Delutvärdering av projekt Newo Drom

Transkript

1 Delutvärdering av projekt Newo Drom Om att öka det ömsesidiga förtroendet genom att mötas April 2013 Anette Moberg Contextio Ethnographic

2 Sammanfattning Projektägare till Newo Drom är SDF Östra Göteborg där Sensus ansvarar för utförardelen. Newo Drom drivs med stöd från Europeiska Socialfonden, programområde 2, utökat arbetskraftsutbud. Projektet pågår mellan och består av en entreprenörsutbildning av romer för romer. Inom ramen för delutvärderingen har intervjuer genomförts med projektägare, projektledare, projektkoordinatör, praktik- och utbildningsansvarig, tre kulturtolkar, tre lärare, fyra deltagare och en enkät gått ut till samtliga 18 deltagare och 27 företrädare för samverkansparter. Samtliga intervjuade uppgav att projektet är lyckat hittills och att den främsta anledningen till detta är att projektet genomförs av romer för romer. Statistiken visar att deltagarnas främsta motivation är att komma ut på arbetsmarknaden, men inte nödvändigtvis genom att starta företag. För de intervjuade deltagarna har medverkan i Newo Drom främst betytt att de har fått hopp om att kunna bryta utanförskapet och få en anställning eller fortsätta med studier. Projektpersonalen har fått viktiga lärdomar om hur ett samarbete med romer kan gå till och vikten av dialog med den romska gruppen. Delutvärderingens resultat visar också på vikten av att romer och icke-romer möts för att arbeta för ett ömsesidigt förtroende mellan romer och majoritetssamhället. De intervjuade deltagarna menade att projektet ingav hopp om att det ska satsas på romer och att romer ska få möjlighet att komma in i majoritetssamhället utan att förneka sitt ursprung. De intervjuade romerna betonade vikten av att ha projekt och aktiviteter riktade endast till romer för att romer ska känna en trygghet och få bekräftat att majoritetssamhället satsningar är seriösa. Några av de intervjuade i projektpersonalen vittnade om att deras fördomar om romer hade fått omvärderas. Den största utmaningen för projektet har varit att rekrytera deltagare. Delutvärderingen visar att ett förväntat deltagarantal på personer i en första utbildningsomgång var alltför optimistiskt. Projektet lyckades rekrytera drygt hälften så många, och sedan ytterligare 11 deltagare till en andra utbildningsomgång. Delutvärderingen visar på fler anledningar till att färre deltagare än beräknat har rekryterats. Europeiska Socialfondens kriterier som kräver att deltagare ska vara arbetslösa på heltid, inskrivna på Arbetsförmedlingen eller hos Socialtjänsten samt skrivna i Göteborg (då Göteborgs stad är medfinansiärer) har varit försvårande omständigheter för rekryteringen. Det framkom även under intervjuerna att det fanns en misstänksamhet bland romer om att satsningar från majoritetssamhället inte är professionella och därmed inte värda att delta i. Det har även visat sig att det är viktigt att information om utbildningen sprids av romer till romer för att skapa legitimitet. Ett sådant förfarande tar lite längre tid men får en starkare effekt. Därför har upplägget med att fortsätta med kvällskurser varit ett bra alternativ. Projektet har genomfört en rad spridningsaktiviteter som bland annat inkluderar spridning på Arbetsmarknadsdepartementet och till kommunstyrelsen i Göteborgs stad. Inom Göteborgs stad har spridning skett genom nätverket för områdeschefer inom Socialtjänsten. I projektet finns ingen budget för transnationella aktiviteter men styrgruppen har ändå tagit beslut om att prioritera transnationella aktiviteter då finns ett stort intresse av projektet på Europanivå och flera samarbeten har inletts. Delutvärderingen visar att både jämställdhet och tillgänglighet tillämpas i projektet. Jämställdhet genom reflektion vid beslut, könsuppdelad statistik och kartläggning av resurser. Tillgänglighet genom att ha kulturtolkar som en stödfunktion och hjälp med språket, ett utbildningsmaterial anpassat för alla samt tillgängliga lokaler. 2

3 Slutsatser Newo Drom som projekt ingår i ett större sammanhang gällande romers situation i Sverige där projektet knyter an till minoritetslagstiftningen, den statliga utredningen Romers rätt, en strategi för Romer i Sverige och satsningen Pilotkommun för romsk inkludering. Newo Drom har också ett nära samarbete med projekt Rom San. Delutvärderingen visar att det inte enbart går att skilja ut resultaten från Newo Drom då de olika projekten och satsningarna går in i varandra. Detta minskar möjligheterna att kunna bedöma effekter som projektet i sig genererat men är en god förutsättning för att resultaten av de olika projekten ska kunna implementeras och bidra till en långsiktig hållbar utveckling för romer generellt. Att Newo Drom ingår i ett större sammanhang har lett till effekter såsom att Göteborgs stad har kunnat ansöka om att bli Pilotkommun för romsk inkludering. Delutvärderingen visar att det troligtvis kommer att utvecklas ytterligare multiplikatoreffekter utifrån det sammanhang i vilket projektet ingår. Delutvärderingen visar att med enkla metoder såsom att ta vara på romska initiativ, att majoritetssamhället inte anser sig ha tolkningsföreträde och att romer och majoritetssamhället arbetar tillsammans för att skapa ömsesidigt förtroende för varandra, är viktiga hörnstenar för att romer ska komma ur utanförskapet. Det krävs dock ett annat sätt för majoritetssamhället att arbeta. Detta nya arbetssätt som baseras på dialog och samråd kan även gynna andra grupper i samhället som upplever att de lever i ett utanförskap. Rekommendationer Delutvärderingen pekar på två framtida diskussions- eller utvecklingsområden. I) Vikten av att ta tillvara lärdomarna och att skapa en förändring både på individuell och strukturell/organisatorisk. Det är viktigt i det framtida arbetet att fundera över kortsiktiga- och långsiktiga målsättningar för att ta vara på de lärdomar och resultat som Newo Drom har genererat. II) I delutvärderingen framkommer vikten av att romska initiativtagare får en hög status i projekt/initiativ för att upprätthålla det romska perspektivet och symboliskt visa andra romer att det romska perspektivet är betydelsefullt samt att skapa romska förebilder. Utifrån delutvärderingens resultat har beslut tagits att dela projektledarskapet mellan projektledaren och projektkoordinatorn för att symboliskt visa på vikten av att projektet är av romer för romer. 3

4 Innehållsförteckning KAPITEL 1. BAKGRUND... 5 KAPITEL 2. GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN FÖLJEFORSKNINGSUPPDRAGET DELUTVÄRDERINGENS METOD OCH SYFTE... 7 KAPITEL 3. NEWO DROM I EN STÖRRE KONTEXT MINORITETSLAGSTIFTNINGEN OCH ROMERS RÄTT EN STRATEGI FÖR ROMER I SVERIGE (SOU 2010:) PILOTKOMMUN FÖR ROMSK INKLUDERING ROM SAN ÄR DU ROM? KAPITEL 4. BESKRIVNING AV PROJEKT NEWO DROM ORGANISERING AV PROJEKTET PROJEKTETS GENOMFÖRANDE PROJEKTSTATISTIK SPRIDNINGSAKTIVITETER KAPITEL 5. PROJEKTPERSONALENS ERFARENHETER PROJEKTIDÉN GENOMFÖRANDE EFFEKTER AV PROJEKTET DET ÖMSESIDIGA FÖRTROENDET JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET KAPITEL 6. DELTAGARE NEWO DROM AV ROMER FÖR ROMER UTBILDNINGEN FÖRTROENDE FÖR MYNDIGHETER SATSA PÅ ROMER KAPITEL 7. SAMMANFATTNING, SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER SAMMANFATTNING DELUTVÄRDERINGENS SLUTSATSER LÄRDOMAR REKOMMENDATIONER REFLEKTIONER ÖVER PROJEKTETS MÅL REFERENSER BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV WORKSHOP DEL 1 LÄRDOMAR BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING AV WORKSHOP DEL 2 LÄRDOMAR IN I PRAKTIKEN 4

5 KAPITEL 1. BAKGRUND Projektet Newo Drom startades på initiativ av Föreningen romer för kulturell utveckling som ett led i att minska den höga arbetslösheten bland romer. Projektets idé är att utgå från romska kvinnor och mäns behov och kompetens inom affärsverksamhet, försäljning, handel och hantverk, och erbjuda en utbildning som öppnar nya vägar till självförsörjning genom den reguljära arbetsmarknaden. Newo Drom vill också minska utanförskap och skapa hopp och möjligheter till en bättre framtid för romer. Projektet pågår under perioden januari 2012 till december 2013 och genomförs med delfinansiering från Europeiska Socialfondens programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Enligt Delegationen för Romska frågor - Romers rätt en strategi för Romer i Sverige SOU 2010:55 ligger arbetslösheten bland romer på70-90 procent. Skäl till den höga arbetslösheten inom gruppen är dels att romers traditionella yrken anses vara föråldrade men även att det finns en antiziganistisk 1 struktur på arbetsmarknaden. I projekt Newo Drom sätts romers kompetens och erfarenheter främst vilket kan bidra till ett utvecklingsarbete av exempelvis olika arbetsmarknadsåtgärder för romer. Projektet arbetar utifrån devisen för romer av romer. Projektkoordinatören liksom de tre kulturtolkarna är romer. Projektets huvudsakliga aktivitet utgörs av en entreprenörsutbildning i teori och praktik. Målsättningen är att romska kvinnor och män ska få möjlighet att lära sig mer om hur man driver företag och utveckla en egen affärsidé. Utbildningen arrangeras av Studieförbundet Sensus. Företagarna Göteborg ansvarar för anskaffning av praktikplatser. Projektet vill även motarbeta den misstro som finns mellan romer och majoritetssamhället. En målsättning är att deltagarna ska få ett ökat förtroende för myndigheter och institutioner genom att få mer kunskap om hur de arbetar. En annan målsättning är att motverka fördomar och bidra till att förändra negativa attityder gentemot romer genom att öka kunskapen om romer och romsk historia i majoritetssamhället. Därför ger projektet föreläsningar om romsk historia och nutidskunskap för projektets samverkansparter. Projektet vill också underlätta för deltagarna att skaffa sig nya nätverk i majoritetssamhället. Projektet har totalt sju delmål. 1. Att kursdeltagarnas, kvinnors och mäns, kompetens har synliggjorts och dokumenterats. 2. Förändrad attityd till sin egen situation. Att självförtroende bland deltagarna, kvinnor och män, som genomfört utbildningen har stärkts. Vilket i sin tur bidrar till att ge hopp och kunskap om möjligheter att påverka sin egen situation. Vilket också kan generera förebilder. 3. Att deltagarnas förtroende för myndigheter/kommun har ökat. 4. Att deltagarna, kvinnor och män har skaffat sig nya nätverk i majoritetssamhället. 5. Förändrad attityd bland samverkansparterna gentemot romer som kan motverka fördomar mot romer på sikt. 1 Rasism riktad mot romer (Nationalencyklopedin) 5

6 6. Att projektets samverkanspartners har fått ökad kunskap om romer - romsk historia, kultur och nutidskunskap. 7. Att ta fram en enkel metodbeskrivning. Följande samverkansparter driver projektet gemensamt där SDF Östra Göteborg är projektägare. SDF Östra Göteborg (projektägare) Göteborgs stad, stadsledningskontoret Föreningen Romer för kulturell utveckling Sensus Västra Sverige Företagarna Göteborg 6

7 KAPITEL 2. GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Detta kapitel förklarar uppdraget och genomförandet av utvärderingen 2.1 Följeforskningsuppdraget Contextio Ethnographic har tilldelats uppdraget att, i enlighet med Europeiska Socialfondens riktlinjer, bedriva följeforskning i samband med projekt Newo Drom. Följeforskning är en form av utvärdering som tillämpar en lärande ansats. Det övergripande syftet med följeforskningen är att styrgrupp och projektledning ska få stöd i att styra projektet mot uppsatta mål. Följeforskning innebär att utvärderaren både har en utvärderande uppgift (måluppfyllelseanalys, att följa och utvärdera projektmetoder, process och resultat) och en processtödjande uppgift (ge synpunkter och råd, föra en kontinuerlig dialog med projektets ledning för att bidra till att utveckla projektet och skapa förutsättningar för att skapa lärande och spridning av erfarenheter i projektet). Lärandet från utvärderaren och utvärderingsrapporterna ska kontinuerligt återkopplas till projektledning, projektägare och styrgrupp och andra berörda parter inom projektet. I april 2013 arrangerade Newo Drom i samverkan med Rom San ett lärseminarie där denna delutvärdering användes som ett underlag för diskussioner om hur projektets resultat och gjorda erfarenheter ska tillvaratas (se s. 10 för mer information om Rom San). 2.2 Delutvärderingens metod och syfte Denna delutvärdering syftar till att utvärdera hur deltagarna och projektpersonalen har uppfattat Newo Drom och vilka effekter projektet har genererat hittills. Delutvärderingen besvarar följande frågeställningar: 1. Hur har deltagarna och projektpersonalen uppfattat Newo Drom? 2. Vilka effekter har projektet genererat hittills? Datainsamling Datainsamlingen ägde rum under perioden december 2012-februari Två fokusgrupper genomfördes. Vid den ena deltog fyra deltagare från Newo Drom. Vid den andra deltog tre kulturtolkar. Enskilda intervjuer genomfördes med projektpersonal och projektägare. Tre lärare har intervjuats via telefon. I augusti och september 2012 genomförde Contextio en enkät som riktade sig till deltagarna respektive samverkansparterna i projektet. En uppföljande enkäten kommer att genomföras mot slutet av projektet för att mäta eventuella effekter som projektet har haft på deltagare och samverkansparter. Enkäten besvarades av samtliga 18 deltagare, varav 10 kvinnor och 8 män. Enkäten till samverkansparterna skickades ut till 29 personer 2 och besvarades av 2 personer vilket ger en 2 Enkäten skickades ut till följande samverkansparter: Stadsledningskontoret, SDF Västra Hisingen, SDF Angered, SDF Centrum/projekt Bazar, Konsument Göteborg, Social resurs, Stadsmuseet/projekt Rom San, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum, Coompanion/Projekt Sfinx, Företagarna i Göteborg samt Sensus studieförbund. 7

8 svarsfrekvens på 93 procent. Könsfördelningen var jämn; 14 kvinnor och 13 män har besvara enkäten. Lägesrapporter, mötesprotokoll, projektdokument och projektstatistik har samlats in som underlag för den andra delutvärderingen. Dataanalys Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band. Utvärderaren lyssnade därefter igenom intervjuerna och skrev ut dem i sammanfattad form. En tematisk analys genomfördes, där svar av samma karaktär sammanfattades under olika rubriker eller avsnitt. Citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit genom analysen. 8

9 KAPITEL 3. NEWO DROM I EN STÖRRE KONTEXT Newo Drom är ett projekt som knyter an till Minoritetslagstiftningen, den statliga utredningen Romers rätt, en strategi för Romer i Sverige och projektet Pilotkommun för romsk inkludering. Newo Drom har även ett nära samarbete med projekt Rom San. Detta kapitel ger en kort bakgrund till hur Newo Drom ingår i ett större sammanhang. 3.1 Minoritetslagstiftningen och Romers rätt en strategi för Romer i Sverige (SOU 2010:) Sedan 1999 erkänns romer som en av fem nationella minoriteter i Sverige och år 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt Minoritetsspråkskonventionen. Detta innebär att Sveriges nationella minoriteter och deras språk erkänns samt att minoritetsspråken ges det stöd som behövs för att språken skall hållas levande 3. Den 1 januari 2010 trädde en ny lag i kraft, Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS 2009:724, som preciserar rättigheterna i språklagen 4. Delegationen för romska frågor tillsattes av regeringen år År 2010 resulterade delegationens arbete i en statlig utredning som beskriver en utbredd antiziganistisk strukturell diskriminering och föreslår åtgärder inom strategiska områden för romsk inkludering 5. Utredningen ligger också till grund för strategin Romsk inkludering Pilotkommun för Romsk inkludering I februari 2012 fattade regeringen beslut om att anta en strategi för romsk inkludering för perioden Det övergripande målet för strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på icke-diskriminering. Strategin ska inte bygga på tillfälliga projektpengar utan på att romer ska kunna ta del av rättigheter såsom utbildning och arbete vilket kräver att myndigheter och kommuner är delaktiga och tar ett aktivt ansvar. Strategin omfattar sex samhällområden; i) utbildning, ii) arbete, iii) bostad, iv) hälsa, social omsorg och trygghet, v) kultur och språk samt vi) civilsamhällets organisering. 7 I april 2012 utsåg regeringen fem kommuner (Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö) till pilotkommuner med uppdrag att under perioden bedriva ett utvecklingsarbete i samarbete med Skolverket, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting och lokala företrädare för romer. Syftet är att ta fram goda exempel på arbetssätt som kan spridas över landet. Det lokala utvecklingsarbetet ska främst ske inom områdena utbildning, arbete, hälsa och social omsorg. Som stöd för arbetet ska särskilda satsningar genomföras: 3 DO hämtat i februari SOU 2010 Delegationen för Romska frågor - Romers rätt en strategi för Romer i Sverige 6 hämtat i februari hämtat i februari

10 Arbetsförmedlingen ska sprida information och kunskap bland romer om den service och stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda och se till att enskilda arbetssökande ges den hjälp de behöver. Skolverket ska genomföra en lägesbeskrivning för romska barn i förskola och förskoleklass och beskriva romska elevers situation och möjlighet att slutföra grundskolan med godkända betyg. Skolverket ska också se till att en lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda brobyggare inom förskola, förskoleklass och grundskola. Pilotkommunerna kan ansöka om medel för utbildning av brobyggare och ansöka om bidrag för att i samarbete med landsting prova på att anlita hälsokommunikatörer med romsk språkoch kulturkompetens. Skolinspektionen bör göra en granskning av hur skolorna i pilotkommunerna uppfyller skollagen om skolplikt för romska barn. 8 Göteborg som pilotkommun för romsk inkludering 9 Efter ett beslut i kommunstyrelsen ansökte Göteborg om att bli en av fem pilotkommuner för romsk inkludering. Det fanns ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen 2010 att ha en dialog med romerna för att hitta ingångar för romer att komma in i samhället. I ansökan uppgav staden projekten Rom San och Newo Drom liksom Agnesbergs folkhögskola och minoritetsdagarna på Röhsska museum som anledningar till att bli en pilotkommun. Att vara en Pilotkommun för romsk inkludering innebär ett statsbidrag på kr per år i tre år och ersättning för anställning av fyra halvtidstjänster som brobyggare i skolan där kommunen ska bekosta den andra delen på de fyra halvtidstjänsterna. Efter beslut i kommunstyrelsen är SDF Östra Göteborg projektägare för Pilotkommunen för romsk inkludering. SDF Östra Göteborg beslöt i sin tur att ta ett befolkningsperspektiv på frågan och lade projektet under Kultur och fritid. Det finns även ett bidrag för att arbeta med hälsa och då främst mot kvinnor och barn. Hälsoteket i Östra Göteborg, Västra Götalandsregionen och SDF Angered ska utreda frågan för att hitta lämpliga arbetsformer och metoder. Enligt ansvarig planeringsledare är det otydligt från statens håll vad arbetet ska innehålla men staden har tolkat det som att Hälsoteket behöver kompetensutvecklas i frågan och att hälsokommunikatörer är en frivillig insats. En romsk samordnare är anställd för att samordna projektet och ska hitta former för det framtida arbetet. Hösten 2012 beslutade Kommunstyrelsen delvis om vilka kostnader kommunen skulle ta för att få in romsk inkludering i en budget. Beslut som togs var: Att finansiera fyra halvtider som brobyggare Att utreda om Romska rådets representanter kan arvoderas Att utreda behovet av ett romskt kultur-, informations- och kunskapscenter med förebild från Malmö. I mars 2013 ska frågan om arvode för Romska rådets representanter upp till beslut i kommunstyrelsen. Utredningen för ett romskt informations-, utbildnings och kulturcenter ska upp i april 2013 för att komma med i budgeten för hämtat i februari Fakta i kapitlet baseras på en informationsträff med planeringsledare från Stadsledningskontoret i februari

11 Utmaningen som Göteborg som pilotkommun nu står inför är att tillsätta en styrgrupp där representanter från Romska rådet och tjänstemän från Göteborgs stad ska utses. 3.3 Rom san är du rom? Rom san- är du rom är ett projekt som finansieras av Europeiska Socialfondens programområde 1. Initiativtagare är Föreningen Romer för kulturell utveckling 10. Projektet syftar till att berätta romernas historia och visa på vad det kan innebära att vara rom i Västsverige idag. Arbetet pågår under och i mars 2013 öppnar en stor utställning på Stadsmuseet. Det produceras också en foto- och intervjubok och en barnbok. Projektet kommer även bjuda in tjänstemän till seminarier och aktiviteter. Samtidigt startar också ett utbildningsprogram för yrkesverksamma i Västsverige. Stadsmuseet jobbar i projektet tätt ihop med romska representanter. Projektet erbjuder kostnadsfria halvdagsutbildningar på teman som; familj, skola och utbildning, arbete och rom i Europa. 10 Fakta i detta avsnitt hämtas från en informationsfolder om projekt Rom San är du rom? 11

12 KAPITEL 4. BESKRIVNING AV PROJEKT NEWO DROM Detta kapitel baseras på lägesrapporter, mötesprotokoll, projektdokument från projektstart i januari 2012 till och med december Organisering av projektet SDF Östra Göteborg är projektägare. Studieförbundet Sensus ansvarar för utförandet av utbildningen och uppföljningen av deltagarna i samarbete med samverkansparterna. Företagarna Göteborg är en samverkanspart med uppgift att tillhandahålla praktikplatser. Övriga samverkansparter är Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Konsument Göteborg och Arbetsförmedlingen. Projektledaren har haft det övergripande ansvaret. Projektkoordinatorn har tillsammans med utbildnings- och praktikansvarig på Sensus utvecklat utbildningen, följt upp deltagarna och rekryterat deltagare. Projektkoordinatorn har varit garanten för att det är ett projekt av romer för romer och att projektet håller ett romskt perspektiv. Utbildnings- och praktikansvarig har, utöver att vara med och utveckla utbildningen, även varit ansvarig för utbildningen och studiebesöken. Projektet hade initialt fyra anställda kulturtolkar som alla var romer och anställda under En av dem gick efter en tid vidare till annan tjänst. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter har varit att rekrytera deltagare, stötta deltagarna med språket under utbildningsdagarna, motivera dem att delta i utbildningen och skapa trygghet i gruppen. Det har funnits tre lärare i utbildningen. Projektet har en styrgrupp som består av projektägaren, projektledaren, projektkoordinatören, enhetschefen för arbetsmarknadsenheten på Stadsledningskontoret, planeringsledare på enheten för mänskliga rättigheter och nationella minoriteter på Stadsledningskontoret, enhetschef på Sensus samt en utvecklingsledare och ekonom från SDF Östra Göteborg. Även Företagarna Göteborg ingår i styrgruppen men har inte varit närvarande på styrgruppsmötena utan träffat projektledningen enskilt. 4.2 Projektets genomförande Inför ansökan genomfördes workshops med samverkansparter i projektet för att undersöka intresset för projektet. Samtidigt togs det beslut från Göteborgs Stad på att det inte skulle vara medfinansiering på deltagarna utifrån deltagarnas ersättningsnivåer. Göteborgs stad gick in med kontanta medel för att täcka upp för medfinansieringen. Under mobiliseringsfasen rekryterades och utbildades fyra romska kulturtolkar som hade erfarenhet av att driva företag. Kulturtolkarna introducerades till utbildningen genom workshops för att tillsammans med Sensus utveckla utbildningen utifrån ett romskt perspektiv och få en introduktion i folkbildningsmetodik. Vid rekryteringen av lärare var projektkoordinatorn och kulturtolkarna delaktiga för att rekrytera lämpliga lärare för gruppen utifrån ett romskt perspektiv. Under våren 2012 inkom intresseanmälningar från 44 personer, varav 21 påbörjade utbildningen i augusti Istället för de planerade fyra grupperna blev det två grupper. Anledningar till att personer som anmält intresse inte påbörjade utbildningen var att man hade hittat ett arbete, redan 12

13 startat företag, inte kunde delta på grund av ekonomiska skäl, läste en annan utbildning, var bortrest samt sjukdom. Under hösten 2012 pågick utbildningen under tolv veckor med möjlighet till ytterligare fyra veckors fördjupningsstudier eller kompletteringar. Utbildningen genomfördes på dagtid, klockan 9 till16. I utbildningen kombinerades teoretiska delar med praktiska moment. Varje deltagare hade en affärsplan som även var deltagarens handlingsplan. Deltagarna fick också skriva CV och fick coachning. På förmiddagen hade grupperna lärarledda lektioner och på eftermiddagen egna studier med affärsplanerna och uppgifter från lärarna där deltagarna hade stöd av kulturtolkarna. Det visade sig att detta upplägg inte fungerade fullt ut då deltagarna behövde mer stöd som inte kulturtolkarna hade kompetens att ge. Situationen löstes genom att en lärare kom in på eftermiddagarna och gav stöd åt båda grupperna. Studiebesök har genomförts på Konsument Göteborg, Kronofogden, Skatteverket, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs tingsrätt och Volvos museum. Några deltagare besökte Egenföretagaredagen som Uno arrangerade i Kortedala. Då endast hälften av de planerade utbildningsplatserna fylldes fanns utrymme i budgeten för att även genomföra en kvällskurs. I januari 2013 startade en kvällskurs där elva deltagare undervisas två kvällar i veckan under 19 veckor. Vissa justeringar har gjorts från dagkursen. Under kvällskursen ägnas mindre tid åt arbete med deltagarnas egna affärsplaner och momentet CV-skrivning utgår. En av de tre kulturtolkarna är även anställd som kulturtolk på kvällskursen. Inom ramen för projektet har även samverkansparterna bjudits in till föreläsningar om Romer i Sverige. 4.3 Projektstatistik Detta avsnitt redovisar deltagarstatistik från dag- och kvällskursen. Avstämningen ägde rum den 19 mars Dagkursen hösten 2012 Två grupper startade med totalt 21 deltagare (62 % kvinnor och 38 % män) varav två deltagare avslutade sitt deltagande under utbildningens två första veckor. 14 deltagare fullföljde utbildningen. Anledningar till att sju personer inte fullföljde utbildningen var: fick arbete (3), utbildningen var för svår (2) varav en gick vidare till SFI, sjukdom (1) och ekonomiska skäl (1). I tabell 1 redovisar vad dagkursens deltagare har gått vidare till. Uppgifterna inhämtades den 19 mars

14 Tabell 1. Deltagarnas sysselsättning fram tom den 19 mars 2013 Sysselsättning Antal Starta eget företa 3-5 Arbete 5 Utbildning 8 Praktik 2 Totalt Av de åtta deltagare som utbildar sig går fem deltagare ekonomiassistentutbildningen, två går på SFI och en person går på kvällskursen. Kvällskursen våren personer anmälde intresse till kvällskursen varav 15 påbörjade kursen. Åtta personer har valt att fortsätta kursen varav 62 % kvinnor och 38 % män. På kvällskursen går en deltagare på praktik under dagtid och en deltagare har fått jobb. 4.4 Spridningsaktiviteter Spridningsaktiviteterna har förekommit på olika nivåer inom Newo Drom. Projektägaren ansvarar för att projektet blir ett hela staden projekt. Den huvudsakliga arenan för detta arbete är ett nätverk i staden för samtliga områdeschefer inom Socialtjänsten. Projektägaren har ett tätt samarbete med områdescheferna på Västra Hisingen och i Angered. Följande spridningsaktiviteter har genomförts inom projekt Newo Drom. Deltagitvid och informerat om Newo Drom vid följande tillfällen: Konferensen En välfungerande arbetsmarknad arrangerad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Arbetsförmedlingen Stockholm Information om projektet och romers historia internt på Sensus Vid möten inom Västra Götalandsregionen Talade på storstadsmöte arrangerat av SKL Svenska kyrkans samarrangemang med Sensus på Kulturnatta med föreläsningar och musik under temat Romer och Resande i Oscar Fredriks kyrka Minoritetsdagarna på Röhsska museet Mänskliga rättighetsdagarna Kulturkalaset, Göteborg Konserten Romer i centrum, Slottskogen i Göteborg Global Week som arrangerades av Göteborgs universitet Övriga spridningsaktiviteter: Informerat i politiskt utskott i Göteborgs stad Informationsmöte med EU-parlamentariker Informerat Göteborgs kommunalförbund Information/dialog i Romska rådet Artiklar i Vårt Göteborg 14

15 Uppstartsmöte och informationsmöten om romers historia för samverkansparter (3 tillfällen) Informerat Erik Ullenhag på Arbetsmarknadsdepartementet Projektet skickar ut ett nyhetsbrev kontinuerligt till samverkansparter (ca 60 personer) Intervju med projektkoordinatorn i P4 angående Pilotkommunerna för romsk inkludering, Newo Drom och Rom San. Projektkoordinatorn har blivit intervjuad i italiensk radio om NewoDrom. Sändningarna är på romanes och har spridning i Italien och i Balkanområdet. Projektkoordinatorn har även blivit intervjuad i en tidning som ges ut av ERG (é Romani Glinda och DO) och i Göteborgs-Posten Gemensamt transnationellt utbyte för Rom San och Newo Drom då projektkoordinatorn deltog i Gypsy Lore SocietyAnnual Meeting and Conference on Roma Studies Utbyte med Roma Community Center Föreläsning om romer på kulturhuset Kåken i Göteborg Besök av representanter från Helsingborgs kommun som också är Pilotkommun för romsk inkludering Vid miniseminarium om romska frågor som arrangerades av Göteborgs universitet tillsammans med Göteborgs stad Projektledaren ingår i ett nätverk där projektledare inom SDN Östra Göteborg träffas och delar med sig av sina erfarenheter i olika projekt Frukostmöte 9 november 2012 I november 2012 bjöd Newo Drom in till ett frukostmöte med projektets samverkansparter. Syftet med frukostmötet var att diskutera hur projektets resultat ska tas tillvara och hur samtliga romska projekt i Göteborgs stad ska kopplas samman för att på bästa sätt åstadkomma hållbara utvecklingsstrukturer. De framgångsfaktorer med projekt Newo Drom som lyftes vid detta möte var följande: Gruppstorlek på 8-10 deltagare Studiebesök Lärare som jobbat utifrån deltagarnas behov Att det i lokalen funnits möjlighet till utbyte mellan deltagare och lärare Kulturtolkarna var förebilder och stöd för deltagarna Tillsammans med andra romer, deltagarna förstår varandras språk och vardag Låta deltagarna och romerna vara ambassadörer till sin egen grupp De främsta lärdomarna som lyftes på seminariet var vikten av att deltagarna har en viss språkkunskap och att förankra samarbetat med Arbetsförmedlingen för att säkra en smidig lösning för ersättning till deltagarna. Sammanfattningsvis framförde romer på mötet att de vill ha mer projekt riktade mot romer. Ytterligare aspekter som framkom var att det är viktigt att våga rikta insatser till romer och att ha med romer hela vägen i arbetet, från rekrytering till spridning av resultat. Kontorschefen för arbetsförmedlingen i Angered menade att Arbetsförmedlingen riktar sig till alla, men att de inte lyckas nå romer i den utsträckning som är nödvändigt. Hon tar med sig tanken att det kanske är nödvändigt att ha insatser som är riktade till romer 15

16 KAPITEL 5. PROJEKTPERSONALENS ERFARENHETER Detta kapitel baseras på intervjuer med projektägare, projektledare, projektkoordinator, utbildningsoch praktikansvarig, tre kulturtolkar och tre lärare. Nedan görs en uppdelning på projektpersonal (projektledare, projektkoordinator och utbildnings- och praktikansvarig) samt kulturtolkar och lärare. 5.1 Projektidén Projektkoordinatorn för Newo Drom var initiativtagare till projektet. Idén kom efter att han hade skrivit ett remissyttrande till utredningen Romers rätt en strategi för Romer i Sverige. Det var främst tre olika idéer som projektkoordinatorn drev. Den ena idén handlade om att minska arbetslösheten bland romer, den andra om hur majoritetssamhället ser på romer och de fördomar som finns mot romer och den tredje om att öka utbildningsnivån hos romerna. Genom kontakter på stadsledningskontoret i Göteborgs stad och inom museet började två projektidéer utvecklas, en startaeget-utbildning för romer och en utställning om romers historia. Samtidigt hade Europeiska Socialfonden en utlysning av projekt riktade mot romer. Det visade sig att starta-eget-utbildningen passade in på Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud, och att utställningen stämde överens med Programområde 1 Främja kompetensutveckling. Det var arbete och vi vet ju hur talangfulla mitt folk är. De är jätteduktiga på en massa saker. Överlevare verkligen. Hur får man in det i världen som den är idag? Världen förändras ju. Vi kom med olika lösningar och ett var att starta egna företag. Om du inte kan få ett jobb så gör ett jobb till dig själv. Projektkoordinator För att sprida idéerna och inflytande bland andra romer kom projektkoordinatorn och planeringsledaren för Enheten för Mänskliga rättigheter och minoriteter på stadsledningskontoret överens om att starta en romsk referensgrupp. Projektkoordinatorn uppgav att han var noga med att samtliga romska grupper var representerade i rådet och att det fanns en samsyn kring uppdraget bland representanterna i rådet. Projektkoordinatorn inspirerades av hur den judiska gruppen hade organiserat sig. Innan sommaren 2012 samlades Romska rådet för första gången. Enligt projektkoordinatorn krävdes det många möten och ett år innan rådet blev stabilt. I och med att Göteborg blev en Pilotkommun för romsk inkludering blev det Romska rådet knutet till det projektet. SDF Östra Göteborg fick frågan om att bli projektägare till projektet. En av anledningar till frågan var att Agnesbergs folkhögskola hade flyttat till Bergsjön. Projektägaren tyckte att det var spännande med ett projekt för minoriteter där behovet kom från minoriteten själv och inte från majoritetssamhället. Jag tyckte att det här var ganska så spännande dels för att det är en minoritet men också att det kom från dem. Ju mer jag satt och sökte på sådant som gjorts så var det inget som romerna själva hade velat ha. Då tyckte jag att det blev lite spännande. Projektägare 16

17 5.2 Genomförande Detta avsnitt fokuserar på genomförandet av projekt Newo Drom. Mobiliseringsfasen Projektet startade sin mobiliseringsfas i januari Kulturtolkarna var med i ett tidigt stadie i projektet och tyckte att idén var bra och att det fanns ett behov av utbildningen. De betonade också vikten av att initiativtagaren till projektet var rom och att projektet är av romer för romer. Klyftan är så stor mellan rom och icke rom och börjar man då med sådana här projekt så är det ju bra att börja med lite mjukare takter. Romer som gör det och är där och startar och som pratar och tar kontakt. Det blir på ett litet och lugnare sätt kanske. Romerna blir lite mer safe kanske. Det ska ju inte handla om romer och icke romer för båda ska ju mötas men jag tror att i början, när detta ska ske så tror jag att det kan vara lite bättre med mjukare takter och att man kan ha romer för romer först. När man väl är inne så kan man börja vidga sina vyer också. Vi har varit så instängda så länge. Kulturtolk Projektpersonalen uppgav att en av de största utmaningarna i projektet var att rekrytera deltagare. Det fanns ett intresse för utbildningen bland romer men då rekryteringen låg innan sommaren medförde glappet till utbildningsstart i augusti att deltagare hade hittat andra sysselsättningar. Av 44 anmälda deltagare påbörjade 21 utbildningen (se avsnitt 4.2 om orsaker). Ett av hindren vid rekryteringen var enligt projektpersonalen Europeiska Socialfondens regler som säger att deltagarna ska vara arbetslösa, alltså inte ha någon form av anställning eller bedriva några studier, och vara inskrivna på Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten. Under utbildningen ansåg flertalet av deltagarna att dagarna var för långa, vilket delvis berodde på att många deltagare var studieovana. Projektledaren reste därför frågan om huruvida det är strategiskt rätt att driva Newo Drom som ett ESF-projekt då romer har andra förutsättningar och dessa påverkade projektet mer än vad de initialt hade förväntat sig. I augusti och september 2012 genomförde Contextio en enkät till projektets samverkansparter. Respondenterna ombads uppskatta hur stor kunskap de hade om romer innan de blev involverade i projektet. Andelen svarspersoner som uppgav att de har ingen eller begränsad kunskap uppgick då till 70 procent vad gäller romsk kultur, 59 procent vad gäller romernas historia och 56 procent vad gäller situationen för romska grupper i Sverige och EU idag. Detta resultat visar att det hos samverkansparterna finns ett behov av den insats i projektet som består i att ge föreläsningar i syfte att öka samverkansparternas kunskap om romer. Kulturtolkar Kulturtolkarna menade att deras roll i projektet har varit att vara ett bollplank, ett stöd och ett föredöme för deltagarna. De såg också att de genom denna roll har gett deltagarna trygghet. Kulturtolkarna uppgav att det inte var helt lätt att gå in i rollen som kulturtolk i början men att de snabbt växte in i rollen. De har varit stolta över sitt arbete och tyckte att det har varit lätt att vara kulturtolk i Newo Drom men kan tänka sig att det är en större utmaning att jobba som kulturtolk/brobyggare i skolan. 17

18 De ser att vi också är här och vi visar att vi kan och vi visar att vi också kan få anställning och vi kan också vara med och hjälpa till och lära ut. Jag tror att det är en stor faktor som är viktig. Att de har fått upp ögonen och de har fått lite mer självkänsla. Via oss då på något sätt. Kulturtolk Projektpersonalen uppgav att det har fungerat mycket bra med majoriteten av kulturtolkarna och att deltagarna har uppskattat deras stöd och betonat vikten av att de var romer. Projektpersonalen betonade också hur skickligt kulturtolkarna har kunnat balansera sitt arbete mellan romer och majoritetssamhället och att kulturtolkarna har bidragit mycket till projektet och vuxit i sina roller. Kulturtolkarna uppgav att det ibland har krävt en extra insats för att få deltagare till lektionerna. Det har varit dagar som varit jobbiga. Deltagarna har varit trötta liksom och då har vi suttit och ringt; kom nu liksom. Skit samma om klockan är Klä på dig och kom. Det har varit familjeproblem och fyra månader är långt. Det har varit mycket upp och ner men så fort vi har varit här så har vi fått upp den här glöden och försökt att hålla upp allting. Släpp inte det här nu för du kommer att fixa det här för det är ingen som säger att den 1/ ska du ha ett eget företag. Det är inte det som är grejen men någon gång i framtiden kanske förhoppningsvis året efteråt eftersom det är så färskt. Men annars att du har det i ryggraden och du kan och du vet hur du ska gå tillväga. Det är sådana saker som vi har pushat på och gett dem hoppet. Det är ju det som vi har levt med hela tiden att hoppet inte finns. Att vi har känt att det liksom, det är ju ingen idé vi kommer ju ändå inte att kunna göra och inte kunna få. Vem vill hjälpa oss? Det känns nu som att det börjar gå uppåt för romer för det startar så mycket. Kulturtolk Ytterligare ett hinder utifrån den Europeiska Socialfondens regler var att kulturtolkarna inte fick ges utbildning inom ramen för projektet då projektet tillhör Programområde 2. Kulturtolkarna fick utbildningen presenterat för sig under workshops som syftade till att utveckla utbildningen. Projektledaren såg att det fanns ett större behov av utbildning för kulturtolkarna än vad projektet kunde bidra med för att ge dem en bättre förutsättning att axla rollen som kulturtolk. Utbildningen Samtliga intervjuade uppgav att utbildningens genomförande i stort har varit mycket lyckad. De intervjuade vittnar om att kombinationen av teori och praktik är lyckad tillsammans med studiebesöken. Kulturtolkarna och lärarna uppgav att det som var mest uppskattat hos deltagarna var inslagen som handlade om bokföring och marknadsföring. Särskilt uppskattat var besöket på tingsrätten där deltagarna fick höra om bokföringsbrott och kunde förstå brottet utifrån kunskaper de fått genom utbildningen. Projektpersonalen uppgav att tanken med folkbildningspedagogiken och att ha en lärare för hela kursen som själv har erfarenhet av att driva företag fungerade mycket bra och skapade trygghet i gruppen. Enligt de intervjuade fungerade det inte särskilt bra för deltagarna att ha självstudier på eftermiddagarna. Därför beslöt man att även ta in en lärare på eftermiddagen, vilket var lyckat då deltagarna fick mer stöd och blev mer fokuserade. Läraren avlastade också kulturtolkarna som tidigare känt sig ansvariga för deltagarna under eftermiddagarna. Kulturtolkarna uppgav att det som fungerat mindre bra är att kommunikationen mellan lärarna inte alltid fungerade tillfredställande. Efter att de påtalade detta blev det bättre. Två av de tre intervjuade lärarna betonade deltagarnas höga ambitionsnivå, vetgirighet och den snabba inlärningen trots den varierande utbildningsnivån hos deltagarna och den generellt låga allmänkunskapen om samhället. Under de tre månader som utbildningen varade gjorde deltagarna 18

19 stora framsteg och hade en snabb inlärning. Främst fann lärarna att deltagarna var intresserade av ekonomi och affärer i allmänhet där några var intresserade av att starta företag. Andra var intresserade av att komma in på arbetsmarknaden men hade låga kunskaper om CV-skrivning och om hur arbetsmarknaden fungerade. De är svaga på det sättet att de inte har några kunskaper om samhället nästan alls, vissa av dem. De kan ingenting om arbetsmarknad, skatter och avgifter och sådana saker heller. De lever helt utanför samhället. Och lever i någon form av egen gråzon. Men är på det sättet att när de väl får information om hur saker och ting fungerar med skatter och avgifter och pensioner och vart pengarna tar vägen någonstans, som betalas in, att man får tillbaka dem när man blir gammal som pensioner och sjukersättning och sådana saker, så tycker de att det är väldigt vettigt, och de är jätteintresserade av att få arbete. Det här är ju en grupp som man helt och hållet har missat. Man har liksom inte kunnat nå den. Lärare Jag var ju beredd på att de skulle ha en låg grundutbildning. Men jag trodde ju, merparten av dem är ju uppvuxna i Sverige och jag trodde ändå att det är klart att man vet hur det fungerar här i Sverige. Det måste jag erkänna att jag blev jätteförvånad när jag förstod att de verkligen har levt i en egen bubbla i det svenska samhället. Och har oftast inte pejling på de mest elementära sakerna. Utbildnings- och praktikansvarig De intervjuade uppgav att det var svårt att hålla motivationen uppe för deltagarna på eftermiddagen då de var studieovana. Projektkoordinatorn menade också att detta också var ämnet för de flesta klagomål som han mottog från deltagare, vilket kunde ha äventyrat hela projektet. Mindre positiva aspekter som projektpersonalen tog upp var att några deltagare hade haft svårt att få ut sin ersättning hos handläggare på Arbetsförmedlingen och inom Socialtjänsten trots att projektet var väl förankrat på chefsnivå. Lärarna hade följande förslag på förbättringar: Att dela in deltagarna i grupper efter kunskapsnivå. Att ha läroböcker i högre utsträckning än lösbladsystem. Att få ha samma lokaler då de under utbildningen fått ha olika lokaler. Att det finns en strukturerad uppföljning av deltagarna efter avslutad utbildning. 5.3 Effekter av projektet Delutvärderingen pekar på effekter av projektet på deltagar-, verksamhets- och transnationell nivå. Deltagarnivå Samtliga intervjuade betonade att utbildningen har varit lyckad för deltagarna och att projektet har visat på vikten av att komma in i rätt sammanhang. Projektkoordinatorn och kulturtolkarna betonade att projektets bästa och största effekt på deltagarnivå var att hoppet och motivationen att få ett arbete eller att börja studera har tänts hos deltagarna. Projektkoordinatorn menade att projektet har visat deltagarna att det finns en väg ut ur utanförskapet och att de nu ser nya möjligheter. 19

20 Jag är fruktansvärt nöjd och jätteglad över vad som hänt. Jag satte upp mål både för projektet men också för mig själv. Vad jag ville uppnå med det här projektet? Vad jag tyckte var viktigast och de målen som jag har satt upp; att lära mitt folk, att visa de vad som finns, att ge hopp. Det var det viktigaste för mig. Alla trodde att det var så jävla kört. Alla trodde att det var så kört. Du är där du är och du kommer aldrig att kunna göra någonting och du är fast här. Du får leva med det som du har blivit serverad och det finns ingen annan väg. Och jag visade dem att det finns en annan väg och det finns hopp och du kan göra allt och hjälpa dem att hitta den kunskapen och hur de ska använda kunskapen. Det är mitt mål och det har jag lyckats att uppnå. Allt det andra vad de säger efteråt det skiter jag fullständigt i och jag lyckades ge dem hopp, ge dem nya vägar och se nya möjligheter. Det är jag mest nöjd med. Projektkoordinatorn Kulturtolkarna betonade vikten av att fortsätta att jobba för romerna så att hoppet inte släcks igen. De efterfrågade engagemang från eldsjälar hos romerna och vill ha fler projekt och utbildningar enbart för romer. De såg ett stort behov av kulturtolkar/brobyggare inom många verksamheter men framförallt inom skolan. Det är ju det som har varit synd från tidigare projekt och arbetslivserfarenheter är ju det att när hoppet väl har tänts lite så har det väldigt snabbt släckts. Gång på gång på gång. I princip i 2000 år så har det varit så. Någonstans ligger det undermedvetet och djupt inrotat i romerna. I alla romer skulle jag nog vilja säga; oavsett om man vet eller inte så ligger det där. Det finns ju ingenting som består och även något sådant tror jag också går att förändra. Gör man sådana här projekt och visar att man gör det på riktigt från början. Då märker man ju av det också och då får man ju den här gnistan tänd igen och låter man den brinna så då finns det inga gränser. Kulturtolk Kulturtolkarna gav uttryck för den antiziganism som romer generellt och de själva utsätts för och betonade vikten av att arbeta mot den strukturella diskrimineringen och vikten av att ge romer hopp. Jag blev upprörd häromdagen för på radion sa de att det fanns tolk för somalier på sjukhus om man ringer till sjukvårdsupplysningen. Då kände jag liksom; Vi då? Det finns så mycket annat. De bryr sig mycket om barn som lider runt om i världen men ingen bryr sig om de romska barnen. Rätt till tolk när de ringer till sjukvårdsupplysningen och så mycket romer det finns i Göteborg som inte kan och förstår svenska och vet inte ens hur de ska börja. De har svårt att ta sig till myndigheterna. Bara det här att söka SFI. Det är ett jättebra steg men hur de tar sig dit och fylla i blanketter. Kulturtolk Att vi själva har fått vara med i utbildningen och behöver de stöd så finns romer där som stöd. Av romer för romer. Det är starkt och det är verkligen det. Bara vi får komma ur det här förtrycket som ligger så inrotat. Det här steget ut mot vardagen och känna sig som en människa i världen och inte den här instängda minoriteten. Utan först med försiktighet, för romer av romer. Sedan bredda det hela och då behövs inte det romer av romer och då är det ingen skillnad. Jag tror att det är fullt möjligt bara vi fortsätter med sådana här projekt. Kulturtolk Verksamhetsnivå Projektet har även uppnått effekter på verksamhetsnivå. Projektet diskuterar samarbetsmöjligheter med projekt Utveckling Nordost (UNO) och Business Region Göteborg som bland annat erbjuder rådgivning för blivande och nystartade företag på Business Centers som finns på flera platser i Göteborg. 20

21 Sensus vill jobba med romer ur ett nationellt perspektiv och har tankar på att utbilda romer i folkbildning och cirkelledarutbildning för att starta en kurs i allmänbildning som är riktad mot romer. Sensus har även planer på att jobba vidare internationellt med folkbildning mot romer i Östeuropa. Sensus och Romska rådet ingår i en ansökan om medborgardialog kring utveckling av boendeformen bygg gemenskaper i samarbete med Chalmers, Kontakter har tagit med Roma Buca 11 för en eventuell samverkan mellan projekten. Samverkansparterna Flertalet av deltagarna var intresserade av att fortsätta att studera till ekonomiassistent. Då flertalet av deltagarna inte nådde kraven från Arbetsförmedlingen att gå ekonomiassistentutbildningen tog projektpersonalen kontakt med Arbetsförmedlingen. Genom ett möte med Arbetsförmedling kunde de få igenom ett projekt för arbetsmarknadsåtgärder i form av en ekonomiassistentutbildning riktat mot romer med ekonomi och redovisning, studiebesök och jobbcoachning under nio veckor. Efter utbildningen kan deltagarna gå på praktik inom ramen för Newo Drom. Projektet har haft studiebesök hos många av samverkansparterna såsom Skatteverket, Kronofogden och Konsument Göteborg. Projektpersonal och lärare uppgav att samarbetet har fungerat bra och att myndigheterna har kunnat förmedla information till en grupp som de annars inte når med sin förebyggande verksamhet. Social resursförvaltningen har främst varit aktiva via projektet Sfinx och Coompanion. Nyföretagarcentrum är med i projektet utifrån att de har ett mentorsprogram men ingen av deltagarna har varit intresserade av detta ännu. Projektägaren menade att Newo Drom tillsammans med Rom San och Pilotkommun för romsk inkludering kan påverka situationen för romer. Projekt Rom San möjliggör utbildningsinsatser om romer och ökar möjligheterna till påverkan mot fördomar. Den stora utmaningen är enligt projektägaren att utveckla arbetet med frågor som rör romers deltagande i majoritetssamhället och få in det i strukturerna för Pilotkommunen för romsk inkludering. För att möjliggöra fortsatt spridning av Newo Drom vill projektägaren få med Arbetsförmedlingen i styrgruppen. Transnationalitet Styrgruppen har beslutat att Newo Droms prioriterade spridningsaktiviteter är transnationella. Det transnationella utbytet vid Gypsy Lore Society Annual Meeting and Conference on Roma Studies resulterade i att kontakter knöts med Roma Community Center i Litauen. Projektkoordinatorn blev inbjuden att bli en framtida partner i diskussionen om implementeringen av EU National Roma Integration Strategies.. Institutionen Roma Community Center i Litauen driver också ett arbetsmarknadsprojekt där romska kvinnor tillverkar romska hantverk. Diskussioner förs om huruvida hantverken kommer att importeras till Rom sans utställning genom att deltagare i Newo Drom startar ett socialt företag och importerar hantverken och säljer dem i samband med Rom Sans utställning. 11 Är ett ESF-projekt som drivs av Sensus i samverkan med för att förbättra romers möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. ( 21