Slututvärdering av projekt. Newo Drom. En ny väg till romsk inkludering. Anette Moberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slututvärdering av projekt. Newo Drom. En ny väg till romsk inkludering. Anette Moberg"

Transkript

1 Slututvärdering av projekt Newo Drom En ny väg till romsk inkludering Anette Moberg

2 Sammanfattning Newo Drom drivs med stöd från Europeiska Socialfonden, programområde 2, utökat arbetskraftsutbud. Projektägare till Newo Drom är SDF Östra Göteborg där Sensus ansvarar för utförardelen. Projektet pågår mellan och består av en entreprenörsutbildning av romer för romer. Inom ramen för slut- och delutvärderingen har intervjuer genomförts med projektägare, enhetschef på Sensus, projektledarna, praktik- och utbildningsansvarig, kulturtolkar, lärare och deltagare. En baselinestudie till deltagare och företrädare för samverkansparter har också ingått. Slututvärderingen är en sammanfattning av projektets process, lärdomar, tillvaratagande av resultat och en bedömning av projektets måluppfyllelse. Samtliga intervjuade uppgav att projektet har varit lyckat och att den främsta anledningen till detta var att projektet genomförts av romer för romer. För de intervjuade deltagarna har medverkan i Newo Drom främst betytt att de har fått hopp om att kunna bryta utanförskapet. Statistiken visar att 67 procent av de 42 deltagarna har gått vidare till studier, anställning eller registrerat företag. Utvärderingens resultat visar också på vikten av mötet mellan romer och icke-romer för att skapa ett ömsesidigt förtroende. De intervjuade deltagarna menade att projektet ingav hopp om att det ska satsas på romer och att romer ska få möjlighet att komma in i majoritetssamhället utan att behöva förneka sitt ursprung. De intervjuade romerna betonade vikten av att ha projekt och aktiviteter riktade endast till romer för att romer ska känna en trygghet och få bekräftat att majoritetssamhället satsningar är seriösa. Några av de intervjuade i projektpersonalen vittnade om att deras fördomar om romer hade omvärderats. Både deltagare och projektpersonal har känt av den antiziganistiska strukturen genom svårigheter att få hyra lokal och skaffa praktikplatser åt deltagare. Den största utmaningen för projektet har varit att rekrytera deltagare. Utvärderingen visade att ett förväntat deltagarantal på personer i en första utbildningsomgång var alltför optimistiskt. Projektet lyckades rekrytera 42 deltagare efter ett och ett halvt år och tre utbildningsomgångar. Utvärderingen visar på fler anledningar till att det tagit tid att rekrytera deltagare. Europeiska Socialfondens kriterier som kräver att deltagare ska vara arbetslösa på heltid, inskrivna på arbetsförmedlingen eller hos socialtjänsten samt skrivna i Göteborg (då Göteborgs stad är medfinansiärer) har varit försvårande omständigheter för rekryteringen. Det framkom även under intervjuerna att det fanns en misstänksamhet bland romer om att satsningar från majoritetssamhället inte är professionella och därmed inte värda att delta i. Det har även visat sig att det är viktigt att information om utbildningen sprids av romer till romer för att skapa legitimitet. Ett sådant förfarande tar längre tid. Utvärderingen visar att deltagarna har fått en större kunskap om myndigheter i det svenska samhället och att behovet av samhällsinformation är stort. Drop-in verksamheten fungerade bra, men projektpersonalen menade att det finns en vinst med att integrera den delen i andra aktiviteter. Däremot visar utvärderingen att förtroendet för svenska myndigheter inte har ökat nämnvärt bland deltagarna i projektet. Detta kan också ha påverkats av registreringar av romer hos polisen i Skåne. Projektet har genomfört en rad spridningsaktiviteter som bland annat inkluderar spridning på Arbetsmarknadsdepartementet, kommunstyrelsen i Göteborgs stad och på EU-nivå. Inom Göteborgs stad har spridning skett genom nätverket för områdeschefer inom socialtjänsten. Anledningen till det stora intresset för projektet är att projektet är av romer för romer men också att frågan aktualiserats än mer i och med projekt Rom san. 2

3 Utvärderingen visar att både jämställdhet och tillgänglighet tillämpats i projektet. De tillämpade jämställdhet genom reflektion vid beslut, könsuppdelad statistik och kartläggning av resurser. Tillgänglighet uppnåddes genom förekomsten av kulturtolkar som fanns som en stödfunktion och hjälp med språket, genom ett utbildningsmaterial anpassat för alla samt tillgängliga lokaler. Inplementering I projektet har två huvudaktörer tagit ansvar för projektresultaten och kommer att driva frågorna vidare. Detta har möjliggjorts genom att rollerna mellan de två huvudaktörerna har varit tydliga där en aktör äger projektet och den andra ansvarar för utförandedelen. Projektets främsta styrka har varit att generera kunskap i den romska frågan för att kunna vidareutveckla erfarenheterna samt för att skapa effekter som är hållbara över tid. Svensson, 2013, diskuterar i kapitlet Att fånga effekter efter och mellan projekt att det inte är ovanligt att samverkansprojekt behöver en rad olika projekt och satsningar för att hitta en stabil lösning. Svensson skiljer på reprisprojekt och pärlbandsprojekt. Skillnaden består i att inte upprepa samma projekt med syfte att uppnå samma resultat utan att med olika projekt och satsningar ta vara på de redan gjorde erfarenheterna och vidareutvecklar dem för att skapa effekter över tid som leder till långsiktiga hållbara resultat. I Newo Drom visar projektresultaten att behovet av samhällsinformation, riktade arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar som leder till arbete är viktigare frågor än att starta företag. Som projektledaren och initiativtagaren till Newo Drom säger att; regeringen satte inte upp en strategi på 20 år för ingenting. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen i projektet är god. Delmålet att deltagarnas förtroende för myndigheter och kommun har ökat visade sig i att deltagarna har fått en större kunskap om svenska myndigheter, samtidigt som det inte lett till ett större förtroende. Här kan yttre faktorer som registreringen av romer i polisregistret i Skåne ha spelat in. Likaså är det svårt att bedöma om samtliga samverkansparters har fått ökad kunskap om romer och förändrat sin attityd mot romer då endast tolv av 29 företrädare för samverkansparterna besvarade den uppföljande enkäten. Utvärderingens slutsatser Utvärderingen visar att projektet har utvecklats från att ha varit ett projekt med fokus på en entreprenörsutbildning för romer till att ha blivit ett arbetsmarknadsprojekt. Anledningar till ändring av fokus i projektet har varit att majoriteten av deltagarna hellre vill ha en anställning än att starta ett företag då många inte har kapital eller arbetslivserfarenhet. Ytterligare anledningar kan vara att Socialfondens regler för att delta i projektet uteslöt de deltagare som var främsta målgruppen för projektet. Utvärderingen visar att med enkla metoder såsom att ta vara på romska initiativ, att majoritetssamhället inte anser sig ha tolkningsföreträde och att romer och majoritetssamhället arbetar tillsammans för att skapa ömsesidigt förtroende för varandra, är viktiga hörnstenar för att romer ska komma ur utanförskapet. Det krävs dock ett annat sätt för majoritetssamhället att arbeta. Detta nya arbetssätt som baseras på dialog och samråd kan även gynna andra grupper i samhället som upplever att de lever i ett utanförskap. En framgångsfaktor i projektet har varit möjligheten att tänka om och tänka nytt då det har funnits utrymme och möjlighet till detta från Socialfondens sida. 3

4 Projektet har också uppnått Socialfondens mål att; bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt att kvinnor och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas. (Europeiska Socialfonden 2007:38) då 67 procent av projektets deltagare gått vidare till studier, arbete eller starta-eget företag. Detta är ett bra resultat då arbetslösheten i målgruppen beräknas ligga på procent. Projektet har också visat sig vara innovativt med ett stort lärande i fokus. Innovativiteten har varit möjlig då Socialfonden har gett projektet möjlighet att tänka om och tänka nytt. Detta har också lett till ett lärande i projektet som tas om hand av både Östra Göteborg och Sensus. Projektet har också arbetet med strategisk påverkan på både lokal, region, nationell och europeisk nivå. Newo Drom har fått mycket uppmärksamhet tillsammans med projekt Rom san. Tillsammans har projekten skapat ett intresse för romska frågor. Brulin och Svensson, diskuterar utmaningen att omvandla resultat i projekt till långsiktig och hållbar utveckling. Forskning visar att förändringar som enbart utgår från individer eller enbart organisationer och strukturer inte leder till långsiktiga förändringar. Viktigt är därför att hantera dilemmat mellan individ- respektive organisationsförändringar så att ett samspel uppstår. Utvärderingen visar att Newo Drom har genererat resultat på individnivå och att det krävs vad Svensson kallar för pärlbandseffekt för att kunna ta resultaten till en högre nivå för att få de individuella resultaten att leda till strukturella förändringar. Den antiziganistiska strukturen finns kvar vilket också projektet har fått erfara. En viktig lärdom i projektet har varit att förstå skillnaden mellan diskriminering och antiziganism och hur människor som utsätts för antiziganism påverkas. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN FÖLJEFORSKNINGSUPPDRAGET SLUTUTVÄRDERINGENS METOD OCH SYFTE NEWO DROM I EN STÖRRE KONTEXT MINORITETSLAGSTIFTNINGEN OCH ROMERS RÄTT EN STRATEGI FÖR ROMER I SVERIGE (SOU 2010:) PILOTKOMMUN FÖR ROMSK INKLUDERING ROM SAN ÄR DU ROM? BESKRIVNING AV PROJEKT NEWO DROM ORGANISERING AV PROJEKTET PROJEKTETS GENOMFÖRANDE JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET SPRIDNINGSAKTIVITETER PROJEKTSTATISTIK PROJEKTPERSONALENS ERFARENHETER GENOMFÖRANDE EFFEKTER AV PROJEKTET SAMVERKANSPARTER IMPLEMENTERING DELTAGARE NEWO DROM AV ROMER FÖR ROMER DELTAGARE OM ENTREPRENÖRSUTBILDNINGEN SERVERINGSUTBILDNINGEN FÖRTROENDE FÖR MYNDIGHETER SATSA PÅ ROMER SAMMANFATTNING, MÅLUPPFYLLELSE OCH SLUTSATS SAMMANFATTNING IMPLEMENTERING MÅLUPPFYLLELSE UTVÄRDERINGENS SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 SPRIDNINGSAKTIVITETER BILAGA 2. RESULTAT FÖR UPPFÖLJANDE OCH INLEDANDE ENKÄTER TILL SAMVERKANSPARTER

6 1 BAKGRUND Projektet Newo Drom startades på initiativ av Föreningen romer för kulturell utveckling som ett led i att minska den höga arbetslösheten bland romer. Projektets idé är att utgå från romska kvinnor och mäns behov och kompetens inom affärsverksamhet, försäljning, handel och hantverk, och erbjuda en utbildning som öppnar nya vägar till självförsörjning genom den reguljära arbetsmarknaden. Newo Drom vill också minska utanförskap och skapa hopp och möjligheter till en bättre framtid för romer. Projektet var planerat att pågå under perioden januari 2012 till december 2013 men fick förlängt inom ordinarie budget till och med januari Anledningen till förlängingen var möjligheten att genomföra en större spridningskonferens i samverkan med projekt Rom San 1. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfondens programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud och Stadsledningskontoret Göteborgs stad. Projektägare är SDF Östra Göteborg. Enligt Delegationen för Romska frågor - Romers rätt en strategi för Romer i Sverige (SOU 2010:55) ligger arbetslösheten bland romer på procent. Skäl till den höga arbetslösheten inom gruppen är dels att romers traditionella yrken anses vara föråldrade men även att det finns en antiziganistisk 2 struktur på arbetsmarknaden. I projekt Newo Drom sätts romers kompetens och erfarenheter främst vilket kan bidra till ett utvecklingsarbete av exempelvis olika arbetsmarknadsåtgärder för romer. Projektet arbetar utifrån devisen för romer av romer. En av de två projektledarna och kulturtolkarna är romer. Projektets aktiviteter har utgjorts av en entreprenörsutbildning i teori och praktik som hållits både dag- och kvällstid, serveringsutbildning och en drop-in verksamhet med fokus på information om arbetsmarknaden. Målsättningen var att romska kvinnor och män skulle få möjlighet att lära sig mer om hur man driver företag och utveckla en egen affärsidé och få utbildning om arbetsmarknaden. Studieförbundet Sensus var ansvariga för genomförandet av utbildningarna. Företagarna Göteborg ansvarade för anskaffning av praktikplatser. Projektet ville även motarbeta den misstro som finns mellan romer och majoritetssamhället. En målsättning var att deltagarna skulle få ett ökat förtroende för myndigheter och institutioner genom att få mer kunskap om hur de arbetar. En annan målsättning var att motverka fördomar och bidra till att förändra negativa attityder gentemot romer genom att öka kunskapen om romer och romsk historia i majoritetssamhället. Därför anordnades det inom projektet föreläsningar om romsk historia och nutidskunskap för projektets samverkansparter. Projektet ville också underlätta för deltagarna att skaffa sig nya nätverk i majoritetssamhället. Projektets övergripande mål är: Utifrån den kompetens inom affärsmannaskap, försäljning, handel och hantverk som många romer redan besitter strävar projektet Newo Drom att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer. Detta leder på sikt till minskade kostnader för samhället och att den gemensamma välfärden inte drabbas. Men framför allt var målet med detta projekt att inge hopp bland romer. Projektet har också haft som övergripande mål att synliggöra föreställningar om romer och icke-romer. Detta hoppades man skulle bidra till att 1 Ett socialfondsprojekt som ägs av Stadsmuseet, för mer information se avsnitt Rasism riktad mot romer (Nationalencyklopedin). 6

7 motverka fördomar och stereotypa bilder från båda håll romer och majoritetssamhället - vilket kan resultera i att tilltron ökar och den ömsesidiga misstron minskar. Projektet har också två projektmål: Projektmål 1: Minst 50 % av de romska kvinnor och män som påbörjat/genomfört utbildningen startar företag, får anställning eller går vidare till utbildning. Projektmål 2: Minst 80 % av kursdeltagarna klarar utbildningen i starta eget med fullgoda kunskaper. Projektet har totalt sju delmål: 1. Att kursdeltagarnas, kvinnors och mäns, kompetens har synliggjorts och dokumenterats. 2. Förändrad attityd till sin egen situation. Att självförtroende bland deltagarna, kvinnor och män, som genomfört utbildningen har stärkts. Vilket i sin tur bidrar till att ge hopp och kunskap om möjligheter att påverka sin egen situation. Vilket också kan generera förebilder. 3. Att deltagarnas förtroende för myndigheter/kommun har ökat. 4. Att deltagarna, kvinnor och män, har skaffat sig nya nätverk i majoritetssamhället. 5. Förändrad attityd bland samverkansparterna gentemot romer som kan motverka fördomar mot romer på sikt. 6. Att projektets samverkanspartners har fått ökad kunskap om romer - romsk historia, kultur och nutidskunskap. 7. Att ta fram en enkel metod/process beskrivning. Följande samverkansparter driver projektet gemensamt där SDF Östra Göteborg är projektägare. SDF Östra Göteborg (projektägare) Göteborgs stad, stadsledningskontoret (medfinansiärer) Föreningen Romer för kulturell utveckling Sensus Västra Sverige Företagarna Göteborg 7

8 2. GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Detta kapitel går igenom utvärderingens genomförande 2.1 Följeforskningsuppdraget Contextio Ethnographic har tilldelats uppdraget att, i enlighet med Europeiska Socialfondens riktlinjer, bedriva följeforskning i samband med projekt Newo Drom. Följeforskning är en form av utvärdering som tillämpar en lärande ansats. Det övergripande syftet med följeforskningen är att styrgrupp och projektledning ska få stöd i att styra projektet mot uppsatta mål. Följeforskning innebär att utvärderaren både har en utvärderande uppgift (måluppfyllelseanalys, att följa och utvärdera projektmetoder, process och resultat) och en processtödjande uppgift (ge synpunkter och råd, föra en kontinuerlig dialog med projektets ledning för att bidra till att utveckla projektet och skapa förutsättningar för att skapa lärande och spridning av erfarenheter i projektet). Lärandet från utvärderaren och utvärderingsrapporterna ska kontinuerligt återkopplas till projektledning, projektägare och styrgrupp och andra berörda parter inom projektet. I april 2013 arrangerade Newo Drom i samverkan med Rom San ett lärseminarie där delutvärderingen från båda projekten användes som underlag för diskussioner om hur projektets resultat och gjorda erfarenheter ska tillvaratas (se s. 10 för mer information om Rom San). I januari 2014 genomfördes en spridningskonferens i samverkan mellan Newo Drom och Rom San för att sprida projektens resultat gemensamt. Genomgående för projektets utvärdering har varit samarbetet mellan utvärderarna för Newo Drom och Rom san. Detta har medfört att projekten har haft gemensamma lärseminarier och konferenser där utvärderarna har presenterat projekten genom att hitta gemensamma faktorer som varit viktiga i båda projekten. 2.2 Slututvärderingens metod och syfte Slutvärdering syftar till att sammanfatta projektprocessen och bedöma måluppfyllelsen i projektet. Underlaget för slututvärderingen är data som samlades in under våren och hösten 2013 och från delutvärdering som var färdigställd till april Slututvärderingen besvarar följande frågor: 1. Hur ser processen med projekt Newo Drom ut? 2. I vilken grad har projektet uppnått måluppfyllelse? 3. Vilka lärdomar har dragits av Newo Drom och hur kommer de att implementeras? Datainsamling Datainsamlingen för delutvärderingen ägde rum under perioden december 2012 till februari Två fokusgrupper genomfördes. Vid den ena deltog fyra deltagare från Newo Drom. Vid den andra deltog tre kulturtolkar. Enskilda intervjuer genomfördes med projektpersonal och projektägare. Tre lärare intervjuades via telefon. Inför slututvärderingen genomfördes en fokusgrupp med fem deltagare från kvällskursen i entreprenörsutbildningen, telefonintervjuer med sju deltagare från serveringsutbildningen, fokusgrupp med två deltagare från första utbildningsomgången av entreprenörsutbildningen. Totalt 8

9 har 18 deltagare nåtts via intervjuer, varav två män. Intervjuer med fyra projektpersonal, enhetschefen på Sensus och med projektägaren genomfördes också inför slututvärderingen. En enkät delades ut till samtliga deltagare vid entreprenörsutbildningen hösten 2012 och en webbenkät skickades ut till projektets samverkansparter 3. Vid projektets slut i december 2013 fyllde deltagare och samverkansparter återigen i enkäten. Vid första intervjutillfället besvarade samtliga deltagare enkäten och vid den uppföljande besvarade tolv av 18 deltagare enkäten. Svarsfrekvensen blir 100 procent på den inledande enkäten och 67 procent för den andra. För samverkansparterna besvarade 27 av 29 samverkansparter den första enkäten och tolv av 29 den andra enkäten. Svarsfrekvensen uppgår därmed till 93 procent för den inledanade enkäten och 41 procent för den uppföljande enkäten 4. Bortfallen på båda uppföljande enkäterna försämrar möjligheterna att utläsa projektets effekter på deltagare och samverkansparterna. Lägesrapporter, mötesprotokoll, projektdokument och projektstatistik har samlats in som underlag. Dataanalys Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band. Utvärderaren lyssnade därefter igenom intervjuerna och skrev ut dem i sammanfattad form. En tematisk analys genomfördes, där svar av samma karaktär sammanfattades under olika rubriker eller avsnitt. Citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit genom analysen. 3 Enkäten skickades ut till följande samverkansparter: Stadsledningskontoret, SDF Västra Hisingen, SDF Angered, SDF Centrum/projekt Bazar, Konsument Göteborg, Social resurs, Stadsmuseet/projekt Rom San, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum, Coompanion/Projekt Sfinx, Företagarna Göteborg samt Sensus studieförbund. 9

10 3. NEWO DROM I EN STÖRRE KONTEXT Newo Drom är ett projekt som knyter an till Minoritetslagstiftningen, den statliga utredningen Romers rätt, en strategi för Romer i Sverige och projektet Pilotkommun för romsk inkludering. Newo Drom har även ett nära samarbete med projekt Rom San. Detta kapitel ger en kort bakgrund till det större sammanhang Newo Drom ingår i. 3.1 Minoritetslagstiftningen och Romers rätt en strategi för Romer i Sverige (SOU 2010:55) Sedan 1999 erkänns romer som en av fem nationella minoriteter i Sverige och år 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt Minoritetsspråkskonventionen. Detta innebär att Sveriges nationella minoriteter och deras språk erkänns samt att minoritetsspråken ges det stöd som behövs för att språken skall hållas levandeden 1 januari 2010 trädde en ny lag i kraft, Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS 2009:724, som preciserar rättigheterna i språklagen 5. Delegationen för romska frågor tillsattes av regeringen år År 2010 resulterade delegationens arbete i en statlig utredning som beskriver en utbredd antiziganistisk strukturell diskriminering och föreslår åtgärder inom strategiska områden för romsk inkludering 6. Utredningen ligger också till grund för strategin Romsk inkludering Pilotkommun för Romsk inkludering I februari 2012 fattade regeringen beslut om att anta en strategi för romsk inkludering förperioden Det övergripande målet för strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på icke-diskriminering. Strategin ska inte bygga på tillfälliga projektpengar utan på att romer ska kunna ta del av rättigheter såsom utbildning och arbete vilket kräver att myndigheter och kommuner är delaktiga och tar ett aktivt ansvar. Strategin omfattar sex samhällområden; i) utbildning, ii) arbete, iii) bostad, iv) hälsa, socialomsorg och trygghet, v) kultur och språk samt vi) civilsamhällets organisering. 8 I april 2012 utsåg regeringen fem kommuner (Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö) till pilotkommuner med uppdrag att under perioden bedriva ett utvecklingsarbete i samarbete med Skolverket, arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting och lokala företrädare för romer. Syftet är att ta fram goda exempel på arbetssätt som kan spridas över landet. Det lokala utvecklingsarbetet ska främst ske inom områdena utbildning, arbete, hälsa och social omsorg. Som stöd för arbetet ska särskilda satsningar genomföras: Arbetsförmedlingen ska sprida information och kunskap bland romer om den service och stöd som arbetsförmedlingen kan erbjuda och se till att enskilda arbetssökande ges den hjälp de behöver. 5 hämtat i februari SOU 2010:55 Delegationen för Romska frågor - Romers rätt en strategi för Romer i Sverige. 7 hämtat i februari hämtat i februari

11 Skolverket ska genomföra en lägesbeskrivning för romska barn i förskola och förskoleklass och beskriva romska elevers situation och möjlighet att slutföra grundskolan med godkända betyg. Skolverket ska också se till att en lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda brobyggare inom förskola, förskoleklass och grundskola. Pilotkommunerna kan ansöka om medel för utbildning av brobyggare och ansöka om bidrag för att i samarbete med landsting prova på att anlita hälsokommunikatörer med romsk språk- och kulturkompetens. Skolinspektionen bör göra en granskning av hur skolorna i pilotkommunerna uppfyller skollagen om skolplikt för romska barn 9. Göteborg som pilotkommun för romsk inkludering 10 Efter ett beslut i kommunstyrelsen ansökte Göteborg om att bli en av fem pilotkommuner för romsk inkludering. Det fanns ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen 2010 att ha en dialog med romerna för att hitta ingångar för romer att komma in i samhället. I ansökan uppgav staden projekten Rom San och Newo Drom liksom Agnesbergs folkhögskola och minoritetsdagarna på Röhsska museum som anledningar till att bli en pilotkommun. Att vara en Pilotkommun för romsk inkludering innebär ett statsbidrag på kr per år i tre år och ersättning för anställning av fyra halvtidstjänster som brobyggare i skolan där kommunen ska bekosta den andra delen på de fyra halvtidstjänsterna. Efter beslut i kommunstyrelsen är SDF Östra Göteborg projektägare för Pilotkommunen för romsk inkludering. SDF Östra Göteborg beslöt i sin tur att ta ett befolkningsperspektiv på frågan och lade projektet under Kultur och fritid. Det finns även ett bidrag för att arbeta med hälsa och då främst riktat mot kvinnor och barn. Hälsoteket i Östra Göteborg, Västra Götalandsregionen och SDF Angered ska utreda frågan för att hitta lämpliga arbetsformer och metoder. Göteborgs Stad har ett romskt råd kopplat till arbetet med pilotkommunen. 3.3 Rom san är du rom? Rom san- är du rom är ett projekt som finansieras av Europeiska Socialfondens programområde 1. Initiativtagare är Föreningen Romer för kulturell utveckling 11. Projektet syftar till att berätta romernas historia och visa på vad det kan innebära att vara rom i Västsverige idag. Arbetet pågår under och i mars 2013 öppnade en stor utställning på Stadsmuseet. De har även producerat en foto- och intervjubok samt en barnbok. Projektet har dessutombjudit in tjänstemän till seminarier och aktiviteter. Samtidigt startade de också ett utbildningsprogram för yrkesverksamma i Västsverige. Stadsmuseet har i projektet jobbat i nära samarbete med romska representanter. Projektet erbjuder kostnadsfria halvdagsutbildningar på teman som; familj, skola och utbildning, arbete och rom i Europa. 9 hämtat i februari Fakta i kapitlet baseras på en informationsträff med planeringsledare från Stadsledningskontoret i februari Fakta i detta avsnitt hämtas från en informationsfolder om projekt Rom San är du rom? 11

12 4. BESKRIVNING AV PROJEKT NEWO DROM Detta kapitel baseras på lägesrapporter, mötesprotokoll, projektdokument från projektstart i januari 2012 till och med december Organisering av projektet SDF Östra Göteborg är projektägare. Studieförbundet Sensus ansvarar för utförandet av projektet och uppföljningen av deltagarna i samarbete med samverkansparterna. Företagarna Göteborg är en samverkanspart med uppgift att tillhandahålla praktikplatser. Övriga samverkansparter är Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Konsument Göteborg och arbetsförmedlingen. De två projektledarna 12 har haft det övergripande ansvaret där den ena projektledaren har varit garant för att projektet är av romer för romer och att projektet håller ett romskt perspektiv. Projektpersonalen (projektledarna, utbildnings- och praktikansvarig, lärarna och kulturtolkarna) har tillsammans arbetat med att utveckla utbildningar, rekryterat deltagare och följt upp deltagarna under projekttiden. Projektet har en styrgrupp som består av projektägaren, projektledarna, enhetschefen för arbetsmarknadsenheten på Stadsledningskontoret, planeringsledare på enheten för mänskliga rättigheter och nationella minoriteter på Stadsledningskontoret, enhetschef på Sensus samt en utvecklingsledare och ekonom från SDF Östra Göteborg. Även Företagarna Göteborg ingår i styrgruppen men har inte varit närvarande på styrgruppsmötena utan träffat projektledningen enskilt. 4.2 Projektets genomförande En av de två projektledarna för Newo Drom var initiativtagare till projektet. Idén kom efter att hen hade skrivit ett remissyttrande till utredningen Romers rätt en strategi för Romer i Sverige. Genom kontakter på stadsledningskontoret i Göteborgs stad och inom museet började två projektidéer utvecklas, en entreprenörsutbildning för romer och en utställning om romers historia. Samtidigt hade Europeiska Socialfonden en utlysning av projekt riktade mot romer där idén om entreprenörsutbildningen passade in på Programområde 2 - Ökat arbetskraftsutbud - och idén om utställningen stämde överens med Programområde 1 - Främja kompetensutveckling. Inför ansökan genomfördes workshops med samverkansparter i projektet för att undersöka intresset för projektet. Samtidigt togs det beslut från Göteborgs Stad om att det inte skulle vara medfinansiering på deltagarna utifrån deltagarnas ersättningsnivåer. Göteborgs stad gick in med kontanta medel för att täcka upp för medfinansieringen. Under mobiliseringsfasen rekryterades och utbildades fyra romska kulturtolkar som hade erfarenhet av att driva företag. Kulturtolkarna introducerades till utbildningen genom workshops för att tillsammans med Sensus utveckla utbildningen utifrån ett romskt perspektiv och få en introduktion i folkbildningsmetodik. Vid rekryteringen av lärare var utbildningsansvarig ansvarig tillsammans med ena projektledaren och kulturtolkarna för att rekrytera lämpliga lärare för gruppen utifrån ett romskt perspektiv. 12 Utifrån delutvärderingens resultat beslutades att projektledarskapet skulle delas mellan projektledaren och projektkoordinatorn. 12

13 Under våren 2012 inkom intresseanmälningar från 44 personer, varav 21 påbörjade utbildningen i augusti Istället för de planerade fyra grupperna blev det två grupper. Anledningar till att personer som anmält intresse inte påbörjade utbildningen var att de hade hittat ett arbete, redan startat företag, inte kunde delta på grund av ekonomiska skäl, läste en annan utbildning, var bortresta samt sjukdom. Under hösten 2012 pågick utbildningen under tolv veckor med möjlighet till ytterligare fyra veckors fördjupningsstudier eller kompletteringar. I utbildningen kombinerades teoretiska delar med praktiska moment. Varje deltagare hade en affärsplan vilken även fungerade som deltagarens handlingsplan. Deltagarna fick också skriva CV och fick coachning. På förmiddagen hade grupperna lärarledda lektioner och på eftermiddagen egna studier med affärsplanerna och uppgifter från lärarna där deltagarna hade stöd av kulturtolkarna. Det visade sig att detta upplägg inte fungerade fullt ut då deltagarna behövde mer stöd som inte kulturtolkarna hade kompetens att ge. Situationen löstes genom att en lärare kom in på eftermiddagarna och gav stöd åt båda grupperna. Studiebesök genomfördes på Konsument Göteborg, Kronofogden, Skatteverket, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs tingsrätt och Volvos museum. Då endast hälften av de planerade utbildningsplatserna fylldes fanns utrymme i budgeten för att även genomföra en kvällskurs vilket också var ett önskemål från deltagarna. I januari 2013 startades en kvällskurs där åtta deltagare undervisades två kvällar i veckan under 19 veckor. En av de tre kulturtolkarna som arbetade med utbildningen hösten 2012 anställdes som kulturtolk på kvällskursen. Tjugo deltagare anmälde sitt intresse till kvällskursen och sex deltagare genomförde kursen. Det visade sig att deltagarna hade svårt att hålla motivationen uppe och det blev successivt färre deltagare på kursen. Ytterligare en faktor som påverkade deltagarnas deltagande var att utbildningen inte låg i den ursprungliga planeringen och att initiativtagaren och projektledaren som var bron till romerna hade en lägre anställningsgrad under Flertalet av deltagarna från utbildningen hösten 2012 var intresserade av att fortsätta att studera till ekonomiassistent. Genom ett möte med arbetsförmedlingen kunde de få igenom ett projekt för arbetsmarknadsåtgärder i form av en ekonomiassistentutbildning riktat mot romer med ekonomi, redovisning, studiebesök och jobbcoachning under nio veckor för 15 deltagare. Fem deltagare från Newo Drom valde att gå utbildningen. Inför hösten 2013 fanns pengar kvar i projektet och erfarenheterna visade att deltagarna främst var intresserade av att få en anställning samtidigt som de var i behov av kunskap om hur arbetsmarknaden fungerade. Styrgruppen beslutade då att erbjuda deltagare en serveringsutbildning och en Drop-in verksamhet. Serveringsutbildningen genomfördes i samarbete med Rasta Group AB där deltagarna varvade tio dagars teori med tre veckors praktik på restauranger ägda av Rasta Group AB. Drop-In verksamheten erbjöd informationsträffar 13, information om serveringsutbildningen, kurser i allmän samhällsorientering och individuella samtal. Under två veckor kom cirka 30 personer 13 Med och av representanter från arbetsförmedlingen, Skatteverket, Göteborgs stad och Kronofogdemyndigheten. 13

14 på 14 drop-in. Företagarna Göteborg har ansvarat för att ta fram praktikplatser till deltagarna under projekttiden. Tre halvdagarsutbildningar om romer för samverkansparterna anordnades. Personal från Sensus, SDF Östra Göteborg och stadsledningskontoret har deltagit i Rom Sans guidningar och utbildningar. 4.3 Jämställdhet och tillgänglighet Projektet har tagit hjälp av processtödet både inom jämställdhet och tillgänglighet. Jämställdhet Projektet jobbar utifrån 4 R metoden 15 för att säkerställa att projektets medel kommer både män och kvinnor tillgodo på lika villkor. Enligt projektledaren har resursfördelningen inte varit något problem då omfattningen på projektet är litet och där en utbildning både för män och kvinnor ingår. I samtliga diskussioner och målformuleringar har projektgruppen strävat efter att se konsekvenserna av de beslut, mål och aktiviteter som projektet har satt upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett exempel är en situation som uppstod vid rekryteringen av lärare till utbildningen. Projektets ambition var att anställa två kvinnliga och två manliga lärare som kunde ta hela utbildningen. Vid intervjuerna framkom att kvinnorna inte var beredda att ta på sig uppdraget då de inte ansåg sig ha den bredd i kompetens som männen ansåg sig ha. Utbildnings- och praktikansvarig har tidigare arbetat med validering och känner igen tendensen att män överskattar sina kunskaper medan kvinnor underskattar sina. För att kompensera detta har projektet försökt att anlita kvinnliga föreläsare. I utbildningen ser projektet till att både män och kvinnor är representerade i kursmaterialet. Kulturtolkarna har även fått i uppgift att följa upp deltagarnas talartid utifrån kön. De kom fram till att det inte fanns några skillnader beroende på kön utan beroende på personlighet då samtliga kände sig trygga i gruppen. De har också använt sig av tvärtom-tankesättet för att inte befästa stereotyper utifrån kön. Utbildning/workshop i jämställdhetsintegrering har hållits med samarbetspartner, styrgrupp, projektmedarbetare och lärare. En kvinnlig kulturtolk har timanställts under 2013 för att bättre kunna nå de romska kvinnorna. Tillgänglighet På Sensus finns det tillgång till lokaler för personer med fysiska funktionsnedsättningar, tillgång till mobila hörslingor, teckentolk, handikappanpassade toaletter, rullstolsramper, hiss, talsynteser och OCR-program för dyslektiker. Sociala och psykiska funktionsnedsättningar bemöter Sensus genom reflekterande samtal, rollspel, attityd- och värderingsövningar. Projektet har i personliga samtal med deltagarna kartlagt individuella behov. Studiematerialet har anpassats i möjligaste mån till deltagarnas behov då utbildningsbakgrunden är varierande, från ett år i grundskola till gymnasiekompetens. Kulturtolkarna ökar deltagarnas tillgänglighet då de har en 14 Tjugo personer kom till en informationskväll med arbetsförmedlingen, åtta personer deltog vid information om praktikmöjligheter inom Göteborgs stad och övriga kom för att få individuell handledning. 15 En metod inom jämställdhetsintegrering som utgår från att projekten/verksamheten analyseras utifrån 4 R; representation, resurs, realia och realisera (www.jamstall.nu). 14

15 stödfunktion och fångar upp behov. För att alla deltagare ska kunna redovisa sina kunskaper sker redovisning genom både muntlig och skriftlig framställning. 4.4 Spridningsaktiviteter Projektet har rönt stort intresse och spridningsaktiviteterna har varit många och på flera olika nivåer. Transnationella aktiviteter har främst skett på EU-nivå. Nationellt har projektet bland annat spridit resultat till arbetsmarknadsdepartementet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Pilotkommunerna för romsk inkludering och till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Lokalt har projektägaren ansvarat för att projektet blir ett hela-staden-projekt. Den huvudsakliga arenan för detta arbete är ett nätverk i staden för samtliga områdeschefer inom socialtjänsten. Projektet har ett nära samarbete med Västra Hisingen och Angered. 4.5 Projektstatistik Fyra kulturtolkar anställdes initialt i Newo Drom. Tre av kulturtolkarna har idag en anställning och den fjärde har gått vidare till utbildning. Totalt har 42 deltagare deltagit i Newo Droms utbildningar, varav 69 procent varit kvinnor (29 st) och 31 procent män (13 st). Av dessa deltagare har 29 procent fått anställning, 31 procent gått vidare till studier och tre procent har registrerat företag. Sammanlagt har 67 procent gått vidare till arbete, studier eller startat företag. Flera deltagare har fortfarande planer på att starta eget företag. Tabell 1. Hur deltagare har gått vidare sedan de avslutat sin medverkan i Newo Droms utbildningar Gått vidare till: Procent Totalt Anställning 29 % 12 Studier 31 % 13 Kvar i utbildning 14 % 6 Registrerat företag 7 % 3 Inte gått vidare till något 19 % 8 Totalt 100 % PROJEKTPERSONALENS ERFARENHETER Detta kapitel baseras på intervjuer med projektägare, enhetschef på Sensus, projektledare, utbildnings- och praktikansvarig, tre kulturtolkar och tre lärare. Nedan görs en uppdelning på 15

16 projektpersonal (projektledare och utbildnings- och praktikansvarig) samt kulturtolkar och lärare. 5.1 Genomförande Detta avsnitt fokuserar på genomförandet av projekt Newo Drom. Projektets genomförande Projektet startade mobiliseringsfasen i januari Kulturtolkarna var med i ett tidigt stadie i projektet och tyckte att idén var bra och att det fanns ett behov av utbildningen. De betonade också vikten av att initiativtagaren till projektet var rom och att projektet är för romer av romer. Klyftan är så stor mellan rom och icke rom och börjar man då med sådana här projekt så är det ju bra att börja med lite mjukare takter. Romer som gör det och är där och startar och som pratar och tar kontakt. Det blir på ett litet och lugnare sätt kanske. Romerna blir lite mer safe kanske. Det ska ju inte handla om romer och icke-romer för båda ska ju mötas men jag tror att i början, när detta ska ske så tror jag att det kan vara lite bättre med mjukare takter och att man kan ha romer för romer först. När man väl är inne så kan man börja vidga sina vyer också. Vi har varit så instängda så länge. Kulturtolk Projektpersonalen uppgav att en av de största utmaningarna i projektet har varit att rekrytera deltagare och få deltagare att komma kontinuerligt. Ett av hindren vid rekryteringen var enligt projektpersonalen Europeiska Socialfondens regler som säger att deltagarna ska vara arbetslösa och inskrivna på arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Under utbildningen ansåg flertalet av deltagarna att dagarna var för långa, vilket delvis berodde på att många deltagare var studieovana. Projektledaren reste därför frågan om huruvida det är strategiskt rätt att driva Newo Drom som ett ESF-projekt då romer har andra förutsättningar och dessa påverkade projektet mer än vad de initialt hade förväntat sig. Samtliga intervjuade betonade vikten av att ha romsk personal med i projektet för att skapa förtroende för verksamheten. Det flöt på ganska bra tills vi skulle ha utbildningsstarten och så kom det inte en enda person. Då hade vi förberett allting innan somrarna och sedan kom semestrarna och såskulle vi börja direkt efter och så kom det inte en person. Då kände jag lite vad det är för frågor som vi jobbar med. Men det löste sig ju och vi hade ju aldrig kommit dit om vi inte hade haft kulturtolkarna och initiativtagaren/projektledaren med oss. Hade vi suttit runt och ringt så hade inte någon kommit. Projektägare Kulturtolkar i starta-eget utbildningen Kulturtolkarna menade att deras roll i projektet har varit att vara ett bollplank, ett stöd och en förebild för deltagarna. De såg också att de genom denna roll har gett deltagarna trygghet. Kulturtolkarna uppgav att det inte var helt lätt att gå in i rollen som kulturtolk i början men att de snabbt växte in i rollen och har känt en stolthet över sitt arbete. Kulturtolkarna uppgav att det ibland har krävt en extra insats för att få deltagare till lektionerna. Det har varit dagar som varit jobbiga. Deltagarna har varit trötta liksom och då har vi suttit och ringt; kom nu liksom. Skit samma om klockan är Klä på dig och kom. Det har varit familjeproblem och fyra månader är långt. Det har varit mycket upp och ner men så fort vi har varit här så har vi fått upp den här glöden och försökt att hålla upp allting. Släpp inte det här nu för du kommer att fixa det här 16

17 för det är ingen som säger att den 1/ ska du ha ett eget företag. Det är inte det som är grejen men någon gång i framtiden kanske förhoppningsvis året efteråt eftersom det är så färskt. Men annars att du har det i ryggraden och du kan och du vet hur du ska gå tillväga. Det är sådana saker som vi har pushat på och gett dem hoppet. Det är ju det som vi har levt med hela tiden att hoppet inte finns. Att vi har känt att det liksom, det är ju ingen idé vi kommer ju ändå inte att kunna göra och inte kunna få. Vem vill hjälpa oss? Det känns nu som att det börjar gå uppåt för romer för det startar så mycket. Kulturtolk Projektpersonalen uppgav att det har fungerat mycket bra med majoriteten av kulturtolkarna och att deltagarna har uppskattat deras stöd och betonat vikten av att de var romer. Projektpersonalen betonade också hur skickligt kulturtolkarna har kunnat balansera sitt arbete mellan romer och majoritetssamhället och att kulturtolkarna har bidragit mycket till projektet och vuxit i sina roller. Ytterligare ett hinder utifrån den Europeiska Socialfondens regler var att kulturtolkarna inte fick ges utbildning inom ramen för projektet då projektet tillhör Programområde 2. Projektledaren såg att det fanns ett större behov av utbildning för kulturtolkarna än vad projektet kunde bidra med för att ge dem en bättre förutsättning att axla rollen som kulturtolk. Utbildningarna Samtliga intervjuade uppgav att alla tre utbildningars (entreprenörsutbildning dagtid, entreprenörsutbildning kvällstid och serveringsutbildningen) genomförande i stort varit en framgång. De intervjuade vittnade om att kombinationen av teori och praktik är lyckad tillsammans med studiebesöken (entreprenörsutbildning dagtid). Under utbildningen uppgav projektpersonalen att bokföring och marknadsföring var de ämnen som uppskattades mest av deltagarna. Projektpersonalen uppgav att tanken med folkbildningspedagogiken och att ha en lärare för hela kursen som själv har erfarenhet av att driva företag fungerade väldigt bra och skapade trygghet i gruppen. På serveringsutbildningen var det svårare att få deltagarna att komma till teoridelarna och projektpersonalen trodde att serveringsutbildningen hade fungerat bättre om de hade fått möjlighet att ha deltagarna i projektet under en längre period för att jobba mer arbetsmarknadsinriktat med dem. Två av de tre intervjuade lärarna betonade att deltagarna hade en hög ambitionsnivå, var vetgiriga och lärde sig snabbt, detta trots den varierande utbildningsnivån hos deltagarna och den generellt låga allmänkunskapen om samhället. De är svaga på det sättet att de inte har några kunskaper om samhället nästan alls, vissa av dem. De kan ingenting om arbetsmarknad, skatter och avgifter och sådana saker. De lever helt utanför samhället. Och lever i någon form av egen gråzon. Men är på det sättet att när de väl får information om hur saker och ting fungerar med skatter och avgifter och pensioner och vart pengarna tar vägen någonstans, som betalas in, att man får tillbaka dem när man blir gammal som pensioner och sjukersättning, så tycker de att det är väldigt vettigt, och de är jätteintresserade av att få arbete. Det här är ju en grupp som man helt och hållet har missat. Man har liksom inte kunnat nå dem. Lärare Projektpersonalen uppgav att Drop-in verksamheten gått över förväntan och betonade vikten av att väva in information i andra sammanhang och aktiviteter. Däremot har det varit svårare att få ut deltagare på praktik. Dels för att intresset från deltagarnas sida inte varit så stort men också att 17

18 praktikanskaffaren från Företagarna Göteborg hade svårigheter att få tag på praktikplatser då hon nämnde att deltagarna kom från ett romskt projekt. Egentligen var det så när hon berättade att det var ett romskt projekt då blev det tvärnit. I början var det positivt och sedan kom det alla möjliga ursäkter. Till slut fick hon ge upp. Hon sa att hon inte fick ut någon. Så hon fick ändra taktik och inte berätta att det var ett romskt projekt. Då gick det bättre och då fick hon ut i butik och så. Projektledare Samtliga intervjuade framhåller samarbetet med projekt Rom san som gynnsamt och att båda projekten befruktar varandra. Här framhålls Rom san som en bidragande orsak till att Newo Drom har rönt ett sådant stort intresse, men även det faktum att projektet är initierat av romer ses som en förklaring till intresset av projektet. Kulturtolken betonar också att det är viktigt för romerna att få kunskap om sin historia för att förstå vem man är och kunna blicka framåt. Man har ju själv lärt sig mycket. Sådant som man inte har brytt sig så mycket om som historien och man har inte brytt sig för man vet att jag hör till den här sidan, jag befinner mig där nere, fuck it. Man har inte brytt sig om det för det har varit som det har varit och man har fokuserat på att överleva. Om man lär sig så mycket så har man också fått mer inblick i vem man är, man landar i det och vart man är på väg också för den delen. Kulturtolk För romer av romer Samtliga intervjuade betonade att projektets främsta framgångsfaktor har varit att projektet tillkom på initiativ av romer och att romer arbetat i projektet. En utmaning i projektet har varit att få deltagare att komma till utbildningarna och utan den romska förankringen hade projektet inte nått ett så stort antal romer som man har gjort. Projektpersonalen uppgav att det är än viktigare utifrån ett tillitsperspektiv att ha romsk personal på fler funktioner i framtida projekt. 5.2 Effekter av projektet De främsta och viktigaste effekterna av projektet, förutom att deltagare gått vidare till jobb eller utbildning, har varit att ge hopp och motivation till romer, samt att mötas för att öka det ömsesidiga förtroendet. Att ge hopp Samtliga intervjuade betonade att projektets största effekt har varit att hoppet om att få ett arbete eller motivationen att börja studera har tänts hos deltagarna. Projektledaren menade att projektet har visat deltagarna att det finns en väg ut ur utanförskapet och att de nu ser nya möjligheter. Jag är fruktansvärt nöjd och jätteglad över vad som hänt. Jag satte upp mål både för projektet men också för mig själv. Vad jag ville uppnå med det här projektet. Vad jag tyckte var viktigast och de målen som jag har satt upp; att lära mitt folk, att visa de vad som finns, att ge hopp. Det var det viktigaste för mig. Alla trodde att det var så jävla kört. Alla trodde att det var så kört. Du är där du är och du kommer aldrig att kunna göra någonting och du är fast här. Du får leva med det som du har blivit serverad och det finns ingen annan väg. Och jag visade dem att det finns en annan väg och det finns hopp och du kan göra allt och hjälpa dem att hitta den kunskapen och hur de ska använda kunskapen. Det är mitt mål och det har jag lyckats att uppnå. Projektledare och initiativtagare 18

19 Kulturtolkarna betonade vikten av att fortsätta att jobba för romerna så att hoppet inte släcks igen. De efterfrågade engagemang från eldsjälar hos romerna och vill ha fler projekt och utbildningar enbart för romer. Det är ju det som har varit synd från tidigare projekt och arbetslivserfarenheter är ju det att när hoppet väl har tänts lite så har det väldigt snabbt släckts. Gång på gång på gång. I princip i 2000 år så har det varit så. Någonstans ligger det undermedvetet och djupt inrotat i romerna. I alla romer skulle jag nog vilja säga; oavsett om man vet eller inte så ligger det där. Det finns ju ingenting som består och även något sådant tror jag också går att förändra. Gör man sådana här projekt och visar att man gör det på riktigt från början. Då märker man ju av det också och då får man ju den här gnistan tänd igen och låter man den brinna så då finns det inga gränser. Kulturtolk Kulturtolkarna gav uttryck för den antiziganism som romer generellt och de själva utsätts för och betonade vikten av att arbeta mot den strukturella diskrimineringen och vikten av att ge romer hopp. Att vi själva har fått vara med i utbildningen och behöver de stöd så finns romer där som stöd. Av romer för romer. Det är starkt och det är verkligen det. Bara vi får komma ur det här förtrycket som ligger så inrotat. Det här steget ut mot vardagen och känna sig som en människa i världen och inte den här instängda minoriteten. Utan först med försiktighet, för romer av romer. Sedan bredda det hela och då behövs inte det romer av romer och då är det ingen skillnad. Jag tror att det är fullt möjligt bara vi fortsätter med sådana här projekt. Kulturtolk Mötas Projektet har fått jobba med det ömsesidiga förtroendet på flera olika nivåer och att mötas har varit den enskilt viktigaste aspekten. Att både romer och personer från majoritetssamhället har fått lyfta de fördomar och de förutfattade meningar som finns och testa dem. Väldigt nyttigt för mig. Jag har ju aldrig varit i kontakt med romer innan direkt. Jag har ju som alla andra haft förutfattade meningar och lärt mig otroligt mycket. Det har varit riktigt givande för min del. Jag har fått nya vänner också. Det är ju en del deltagare som ringer nu efteråt och diskuterar. Fått lära mig om romsk kultur och romsk matlagning. Det har varit väldigt nyttigt för min del och de förutfattade meningar som jag har haft innan de har jag ju fått reviderat helt och hållet. Lärare Mötet mellan romer och projektpersonal, projektägare och enhetschefen på Sensus har genererat en rad lärdomar. Den främsta lärdomen som framkom var kunskapen om det utanförskap som romer befinner sig i och hur det utanförskapet är kopplat till den romska identiteten som förts vidare från generation till generation. För projektledare och initiativtagare samt kulturtolken i projektet har det varit en lärdom att få en insyn i hur samhället fungerar och vikten av att romer delar med sig och berättar om sig och sin kultur. De framhöll också Göteborg stad som en föregångare i romska frågor och såg att Göteborg hade potential att bli en av de mest framgångsrika städerna i Europa i romska frågor. De betonade dock att det ännu finns mycket arbete kvar att göra. Regeringen satte inte upp en strategi på 20 år för ingenting. Den andra sidan är att det händer något hela tiden. Vi lär oss, vi organiserar oss och vi får mer kunskap och vi inser också att fler, både romer och majoritetssamhället, behöver mer kunskap. Det viktiga är att öppna murar och ge av oss, berätta informera så kommer fler att förstå. Projektledare och initiativtagare 19

20 5.3 Samverkansparter Enkäter har skickats ut till Newo Droms samverkansparter i början och slutet av projektet för att mäta om samverkansparterna har fått ökad kunskap om romer. I första enkäten besvarade 27 av 29 personer enkäten och i den uppföljande enkäten tolv av 29 personer. I båda enkäterna ställdes frågan hur stor kunskap har du om följande? i relation till romernas historia, romsk kultur och situationen för romska grupper i Sverige och EU idag. I samtliga tre fall har majoriteten av de svarande förflyttat sig i positiv riktning (se tabell 2-4 i Bilaga 2). Detta tyder på att en majoritet av de tolv personer som besvarat den uppföljande enkäten tack vare projektet har ökat sin kunskap på nämnda områden. Enkätresultatet tyder på att svarspersonerna efter projekt Newo Drom i högre grad känner till vart de kan vända sig för att få mer information om romer, romernas situation, historia och kultur (se tabell 5, Bilaga 1). Däremot märks ingen föränding avseende samverkansparternas medvetenhet om brister i den egna organisationen vad gäller bemötande av romer 16 (se tabell 6, Bilaga 2). I den inledande enkäten uppgav en majoritet av svarspersonerna att de redan innan Newo Drom upplevde ett behov av mer kunskap om romer för att bli mer kunniga i sin yrkesroll. I den uppföljande enkäten uppger en majoritet av deltagarna att de nu upplever att de har nytta av den kunskap som de har tillförts genom projektet (se tabell 7). Detta tyder på att projektet har tillfört relevant kunskap om romer till en majoritet av de samverkansparter som besvarat den uppföljande enkäten. En sådan tolkning stärks av de kvalitativa svaren på frågan vad är den viktigaste insikten eller lärdomen som du har fått genom Newo Drom? De tolvsvar som inkommit kan delas in i tre kategorier Svarspersoner som uttrycker att de tack vare projektet fått ökad kunskap och förståelse för romer. Svarspersoner som anser att projektet bidragit till framsteg och lärdomar i ett arbete som syftar till att öka det ömsesidiga förtroende mellan romer och majoritetssamhället. Svarspersoner som ger uttryck för mer allmänt hållna insikter och lärdomar. Enkätresultatet tyder på att projektet i hög grad levt upp till förväntningarna hos de svarande, då samtliga tolv svarspersoner anger ett positivt värde (se tabell 8, Bilaga 2). 16 Påståendet utgår ifrån att det finns brister i organisationer vad gäller bemötandet av romer och frågar i vilken grad vederbörande är medveten om vilka dessa brister är i den egna organisationen. Detta innebär att svarspersonerna inte gavs möjlighet att helt motsätta sig påståendet genom att svara det finns inga sådana brister i min organisation. Därför kan det inte uteslutas att svarspersoner kan ha valt det mittersta värdet på skalan (3) för att uttrycka just detta; att de inte kan ta ställning för eller emot påståendet eftersom organisationen ifråga inte har några sådana brister. 20

Delutvärdering av projekt Newo Drom

Delutvärdering av projekt Newo Drom Delutvärdering av projekt Newo Drom Om att öka det ömsesidiga förtroendet genom att mötas April 2013 Anette Moberg Contextio Ethnographic Sammanfattning Projektägare till Newo Drom är SDF Östra Göteborg

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Romsk brobyggare implementering av projekt Romane Buca

Romsk brobyggare implementering av projekt Romane Buca KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2014-05-02 Diarienummer UAN-2014-0224 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Romsk brobyggare implementering av projekt Romane

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-02-26 Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport Hassela Movement

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Utvärdering av projekt Fokus Framtid ett projekt. om sfi-undervisning med Meritportfölj

Utvärdering av projekt Fokus Framtid ett projekt. om sfi-undervisning med Meritportfölj Utvärdering av projekt Fokus Framtid ett projekt om sfi-undervisning med Meritportfölj Anette Moberg Mars 2014 1 FoU i Väst/GR Webbupplaga mars 2014 Layout: Infogruppen GR Omslagsbild: : Victoria Heimersson,

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Månadsbrev AKTUELLT I MAJ MÅNADENS HÖJDPUNKT

Månadsbrev AKTUELLT I MAJ MÅNADENS HÖJDPUNKT Romano Tšiviba Nyhetsbrev 2014 Månadsbrev AKTUELLT I MAJ Att sprida innehållet i vitboken och göra det känt för romer i Luleå, kommunanställda men även andra kommuninnevånare är en av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att avslå ansökan.

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att avslå ansökan. Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-30 Vår referens Sigrid Saveljeff Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan Radio 123 GYVF-2014-2725 Sammanfattning Romska

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Slutrapport lärande utvärdering av projekt

Slutrapport lärande utvärdering av projekt Slutrapport lärande utvärdering av projekt Veronica Gunnarsson Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB Sammanfattning Projektet ÖckeröNavet ägs av Öckerö kommun och genomförs med stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb 1 Innehåll Inledning 3 Varför startade Jobbtorg Stockholm Merit? 4 Mål med Merit 7 Arbete med jämställdhet och tillgänglighet 11 Förberedande utbildning

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Tillsammans för romsk inkludering RAPPORT 2012

Tillsammans för romsk inkludering RAPPORT 2012 Tillsammans för romsk inkludering RAPPORT 2012 1 2 INNEHÅLL FÖRORD... 5 INLEDNING...... 6 Bakgrund... 6 Om projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden... 6 SAMVERKAN FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ ARBETSMARKNADEN...

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slututvärdering Funktionell kompetens

Slututvärdering Funktionell kompetens Slututvärdering Funktionell kompetens Anette Moberg September 2013 SAMMANFATTNING Projektet Funktionell kompetens genomfördes av Medarbetarcentrum med stöd av Europeiska socialfonden, programområde 1 (kompetensförsörjning)

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 EU-kommissionens tolkning Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration

Läs mer