett ändamålsenligt sätt. 6. Dottersamfunden ska eftersträva ett balanserat resultat för räkenskapsperioden. Målen som fastställts för kommunkoncernen är omfattande och i själva verket krävde de till stora delar hela räkenskapsperioden för att uppnås. Koncerndirektivet godkändes i stadsfullmäktige och under ägnades uppmärksamhet aktivt vid att följa direktivet. Staden strävade efter att utveckla kommunikationen och anvisningarna gentemot kommunkoncernen. Utmaningen för rapporteringen består fortsättningsvis av att fastighetsbolagens bokföringar och de sätt på vilka de ordnas är heterogena. Därför ska man ägna uppmärksamhet vid att den numeriska rapporteringen inte är det enda sättet att följa upp koncernbolagens verksamhet. Det viktigaste är att rapportera om den operativa verksamheten samt att hålla ägarna à jour om den framtida utvecklingen och ärendehelheterna som medför eventuella risker. Vi har med hjälp av finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA:s modell för portföljbildning kartlagt och rett ut dotterbolagens ekonomiska läge. Modellen möjliggör det att objekten värdesätts från koncernledningens synvinkel och erbjuder redskapen för att granska för- och nackdelarna för eventuell fusion. Användningsgraden för hyresbostäder ligger på en hög nivå och vi har justerat hyresnivåerna för stadens hyresbostäder. Höjningarna trädde i kraft Gamla hyreskontrakt har förnyats och nu finns det en förutsägbar och tydligt policy för att justera hyresnivån. Servicehuset Esplanads ställning i förhållande till kommunkoncernen är under förhandling och utredning. Ärendet framställs stadsfullmäktige för behandling innan utgången av räkenskapsperioden.

31 31 Väsentliga händelser i koncernens verksamhet Inga väsentliga ändringar i koncernstrukturen eller i stadens ägarandelar har skett under räkenskapsperioden. Ordnandet av koncernens interna kontroll Det är allt skäl att vidareutveckla uppföljningen av dotterbolagens verksamhet. Som det viktigaste redskapet ska man ägna uppmärksamhet vid att ge anvisningar till de personer som representerar staden såväl om agerandet i dottersamfunden som om rapporteringen till moderbolaget. Beträffande skaderisker anlitar koncernsamfunden samma försäkringsmäklare som staden. KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 16 8 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparvärden Nedskrivningar Extraordinära poster -67 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) KONCERNRESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsbidraget utvisar skattefinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkter/-utgifter % 40,0 40,4 Nyckeltalet visar avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansering som kan användas för investeringar, placeringar och amorteringar av lån. Årsbidrag/Avskrivningar % 173,2 112,0 När nyckeltalets värde är 100 % antas kommunens interna finansiering vara tillräcklig. Årsbidrag euro/invånare 711,8 470,1 Invånarantal

32 32 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster -67 Den interna finansieringens korrektivposter Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflöde för finansieringens del Förändring i utlåning Ökning av utlåningsfordringar Minskning av utlåningsfordringar 10 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 3 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel NYCEKLTAL FÖR KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 4 år, Lovisa stads kommunsammanslagning från 2010 Intern finansiering av investeringar, % 76,7 111,5 Nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med interna medel. Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 56,0 72,7 Låneskötselbidrag 1,8 1,4 Nyckeltalet visar om den interna finansieringen täcker räntor och amorteringar. Talet 2 är bra, 1-2 är tillfredställande Likviditet, kassadagar Invånarantal

33 33 KONCERNBALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2012 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Uppskrivningsfond Datorprogram Övriga egna fonder Övriga utgifter med lång verkningstid Över- och underskott från tidigare år Förskottsbetalningar 3 Räkenskapsperiodens över-/underskott Materiella tillgångar Föreningars och stiftelsers grundkapital Jord- och vattenområden MINORITETSANDELAR Byggnader AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH Fasta konstruktioner och anordningar FRIVILLIGA RESERVERINGAR Maskiner och inventarier Avskrivningsdifferens Övriga materiella tillgångar Frivilliga reserveringar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar OBLIGATORISKA RESERVERINGAR Andel i intressesamfund Reserveringar för pensioner Aktier och andelar Obligatoriska reserveringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTAT KAPITAL FÖRVALTADE MEDEL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebärande främmande kapital RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristigt räntefritt främmande kapital Fordringar Kortfristigt räntebärande främmande kapital Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kortfristigt räntefritt främmande kapital Finansiella värdepapper PASSIVA SAMMANLAGT Kassa och bankfordringar AKTIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 46,2 45,8 Målsättningen för självförsörjningsgraden är över 70 %. Relativ skuldsättningsgrad, % 39,3 37,3 Ett användbarare nyckeltal kommuner emellan är soliditetsgraden. I medeltal uppgår den relativa skuldsättningen inom kommunsektorn till 40 %. Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /invånare Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lån, /invånare Koncernens lånefordringar 31.12, Invånarantal