1. Den människostyrda evolutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Den människostyrda evolutionen"

Transkript

1 1 Detaljerad disposition för bok om proteser, robotar och artificiella kroppsdelar Introduktion Om boken Om samtiden, tekniken och människokroppen Varför den måste skrivas Om Milis och Lotten 1. Den människostyrda evolutionen 1.1 Människokroppen i förändring Det inledande kapitlet handlar om hur människokroppen påverkats av evolutionen och hur de livsbetingeler dagens människa har i form av teknik och miljöpeverkan eventuellt påverkar oss genetiskt. Människokroppen genom evolutionen Genernas funktion Samtal med läkaren och forskaren Johan Frostegård författare till Nästan allt om människan (Karolinska Institutet University Press, 2011) Vad som händer med människokroppens utveckling under påverkan av tekniken 1.2 Den bioniska kroppen Avsnittet handlar om vad bionik är och hur man forskar på det. Vad naturen kan lära oss. Biometik: läran om hur man använder sig av processer som finns i naturen och återskapar dem på artificiell väg. Intervju med Robert Full, professor vid Department of Integrativ Biology vid Berkley University, San Fransisco, USA. Full forskar på hur naturen löser olika problem, exempelvis hur geccoödlan kan klättra på lodräta väggar. Den här kunskapen är viktig inom den bioniska forskningen. Keylene Kau som formgivit en armprotes som ser ut som en snäcka

2 2 Protes utformad så att den påminner om en snäcka. Bionik: läran om hur människokroppen kopplas samman med tekniken Intervju med Eythor Bender, CEO på Berkley Bionics, San Fransisco, USA 1.3 Central intervju med Caludia Mitchell Claudia Mitchell är före detta marinkårssoldat som förlorade sin högra arm i en motorcykelolycka. Clauda Mitchell har fått hjälp på ett av världens ledande institut för robotproteser Rehabilitation Institute of Chigago (RIC).

3 3 Marinkårsoldaten Claudia Mitchell med en bionisk arm. 2. Proteser och hjälpmedel Det andra kapitlet är en sorts översikt över de behandlingar som idag är vedertagna inom amputerings- protes- och implantatvården. En hel del behandling har sett likadan ut i flera decennier, men är nu på väg att förändras. Andra behandlingsformer är helt nya. Kapitlet kommer även att handla om hur det kan vara att leva med en protes eller ett implantat. 2.1 Vad är det för skillnad mellan ett par glasögon och en protesarm Diskussion om huruvida det finns någon väsentlig skillnad mellan att använda en benprotes och ett par glasögon Är det någon skillnad på att ha en benprotes som är helt extern och en som man sätter fast med hjälp av inopererade titanskruvar? 2.2 Vilka kroppsdelar kan man ersätta Olika typer av proteser och implantat, framförallt sådant som är klinisk standard. 2.3 Hörapparater

4 4 Ett cochleaimplantat är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva personer möjligheter att uppfatta ljud och tal. Cochleaimplantat är ett alternativ för de personer som får begränsad eller ingen hjälp av en vanlig hörapparat. Cochleaimplantat - hörapparat som bygger inopererade elektroder i hjärnan Jag har ett chip i hjärnan Central intervju med en ung person som har en baha-hörapparat eller ett cochleaimplantat. 2.4 Proteser Beskrivning av tekniken Biomedical engineering Besök på verkstad som tillverkar proteser samt besök på utveckligslaboratorium i Italien Benproteser Beskrivning av de valigaste typerna av benproteser Handproteser Beskrivning av de vanligaste typerna av handproteser. 2.5 Röda Korsets sjukhus Besök på Röda Korsets sjukhus där man provar ut proteser till amputerade Case 2.6 Material Att fästa proteser med titansruvar är en svensk uppfinning som, när den kom var revolutionerande för möjligheten att skapa funktionella proteser. Idag kommer en mängd nya

5 5 material, bland annat tar man fram material som får benet att läka ihop och som sedan tas upp av kroppen. Utvecklingen av nya material är en viktig del av forskningen på proteser och artificiella kroppsdelar. Intervju med Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap vid Uppsala universitet. 2.7 Implantat Invasiva hjärnimplantat är idag en metod att minska symtomen hos patienter med parkinsons sjukdom. Även andra tillstånd så som tvångssyndrom kan förbättras med att elektroder som avger svag elektricitet och därmed stimulerar olika områden i hjärnan. 2.8 Exoskelett Att använda sig av exoskelett kan vara ett sätt att öka rörligheten hos individer med exempelvis ryggmärgsskador. Exosklett från Berkley Bionics Hal

6 6 Den japanska forskaren Yoshiyuki Sankai från uiversitetet i Tsukuba har utvecklat en robotdräkt, ett så kallat exosklett som kommer att användas i rehabiliteringen av personer med skador efter stroke eller olika typer av förlamningar. Kring Hal bilades företaget Cyberdyne som nu har en filial i Sverige och ett samarbete mellan Cyberdyne och Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus. Intervju med Jörgen Borg, professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus (KI) eller Anniko Bartfai neuropsykolog vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus. Robotdräkten HAL som används vid rehabilitering av strokepatienter. 2.9 Kosmetiska proteser Den absolut vanligaste formen av proteser är de kosmetiska proteserna. De allra flesta av de handproteser som används är rent kosmetiska. Men ögonproteser, näsproteser och till och med ansiktsproteser förekommer.

7 7 Chrissy Steltz fick en protes som ersättning för den del av ansiktet hon förlorade vid en olycka Robotarmar och kolfiberben Här tar vi upp de områden där man gjort viktiga framsteg och kommit så långt i utvecklingen att man räknar med att det kommer att vara klinisk standard inom en snar framtid. Vi träffar några av de viktigaste forskarna på området Rehabilitation Institute of Chicago Intervju med Todd Kuiken Physical chef för Medicine and Rehabilitation och Center for Bionic Medicine på Rehabilitation Institute of Chicago Advanced Robotics Technology Systems vid Scuole Superiore Santa Anna Intervju med Cecilia Laschi, professor i biorobotik på institutionen Advanced Robotics Technology Systems vid Scuole Superiore Santa Anna i Pisa, Italien Smart Hand Besök på Handkirurgiska kliniken i Malmö/Lund Intervju med professor emeritus Göran Lundborg som drivit Smart Hand Project Konstgjort känsel

8 8 3. Hjärnan och kroppen Detta kapitel handlar om hur hjärnan och neurologin blir ett allt viktigare forskningsområde när det kommer till att laga eller ersätta skadade kroppsdelar. 3.1 Hur hänger det ihop? Om hjärnan och nervsystemet. Hur olika centra i hjärnan kontrollera olika kroppsdelar. 3.2 Hur påverkar tekniken jaget? Forskare menar att jaget inte bara sitter i hjärnan utan till stor del handlar om kroppsuppfattning. Subjektsbegreppet Hur stor del av jaget sitter i upplevelsen av den egna kroppen? Samtal Thomas Metzinger, professor i teoretisk filosofi vid Johannes Guthenberguniversitetet i Mainz och förrattadre till boken The Egotunnel av (Basic Books, 2009) 3.3 Hjärnan utanför kroppen Intervju med läkaren och kognitionsforskaren forskaren Henrik Ehreson som gjort försök där hans försökspersoner fick utomkroppsliga upplevelser. Cotards symdrom psykisk störning där personen tror att han eller hon inte finns eller saknar centrala delar av kroppen såsom hjärnan eller skelettet. 3.4 Gränssnitt Kroppen kan kanske betraktas som en sorts gränssnitt mellan tanke och handling. Om kroppen är skadad måste man kanske uppfinna nya gränssnitt, nya sätt för personen att röra sig och hantera föremål i rummet. Att utveckla gränssnitt där man kringgår skadade delar av kroppen är ett viktigt område som kan hjälpa många människor med kroppsliga skador Muscle computre interfaces Ganska nyligen har man börjat utveckla gränssnitt mellan människa och dator som baseras enbart på att man rör olika muskler. Denna kunskap är också viktig i utvecklingen av proteser Hjärnan kopplad till olika maskiner Brain computer interfaces

9 9 Intervju med Malin Åberg har doktorerat på maskinell inlärning och mönsterigenkänning av hjärnaktivitet med medicinska tillämpningar. Hon jobbar med att utveckla programvaror som används för att få exempelvis ryggmärgsskadade personer att kunna styra föremål utanför kroppen med hjälp av tanken, det vill säga genom att aktivera olika centra i hjärnan. Det finns kända exempel på personer som är helkroppsförlamade och som genom sensorer inopererade i hjärnan lärt sig styra en datormus. Hur långt har den forskningen kommit idag? Tim Hemmes Central intervju med helkroppsförlamade Tim Hemmes som fått elektroder inopererade i hjärnan och nu kan styra en robotarm. Projektet drivs av forskare på University of Pittsburgh Medical Center, Pittsburg, USA. 4. Den naturliga människan I detta kapitel diskuteras hur vi människor förhåller oss till våra kroppar som estetiska objekt. Diskursen kring människokroppen handlar ofta om motsatsen mellan det perfekta och det icke-perfekta. I många fall strävar vi efter perfektion, men i jakten på skönhet uppstår mängder med problem. Men det förs också en kamp för att det som inte följer de kulturella normerna kring hur en kropp ska se ut också ska betraktas som vackert. 4.1 Kroppen som en arena I alla tider har vi människor använt våra kroppar för att uttrycka oss på olika sätt. Kroppen är en arena för identitetsskapande, för positionering av kön, social grupptillhörighet med mera. Diskussion om skönhetsoperationer 4.2 Aimee Mullens Central intervju Central intervju med idrottaren och modellen Aimee Mullens som framhäver det faktum att hon saknar underben och använder sig av en mängd fantasifulla proteser

10 10 Aimee Mullins 4.3 Den artificiella kroppen Diskussion: Kan en kropp som saknar en kroppsdel vara vacker? Varför är vi ofta så angelägna om att rekonstruera det som saknas? När börjar vi uppfatta något som naturligt vackert? Intervju med konstnären Patricia Piccini som gör skulpturer av fantasivarelser i gränslandet mellan människa och djur.

11 11 Nature's Little Helpers - Skulptur av Patricia Piccini. 4.4 Att skapa nytt Det är inte bara med främmande material vi har möjlighet att omforma våra kroppar och skapa nya kroppsdelar. Idag forskar man även på material som redan från början är kroppsegna eller som så småningom tas upp av kroppen. Hur påverkar det här Nya organ Om den relativt nya tekniken att producera biologiska organ genom att exempelvis odla dem eller skriva ut dem i 3D-skrivare. Urinblåsa odlad i laboratorium Regenererande material Material som används för att sätta fast proteser med som sedan omvandlas till kroppseget material 4.5 Artificiell livmoder Kommer vi att kunna odla människor i framtiden? 5. Kärleken till tekniken I många sammanhang försöker vi dölja tekniken. Den anses vanprydande och onaturlig. Men tekniken bär också på en egen estetik som vi hittar i science fiction men även i vår vardag. Många vardagliga föremål är formgivna för att se tekniska ut. Även kring den teknik som associeras till människokroppen finns det en egen estetik. Det är sådant vi associerar till

12 12 cyborgar, varelser som är både biologiska och maskinella på en och samma gång. Cyborgestetiken hottar vi på alla möjliga håll i samhället och populärkulturen, bland annat dyker den med jämna mellanrum upp inom modet. 5.1 Vad är en cyborg Kort historik, referenser med mera. Jean-Luc Picard från Star Trek: The Next Generation som cyborg. Ett retinaimplantat som hjälpa synskadade att återfå synen. Är den som får ett implantat en cyborg? 5.2 Cyborgen och politiken, människan och naturen Intervju med vetenskapsteoretikern Donna Haraway. 5.3 Den posthumana människan Transhumanismen är en intellektuell och kulturell rörelse som hyllar eller strävar mot att tekniken ska kunna användas för att utrota allt sådant som leder till mänskligt lidande idag, det vill säga sjukdomar, svält fysiska tillkortakommanden med mera.

13 13 Samtal med Anders Sandberg, doktor i datavetenskap, forskare vid Future of Humanity Institute, Oxford University Intervju med Kevin Warwick Professor i cybernetik vid University of Reading, Reading, Berkshire, United Kingdom. Professor Kevin Warwick.

14 Protesen som utsmyckning Kommer de kosmetiska proteserna som idag är klinisk standard, att kompletteras med proteser som bygger på en annan estetik? Intervju med Colin Matsco som designade sportprotesen åt Nike 5.6 Centralintervju med Oscar Pistorius Intervju med den sydafrikanske löpare Oscar Pistorius som trots eller tack vare sina kolfiberproteser kan delta i stora internationella tävlingen på samma villkor som löpare som springer på sina medfödda ben. Är Oscar Pistorius en sorts cyborg?

15 15 Den sydafrikanske löparen Oscar Pistorius. 6. Uppåt framåt I alla årtusenden, kort sagt sedan människan börjande använda verktyg, har hon uppfunnit tekniker för att förstärka och förbättra sina förmågor. Normerna kring kroppen är starka i vår kultur. När är en kropp funktionell och när är en kropp stympad? Transhumanismens dröm om en ny människa med oanade förmågor är eller förblir kanske bara en dröm. Men det finns andra instanser med starka motiv att omskapa människokroppen för att förmå den att nå nya nivåer. Hur ser motiven ut för att skapa en människa med och överträffa det vi trodde var möjligt? 6.2 HULC Om HAL som beskrevs i tidigare kapitlet är en teknik som hjälper individer med nedsatta förmågor att rehabiliteras och kunna återgå till ett liv som liknar det de hade tidigare så kan samma teknik också användas i militära syften. Human Universal Load Carrier HULC skapar soldater som kan gå lägre, bära tyngre och så vidare.

16 Implantatens mörka historia Implantatens möjlighet att förbättra våra kognitiva förmågor Implantaten i hjärnan har en mörk historia. Finns det en risk att implantaten i framtiden kommer att användas för att skapa supermänniskor? Jämför med hur tekniken från HAL kan användas för att skapa supersoldater. Intervjuer på forskare om vad vi kan göra i framtiden. Är det en utopi? 6.4 Får man göra så här? Diskussion om de etiska implikationerna kring att ge sig på människokroppen Intervju med Veronika Johansson, forskare i etik och arbetar som forskare på Neuronano Research Centre. Kanske är det inte individer med högre intelligens vi behäver utan individer med mer utvecklade empatiska förmågor, säger hon.

17 17 7. Robotiken att bygga en människa 7.2 Liten ordlista Robot: En intelligent mekaniskt eller virtuellt föremål som kan utföra uppgifter. Robotar kan vara autonome, det vill säga att de agerar på egen hand, semi- autonoma eller fjärrstyrda. Android: Robot eller en syntetisk organism som utformats för att se människolik ut. Humanoid: Robot med tydligt människolika företräden, exempelvis arm- eller benliknande objekt, men där kravet på ett naturalistiskt människoutseende är lägre. Geminoid: Flera kända robotforskare har tillverkat robotkopior av sig själva eller andra kända personer. Dessa brukar kallas geminoider efter det grekiska ordet för tvilling. Professor Hiroshi Ishiguro från Intelligent Robotics Laboratory, Graduate School of Engineering Science vid Osaka University, Japan och hans geminoid. 7.2Central intervju med Danica Kragic, professor i robotologi Labbet är fullt av prylar. Leksaker, muggar, mjölkförpackningar. Och golvet är täckt av markeringar och små tejpbitar. Här bedriver professor Danica Krigic sin forskning. Prylarna, det är sådant vi hittar i våra hem. Danica är professor i robotoligi på Kungliga teknikska högskolan, KTH i Stockholm och föreståndare för förskarlabbet Centrum för autonoma system. Hennes forskargrupp på KTH arbetar med att utveckla hushållsrobotar. Maskiner som ska kunna hjälpa till med disken, plocka upp saker från golvet eller hålla oss människor sällskap och svara på frågor på frågor om ditten och datten. Men det är en diger uppgifte hon

18 18 och hennes kolleger har framför sig. För hur bygger man en robot som vet hur hårt den ska hålla i en tallrik för att inte tappa den men utan att ha sönder den? Det handlar om att skapa system maskiner som kan kombinera informationen från en massa olika intryck och sedan tolka den rätt, säger Danica som själv är expert på datorseende. Robotarna heter Goofy, Dumbo och Ninni. Än så länge uppvisar de mycket rudimentära funktioner. De lär sig basala saker som att hålla ett glas utan att spräcka det, att ta sig från en punkt till en annan utan att köra på bollen och klädhögen som ligger på golvet eller att plocka ta upp en av flera muggar som står bredvid varandra på ett bord. Vi har redan idag svårt att erbjuda funktionshindrade och äldre allt det de behöver, ska vi i framtiden kunna ta hand om alla som behöver det måste vi ta robotarna och tekniken till hjälp, säger Danica Kragic. Kanske kan man få hjälp att gå på toan när man vill istället för att behöva vänta på att någon ska komma från hemtjänsten. Eller bara plocka upp något som ramlat eller hämta ett glas vatten, säger Danica. Robotarna rör sig på hjul. De ser snare ut att höra hemma på ett industrigolv än i en hemmiljö. Men man kan ändå se att de har något som påminner om en människa. Ett ansikte, två armar. Sensorererna, det är robotarnas sinnen, säger Danica. Precis som vi människor karlägger robotarna omgivningen. Två kameror blir ögon med stereoseende. Kontaktsensorer i de extremiteter som fungerar som händer ger känsel. Mikrofonerna är robotens öron. Rörelsesensorer göra att den vet hur långt det är till väggen. Den plockar in information om sin omgivning och tolkar den. Precis som vi människor. - Men robotarnas stora tillkortakommande är att den inte kan glömma, säger Danica. Det svåra är att få den att förbise sådant den inte behöver och att bara använda sig av information som den kan använda. Den stora utmaningen är att lära dem sålla. Att utveckla maskiner som kan utföra uppgifter på egen hand, ta rätt beslut, veta hur var och när den ska använda sina olika färdigheter kräver nästan någon form av mänskliga egenskaper. Ofta talar man om artificiella intelligenser. Men i vilket avseende är robotarna intelligenta?

19 19 - Intelligensen handlar om att roboten ska kunna interagera med människan på ett sätt som människan förväntar sig, att människan inte ska behöva bli förvånad över vad roboten kan eller inte kan, säger Danica. Den ska förstå sig på oss människor, då blir den intelligent. När en människa håller upp ett föremål och säger ta den här ska roboten kunna koppla samman dialogen men människans gester och ögonrörelser. En hushållsrobot ska inte bara kunna diska, den ska även hämta information om hur vi vill att den ska diska just vår disk. - Robotarna måste kunna lära sig av oss, säger Danica. Att ha en robot som utför allt det där tråkiga vi själva inte har lust att göra låter som en dröm. En annan vikig funktion hos de robotar man forskar på är som sällskap. Companions kallas det på engelska. Någon man kan ställa frågor till, som kan leta rätt på och läsa upp ett recept eller svara på vem som regisserade Ailien 3. En sorts social assistent. När populärkulturen och science fiction-litetraturen sysselsätter sig med robotar är det ofta samma typ av frågeställningar som dryftas. När människan tillverkar robotar till sin avbild blir vi skräckslagna. Enligt den klassiska Frankenstien-logiken försöker människan återskapa formeln för allt mänskligt, men åstadkommer istället ett monster. De robotar vi ser på film, de som vi inte kan skilja från en människa, som replikanterna i Bladerunner som tillslut utvecklar ett eget känsloregister, de finns inte, kanske kommer de aldrig att finnas, säger Danica. Men trots att forskarna inte försöker göra människor kräver utvecklingen av robotarna ändå den allra djupaste kunskapen och förståelsen för det mänskliga. En treåring ser skillnad på en bild av en vit, hårig katt och en vit hårig hundvalp. Men det finns ingen dator som gör det än. Datorerna lär sig utifrån sannolikhet. Det är större chans att en kopp uppträder på en bild tillsammans med ett bord än tillsammans med en häst. I robotens huvud handlar allt om matematik och statistik. Än har vi inte algoritmer som gör att en robot, med synen kan tolka omgivningen på samma intuitiva sätt som vi människor. Människan hjälper roboten att lära instrumentellt. Människan visar relationer mellan objekt för roboten. Men det handlar inte om att man härmar människans intelligens. Det är snarare en sorts övervakad inlärning Människans samröre med robotar väcker frågor om hur vi organiserar vårt samhälle. Idag oroar sig många människor för att tekniken leder till social isolering, att hushållsroboten ersätter mänskliga kontakter.

20 20 Danica berättar hur provocerade människor blir när hon föreslår att man kanske borde överväga att ersätta en hund som är ensam hemma åtta timmar om dagen med ett elektroniskt husdjur i framtiden. En maskin som inte har förmågan att uppleva lidande på det sätt biologiska varelser har. Eller varför inte partners. Har du en fetisch som du har svårt att få utlopp för tillsammans med andra människor, kanske för att det i grunden kan skada folk, varför inte använda robotar? Vore det inte fantastiskt om vi kunde få bort prostitutionen helt? Frågar hon sig retoriskt. Jag vill inte att de produkterna som kommer i framtiden ska främja beteenden som i grund och botten handlar om att skada människor, även om det är robotarna som utsätts. Jag vill inte att tekniken ska höja acceptansen för exempelvis pedofili. Men kan det lösa ett problem som redan finns så är det ju bra. Så hur pass lika oss själva kommer de här robotarna att vara? Vi människor tänker ju själva, men absolut inte okorrelerat till omgivningen. Vi är så påverkade av allt vi möter i våra liv, information, möten med människor, propaganda, medier, livsomständigheter. Vår fria vilja fungerar ju bara utifrån de ramar som satts åt oss. Samma sak är det med robotarna. De är fria inom de ramar vi givit dem. Men kommer en robot någonsin att kunna känna sig levande? - Kunskapen om människan är egentligen det absolut viktigaste för oss när det kommer till robotforskningen. För att kunna skapa robotar till våra avbilder måste vi kartlägga den mänskliga hjärnan i detalj, hur den sorterar och organiserar informationen och framförallt hur den glömmer saker. Den kartläggningen tror jag att vi kommer att kunna göra så småningom. Vi utvecklar vi maskiner och forskningen kräver grundläggande kunskap om människan. Är forskningsprojekt om humanoider egentligen rent självbespeglande? En dag, när vi har kartlagt människan, när vi förstår hjärnan in i minsta detalj och det tror jag att vi skulle kunna göra så kommer vi säkert att kunna återskapa det på artificiell väg. Varför skulle vi inte kunna göra det? Men frågan är om vi verkligen vill det. 7.3 Den mekaniska slaven

21 21 En dag kommer robotar tveklöst att vara en del av våra vardagsliv. Framtidens robotar är personaliserade, det vill säga de anpassar sig efter ägarens önskemål och behov, antingen det gäller att göra hushållsarbete, utföra tjänster, hjälpa till med personlig hygien eller fungera som en sorts sällskap. Men automatiserade dockor har funnits i människans tjänst i årtusenden. Den hellenistiske vetenskapsmannen Heron från Alexandria redogjorde redan på 100-talet f. Kr för hur mekaniska föremål och dockor skulle kunna konstrueras. Och inte förvånande höll sig japanerna redan på 1600-talet med så kallande karakuri ningyo, en sorts mekaniska dockor som användes bland annat vid teceremonier och på teatrar. De mekaniska dockorna fungerade både som en sort underhållning och som en form av tjänare. De hade ett starkt symbolvärde och ansågs representera olika känslor. Många menar att karakuri ningyo förebådade det starka intresse för robotar som finns i japanska kultur idag. En karakuri ningyo tillsammans med det japanska elektronikföretaget Sonys världsberömda robothund AIBO. Men ordet robot har europeiskt ursprung och kommer från den tjeckiske författaren Karel Capeks pjäs Rossums universella robotar som hade premiär Det tjeckiska ordet robata betyder slav eller arbetare. De robotar som förekommer i pjäsen är en sorts artificiella men biologiska varelser som fungerar som slavar och som är ganska nöjda med det. Ordet robots ursprung anger på något vis var tonvikten inom robotforskningen ligger idag. De robotar vi utvecklar för mänsklighetens räkning ska smälta in i vårt samhälle och vår tillvaro på människans villkor. De ska vara i vår tjänst.

22 Robotiquette HRI, Human Robot Interaction är växande forskningsfält som omfattar allt från neurologi, kognitionsforskning och beteendevetenskap till programmering och mekanik. Men framförallt ägnar sig HRI-forskarna åt att studera hur vi människor reagerar när vi umgås med robotar. Studiet av robotar är i själva verket studiet av människan. Högst på agendan ligger att knäcka koden för hur vi människor beter oss och uppfattar världen. En robot vi uppfattar som irriterande eller störande kommer vi aldrig att acceptera i våra liv. Ska man prata med en robot behöver den bete sig som en människa, gestikulera och vara - ja faktiskt - trevlig. Och det måste ske på ett sätt som vi uppfattar som intuitivt. En assistentrobot som ställer frågan Vad kan jag hjälpa till med? på exakt samma sätt flera gånger dagligen kommer vi att börja reta oss på och så småningom avsky. Det menar forskaren Kerstin Dautenhahn. På School of Computer Science, University of Hertfordshire där Dautenhehn är professor arbetar forskarna med att utveckla en sorts sociala regler för hur robotar ska bete sig för att vi människor accepterar dem. Att bygga robotar som agerar på ett sätt som vi människor uppfattar som socialt intelligent kallar forskarna rätt och slätt för robotiquette. 7.5 Robotar med EQ Människan har alltid varit intresserad av processer som simulerar mänskligt beteende. Men fram till 1980-talet sysselsatte sig robotforskningen i första hand med att försöka återskapa och överträffa den mänskliga hjärnans förmåga att kalkylera och lösa problem. På senare år står det dock klart för forskarna att det finns många andra användningsområden för robotar än att underhålla oss och att spela schack. I projektet Aurora som drivs av bland andra tidigare nämnda Kerstin Dautehahn undersöker man hur barn med autistiska drag kan dra nytta av samvaron med robotar. Den lilla androiden Kaspar blir en lekkamrat som hjälper barnen öva på de sociala förmågor som annars ofta kommer naturligt hos barn som inte befinner sig inom autismspektrat. I leken med Kaspar lär sig barnen sådant som att turas om, att imitera den det leker mer, att ta initiativ i leken och att gemensamt uppmärksamma ett föremål eller en företeelse. Motivet för projektet är inte att utveckla en robot som ska ersätta familjens, vänners eller lärarens roll. Men medan människovärlden ofta ter sig oförutsägbar för barn med autism

23 23 agerar robotar på maskiners mer förutsägbara vis, något som kan upplevas som betryggande för ett barn med autism. Den lilla roboten Kaspar ska hjälpa barn med autism att träna på interaktion. Sienceficionförfattaren Isaac Asimov författade på 1950-talet tre berömda lagar som har fått mycket stort genomslag även inom forskarvärlden när det gäller hur vi bör förhålla oss till utvecklingen av intelligenta maskiner. Det tre lagarna lyder: Första lagen: En robot får inte skada en människa, inte heller, genom passivitet låta en människa komma till skada. Andra lagen: En robot måste lyda order från människor förutom då sådan order står i konflikt med första lagen. Tredje lagen: En robot måste skydda sin egen existens så länge det inte står i konflikt med första och andra lagen. Populärkulturen är dock full av robotar som går till angrepp mot mänskligheten. The Terminator (1984) från filmen med samma namn, M.A.R.K. 13 från filmen Hardware (1990) för att nämna ett par. I framtiden kommer robotarna att var betydligt mer intelligenta än de är idag. Kanske till och med intelligentare än vi människor. Det tror i alla fall robotforskaren David Hanson. För att förhindra framtida katastrofer då robotarna tar över, går till attack mot dem som skapat dem, måste vi redan nu, i samma takt som vi utvecklar robottekniken också utveckla robotarnas

24 24 empatiska förmågor. Robotar med känslor, helt enkelt. Men hur skapar man en maskin mer EQ? David Hansons företag Hanson Robotics sysslar med att utveckla vad han kallar empatiska robotar. Robotarna ska ge återkoppling på blickar och ansiktsuttryck från den människa den interagerar med. Om roboten befinner sig tillsammans med en grupp människor kan den urskilja enskilda individer i gruppen och titta från person till person. Lilla Zeno finns redan som en kommersiell produkt. Roboten kan röra ansiktet och uttrycka olika känslotillstånd. Den går, står, leker och interagerar med omgivningen. Men David Hanson menar att Zeno är mer än en leksak. Det är en interaktiv kompanjon som hjälper barnet att lära sig och att utvecklas. David Hanson tillsammans med roboten Zeno och sin 18 månader gamla son (som också hener Zeno).

25 Robotens utseende Utgångspunkten för den robotforskning som bedrivs idag är alltså att robotarna ska kunna bygga relationer med oss människor genom att bete sig på ett sätt som vi som användare kan acceptera. Men de ska inte bara bete sig tilltalande utan även se tilltalande ut. Ett område inom utvecklingen av humanoider är hur de ska utformas för att se så mänskliga ut som möjligt. Men jämna mellanrum lanserar olika forskningslabb runt om i världen ruggigt människolika geminoider och humanoider. Hanson Robotics har gjort en robot som ser ut och pratar som science fictionförfattaren Philip K Dick. Ju mer människolik en robot är, desto större krav ställs också på hur man utformat dess utseenden och funktioner. En av de stora pionjärerna inom robotforskningen, den japanske professorn Masahiro Mori funderade mycket över hur vi förhåller oss till de robotar vi skapar myntade Mori begreppet The Uncanny Valley. Mori menade att det finns en kritisk punkt i utvecklingen av robotar och proteser då det naturalistiska utseendet i kombination

26 26 med dålig funktionalitet gör att vi alienerar oss från objektet snarare än accepterar dem. En robot som ser allt för människolik ut, men som inte beter sig eller fungerar som en människa uppfattas helt enkelt som allt för kuslig uncanny för att vi ska kunna umgås med den obehindrat och den kommer snarare att göra oss illa till mods. Mori förslog därför att man ska inte ska göra robotar helt människolika förrän den dagen man även kan få den att fungera likt en människa. Professor Masahiro Moris schema över The Uncanny Valley Hypotesen om The Uncanny Valley har fått stort inflytande på robotforskningen. Professor Karl F MacDorman vid School of Informatics, Indiana University har intresserat sig för vilken betydelse robotarnas utseende har för hur vi interagerar med dem. Androiden människoroboten - är inte en del av vår naturgivna verklighet, den befinner sig på gränslandet mellan människa och maskin. Det människolika utseendet i kombination med ett robotaktigt beteende blir ett brott mot normerna för hur människor ska vara och se ut.

27 27 Uncanny betyder ungefär kuslig på engelska. Roboten på bilden är förmodligen ett bra exempel på hur en robot som befinner sig i The Uncanny Valley. Hur vi tar till oss androiden beror också på en mängd faktorer hos oss själva. Bland annat på hur väl våra sinnen fungerar, våra egna kognitiva förmågor, om vi sedan tidigare är vana vid androider och vår inställning till teknik i allmämänhet. En äldre eller teknikovan person kan ha svårare att greppa att en android är just en android än en yngre person med stor teknikvana har. Karl MacDorman har gjort flera studier på hur robotens utseende påverkar oss människor. Bland annat har han tittat på hur robotens utseende fungerar för att väcka empati hos oss. När vi utför en handling, exempelvis lyfter en kopp som står på ett bord aktiveras vissa områden i hjärnan. Det är också känt att när en annan person utför en handling medan vi betraktar den, aktiveras motsvarande områden i vår egen hjärna. Det är spegelneuronerna som är aktiva här. I experiment lät Karl MacDorman försökspersoner betrakta en robot som utförde vissa handlingar samtidigt som han mätte vilka områden i försökspersonernas hjärnor som aktiverades. När handlingen utfördes av en android med ett mycket naturalistiskt, mänskligt utseende var aktiviteten i det område som motsvarade androidens handling hjärnan hos försökspersonen betydligt större än när samma handling utfördes av en androiden där man tagit bort det människolika ansiktet. Slutsatsen man kan dra av det här är att vi identifierar oss starkare med människorobotar än med andra robotar.

28 28 Texter till följande rubriker kommer snart. 7.7 Personaliserade robotar # AI Hubert Dreyfus och hans kritik mot AI-forskningen # Turingtestet- hur vet man att en robot är intelligent? # Angelo Cangelogi forskar på hur smarta robotar ska prata # Hushållsrobotarna #Steven van Rump Giraffen 7.8 Vad ska vi ha dem till? # Cynthia Breazeala berättar om användningsområden för robotiken 7. 9 Kommer vi kunna skapa artificiella människor? # Etiska invändningar Slutet på historien robotarna? Studiet av robotarna är egentligen studiet av oss själva. För att förstå hur vi ska utveckla bra och fungerande robotar i framtiden måste vi knäcka koden om människan.

1. Den människostyrda evolutionen

1. Den människostyrda evolutionen 1 Detaljerad disposition för bok om artificiella kroppsdelar Introduktion Om boken Om samtiden, tekniken och människokroppen Varför den måste skrivas Om Milis och Lotten 1. Den människostyrda evolutionen

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 4e november 2014 Intelligens Vad är det? ett mänskligt egenskap Kan det jämföras? Kan det mätas?

Läs mer

mötet med roboten skulle kunna vara en av anledningarna till att de o a uppfattas som mer levande än virtuella karaktärer i virtuella världar.

mötet med roboten skulle kunna vara en av anledningarna till att de o a uppfattas som mer levande än virtuella karaktärer i virtuella världar. Om digitala varelser Digitala varelser med känslor och uttryck, som utvecklar sin förståelse av världen runt omkring sig och blir en del av den. Hur ska vi förhålla oss till dem? Kan man tala om en mänsklig

Läs mer

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Människan och självkörande fordon Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Vilken blir förarens roll? Varför ska man köpa körstöd/självkörande bil (vad får jag för mina pengar)? Jo för att kunna (förslag från klinikdeltagare

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete Helena Eriksson och Anna Isaksson För utveckling av verksamhet, produkter

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

Attityder till robotar i äldrevården: en komparativ studie

Attityder till robotar i äldrevården: en komparativ studie Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Attityder till robotar i äldrevården: en komparativ studie Attitudes towards robots in healthcare for elderly: a comparative study Milena Vasovic Examen: Kandidatexamen,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Extrovert - Introvert

Extrovert - Introvert GRUPP GRÅSA Extrovert - Introvert Var i ansiktet fokuserar människor? Georg Abadir Robin Ljunglöv David Karlsson Kristin Raukola Robin Rörberg Kristina Vegelius Martin Wester 2010-02-24 Innehåll Introduktion...

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun!

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun! & BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT!

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! WATCHES JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! LEONARDO HAR INTE GJORT NÅGOT FEL, MEN VAD ÄR DET SOM BEKYMRAR HONOM? VEM SPRINGER HAN IFRÅN? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! VILL

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Hur tycker du att patienten ska behandlas?

Hur tycker du att patienten ska behandlas? vetenskap & klinik fallpresentationer Hur tycker du att patienten ska behandlas? Tyck till på riksstämman Ett av symposierna på årets riksstämma har rubriken Hur tycker du att patienten ska behandlas?.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

UTBILDNINGAR & KURSER PÅ DISTANS. Öronakupunktur Akupressur Medicinsk mobiliseringsterapeut Massageterapeut Idrottsmassör Massage Kinesiotaping

UTBILDNINGAR & KURSER PÅ DISTANS. Öronakupunktur Akupressur Medicinsk mobiliseringsterapeut Massageterapeut Idrottsmassör Massage Kinesiotaping UTBILDNINGAR & KURSER PÅ DISTANS Öronakupunktur Akupressur Medicinsk mobiliseringsterapeut Massageterapeut Idrottsmassör Massage Kinesiotaping Grundkurs - Öronakupunktur Öronakupunktur är precis som namnet

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Elin Löberg Habiliteringsassistent Iraj Yekerusta Habiliteringsutvecklare Presentation Autism och det pedagogiska arbetssättet Utmanande

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Playtop Street är ett unikt koncept bland interaktiva lekmattor.

Playtop Street är ett unikt koncept bland interaktiva lekmattor. FÖRESTÄLL DIG... Playtop Street är ett unikt koncept bland interaktiva lekmattor. Det är en utomhusyta som fysiskt och mentalt stimulerar och utmanar barn och vuxna som individer och grupper från ett till

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Idag Översikt över kursen Kursmål och metoder Examinationskriterier Inspiration Praktisk information

Läs mer

Sakernas internet. (Internet of Things)

Sakernas internet. (Internet of Things) Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer