1. Den människostyrda evolutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Den människostyrda evolutionen"

Transkript

1 1 Detaljerad disposition för bok om proteser, robotar och artificiella kroppsdelar Introduktion Om boken Om samtiden, tekniken och människokroppen Varför den måste skrivas Om Milis och Lotten 1. Den människostyrda evolutionen 1.1 Människokroppen i förändring Det inledande kapitlet handlar om hur människokroppen påverkats av evolutionen och hur de livsbetingeler dagens människa har i form av teknik och miljöpeverkan eventuellt påverkar oss genetiskt. Människokroppen genom evolutionen Genernas funktion Samtal med läkaren och forskaren Johan Frostegård författare till Nästan allt om människan (Karolinska Institutet University Press, 2011) Vad som händer med människokroppens utveckling under påverkan av tekniken 1.2 Den bioniska kroppen Avsnittet handlar om vad bionik är och hur man forskar på det. Vad naturen kan lära oss. Biometik: läran om hur man använder sig av processer som finns i naturen och återskapar dem på artificiell väg. Intervju med Robert Full, professor vid Department of Integrativ Biology vid Berkley University, San Fransisco, USA. Full forskar på hur naturen löser olika problem, exempelvis hur geccoödlan kan klättra på lodräta väggar. Den här kunskapen är viktig inom den bioniska forskningen. Keylene Kau som formgivit en armprotes som ser ut som en snäcka

2 2 Protes utformad så att den påminner om en snäcka. Bionik: läran om hur människokroppen kopplas samman med tekniken Intervju med Eythor Bender, CEO på Berkley Bionics, San Fransisco, USA 1.3 Central intervju med Caludia Mitchell Claudia Mitchell är före detta marinkårssoldat som förlorade sin högra arm i en motorcykelolycka. Clauda Mitchell har fått hjälp på ett av världens ledande institut för robotproteser Rehabilitation Institute of Chigago (RIC).

3 3 Marinkårsoldaten Claudia Mitchell med en bionisk arm. 2. Proteser och hjälpmedel Det andra kapitlet är en sorts översikt över de behandlingar som idag är vedertagna inom amputerings- protes- och implantatvården. En hel del behandling har sett likadan ut i flera decennier, men är nu på väg att förändras. Andra behandlingsformer är helt nya. Kapitlet kommer även att handla om hur det kan vara att leva med en protes eller ett implantat. 2.1 Vad är det för skillnad mellan ett par glasögon och en protesarm Diskussion om huruvida det finns någon väsentlig skillnad mellan att använda en benprotes och ett par glasögon Är det någon skillnad på att ha en benprotes som är helt extern och en som man sätter fast med hjälp av inopererade titanskruvar? 2.2 Vilka kroppsdelar kan man ersätta Olika typer av proteser och implantat, framförallt sådant som är klinisk standard. 2.3 Hörapparater

4 4 Ett cochleaimplantat är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva personer möjligheter att uppfatta ljud och tal. Cochleaimplantat är ett alternativ för de personer som får begränsad eller ingen hjälp av en vanlig hörapparat. Cochleaimplantat - hörapparat som bygger inopererade elektroder i hjärnan Jag har ett chip i hjärnan Central intervju med en ung person som har en baha-hörapparat eller ett cochleaimplantat. 2.4 Proteser Beskrivning av tekniken Biomedical engineering Besök på verkstad som tillverkar proteser samt besök på utveckligslaboratorium i Italien Benproteser Beskrivning av de valigaste typerna av benproteser Handproteser Beskrivning av de vanligaste typerna av handproteser. 2.5 Röda Korsets sjukhus Besök på Röda Korsets sjukhus där man provar ut proteser till amputerade Case 2.6 Material Att fästa proteser med titansruvar är en svensk uppfinning som, när den kom var revolutionerande för möjligheten att skapa funktionella proteser. Idag kommer en mängd nya

5 5 material, bland annat tar man fram material som får benet att läka ihop och som sedan tas upp av kroppen. Utvecklingen av nya material är en viktig del av forskningen på proteser och artificiella kroppsdelar. Intervju med Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap vid Uppsala universitet. 2.7 Implantat Invasiva hjärnimplantat är idag en metod att minska symtomen hos patienter med parkinsons sjukdom. Även andra tillstånd så som tvångssyndrom kan förbättras med att elektroder som avger svag elektricitet och därmed stimulerar olika områden i hjärnan. 2.8 Exoskelett Att använda sig av exoskelett kan vara ett sätt att öka rörligheten hos individer med exempelvis ryggmärgsskador. Exosklett från Berkley Bionics Hal

6 6 Den japanska forskaren Yoshiyuki Sankai från uiversitetet i Tsukuba har utvecklat en robotdräkt, ett så kallat exosklett som kommer att användas i rehabiliteringen av personer med skador efter stroke eller olika typer av förlamningar. Kring Hal bilades företaget Cyberdyne som nu har en filial i Sverige och ett samarbete mellan Cyberdyne och Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus. Intervju med Jörgen Borg, professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus (KI) eller Anniko Bartfai neuropsykolog vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus. Robotdräkten HAL som används vid rehabilitering av strokepatienter. 2.9 Kosmetiska proteser Den absolut vanligaste formen av proteser är de kosmetiska proteserna. De allra flesta av de handproteser som används är rent kosmetiska. Men ögonproteser, näsproteser och till och med ansiktsproteser förekommer.

7 7 Chrissy Steltz fick en protes som ersättning för den del av ansiktet hon förlorade vid en olycka Robotarmar och kolfiberben Här tar vi upp de områden där man gjort viktiga framsteg och kommit så långt i utvecklingen att man räknar med att det kommer att vara klinisk standard inom en snar framtid. Vi träffar några av de viktigaste forskarna på området Rehabilitation Institute of Chicago Intervju med Todd Kuiken Physical chef för Medicine and Rehabilitation och Center for Bionic Medicine på Rehabilitation Institute of Chicago Advanced Robotics Technology Systems vid Scuole Superiore Santa Anna Intervju med Cecilia Laschi, professor i biorobotik på institutionen Advanced Robotics Technology Systems vid Scuole Superiore Santa Anna i Pisa, Italien Smart Hand Besök på Handkirurgiska kliniken i Malmö/Lund Intervju med professor emeritus Göran Lundborg som drivit Smart Hand Project Konstgjort känsel

8 8 3. Hjärnan och kroppen Detta kapitel handlar om hur hjärnan och neurologin blir ett allt viktigare forskningsområde när det kommer till att laga eller ersätta skadade kroppsdelar. 3.1 Hur hänger det ihop? Om hjärnan och nervsystemet. Hur olika centra i hjärnan kontrollera olika kroppsdelar. 3.2 Hur påverkar tekniken jaget? Forskare menar att jaget inte bara sitter i hjärnan utan till stor del handlar om kroppsuppfattning. Subjektsbegreppet Hur stor del av jaget sitter i upplevelsen av den egna kroppen? Samtal Thomas Metzinger, professor i teoretisk filosofi vid Johannes Guthenberguniversitetet i Mainz och förrattadre till boken The Egotunnel av (Basic Books, 2009) 3.3 Hjärnan utanför kroppen Intervju med läkaren och kognitionsforskaren forskaren Henrik Ehreson som gjort försök där hans försökspersoner fick utomkroppsliga upplevelser. Cotards symdrom psykisk störning där personen tror att han eller hon inte finns eller saknar centrala delar av kroppen såsom hjärnan eller skelettet. 3.4 Gränssnitt Kroppen kan kanske betraktas som en sorts gränssnitt mellan tanke och handling. Om kroppen är skadad måste man kanske uppfinna nya gränssnitt, nya sätt för personen att röra sig och hantera föremål i rummet. Att utveckla gränssnitt där man kringgår skadade delar av kroppen är ett viktigt område som kan hjälpa många människor med kroppsliga skador Muscle computre interfaces Ganska nyligen har man börjat utveckla gränssnitt mellan människa och dator som baseras enbart på att man rör olika muskler. Denna kunskap är också viktig i utvecklingen av proteser Hjärnan kopplad till olika maskiner Brain computer interfaces

9 9 Intervju med Malin Åberg har doktorerat på maskinell inlärning och mönsterigenkänning av hjärnaktivitet med medicinska tillämpningar. Hon jobbar med att utveckla programvaror som används för att få exempelvis ryggmärgsskadade personer att kunna styra föremål utanför kroppen med hjälp av tanken, det vill säga genom att aktivera olika centra i hjärnan. Det finns kända exempel på personer som är helkroppsförlamade och som genom sensorer inopererade i hjärnan lärt sig styra en datormus. Hur långt har den forskningen kommit idag? Tim Hemmes Central intervju med helkroppsförlamade Tim Hemmes som fått elektroder inopererade i hjärnan och nu kan styra en robotarm. Projektet drivs av forskare på University of Pittsburgh Medical Center, Pittsburg, USA. 4. Den naturliga människan I detta kapitel diskuteras hur vi människor förhåller oss till våra kroppar som estetiska objekt. Diskursen kring människokroppen handlar ofta om motsatsen mellan det perfekta och det icke-perfekta. I många fall strävar vi efter perfektion, men i jakten på skönhet uppstår mängder med problem. Men det förs också en kamp för att det som inte följer de kulturella normerna kring hur en kropp ska se ut också ska betraktas som vackert. 4.1 Kroppen som en arena I alla tider har vi människor använt våra kroppar för att uttrycka oss på olika sätt. Kroppen är en arena för identitetsskapande, för positionering av kön, social grupptillhörighet med mera. Diskussion om skönhetsoperationer 4.2 Aimee Mullens Central intervju Central intervju med idrottaren och modellen Aimee Mullens som framhäver det faktum att hon saknar underben och använder sig av en mängd fantasifulla proteser

10 10 Aimee Mullins 4.3 Den artificiella kroppen Diskussion: Kan en kropp som saknar en kroppsdel vara vacker? Varför är vi ofta så angelägna om att rekonstruera det som saknas? När börjar vi uppfatta något som naturligt vackert? Intervju med konstnären Patricia Piccini som gör skulpturer av fantasivarelser i gränslandet mellan människa och djur.

11 11 Nature's Little Helpers - Skulptur av Patricia Piccini. 4.4 Att skapa nytt Det är inte bara med främmande material vi har möjlighet att omforma våra kroppar och skapa nya kroppsdelar. Idag forskar man även på material som redan från början är kroppsegna eller som så småningom tas upp av kroppen. Hur påverkar det här Nya organ Om den relativt nya tekniken att producera biologiska organ genom att exempelvis odla dem eller skriva ut dem i 3D-skrivare. Urinblåsa odlad i laboratorium Regenererande material Material som används för att sätta fast proteser med som sedan omvandlas till kroppseget material 4.5 Artificiell livmoder Kommer vi att kunna odla människor i framtiden? 5. Kärleken till tekniken I många sammanhang försöker vi dölja tekniken. Den anses vanprydande och onaturlig. Men tekniken bär också på en egen estetik som vi hittar i science fiction men även i vår vardag. Många vardagliga föremål är formgivna för att se tekniska ut. Även kring den teknik som associeras till människokroppen finns det en egen estetik. Det är sådant vi associerar till

12 12 cyborgar, varelser som är både biologiska och maskinella på en och samma gång. Cyborgestetiken hottar vi på alla möjliga håll i samhället och populärkulturen, bland annat dyker den med jämna mellanrum upp inom modet. 5.1 Vad är en cyborg Kort historik, referenser med mera. Jean-Luc Picard från Star Trek: The Next Generation som cyborg. Ett retinaimplantat som hjälpa synskadade att återfå synen. Är den som får ett implantat en cyborg? 5.2 Cyborgen och politiken, människan och naturen Intervju med vetenskapsteoretikern Donna Haraway. 5.3 Den posthumana människan Transhumanismen är en intellektuell och kulturell rörelse som hyllar eller strävar mot att tekniken ska kunna användas för att utrota allt sådant som leder till mänskligt lidande idag, det vill säga sjukdomar, svält fysiska tillkortakommanden med mera.

13 13 Samtal med Anders Sandberg, doktor i datavetenskap, forskare vid Future of Humanity Institute, Oxford University Intervju med Kevin Warwick Professor i cybernetik vid University of Reading, Reading, Berkshire, United Kingdom. Professor Kevin Warwick.

14 Protesen som utsmyckning Kommer de kosmetiska proteserna som idag är klinisk standard, att kompletteras med proteser som bygger på en annan estetik? Intervju med Colin Matsco som designade sportprotesen åt Nike 5.6 Centralintervju med Oscar Pistorius Intervju med den sydafrikanske löpare Oscar Pistorius som trots eller tack vare sina kolfiberproteser kan delta i stora internationella tävlingen på samma villkor som löpare som springer på sina medfödda ben. Är Oscar Pistorius en sorts cyborg?

15 15 Den sydafrikanske löparen Oscar Pistorius. 6. Uppåt framåt I alla årtusenden, kort sagt sedan människan börjande använda verktyg, har hon uppfunnit tekniker för att förstärka och förbättra sina förmågor. Normerna kring kroppen är starka i vår kultur. När är en kropp funktionell och när är en kropp stympad? Transhumanismens dröm om en ny människa med oanade förmågor är eller förblir kanske bara en dröm. Men det finns andra instanser med starka motiv att omskapa människokroppen för att förmå den att nå nya nivåer. Hur ser motiven ut för att skapa en människa med och överträffa det vi trodde var möjligt? 6.2 HULC Om HAL som beskrevs i tidigare kapitlet är en teknik som hjälper individer med nedsatta förmågor att rehabiliteras och kunna återgå till ett liv som liknar det de hade tidigare så kan samma teknik också användas i militära syften. Human Universal Load Carrier HULC skapar soldater som kan gå lägre, bära tyngre och så vidare.

16 Implantatens mörka historia Implantatens möjlighet att förbättra våra kognitiva förmågor Implantaten i hjärnan har en mörk historia. Finns det en risk att implantaten i framtiden kommer att användas för att skapa supermänniskor? Jämför med hur tekniken från HAL kan användas för att skapa supersoldater. Intervjuer på forskare om vad vi kan göra i framtiden. Är det en utopi? 6.4 Får man göra så här? Diskussion om de etiska implikationerna kring att ge sig på människokroppen Intervju med Veronika Johansson, forskare i etik och arbetar som forskare på Neuronano Research Centre. Kanske är det inte individer med högre intelligens vi behäver utan individer med mer utvecklade empatiska förmågor, säger hon.

17 17 7. Robotiken att bygga en människa 7.2 Liten ordlista Robot: En intelligent mekaniskt eller virtuellt föremål som kan utföra uppgifter. Robotar kan vara autonome, det vill säga att de agerar på egen hand, semi- autonoma eller fjärrstyrda. Android: Robot eller en syntetisk organism som utformats för att se människolik ut. Humanoid: Robot med tydligt människolika företräden, exempelvis arm- eller benliknande objekt, men där kravet på ett naturalistiskt människoutseende är lägre. Geminoid: Flera kända robotforskare har tillverkat robotkopior av sig själva eller andra kända personer. Dessa brukar kallas geminoider efter det grekiska ordet för tvilling. Professor Hiroshi Ishiguro från Intelligent Robotics Laboratory, Graduate School of Engineering Science vid Osaka University, Japan och hans geminoid. 7.2Central intervju med Danica Kragic, professor i robotologi Labbet är fullt av prylar. Leksaker, muggar, mjölkförpackningar. Och golvet är täckt av markeringar och små tejpbitar. Här bedriver professor Danica Krigic sin forskning. Prylarna, det är sådant vi hittar i våra hem. Danica är professor i robotoligi på Kungliga teknikska högskolan, KTH i Stockholm och föreståndare för förskarlabbet Centrum för autonoma system. Hennes forskargrupp på KTH arbetar med att utveckla hushållsrobotar. Maskiner som ska kunna hjälpa till med disken, plocka upp saker från golvet eller hålla oss människor sällskap och svara på frågor på frågor om ditten och datten. Men det är en diger uppgifte hon

18 18 och hennes kolleger har framför sig. För hur bygger man en robot som vet hur hårt den ska hålla i en tallrik för att inte tappa den men utan att ha sönder den? Det handlar om att skapa system maskiner som kan kombinera informationen från en massa olika intryck och sedan tolka den rätt, säger Danica som själv är expert på datorseende. Robotarna heter Goofy, Dumbo och Ninni. Än så länge uppvisar de mycket rudimentära funktioner. De lär sig basala saker som att hålla ett glas utan att spräcka det, att ta sig från en punkt till en annan utan att köra på bollen och klädhögen som ligger på golvet eller att plocka ta upp en av flera muggar som står bredvid varandra på ett bord. Vi har redan idag svårt att erbjuda funktionshindrade och äldre allt det de behöver, ska vi i framtiden kunna ta hand om alla som behöver det måste vi ta robotarna och tekniken till hjälp, säger Danica Kragic. Kanske kan man få hjälp att gå på toan när man vill istället för att behöva vänta på att någon ska komma från hemtjänsten. Eller bara plocka upp något som ramlat eller hämta ett glas vatten, säger Danica. Robotarna rör sig på hjul. De ser snare ut att höra hemma på ett industrigolv än i en hemmiljö. Men man kan ändå se att de har något som påminner om en människa. Ett ansikte, två armar. Sensorererna, det är robotarnas sinnen, säger Danica. Precis som vi människor karlägger robotarna omgivningen. Två kameror blir ögon med stereoseende. Kontaktsensorer i de extremiteter som fungerar som händer ger känsel. Mikrofonerna är robotens öron. Rörelsesensorer göra att den vet hur långt det är till väggen. Den plockar in information om sin omgivning och tolkar den. Precis som vi människor. - Men robotarnas stora tillkortakommande är att den inte kan glömma, säger Danica. Det svåra är att få den att förbise sådant den inte behöver och att bara använda sig av information som den kan använda. Den stora utmaningen är att lära dem sålla. Att utveckla maskiner som kan utföra uppgifter på egen hand, ta rätt beslut, veta hur var och när den ska använda sina olika färdigheter kräver nästan någon form av mänskliga egenskaper. Ofta talar man om artificiella intelligenser. Men i vilket avseende är robotarna intelligenta?

19 19 - Intelligensen handlar om att roboten ska kunna interagera med människan på ett sätt som människan förväntar sig, att människan inte ska behöva bli förvånad över vad roboten kan eller inte kan, säger Danica. Den ska förstå sig på oss människor, då blir den intelligent. När en människa håller upp ett föremål och säger ta den här ska roboten kunna koppla samman dialogen men människans gester och ögonrörelser. En hushållsrobot ska inte bara kunna diska, den ska även hämta information om hur vi vill att den ska diska just vår disk. - Robotarna måste kunna lära sig av oss, säger Danica. Att ha en robot som utför allt det där tråkiga vi själva inte har lust att göra låter som en dröm. En annan vikig funktion hos de robotar man forskar på är som sällskap. Companions kallas det på engelska. Någon man kan ställa frågor till, som kan leta rätt på och läsa upp ett recept eller svara på vem som regisserade Ailien 3. En sorts social assistent. När populärkulturen och science fiction-litetraturen sysselsätter sig med robotar är det ofta samma typ av frågeställningar som dryftas. När människan tillverkar robotar till sin avbild blir vi skräckslagna. Enligt den klassiska Frankenstien-logiken försöker människan återskapa formeln för allt mänskligt, men åstadkommer istället ett monster. De robotar vi ser på film, de som vi inte kan skilja från en människa, som replikanterna i Bladerunner som tillslut utvecklar ett eget känsloregister, de finns inte, kanske kommer de aldrig att finnas, säger Danica. Men trots att forskarna inte försöker göra människor kräver utvecklingen av robotarna ändå den allra djupaste kunskapen och förståelsen för det mänskliga. En treåring ser skillnad på en bild av en vit, hårig katt och en vit hårig hundvalp. Men det finns ingen dator som gör det än. Datorerna lär sig utifrån sannolikhet. Det är större chans att en kopp uppträder på en bild tillsammans med ett bord än tillsammans med en häst. I robotens huvud handlar allt om matematik och statistik. Än har vi inte algoritmer som gör att en robot, med synen kan tolka omgivningen på samma intuitiva sätt som vi människor. Människan hjälper roboten att lära instrumentellt. Människan visar relationer mellan objekt för roboten. Men det handlar inte om att man härmar människans intelligens. Det är snarare en sorts övervakad inlärning Människans samröre med robotar väcker frågor om hur vi organiserar vårt samhälle. Idag oroar sig många människor för att tekniken leder till social isolering, att hushållsroboten ersätter mänskliga kontakter.

20 20 Danica berättar hur provocerade människor blir när hon föreslår att man kanske borde överväga att ersätta en hund som är ensam hemma åtta timmar om dagen med ett elektroniskt husdjur i framtiden. En maskin som inte har förmågan att uppleva lidande på det sätt biologiska varelser har. Eller varför inte partners. Har du en fetisch som du har svårt att få utlopp för tillsammans med andra människor, kanske för att det i grunden kan skada folk, varför inte använda robotar? Vore det inte fantastiskt om vi kunde få bort prostitutionen helt? Frågar hon sig retoriskt. Jag vill inte att de produkterna som kommer i framtiden ska främja beteenden som i grund och botten handlar om att skada människor, även om det är robotarna som utsätts. Jag vill inte att tekniken ska höja acceptansen för exempelvis pedofili. Men kan det lösa ett problem som redan finns så är det ju bra. Så hur pass lika oss själva kommer de här robotarna att vara? Vi människor tänker ju själva, men absolut inte okorrelerat till omgivningen. Vi är så påverkade av allt vi möter i våra liv, information, möten med människor, propaganda, medier, livsomständigheter. Vår fria vilja fungerar ju bara utifrån de ramar som satts åt oss. Samma sak är det med robotarna. De är fria inom de ramar vi givit dem. Men kommer en robot någonsin att kunna känna sig levande? - Kunskapen om människan är egentligen det absolut viktigaste för oss när det kommer till robotforskningen. För att kunna skapa robotar till våra avbilder måste vi kartlägga den mänskliga hjärnan i detalj, hur den sorterar och organiserar informationen och framförallt hur den glömmer saker. Den kartläggningen tror jag att vi kommer att kunna göra så småningom. Vi utvecklar vi maskiner och forskningen kräver grundläggande kunskap om människan. Är forskningsprojekt om humanoider egentligen rent självbespeglande? En dag, när vi har kartlagt människan, när vi förstår hjärnan in i minsta detalj och det tror jag att vi skulle kunna göra så kommer vi säkert att kunna återskapa det på artificiell väg. Varför skulle vi inte kunna göra det? Men frågan är om vi verkligen vill det. 7.3 Den mekaniska slaven

21 21 En dag kommer robotar tveklöst att vara en del av våra vardagsliv. Framtidens robotar är personaliserade, det vill säga de anpassar sig efter ägarens önskemål och behov, antingen det gäller att göra hushållsarbete, utföra tjänster, hjälpa till med personlig hygien eller fungera som en sorts sällskap. Men automatiserade dockor har funnits i människans tjänst i årtusenden. Den hellenistiske vetenskapsmannen Heron från Alexandria redogjorde redan på 100-talet f. Kr för hur mekaniska föremål och dockor skulle kunna konstrueras. Och inte förvånande höll sig japanerna redan på 1600-talet med så kallande karakuri ningyo, en sorts mekaniska dockor som användes bland annat vid teceremonier och på teatrar. De mekaniska dockorna fungerade både som en sort underhållning och som en form av tjänare. De hade ett starkt symbolvärde och ansågs representera olika känslor. Många menar att karakuri ningyo förebådade det starka intresse för robotar som finns i japanska kultur idag. En karakuri ningyo tillsammans med det japanska elektronikföretaget Sonys världsberömda robothund AIBO. Men ordet robot har europeiskt ursprung och kommer från den tjeckiske författaren Karel Capeks pjäs Rossums universella robotar som hade premiär Det tjeckiska ordet robata betyder slav eller arbetare. De robotar som förekommer i pjäsen är en sorts artificiella men biologiska varelser som fungerar som slavar och som är ganska nöjda med det. Ordet robots ursprung anger på något vis var tonvikten inom robotforskningen ligger idag. De robotar vi utvecklar för mänsklighetens räkning ska smälta in i vårt samhälle och vår tillvaro på människans villkor. De ska vara i vår tjänst.

22 Robotiquette HRI, Human Robot Interaction är växande forskningsfält som omfattar allt från neurologi, kognitionsforskning och beteendevetenskap till programmering och mekanik. Men framförallt ägnar sig HRI-forskarna åt att studera hur vi människor reagerar när vi umgås med robotar. Studiet av robotar är i själva verket studiet av människan. Högst på agendan ligger att knäcka koden för hur vi människor beter oss och uppfattar världen. En robot vi uppfattar som irriterande eller störande kommer vi aldrig att acceptera i våra liv. Ska man prata med en robot behöver den bete sig som en människa, gestikulera och vara - ja faktiskt - trevlig. Och det måste ske på ett sätt som vi uppfattar som intuitivt. En assistentrobot som ställer frågan Vad kan jag hjälpa till med? på exakt samma sätt flera gånger dagligen kommer vi att börja reta oss på och så småningom avsky. Det menar forskaren Kerstin Dautenhahn. På School of Computer Science, University of Hertfordshire där Dautenhehn är professor arbetar forskarna med att utveckla en sorts sociala regler för hur robotar ska bete sig för att vi människor accepterar dem. Att bygga robotar som agerar på ett sätt som vi människor uppfattar som socialt intelligent kallar forskarna rätt och slätt för robotiquette. 7.5 Robotar med EQ Människan har alltid varit intresserad av processer som simulerar mänskligt beteende. Men fram till 1980-talet sysselsatte sig robotforskningen i första hand med att försöka återskapa och överträffa den mänskliga hjärnans förmåga att kalkylera och lösa problem. På senare år står det dock klart för forskarna att det finns många andra användningsområden för robotar än att underhålla oss och att spela schack. I projektet Aurora som drivs av bland andra tidigare nämnda Kerstin Dautehahn undersöker man hur barn med autistiska drag kan dra nytta av samvaron med robotar. Den lilla androiden Kaspar blir en lekkamrat som hjälper barnen öva på de sociala förmågor som annars ofta kommer naturligt hos barn som inte befinner sig inom autismspektrat. I leken med Kaspar lär sig barnen sådant som att turas om, att imitera den det leker mer, att ta initiativ i leken och att gemensamt uppmärksamma ett föremål eller en företeelse. Motivet för projektet är inte att utveckla en robot som ska ersätta familjens, vänners eller lärarens roll. Men medan människovärlden ofta ter sig oförutsägbar för barn med autism

23 23 agerar robotar på maskiners mer förutsägbara vis, något som kan upplevas som betryggande för ett barn med autism. Den lilla roboten Kaspar ska hjälpa barn med autism att träna på interaktion. Sienceficionförfattaren Isaac Asimov författade på 1950-talet tre berömda lagar som har fått mycket stort genomslag även inom forskarvärlden när det gäller hur vi bör förhålla oss till utvecklingen av intelligenta maskiner. Det tre lagarna lyder: Första lagen: En robot får inte skada en människa, inte heller, genom passivitet låta en människa komma till skada. Andra lagen: En robot måste lyda order från människor förutom då sådan order står i konflikt med första lagen. Tredje lagen: En robot måste skydda sin egen existens så länge det inte står i konflikt med första och andra lagen. Populärkulturen är dock full av robotar som går till angrepp mot mänskligheten. The Terminator (1984) från filmen med samma namn, M.A.R.K. 13 från filmen Hardware (1990) för att nämna ett par. I framtiden kommer robotarna att var betydligt mer intelligenta än de är idag. Kanske till och med intelligentare än vi människor. Det tror i alla fall robotforskaren David Hanson. För att förhindra framtida katastrofer då robotarna tar över, går till attack mot dem som skapat dem, måste vi redan nu, i samma takt som vi utvecklar robottekniken också utveckla robotarnas

24 24 empatiska förmågor. Robotar med känslor, helt enkelt. Men hur skapar man en maskin mer EQ? David Hansons företag Hanson Robotics sysslar med att utveckla vad han kallar empatiska robotar. Robotarna ska ge återkoppling på blickar och ansiktsuttryck från den människa den interagerar med. Om roboten befinner sig tillsammans med en grupp människor kan den urskilja enskilda individer i gruppen och titta från person till person. Lilla Zeno finns redan som en kommersiell produkt. Roboten kan röra ansiktet och uttrycka olika känslotillstånd. Den går, står, leker och interagerar med omgivningen. Men David Hanson menar att Zeno är mer än en leksak. Det är en interaktiv kompanjon som hjälper barnet att lära sig och att utvecklas. David Hanson tillsammans med roboten Zeno och sin 18 månader gamla son (som också hener Zeno).

25 Robotens utseende Utgångspunkten för den robotforskning som bedrivs idag är alltså att robotarna ska kunna bygga relationer med oss människor genom att bete sig på ett sätt som vi som användare kan acceptera. Men de ska inte bara bete sig tilltalande utan även se tilltalande ut. Ett område inom utvecklingen av humanoider är hur de ska utformas för att se så mänskliga ut som möjligt. Men jämna mellanrum lanserar olika forskningslabb runt om i världen ruggigt människolika geminoider och humanoider. Hanson Robotics har gjort en robot som ser ut och pratar som science fictionförfattaren Philip K Dick. Ju mer människolik en robot är, desto större krav ställs också på hur man utformat dess utseenden och funktioner. En av de stora pionjärerna inom robotforskningen, den japanske professorn Masahiro Mori funderade mycket över hur vi förhåller oss till de robotar vi skapar myntade Mori begreppet The Uncanny Valley. Mori menade att det finns en kritisk punkt i utvecklingen av robotar och proteser då det naturalistiska utseendet i kombination

26 26 med dålig funktionalitet gör att vi alienerar oss från objektet snarare än accepterar dem. En robot som ser allt för människolik ut, men som inte beter sig eller fungerar som en människa uppfattas helt enkelt som allt för kuslig uncanny för att vi ska kunna umgås med den obehindrat och den kommer snarare att göra oss illa till mods. Mori förslog därför att man ska inte ska göra robotar helt människolika förrän den dagen man även kan få den att fungera likt en människa. Professor Masahiro Moris schema över The Uncanny Valley Hypotesen om The Uncanny Valley har fått stort inflytande på robotforskningen. Professor Karl F MacDorman vid School of Informatics, Indiana University har intresserat sig för vilken betydelse robotarnas utseende har för hur vi interagerar med dem. Androiden människoroboten - är inte en del av vår naturgivna verklighet, den befinner sig på gränslandet mellan människa och maskin. Det människolika utseendet i kombination med ett robotaktigt beteende blir ett brott mot normerna för hur människor ska vara och se ut.

27 27 Uncanny betyder ungefär kuslig på engelska. Roboten på bilden är förmodligen ett bra exempel på hur en robot som befinner sig i The Uncanny Valley. Hur vi tar till oss androiden beror också på en mängd faktorer hos oss själva. Bland annat på hur väl våra sinnen fungerar, våra egna kognitiva förmågor, om vi sedan tidigare är vana vid androider och vår inställning till teknik i allmämänhet. En äldre eller teknikovan person kan ha svårare att greppa att en android är just en android än en yngre person med stor teknikvana har. Karl MacDorman har gjort flera studier på hur robotens utseende påverkar oss människor. Bland annat har han tittat på hur robotens utseende fungerar för att väcka empati hos oss. När vi utför en handling, exempelvis lyfter en kopp som står på ett bord aktiveras vissa områden i hjärnan. Det är också känt att när en annan person utför en handling medan vi betraktar den, aktiveras motsvarande områden i vår egen hjärna. Det är spegelneuronerna som är aktiva här. I experiment lät Karl MacDorman försökspersoner betrakta en robot som utförde vissa handlingar samtidigt som han mätte vilka områden i försökspersonernas hjärnor som aktiverades. När handlingen utfördes av en android med ett mycket naturalistiskt, mänskligt utseende var aktiviteten i det område som motsvarade androidens handling hjärnan hos försökspersonen betydligt större än när samma handling utfördes av en androiden där man tagit bort det människolika ansiktet. Slutsatsen man kan dra av det här är att vi identifierar oss starkare med människorobotar än med andra robotar.

28 28 Texter till följande rubriker kommer snart. 7.7 Personaliserade robotar # AI Hubert Dreyfus och hans kritik mot AI-forskningen # Turingtestet- hur vet man att en robot är intelligent? # Angelo Cangelogi forskar på hur smarta robotar ska prata # Hushållsrobotarna #Steven van Rump Giraffen 7.8 Vad ska vi ha dem till? # Cynthia Breazeala berättar om användningsområden för robotiken 7. 9 Kommer vi kunna skapa artificiella människor? # Etiska invändningar Slutet på historien robotarna? Studiet av robotarna är egentligen studiet av oss själva. För att förstå hur vi ska utveckla bra och fungerande robotar i framtiden måste vi knäcka koden om människan.

1. Den människostyrda evolutionen

1. Den människostyrda evolutionen 1 Detaljerad disposition för bok om artificiella kroppsdelar Introduktion Om boken Om samtiden, tekniken och människokroppen Varför den måste skrivas Om Milis och Lotten 1. Den människostyrda evolutionen

Läs mer

INNEHÅLL 5 KÄRLEKEN TILL TEKNIKEN 1 DEN MÄNNISKOSTYRDA EVOLUTIONEN

INNEHÅLL 5 KÄRLEKEN TILL TEKNIKEN 1 DEN MÄNNISKOSTYRDA EVOLUTIONEN INNEHÅLL 1 DEN MÄNNISKOSTYRDA EVOLUTIONEN 5 KÄRLEKEN TILL TEKNIKEN 2 3 4 PROTESER OCH HJÄLPMDEL HJÄRNAN OCH KROPPEN DEN NATURLIGA MÄNNISKAN Människokroppen i förändring 10 Den bioniska kroppen 15 Central

Läs mer

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan... 9. Förord... 13. symbios... 129. Ordlista... 187 Vidare läsning... 191 Figurer... 197 Register...

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan... 9. Förord... 13. symbios... 129. Ordlista... 187 Vidare läsning... 191 Figurer... 197 Register... Innehåll Förord till den svenska utgåvan... 9 Förord.... 13 kapitel 1 Vad är en robot?... 19 kapitel 2 Vad robotar gör idag... 43 kapitel 3 Biologisk robotik... 71 kapitel 4 Humanoida och androida robotar...

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 4e november 2014 Intelligens Vad är det? ett mänskligt egenskap Kan det jämföras? Kan det mätas?

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Building Watson:! http://www.youtube.com/watch?v=3g2h3dz8rnc!! 29e oktober 2013 Intelligens Vad

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Beatrix von Storch för EFDD-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Beatrix von Storch för EFDD-gruppen 9.2.2017 A8-0005/9 9 Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå följande gemensamma unionsdefinitioner: Artificiell intelligens: ett datoriserat system som kan simulera en del

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

mötet med roboten skulle kunna vara en av anledningarna till att de o a uppfattas som mer levande än virtuella karaktärer i virtuella världar.

mötet med roboten skulle kunna vara en av anledningarna till att de o a uppfattas som mer levande än virtuella karaktärer i virtuella världar. Om digitala varelser Digitala varelser med känslor och uttryck, som utvecklar sin förståelse av världen runt omkring sig och blir en del av den. Hur ska vi förhålla oss till dem? Kan man tala om en mänsklig

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Margit Håkansson Framtidens sjukvård

Margit Håkansson Framtidens sjukvård Framtidens sjukvård En spaning. Klimat Sjukdomspanorama Medicinsk-teknisk utveckling Demografi Ekonomi Patientmakt Hälsoutveckling e-hälsa Morgondagens sjukvård? Den bästa vården är den du inte behöver..

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

SÄRSKOLANS RIKSKONFERENS

SÄRSKOLANS RIKSKONFERENS Start Sigys Sida 1 av 1 SÄRSKOLANS RIKSKONFERENS c 11-12 maj 2015 a Malmö Särskolans rikskonferens är en årligen återkommande konferens för personal som arbetar inom särskolan. Rikskonferensen 2015 är

Läs mer

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 11 27 17:54 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/insidan/barns hjarnor kan paverkas med ratt traning/ Insidan Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning Publicerad

Läs mer

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet

Läs mer

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM Lek för livet Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde

Läs mer

Skapa ditt Liv. Soul and Heart Journey School. Du kan skapa ditt liv bara du gör det på rätt sätt. Tillåt dig att skapa ditt liv! www.sj-school.

Skapa ditt Liv. Soul and Heart Journey School. Du kan skapa ditt liv bara du gör det på rätt sätt. Tillåt dig att skapa ditt liv! www.sj-school. Skapa ditt Liv. Du kan skapa ditt liv bara du gör det på rätt sätt Tillåt dig att skapa ditt liv! Soul and Heart Journey School www.sj-school.se 0 Att skapa med ditt hjärta och känsla Egentligen borde

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Sankta Appollonia Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp

Läs mer

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars

Människan och självkörande fordon. Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Människan och självkörande fordon Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Vilken blir förarens roll? Varför ska man köpa körstöd/självkörande bil (vad får jag för mina pengar)? Jo för att kunna (förslag från klinikdeltagare

Läs mer

Kursplan. Ämnesövergripande

Kursplan. Ämnesövergripande Ämnesövergripande Processen när eleverna aktivt bygger, programmerar, undersöker, skriver och kommunicerar påverkar deras utveckling på många olika sätt. Här finns en unik möjlighet att arbeta gränsöverskridande

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Pranayama Yogisk Andning

Pranayama Yogisk Andning Pranayama Yogisk Andning I alla former av traditionell yoga är andningen den rödaste av alla trådar. Den yogiska kunskapen om andningen och dess mekanismer är stor och djup. För dig som går denna utbildning

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Politisk Teori 2 - Promemoria

Politisk Teori 2 - Promemoria Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa av Christian Arnet och Göran Burenhult Boken är ett initiativ att genom den senaste forskningen inom hälsosam livsstil i ett evolutionärt perspektiv,

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer Innehåll Inledning.... 5 kapitel 1 Drömmar och simuleringar.... 7 kapitel 2 Är materien verklig?... 43 kapitel 3 Är personer verkliga?... 77 kapitel 4 Är tiden verklig?... 109 Slutkommentarer... 143 Referenser

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Autistiskt Initiativ. Serena Hasselblad

Autistiskt Initiativ. Serena Hasselblad Autistiskt Initiativ Serena Hasselblad Serena Hasselblad Civilingenjör och Tekn. Doktor Projektledare och coach Arbetar med kurser, föredrag och handledning inom autism Projektledare för Autistiskt Initiativ

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM LEK FÖR LIVET Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer