INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sjöberg, J & Åkerberg, L

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sjöberg, J & Åkerberg, L"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 Inledning Disposition Definition och klargörande av begrepp Bakgrund Vårt intresse Kunskapssyn Förförståelse Tidigare forskning Källkritik Vår andemening Problemformulering Syfte Frågeställning Vad är Integrerad Psykiatri (IP)? Om Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) Avgränsning Metod Val av metod Etiska övervägande Urval Allmänt om vår urvalsprocess Urval gällande informanter Praktiskt förfarande Intervju som metod Intervjuguide Intervjumetodik Förtjänster och begränsningar med intervjuer Validitet Reliabilitet Empiri Presentation av empiri IP-modellen i verksamheten tillgänglighet och hög struktur Utbildning Information och kommunikation Evidensbasering Samverkan internt och externt Programtrohet Patientarbete - tillgänglighet och hög struktur Patientens väg in i verksamheten Tillgänglighet och struktur Arbetsgruppen som verksamhet - tillgänglighet och hög struktur Samarbete mellan yrkesgrupper Arbetsgruppen som resursgrupp Teori Institutioner, formella organisationer och recept Användning av recept i organisationen Tre utgångspunkter för receptanvändning Konkretisering av översättningen Receptanvändning utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv.. 38 Sjöberg, J & Åkerberg, L

2 6.0 Empiri och teori i analys Institutioner, formella organisationer och recept Modellen i verksamheten tillgänglighet och hög struktur Utbildning Programtrohet och teori Information och kommunikation Programtrohet och teori Evidensbasering Programtrohet och teori Samverkan Programtrohet och teori Programtrohet och teori Patientarbete tillgänglighet och hög struktur Patientens väg in i verksamheten Programtrohet och teori Tillgänglighet och struktur Programtrohet och teori Arbetsgruppen som verksamhet tillgänglighet och hög struktur Samarbete mellan yrkesgrupper Programtrohet och teori Arbetsgruppen som resursgrupp Programtrohet och teori Empiri, teori och analys i diskussion Slutsatser Förslag till vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga 1 - Informationsbilaga Bilaga 2 Samtyckesbilaga Bilaga 3 Tillståndsbilaga Bilaga 4 Beslut om godkännande av projekt Integrerad Psykiatri (IP) som verksamhetsstrategi av Etikprövningsnämnden Bilaga 5 Intervjuguide case manager Bilaga 6 Intervjuguide kurator Bilaga 7 Intervjuguide verksamhetschef Sjöberg, J & Åkerberg, L 2

3 1.0 INLEDNING Inledningsvis vill vi börja med att förklara hur vi har valt att lägga upp vårt arbete. I detta huvudstycke vill vi försöka skapa en grundläggande förståelse hos dig som läsare om vad vår undersökning grundar sig på och hur denna vidareutvecklas. 1.1 Disposition I detta första avsnitt, 1.0 Inledning, har vi valt att initialt definiera några begrepp som vi anser är av vikt att ha kännedom om. Vi lyfter här även fram historiken kring Integrerad Psykiatri (IP) för att ge en uppfattning om vad det är Sedan försöker vi redogör för vad vårt intresse är samt vilken kunskapssyn som ämnet inbegriper. Här efter följer vår förförståelse av ämnet, och vilka utgångspunkter som vi har, med syftet att ge dig som läsare en möjlighet att skapa dig en uppfattning om hur vi tolkar ämnet och förklarar varför vi ser detta som en blygsam studie. Under denna huvudrubrik redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom vårt valda ämne samt hur vi har behandlat våra källor i relation till det material som vi har samlat in under rubriken 1.8 Källkritik. I det andra huvudavsnittet som vi har valt att kalla 2.0 Vår andemening försöker vi sammanställa och tydliggöra vad själva kärnan i vår undersökning är. Detta gör vi i avsnittet som rör problemformulering och syfte. Här har vi även valt att berätta mer ingående om vad Integrerad Psykiatri är, samt även ge en kortfattad redovisning av verksamheten som vi har undersökt, nämligen Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM). Detta huvudavsnitt avlutas med att vi redogör för vilka avgränsningar som vi gjort i arbetet. I 3.0 Metod avsnittet behandlar vi precis det man skulle kunna tro, nämligen metoden i vårt tillvägagångssätt. Hur vi gjort vårt val av metod, vilka etiska övervägande som vi har tagit ställning till samt hur vårt urval har gått till. Vi diskuterar även i detta huvudavsnitt intervju som metod och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna. Avslutningsvis tar vi upp och försöker vi lyfta fram hur vi har förhållit oss till validitet och reliabilitet. Här efter presenteras 4.0 Empiri d v s det material som vi har samlat in genom vår metod. Vi har sedan gjort valet att presentera och förklara vilken teorin ( 5.0 Teori ) som vi har använt oss av. Detta har vi gjort med tanken om att man först ges materialet och sedan verktygen för analys. Vilket då givetvis innebär att analysen ( 6.0 Empiri och teori i analys ) av empirin och teori följer direkt på teoriavsnittet. Dessa tre ämnen följer sedan med in i avsnittet diskussion ( 7.0 Empiri, teori och analys i diskussion ) där vi diskuterar vidare kring vad det är vi har sett i analysen och vad det eventuellt kan innebära. Avslutningsvis presenterar vi våra slutsatser av undersökningen och förslag till vidare forskning. Genomgående har vi ansträngt oss för att försöka göra vår studie begriplig och sammanhängande. Delvis har vi försökt att göra detta genom att inledningsvis i varje huvudavsnitt upplysa om vad man har att vänta. Dessutom har vi valt att bemöda oss med att sammanfatta det som presenterats i slutet av varje huvudavsnitt för att samla upp och påminna läsaren om vad vi anfört. Vi har även försökt att göra presentationen av arbetet så transparant som möjligt, för att du som läsare ska kunna se och följa den röda tråden. Sjöberg, J & Åkerberg, L 3

4 1.2 Definition och klargörande av begrepp För att förenkla förståelsen av vår undersökning väljer vi att redan här presentera och definiera några återkommande begrepp som är av relevans att förstå. Men framförallt för att underlätta för dig som läsare så att du kan tillgodogöra dig innehållet. Integrerad Psykiatri (IP) Svensk version av Integrated Care (IC) som är ett recept för att organisera behandlingen och vården av psykiskt sjuka människor (Falloon m f l, 1997 & Malm, 2002). Case manager Är patientens primära vårdkontakt och den person som samordnar vården utifrån patientens önskemål (Falloon m f l, 1997 & Malm, 2002). Resursgrupp Är uppbyggd utifrån patientens sociala nätverk för att samverka kring patientens livssituation. Medlemmar av gruppen kan vara: anhöriga, vänner samt de professionella som är i kontakt med patienten, t e x boendestödjare, psykoterapeut, personlig assistent och handläggare på försäkringskassan. Dock är det endast med patientens godkännande någon får medverka (Falloon m f l, 1997 & Malm, 2002). Optimal Treatment Project (OTP) Internationell studie som påbörjades 1994 vars huvudsyfte, var att genomföra ett flertal kontrollerade studier av Integrated Care modellen. I Sverige genomfördes OTP-studien av IP i tre kommuner (www.ipebm.se, Falloon m f l, 1997 & Malm, 2002) Assertive Community Treatment (ACT) På svenska Uppsökande samhällsbaserad behandling. Den form av case management modell som används i Integrerad Psykiatri (www.ipebm.se & Malm. 2002). Programtrohet Är det som beskriver i vilken grad verksamheten genomför modellen på det sätt som den är avsedd att användas på. Visar i vilken grad behandlingen faktiskt utförs som den var ämnad och handlar om behandlingens verkliga genomförande och inte dess effekter och resultat (Falloon m f l, 1997). Evidensbaserad medicin (EBM) Uttrycker principen att varje åtgärd i sjukvården skall vara baserad på den bästa (mest tillförlitliga) kunskap som är tillgänglig vid beslutstillfället (www.ne.se). Evidensbaserad Baserad på evidens (www.ne.se). Vi kommer att använda detta begrepp nästan synonymt med evidensbaserad medicin, det vill säga dokumenterade metoder som är baserade på den bästa (mest tillförlitliga) kunskap som är tillgänglig vid beslutstillfället (www.ne.se, Malm, 2002 & Falloon m f l, 1997). Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kallas moderna behandlingsmetoder i vilka kognitiva och beteendeterapeutiska interventioner förenas på ett systematiskt sätt. Exempelvis för behandling av Sjöberg, J & Åkerberg, L 4

5 ångest, depression och schizofreni. Där målet är att förändra beteenden, tankar och känslor (www.ne.se). Evidens FoU Är ett privat sjukvårdsföretag i Lysekil. Tillsammans med Karlstad universitet erbjuder Evidens FoU ett utbildnings- och förändringspaket för kommuner som vill förbättra sitt arbetssätt inom psykiatrin (www.evidens-fou.se). 1.3 Bakgrund Vi kommer nedan att presentera lite historik gällande modellen Integrerad Psykiatri (IP) och dess framväxt i syfte att skapa en förståelse och för att sätta vårt ämne i ett sammanhang. Vi återger kortfattat vad IP frambringas vara och även lite om de studier som har publicerats. Redan här kan man behöva poängtera att vi inte tar ställning i frågan huruvida IP är en effektiv behandlingsmodell eller inte. Resultaten av de studier som redovisas nedan tar vi såtillvida inte ställning till eller går in i diskussion om. Integrerad Psykiatri (IP) är en strategi för att bedriva psykiatrisk vård. Utmärkande för modellen är att den består av såväl behandlingsmetod som riktlinjer för hur verksamheten bör organiseras för att fungera optimalt. Modellen i sin helhet vilar dessutom på evidensbaserad grund (www.ipebm.se & Ursprungligen utvecklades IP ur ett case management projekt drivet av Ian Falloon, vars syfte var att minska lidandet och förbättra omhändertagandet av svårt psykiskt sjuka (www.ipebm.se). Det fanns en tanke om att man genom tidig intervention skulle kunna hindra återfall i sjukdom eller lindra konsekvenserna av sjukdomsskovet. All behandling och alla insatser ska ha sin utgångspunkt i patientens önskemål. Modellen har som syfte att integrera behandlingen i patientens livssituation genom att interventionerna utformas tillsammans med patienten och dennes sociala nätverk samt med myndighetskontakter. Även forskning och forskningsresultat kom att bli en integrerad del av arbetsmodellen (Falloon, m f l, 1997 & Resultaten av detta projekt ledde till att en internationell studie, Optimal Treatment Project (OTP), sjösattes för att i kontrollerade studier kartlägga behandlingseffekterna i olika kontexter såsom kultur och välfärdsystem. Detta gjorde man genom att försöka använda sig av modellen i olika länder utifrån det specifika landets organisering av psykiatrisk vård. Resultaten av dessa internationella projekt har visat på stora behandlingsmässiga vinster i form av minskat behov av psykiatrisk slutenvård. Patienternas sociala funktion har enligt studierna förbättrats och de uppges uppleva en ökad livskvalitet. Dessutom har modellen i en hälsoekonomisk analys visat sig vara samhällsekonomiskt kostnadsneutral (www.ipebm.se, & Falloon m f l, 1997). Under tiden som OTP pågick testades modellen i Sverige under ledning av docent Ulf Malm där metoden utvecklades och anpassades efter svenska förhållanden. Fortlöpande sedan starten av OTP har nationella och internationella forskningsresultat publicerats. Avrapporteringar från dessa studier visade att förbättringarna för patienter som befann sig inom IP programmet var tre gånger så stora som patienter som fick annan behandling. Jämfört med konventionell psykiatrisk behandling har studierna visat på en 40-procentig förbättring för patienterna i sjukdomssymtom och social funktion. Detta framhålls dock förutsätta en hög programtrohet, det vill säga att den behandlande personalen följer manualerna. Den internationella OTP-studien menar också att det i alla fall Sjöberg, J & Åkerberg, L 5

6 krävs en 75- procentig programtrohet för att ha möjlighet att uppnå dessa ovanstående resultat (Malm, Ulf - Mail 21/4 2008, Falloon m f l, 2004, & Psykiatrisamordnaren i Sverige har lagt fram ett förslag som godtogs 2006 av regeringen om att man skulle införa case management modellen i Sverige för vård av psykiskt sjuka. Avtal har också slutits med Evidens FoU och Karlstad Universitet om att utbilda, ge handledning och ge utförarstöd till de kommuner som använder sig av IP som modell (www.evidens-fou.se). Sett ur en nationell kontext finns det flera stora projekt som syftar till att utforma eller förändra vården i linje med IP-modellens koncept om psykiatrisk vård. Skånsk livskraft och Miltonprojektet inbegriper båda liksom IP-modellen en förändrad attityd inom psykiatrin om hur vården ska bedrivas (Revisionsrapport, 1.4 Vårt intresse Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i vår tidigare kunskap och en nyfikenhet kring organisatoriska recept för styrning av verksamheter. Inhämtad kunskap under vår utbildning till verksamhetsutvecklare har gett oss olika perspektiv och ansatser att problematisera huruvida det egentligen går att styra verksamheter. Vi har under vår utbildning anammat ett relativt kritiskt förhållningssätt till möjligheterna att överhuvudtaget strategiskt implementera och styra organisationen efter en specifik mall gentemot ett uppsatt mål. Det finns så många faktorer som kan inverka och påverka det ursprungliga konceptet och som inte går att styra. På grund av detta blir det svårt, för att inte säga omöjligt, att kontrollera eller förutspå alla oförutsägbara element, så som: mellanmänskliga relationer, organisatoriska förutsättningar, betydelsen av ledarskap, kulturell och institutionell kontext, politisk miljö e t c. Hur dessa inverkar på konceptets operationalisering samt i vilken grad konceptet tillåts ha inverkan på dessa omständigheter tror vi kan vara avgörande för receptets genomslag och utfall. Särskilt komplext framställs det att styra och förändra politiskt styrda organisationer då dessa verkar på andra villkor än privata aktörer. Vården och främst psykiatrin upplever vi har fått ta emot omfattande kritik men samtidigt också genomgått stora förändringar genom de senaste årtionden. Den senaste trenden verkar vara att försöka lösa problemen genom att lägga ut uppdrag på entreprenad vilket kanske kan förstås som att det offentliga söker nya alternativ för att erbjuda vård. Genom det material som vi har tagit del av får vi upplevelsen av att det pågår en psykiatrireform, där initiativ på nationell nivå sjösätts för att få till stånd en omorganisation av psykiatrivården, på ett sätt som faktiskt ligger i linje med modellen Integrerad Psykiatri (IP). Därför anser vi att det är av stort intresse att undersöka omständigheter kring implementeringen av IP-modellen. Vi vill se, om än i blygsam skala, vad en verksamhet som har anammat en strategi faktiskt gör för att praktisera modellen. Vi påstår att vår studie är en blygsam sådan eftersom vi inte gör en fullständig undersökning av programtroheten genom att vi enbart studerar valda delar av strategin. Därför blev det relevant att titta på Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) eftersom detta är en av de få verksamheter i Sverige som faktiskt uttalat arbetar i enlighet med IP-modellen. Vi betraktar nämligen IP-modellen som ett organisatoriskt recept för organisering av verksamheten såväl som ett verktyg för behandling av svårt psykiskt sjuka Sjöberg, J & Åkerberg, L 6

7 människor. Ur ett större perspektiv blir det relevant att titta på den här verksamheten eftersom införande av IP-modellen i större skala diskuteras och har redan i viss utsträckning initierats. Detta aktualiserar frågan om problematik kring implementering och dess utförbarhet samt vilka faktorer som kan ses vara avgörande i arbetet med att förverkliga konceptet. 1.5 Kunskapssyn Den positivistiska kunskapssynen som tidigare har varit rådande inom framförallt de naturvetenskapliga ämnesområdena, tar sin utgångspunkt i det ontologiska antagandet att det finns en sann verklighet som existerar oberoende av oss. Rent epistemologiskt anses det därmed existera en sanningen och med hjälp av rätt verktyg och på rätt sätt går denna att avslöja. Med andra ord är rationalitet och objektivitet eftersträvansvärda och reella att uppnå (Blom m f l, 2006, Esaiasson m f l, 2004 & Lundquist, 1993). Detta är förenligt med den mest framträdande kunskapssynen inom fältet för organisationsteori som är en rationalistisk och instrumentell syn på ledning och styrning av organisationer (Rövik, 2004). Rövik (2004) benämner denna ansats som verktygsperspektivet eftersom förhållningssättet betraktar organisationer som rationellt fungerande. Inom detta perspektiv anser man att det är möjligt att styra verksamheten med hjälp av specifika verktyg för ett särskilt ändamål. Samtidigt existerar det en tro på att organisationsrecept är utvecklade för att få organisationen att fungera optimalt samt att receptet verkligen går att tillämpa (Rövik, 2004). Symbolperspektivet kan tolkas som en form av motpol till verktygssperspektivet och menar att organisationer reagerar och interagera med sin miljö och tidsanda (Rövik, 2004). Denna kunskapssyn besvarar de metateoretiska frågorna med en annorlunda ansats än det positivistiskt färgade verktygsperspektivet. Verkligheten anses i symbolperspektivet vara en social konstruktion och sökandet efter kunskap är kontextuellt bestämd. Det finns såtillvida inte en sann sanning, utan inom det som benämns som hermeneutiken lyfts det fram att det finns parallellt existerande sanningar, sanningsregimer om man så vill (Blom m f l, 2006). Nyinstitutionell teori är den inriktning som tydligast utvecklat tankarna om att organisationen befinner sig i en kontext präglad av såväl tidsandan som sin rumsliga kontext (Rövik, 2004). Där de formella organisationerna möter socialt konstruerade normer för vad som anses vara det korrekta sättet att vara organiserad för att i förlängningen erhålla legitimitet för sin existens. Recepten i sig är då symboler för rationalistiska värden och normer i ett samhälle som grundar sig på bland annat effektivitet, styrning, förnuft och vetenskaplighet (Rövik, 2004). 1.6 Förförståelse För att ge en ökad förståelse till varför vi har valt och intressera oss för detta ämnesområde, vill vi presentera vår förförståelse inom ämnet. Som vi tidigare nämnt i avsnittet 1.3 Vårt intresse antar vi en något reserverad ställning inför hur det egentligen är möjligt att rationellt och förutsägbart styra en organisation. Såtillvida är det kanske förutsägbart att vi personligen ansluter oss till det lite mer kritiska förhållningssättet som vi anser att symbolperspektivet representerar. Vår utbildning till verksamhetsutvecklare har skett inom ramarna för socialt arbete som är en relativt ny vetenskapsdisciplin och tvärvetenskapligt sammansatt. Förmodligen har socialt arbete på grund av detta varit mer öppen för inspiration av den hermeneutiska vetenskapssynen än den traditionellt positivistiska. I förlängningen har detta säkerligen även påverkat vår metateoretiska förförståelse. Detta har givetvis präglat vår personliga kunskapssyn och förförståelse av såväl Sjöberg, J & Åkerberg, L 7

8 tillämpningen av organisationsrecept som vår förståelse för hur organisationer generellt sätt fungerar. 1.7 Tidigare forskning Här har vi stött på ett dilemma. Vi ställde oss frågande till hur vi skulle tolka vad som borde ingå i detta avsnitt. Detta gjorde vi av två anledningar, den första var att Integrerad Psykiatri är ett ganska nytt recept för psykiatrisk vård och har inte undersökts ur detta perspektiv i någon större utsträckning (Falloon m f l, 1997). IP är en svensk version av en annan modell och Integrerad Psykiatri har i sin nuvarande form inkluderats och kartlagts i internationella studier. Dock har dessa främst haft som syfte att undersöka själva effektiviteten och resultaten av modellen i behandlingen av psykiskt sjuka individer. Det finns till och med ett dokumenterat behov, som lyfts fram i litteraturen kring IP, av ytterligare studier gällande just programtroheten (Falloon m f l, 1997, Borell, Per - Mail 24/ & Malm, Ulf - Mail 21/4 2008). Den andra anledningen till att vi upplevde det som att vi ställdes inför ett problem, var att vi blev osäkra på om det var ovan beskrivna forskning som vi borde förhålla oss till eller inte. Det finns som redan nämnts väldigt lite forskning (om någon alls) kring hur man undersöker programtrohet i verksamheter som säger sig använda IP-modellen. Dessutom upplever vi att fokus i vår uppsats främst befinner sig inom det organisationsteoretiska fältet eftersom vi är intresserade av hur en organisation använder eller tillämpar ett specifikt recept i sin verksamhet. Detta upplever vi är ett annat forskningsområde än det Integrerad Psykiatri härrör från. Utifrån denna ansats vill vi studera något som skapats inom en disciplin utifrån en annan, vilket gör att vi finner det svårt att avgöra hur vi ska presentera tidigare forskning, men även för hur vi ska gå till väga för att ens finna relevant forskning i ämnet. Vår lösning blir alltså att vi här väljer att presentera det som vi anser vara relevant tidigare forskning inom vårt valda ämne. Det finns studier av programtrohet inom OTP som visar att Integrerad Psykiatri kan stöta på motgångar vid genomförande eftersom psykiatrisk vård traditionellt sätt har en annan utformning (Falloon m f l, 1997). Resultatet av en gjord studie visar på att svårigheterna ligger i varaktigheten i att följa modellens arbetsutformning. Detta på grund av det mer okonventionella sättet att utföra patientarbetet. Exempel på vad som är svårt att hålla levande är att med tiden fortsätta att träffa patienten i dennes hem och att vidmakthålla resursgruppens involvering i den omfattning som det är tänkt. Studien visar på nödvändigheten av fortlöpande handledning och mätning av programtroheten, bland annat för att lyfta fram de positiva insatser som görs, men framförallt för att hålla arbetssättet levande och aktuellt (Falloon m f l, 1997). Den litteratur i ämnet som kan associeras till vårt undersökningsområde, är främst litteratur som behandlar allmän organisationsteori, samt det alster som rör nyinstitutionell teori. Avseende dessa ämnen finns det en uppsjö av litteratur och forskning. Det vi initialt koncentrerade oss på i sökandet efter litteratur var främst den organisationsteori som i någon form behandlade översättning och bruk av organisatoriska recept. Konkret forskning kring detta område har dock varit svårt att urskilja från alla de hypoteser och teorier som publicerats, eftersom dessa inte nödvändigtvis är empiriskt förankrade. I den andra litteraturgenomgången upplevde vi det främst vara Rövik (2004) och nyinstitutionell teori, gällande användningen av recept i organisationer, som vi tillskrev relevans i relation till Sjöberg, J & Åkerberg, L 8

9 vårt ämne. Varpå vi valde att använda dessa som teori att förhålla oss till, eftersom vi kunde realtera dessa till vårt syfte och vår frågeställning. 1.8 Källkritik Vi har valt att utgå från att informanterna faktiskt talar sanning och att de efter bästa förmåga försökt besvara våra frågor och funderingar. Därför har vi vidare valt att inte ifrågasätta trovärdigheten i intervjumaterialet och de formella dokument som vi har inhämtat från verksamheten. Eftersom vi inte anser att det finns fog för att misskreditera det skriftliga empiriska materialet då detta är dokument som organisationen har utformat för sin verksamhets egen skull. Vi har även tagit del av material gällande IP-modellen via docent Ulf Malm som har varit ansvarig för OTP studierna i Sverige. Utifrån ett kritiskt perspektiv kan självfallet studiernas tillvägagångssätt och därigenom resultatet ifrågasättas. Dock har vi valt att inte göra det eftersom vi anser att det inte ligger inom ramarna för syftet med vårt arbete och vår frågeställning. Vi anser inte att det är realistiskt att vi ska ifrågasätta 25 års internationell forskning gällande OTP-studierna och deras genomförande inom ramarna för en magisteruppsats. Vi är också medvetna om att medarbetare och verksamhetsansvarig i verksamheten Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) givetvis kan ha ett egenintresse av att framställa verksamheten som väl fungerande, men detta har vi ingen möjlighet eller avsikt att ifrågasätta. För att kontrollera detta skulle det förmodligen krävas ett gediget observationsarbete, vilket inte känns särskilt angeläget att göra i syfte att tvivla på sanningshalten i deras utsagor. Likaså hade det omfattande efterforskningsarbetet som en granskning av OTP-studierna inneburit inte varit proportionerligt i relation till uppsatsens omfång. Gällande Internetkällor som avsett IP konceptet har vi försökt hitta den sida som vi upplevt vara mest tillförlitlig i form av koppling till exempelvis universitet och statligt institut. Vilket vi anser ger materialet en högre grad av tillförlitlighet. Övrig litteratur som vi har använt oss av i vårt arbete har varit publicerade böcker varav många har förekommit i vår tidigare kurslitteratur. Annat material har vi försökt kontrollera genom att söka fram deras referenser för en större förståelse för deras eventuella tillförlitlighet inom ämnet. Genomgående har vi under arbetets gång försökt att förhålla oss nyanserat och relativt kritiskt till såväl material som källor. Vi hoppas att detta ska framgå i vårt arbete genom att vi kontinuerligt reflekterar kring innehållet. Vi vill återigen hänvisa till det faktum att detta är en uppsats på magisternivå med vissa förutsättningar och tidsramar. Vi anser därmed att kunskap/forskning som produceras av universitet i sammanhanget får anses vara trovärdig. Likaså tillskriver vi att kunskapsproduktionen som sker vid institut med statlig förankring borde vara berättigad en viss tillförlitlighet. För enligt oss skulle ett genomgående och genomgripande ifrågasättande av dessa kunskapskällors trovärdighet te sig absurt, ställt i relation till vårt arbetes omfattning. Sammanfattning: Vid det här laget hoppas vi ha kunnat bidra med en förståelse för vårt upplägg och att de begrepp som vi presenterat har fått en innebörd. Bakgrunden om Integrerad Psykiatri har vi försökt ställa i relation till vårt intresse med undersökningen. Vi lyfter även fram den skepsis som kan finnas angående möjligheten till att en organisation verkligen lyckas införliva ett recept i sin verksamhet. Detta har vi försökt tydliggöra genom att presentera vår förförståelse av ämnet i dess sammanhang samt genom tidigare forskning. Sjöberg, J & Åkerberg, L 9

10 2.0 VÅR ANDEMENING I det här avsnittet vill vi lyfta fram själva kärnan i vårt arbete, nämligen vad det är vi vill göra och varför. För att ge en bättre förståelse för hur tanken med detta arbete uppkom vill vi återge lite av det material som vi har tagit del av angående Integrerad Psykiatri som modell. Vi vill också försöka lyfta fram de kopplingar vi gjort till sjukvårdsorganisationen och dess utveckling mot bakgrund av detta. 2.1 Problemformulering Studerar man organisationsstrukturer och recept ur ett historiskt perspektiv kan dessa tolkas som att de reflekterar sin samtids kulturella och socioekonomiska kontext (Hasenfeld, 1983, Rövik, 2004 & Bejerot & Hasselbladh, 2002). Psykiatrivården är ett utmärkt exempel på detta då psykiatrin som organisation har genomgått stora organisatoriska förändringar de senaste 60 åren och detta kan ses ha skett parallellt med att synen på människan och psykiskt sjuka har förändrats. Utvecklingen kan sägas ha gått från ett mer Darwinistisk synsätt på människan till ett mer humanistiskt förhållningssätt inom psykiatrivården (Hasenfeld, 1983). Organiseringen av vården inom psykiatrin har alltså genomgått stora organisatoriska förändringar och fortsätter så att göra eftersom verksamheterna inte är immuna mot det förändringstryck från omgivningen som finns i form av den mängd av organisationsrecept som florerar (Hasenfeld, 1983). Ofta presenteras dessa recept som lösningen på de (konstruerade) problem som organisationer upplevs stå inför. Problem som organisationer uppmärksammas på kan ses som tidstypiska uttryck för de svårigheter som organisationer generellt anses stå inför, exempelvis att verksamheten ska kunna möta kvalitetskrav från kunder och global konkurrens e t c (Rövik, 2004). Delar av dessa recept kan med tiden bli institutionaliserade, vilket innebär att de därmed tas för givna och deras existens och legitimitet ifrågasätts inte längre (Bejerot & Hasselbladh, 2002). Inom vården uppfattar vi att evidensbasering har blivit ett kvalitetsbegrepp som allt mer har fått karaktären av att ha blivit institutionaliserat (Bejerot & Hasselbladh, 2002). Samtidigt har det blivit alltmer vanligt inom vården att tjänster läggs ut på entreprenad med argument om att detta skulle kunna säkerställa kvalitet, effektivitet och att man skulle få ett bättre grepp om kostnaderna (Bejerot & Hasselbladh, 2002). Det är ur detta avseende som vi kan se Integrerad Psykiatri komma in. IP-modellen kan delvis ses som ett organisatoriskt svar på den problematik psykiatrivården står inför (Granskning av konkurrensutsättningen av öppenvårdspsykiatri). Genom att betona rationalitet, effektivt och vetenskaplighet till ett kostandsneutralt värde upplever vi att IPmodellen uppfyller de ovan nämnda kriterierna för att vara ett organisatoriskt recept som är på modet (Bejerot & Hasselblads, 2002 & Falloon, 1997). IP kan ses som ett tidstypiskt recept eftersom det svarar upp till de målsättningar som i nutid har satts upp inom psykiatrisk vård såväl nationellt som internationellt (Falloon, 1997, Granskning av konkurrensutsättningen av öppenvårdspsykiatri & Rövik, 2004). Receptet uppfyller en stor del av de riktlinjer och standards som utarbetats av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Sverige och internationellt av både World Psychiatric Association (WPA) och World Health Organization (WHO) (Falloon, 1997 & Rövik, 2004). Detta recept kan då ses som en idealtyp och därmed är det den optimala lösningen genom att det betonar och bygger på evidensbaserade metoder, patienten i fokus och dessutom innehåller ett Sjöberg, J & Åkerberg, L 10

11 inbyggt kvalitetssäkringssystem (Bejerot & Hasselbladh, 2002, Hasenfeld, 1983 & Falloon, 1997). Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) som verksamhet kan också ses som tidstypiskt då det är ett privat företag på offentligt uppdrag som för att konkurrera och leverera vård använder sig av ett organisatoriskt recept som strategi (Granskning av konkurrensutsättningen av öppenvårdspsykiatri, Bejerot & Hasselbladh, 2002 & Rövik, 2004). Vår ansats är att studera hur man i en verksamhet omsätter ett organisatoriskt recept till pratiska och verkliga handlingar. I vilken grad fungerar verksamheten i enlighet med det organisatoriska receptet IP? Alltså används och genomförs modellen så som den är avsedd? Graden av programtrohet handlar ju om strategins faktiska genomförande och inte dess effekter och resultat (Falloon, 1997). 2.2 Syfte Vår intention med uppsatsen är att studera hur Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) använder sig av IP som strategi. Vi vill försöka ta reda på vad INM faktiskt gör i jämförelse med vad IP-modellen säger att man ska eller bör göra. Vi är nyfikna på hur INM genomför IP som strategi och i vilken utsträckning. Det vill säga vilka delar av strategin använder de sig av i sin verksamhet och hur. Det vi vill genomföra kan beskrivas som ett försöka att undersöka programtroheten hos INM i relation till IP-modellen, om än i en väldigt blygsam omfattning. För att utföra undersökningen kommer vi att använda den litteratur som finns om IP, såväl publicerat material som opublicerat manusmaterial, som bas för vad modellen är och hur den bör tillämpas. Vidare har vi för avsikt att använda det skriftliga och muntliga empiriska materialet som exempel på hur och vad INM reellt gör. Programtrohetsaspekten tydliggörs genom att vi lyfter fram vad verksamheten faktiskt gör för att realisera IP-modellen. 2.3 Frågeställning För att kunna genomföra vår undersökning av hur tillämpningen av det organisatoriska receptet Integrerad Psykiatri sker i INM: s verksamhet och som hjälp för att hålla oss på banan genom arbetet har vi valt följande huvudfrågeställning: Hur använder Integrerad Närsjukvård i Malmö sig av Integrerad Psykiatri som strategi? För att kunna besvara ovanstående frågeställning har vi varit tvungna att förtydliga för oss själv vad det egentligen är som vi försöker besvara i vår uppsats. Detta har resulterat i en underfrågeställning som vi tror kan vara behjälplig i detta syfte och den lyder som följer: Vilka arbetsinsatser utförs av INM med utgångspunkt i IP som strategi? 2.4 Vad är Integrerad Psykiatri (IP)? Integrerad Psykiatri (IP) har som mål att underlätta en bred samverkan mellan olika aktörer kring patienten (Falloon, m f l, 1997 & Malm, 2002). Samarbetet ska ske med utgångspunkt i patienten och dennes önskemål. Resurspersoner i sammanhanget kan ses vara kommunen, anhöriga, arbetskamrater och arbetsgivare där alla samverkar för att nå bästa möjliga resultat utifrån patientens Sjöberg, J & Åkerberg, L 11

12 livssituation. IP är en modell som syftar till att minska symtomen och samtidigt uppnå en högre social förmåga och förbättrad livskvalitet hos patienten. Inbyggt i IP-modellen finns det riktlinjer och instrument för den organisatoriska formen i verksamheten, vilken även lägger grunden för själva behandlingsarbetet, som faktiskt är IP-modellens kärna. Som namnet Integrerad Psykiatri antyder är syftet att integrera behandlingsverktygen i patientens liv på alla plan genom att alla inblandade arbetar utifrån samma modell. Behandlingsmetoderna som används i arbetet med patienterna ska vara evidensbaserade och såväl utvärderingar som dokumentation syftar till att evidensbasera även det pågående arbetet. Det finns manualer för hur arbetet med patientgruppen skall gå till och handledningen av hur man ska använda dessa manualer syftar till kvalitetssäkring samt att tillförsäkra en hög grad av programtrohet (Falloon m f l, 1997 & Malm, 2002). Programtroheten är elementär i modellen eftersom hela strategin bygger på evidensbasering. En hög grad av programtrohet blir därför avhängigt för att IP-modellen ska fungera och uppnå reella resultat samt en garant för att alla inblandade gör det de ska (Falloon, m f l, 1997 & Malm, 2002). För att åstadkomma detta krävs tydlighet i ansvars- och arbetsfördelning så att valda behandlingsmetoder används korrekt av rätt person med rätt kompetens, detta gör att det är också är möjligt att uppnå en hög grad av programtrohet. För att understödja programtroheten inrymmer IP även koncept för hur organiseringen av verksamheten bör se ut, bland annat i form av utvärderingar som anger vad som skall mätas. Det finns även utarbetade strategier för att hantera exempelvis grupproblematik i resursgruppen, som även föreslås kan användas i personalgruppen. IP kan alltså förstås som en behandlingsmodell integrerad med organisationsverktyg (Falloon, m f l, 1997 & Malm, 2002). Huvuddragen i Integrerad Psykiatri kan sammanfattas i följande riktlinjer, vilka kan bidra till en större förståelse för vad modellen går ut på: (Begreppen kommer att förtydligas och fyllas med innehåll i stycket nedan) nätverksinriktning utveckling av klientens och resursgruppens egen kompetens kompetent case manager hög struktur hög tillgänglighet och snabb kontakt strikt användning av forskningsverifierad metodik Nätverksinriktningen betyder att alla kontakter med klienten bör ske inom ramarna för en resursgrupp, som består av klienten men även anhöriga och professionella där dessa är involverade i patientens livssituation (Falloon m f l, 1997). Grundläggande för arbetet är att detta ska ta avstamp i patienten, exempelvis genom att alla möten och åtgärder ska ske i en miljö som klienten har valt och känner sig trygg i. Metodiken som används i behandlingen ska vara evidensbaserad. Utvecklingen av klientens och resursgruppens egen kompetens innebär precis vad man skulle kunna anta, d v s att alla i resursgruppen får tillgång till samma verktyg för att öva sig och öka sina färdigheter gällande problemlösning men även stöd och utveckling av sin förmåga att stödja klienten. Med en kompetent case manager menas att det är en person som står för den huvudsakliga behandlingen och organiseringen av insatserna och denna person kan även fungera som ett dagligt stöd vid behov. Betydelsen av case managerns kompetens och att denna person fortlöpande utvecklas i sin roll och funktion betonas starkt i IP-modellen. I begreppet kompetens innefattas även att kunna Sjöberg, J & Åkerberg, L 12

13 avgöra när moduler och arbetsblad inte är lämpliga i syfte att anpassa behandlingen efter patientens individuella situation. De olika modulerna innehåller samlingar av arbetsblad avsedda för olika moment i patientarbetet. Exempel på dessa kan vara intervju med anhörig, patientens dagliga rutiner och hur resursgruppen hanterar stress och förslag till hur man kan arbeta vidare med detta. Arbetsbladen i modulerna är väldigt specifika i det avseende att de tydligt beskriver tillvägagångssättet. Tillexempel finns det konkreta frågor som ska ställas till patienten och anhöriga samt möjlighet att anteckna vad man kommer fram till, detta i syfte att senare kunna utvärdera arbetet. När det gäller riktlinjen om hög struktur, syftar denna till att säkra kvalitet och god programtrohet. Detta görs via det högt strukturerade arbetssättet gällande den behandlande verksamheten i form av specifika anvisningar avseende behandling, problemanalys, målformulering, effektmätning e t c. Hög tillgänglighet och snabb kontakt innebär inte bara att klienten skall kunna nå sin case manager snabbt för en tidig intervention, utan även för att verksamheten ska vara tillgänglig för andra involverade instanser. Att alla åtgärder sker i den miljö som vårdtagaren önskar betyder att man inom IP eftersträvar att endast i undantagsfall besöka den psykiatriska mottagningen samt att sluten vård enbart tillgrips när alla andra alternativ har misslyckats. Den sista riktlinjen avseende strikt användning av forskningsverifierad metodik syftar till att klienten och dennes anhöriga ska ha rätt att få tillgång till bästa forskningsstödda behandling och som samtidigt ska överensstämma med god etik. Rent praktiskt innebär detta att man i behandlingens terapeutiska del i regel använder sig av kognitiv beteendeterapeutisk metodik (KBT) (Falloon m f l, 1997). Huvudpersonen inom IP är klienten och det är även klienten som bestämmer målen tillsammans med case managern. Här får case managern en avgörande roll genom att det är hon/han som försöker visa vägen mot de överenskomna målen och stödja klienten tillsammans med resursgruppen (Malm, 2002 & Falloon, 1997). Case managern har alltså en nyckelfunktion inom IP och det är via denne som IP som strategi konstitueras och går från att vara enbart en modell till att bli praxis. Med anledning av detta anser vi här att det är nödvändigt att förtydliga vad case managerns funktion i form av nyckelperson i patientens vårdsituation består av i enlighet med IP-modellen. Vilket är: uppgiften är att samordna bästa internationella forskningsevidens med kliniska erfarenheter från praxis samt tillvarata patientens egna erfarenheter och värderingar (Malm, 2002). IP i sin helhet har fått sin effekt dokumenterad i kliniska internationella forskningsstudier vilket innebär att IP-modellen är evidensbaserad (Malm, 2002 & Falloon m f l, 1997). För att IP ska fungera krävs en samordning på ett organisatoriskt plan av medarbetarna kring verksamhetens mål och syfte. IP som strategi ställer upp en rad krav på hur verksamheten ska utvecklas och vad den ska sträva efter. Syftet med detta är att säkerställa en god programtrohet vilket åstadkoms genom att man medvetet lyfter fram hur implementeringen av och uppdateringen av forskningsresultat ska genomföras. Man sätter upp riktlinjer för hur personalen fortlöpande ska utvärderas för att vidare fortbildas och få fördjupad specialistkompetens. Detta gör att IP får funktionen av ett organisatoriskt recept med utgångspunkt i att verksamhetens organisation anpassas efter klientarbetet (Malm, 2002 & Falloon m f l, 1997). Sjöberg, J & Åkerberg, L 13

14 Det finns tydliga riktlinjer och metoder för hur själva behandlingsarbetet ska gå till, vilka även återfinns på en mer organisatorisk nivå (Malm, 2002 & Falloon m f l, 1997). Internt inom verksamheten avses samma metoder, som används i exempelvis konflikter i resursgruppen, kunna användas i personalgruppen. Det finns vidare riktlinjer för hur dokumentationen ska fungera och hur formerna för samverkan både internt och externt ska organiseras. Det är IP-modellen i sin helhet som genom evidensbasering visar resultat och inte enbart funktionen av case managern. IP beskrivs som ett universalrecept för behandling av psykiskt sjuka människor som i Sverige lokalt anpassats och översatts till de förhållande som råder här, d v s bland annat utifrån vårt välfärdssystems utformning (Malm, 2002 & Falloon m f l, 1997). Sammanfattningsvis omfattar modellen Integrerad Psykiatri utöver behandling enligt manualerna även utbildningsplaner, utbildningsmaterial, organisationsidéer och en metodik för uppföljning av resultat och kontroll av kvalité (IP.e-Arbetsboken, 2008). 2.5 Om Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) Region Skåne har slutit avtal med Integrerad Närsjukvård Malmö (INM) via en offentlig upphandling för att tillhandahålla psykiatrisk öppenvård i stadsdelarna Centrum och Limhamn- Bunkeflo i Malmö. INM är ett privat företag som strävar efter att arbeta i enlighet med IP-modellen. Hitintills har närmare 250 patienter har varit inne i hela eller delar av programmet (INM: s verksamhetsberättelse 2006). Grundarna till verksamheten och initiativtagare till att arbeta med case management i form av IP är tillika de som för närvarande verkar som verksamhetsansvariga (Nilsson, Marita - Mail 4/2 2008). INM startade sin verksamhet 2003 och uppdraget är tidsbegränsat där det nuvarande avtalet löper ut 2008 med möjlighet till ett års förlängning (Utvärdering). I avtalet med Region Skåne har INM gjort upp om att löpande utvärderingar skall utföras. Detta är även förenligt med IP-modellen där utvärderingar fortlöpande ska genomföras för att utveckla verksamheten och undersöka grad av programtrohet. Ytterligare syfte med utvärderingar inom IP-modellen är att undersöka patienternas upplevelse av vården och behandlingen; i detta avseende går Region Skånes krav hand i hand med riktlinjerna för IP-modellen (Utvärdering, Upphandlingsdokument, Revisionsrapport & Falloon m f l, 1997). 2.6 Avgränsning Vår precisering av vad vi avser att behandla i denna uppsats ligger inom vårt ämnesområde som är verksamhetsutveckling inom socialt arbete. Vår utgångspunkt tas främst i organisationsteori eftersom den studien som vi är intresserade av att göra behandlar användningen av organisatoriska recept och modeller i en människobehandlande organisation. Vår utgångspunkt i programtrohet bygger på den betydelsen som IP-modellen tillskriver begreppet. Det vill säga i vilken grad modellen faktiskt tillämpas så som den är menad, vilket handlar om modellens verkliga genomförande och inte dess effekter och resultat. För att tydliggöra men framförallt för att förstå användningen av ett organisatoriskt recept har vi valt att utgå från de ramar som IP-strategin själv ställer upp för verksamhetens tillämpning av modellen. Vilket innebär att vi rent praktiskt i vårt arbete utgår från valda delar av IP-strategin för att se hur dessa genomförs i verksamheten. Vi har inte som syfte att undersöka innebörden av evidensbasering eller Sjöberg, J & Åkerberg, L 14

15 IP-modellens förmåga att producera resultat. Det innebär givetvis att vi inte heller tänker problematisera eller ta ställning till begreppet evidensbasering eller huruvida IP-modellen är en framgångsrik behandlingsmetod. Likaså ska vårt arbete inte ses som någon form av utvärdering av INM som verksamhet eller kvalitén på vården som de levererar. Sammanfattningsvis vill vi lyfta fram att vi inte är angelägna om att ta ställning till huruvida vården borde privatiseras eller ej, inte heller har vi intresse av att värdera IP som modell eller INM som verksamhet. Sammanfattning: I problemformuleringen försökte vi tydliggöra hur IP kan liknas vid ett tidstypiskt organisatoriskt recept som framkommit genom en förändrad syn på vård inom psykiatrin. Begreppet evidensbasering har vi presenterat utifrån vår tolkning om att det har blivit ett uttryck inom vården vars legitimitet inte längre direkt ifrågasätts. Verksamheten INM som vi har valt att undersöka har vi också framställt som tidstypiskt, genom att lyfta fram att de är en privat aktör som slutit avtal med det offentliga. I vårt syfte och frågeställning har vi preciserat vad vi vill undersöka. Vi har också berättat om vad IP är och hur det är tänkt att fungera, samt kort berättat om INM som verksamhet och deras uppdrag. Eftersom intressanta undersökningar av det här slaget skulle kunna bli hur stora och överskådliga som helst har vi också tagit upp hur vi har valt att begränsa oss i vårt undersökningsområde. 3.0 METOD I det här avsnittet vill vi redogöra för hur vi har gått tillväga i vår undersökning av INM: s tillämpning av Integrerad Psykiatri (IP). Återigen vill vi lyfta fram att vår avsikt aldrig har varit att utvärdera, jämföra eller få fram kvantitativa resultat av något slag. Kvantitativ data har därför inte varit intressant för oss att studera. Eftersom vårt syfte är att studera hur INM använder sig av IP som strategi i sin verksamhet så har vår undersökning genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Vår intention har varit att få kunskap om hur medarbetare i verksamheten använder sig av modellen. Utifrån medarbetarnas (inklusive delar av ledningens) berättelser och de skiftliga dokument, som bland annat verksamhetsplan och policydokument som vi har tagit del av, har vi försökt att skapa en förståelse för hur INM praktiskt genomför strategin. Vi har valt att förlita oss på våra informanters uppgifter och att se dessa som tecken på hur verksamheten förhåller sig i relation till strategin. 3.1 Val av metod Även för vårt arbete ska givetvis frågan som vi vill ha besvarad styra hur och på vilket sätt de empiriska data ska samlas in. För att få svar på frågan om Hur Integrerad Närsjukvård i Malmö använder sig av Integrerad Psykiatri som strategi? så ställde vi underfrågan Vilka arbetsinsatser utförs av INM med utgångspunkt i IP som strategi?. Utifrån vår frågeställnings utformning blev då valet en kvalitativ metod (Repstad, 1999, Denscombe, 2000, Esaiasson m f l, 2004 & Rosengren m f l, 2005). Fortlöpande under arbetet har vi använt oss av olika metodböcker för att kunna ta beslut om vår undersökning på ett nyanserat sätt. Således gick vi tillväga på följande sätt Vi tog kontakt med verksamheten INM för att få deras samtycke och tillstånd till att medverka i vår undersökning. Genom INM fick vi tillgång till skriftligt material som rör verksamhetens organisation, uppdrag och arbetsmetoder. Vidare Sjöberg, J & Åkerberg, L 15

16 började vi söka efter material om Integrerad Psykiatri och försökte genom kontakt med Evidens FoU få tillgång till material om IP modellens utformning. Deras ovillighet till att bistå oss med material fick oss att ta kontakt med docent Ulf Malm som med entusiasm hjälpte oss i vårt arbete. Genom att han tillhanda höll oss med såväl publicerat material som outgivet manusunderlag om IP och om forskningen kring modellen kom han att spela en avgörande roll för insamlandet av underlag. I vår fortsatta efterforskande fann vi material i form av studier om hur implementering av IP-modellen och andra liknande modeller fallit ut. Vi fann en relativt stor mängd information som behandlar Integrerad Psykiatri. På grund av att Integrerad Psykiatri härstammar från en annan modell och dessutom är en fusion av olika evidensbaserade metoder blev vår insamling av material och information mödosam. Delvis berodde detta på att den forskning som publicerats kring Optimal Treatment Project (OTP) och IP inte sammanställts under något gemensamt namn eller projekt. Resultaten av studierna är inte heller sammanställda eller gemensamt presenterade på ett samlat och lättillgängligt sätt. Delar av vad modellen innebär och hur det hela hänger ihop kändes därför svåröverskådlig och forskningen upplevde vi som snårig att ta sig igenom och tillgodogöra sig. De skriftliga dokumenten om INM som verksamhet fick vi erbjudet av verksamheten. Merparten av materialet fick vi av INM: s administrativt ansvarige som verksamhetschefen uppmuntrat oss att ta kontakt med. Via mailkontakt besvarades även de frågor och funderingar som vi hade kring dokumenten och verksamheten. Verksamhetschefen gav oss tillåtelse att ta del av alla dokument som inte var belagda med sekretess. Genom en mängd tämligen tröstlösa sökningar på Integrerad Psykiatri och närbesläktade modeller fann vi på Stadsbiblioteket i Malmö en bok om case manager funktionen inom IP-modellen. Ytterligare en bok om Integrerad Psykiatri lyckades vi med hjälp av en informationssökare på biblioteket få tag på via fjärrlån, dock efter att vi redan visste att boken existerade genom en ofullständig nätupplaga. Just Internet kom att bli högst behjälpligt i vårt sökande av information i ämnet. Vi hittade som vi nyss nämnt relativt tidigt i vår undersökning en bok som lagts ut på nätet med syftet att sprida information kring IP-modellen. Boken distribuerades därför gratis, men tyvärr hade modeller och vissa avsnitt fallit bort, vilket gjorde att vi tog det säkra före det osäkra och även inskaffade den tryckta versionen. Utan denna bok (Integrerad Psykiatri) och case manager boken (Case management Evidensbaserad integrerad psykiatri) hade det nästintill varit omöjligt för oss att skapa en adekvat bild av IP-modellen och dess innebörd. Vi försökte genom telefonkontakt med Evidens FoU få dem att hjälpa oss med material kring IP-modellen. Tyvärr ansåg de sig inte kunna lämna ut vad de menade vara arbetsmaterial. Som tur var lyckades vi få kontakt med docent Ulf Malm som var ansvarig för de studier som bedrevs i Sverige gällande IP inom Optimal Treatment Project (OTP), På grund av att han engagerade sig i processen möjliggjorde detta att vi trots allt fick ta del av materialet. För att få arbetsmodulerna och outgivet material skickat till oss, skrev vi på en överenskommelse om att inte sprida eller använda materialet som vi fått tillhandahållet, i något annat syfte än det vi angett. Ändamålet som vi fastställde var att studera materialet enbart med avsikt att utföra vår undersökning av hur INM använder modellen. Vidare har vi även kontinuerligt haft lite mail Sjöberg, J & Åkerberg, L 16

17 korrespondens med docent Ulf Malm, i syfte att få funderingar som vi har haft besvarade, samt för att be om hjälp med ytterligare material. För att kunna få en mer mustig förnimmelse av hur verksamheten använder sig av strategin Integrerad Psykiatri såg vi oss nödgade att även intervjua personalen på INM. Genom dessa väldigt givande samtal upplever vi att fick en större empirisk mättnad och ökad förståelse för IP användningen inom verksamheten. 3.2 Etiska övervägande För att genomföra såväl intervjuer med medarbetarna som undersökningen i sin helhet var vi tvungna att förhålla oss till vissa forskningsetiska riktlinjer för övervägande. Eftersom vår idéskiss till magisteruppsatsen handlade om hur en privat aktör på offentligt uppdrag utformade sin verksamhet, var vi tvungna att kontakta några olika verksamheter i syfte att se om någon var villig och intresserad av att medverka i vår studie. INM visade sig vara den organisation som entusiasmerades av vår idé. Att det blev just INM påverkade utvecklingen av vår ursprungliga ide och möjliggjorde att vi kunde utveckla denna till att istället ta avstamp i den verksamhetsstrategi som INM använder sig av, nämligen Integrerad Psykiatri. Initialt träffade vi den verksamhetsansvarige på INM för att presentera oss själva och vår idé för att se om de var intresserade av att medverka. Då deras medverkan stod klar översände vi via mail ett formulär och en förfrågan om att få den verksamhetsansvariges skriftliga tillstånd att genomföra vår undersökning i deras verksamhet, vilket även krävdes av Etikprövningsnämnden (se Bilaga 3 - Tillståndsbilaga). Med utgångspunkt i att vi var tvungna att få tillstånd av Etikprövningsnämnden vid fakulteten Hälsa och Samhälle på Malmö Högskolan kom vi att beakta en rad etisk frågor (se Bilaga 4 Beslut om godkännande av projekt Integrerad Psykiatri (IP) som verksamhetsstrategi av Etikprövningsnämnden). Vi utformade en skriftlig ansökan där en rad uppgifter kring vår studie skulle konkretiseras och problematiseras innan vi fick lov att påbörja arbetet. I vårt arbete med magisteruppsatsen finns det fyra etiska riktlinjer som vi har förhållit oss till och dessa låg även till grund för den etiska prövning som gjordes av Etikprövningsnämnden. Dessa fyra riktlinjer kan ses vara huvudkrav inom den samhällsvetenskapliga forskningsdisciplinen gällande etiska övervägande (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Den första riktlinjen behandlar informationskravet som innebär att de som är tilltänkta att medverka i studien blir korrekt informerade (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Informationen ska innehålla en kort presentation om forskningens övergripande innebörd samt vad syftet med denna är. Även de metoder som kommer att användas i undersökningen skall presenteras här (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Våra tilltänkta informanter fick ta del av en informationsbilaga (se Bilaga 1 - Informationsbilaga) som distribuerades via den administrativt ansvarige på INM. Vår informationsbilaga innehöll information om oss och vårt projekt samt syftet med detta. Vi upplyste även om vad vi önskade av dem, hur vi tänkte genomföra undersökningen samt att det var frivilligt att medverka. Vi förtydligade även att vår hantering av de uppgifter som de lämnade skulle behandlas konfidentiellt. Det vill säga att ljudupptagningar av intervjuer endast skulle nyttjas av oss och att de även skulle få möjlighet till Sjöberg, J & Åkerberg, L 17

18 korrigering och godkännande av sina intervjuer i form av referat. Även vid intervjutillfället tog vi upp huruvida informanten hade läst bilagan och kunde erinra sig om innehållet i denna, i de fall detta var tveksamt gjorde vi ett kort muntligt referat av innebörden. När de tilltänkta informanterna har blivit informerade bör riktlinjen om samtyckeskravet tillgodoses (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Innebörden av denna går ut på att informantens medverkan bygger på en frivillig basis och att denne när som helst och utan vidare förklaring kan avbryta sin medverkan (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Alla våra informanter fick skriva på vår samtyckesbilaga efter det att vi kontrollerat att de tillgodogjort sig informationen och villkoren för medverkan i informationsbilagan (se Bilaga 1 Informationsbilaga & Bilaga 2 Samtyckesbilaga). Konfidentialitetskravet anser vi att vi har försökt uppfylla genom att vi i vår hantering av intervjumaterialet gjorde som vi informerat respondenter om (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Det vill säga att det endast är vi som har hanterat och haft tillgång till ljudupptagningar och transkriberingar. Samtliga medverkande har också fått möjlighet att korrigera och godkänna sina referat. Vad gäller anonymiteten för de medverkande är detta en problematisk fråga eftersom verksamheten är relativt liten och de som aktivt arbetar med IP är ännu färre till antalet. Våra informanter kan förmodligen identifieras internt inom verksamheten även om vi har valt att hålla dem anonyma. Det faktum att de som medverkade i vår undersökning blivit uppmanade av verksamhetschefen att delta, tycker vi komplicerar uppgiften att tillgodose kravet på konfidentialitet ytterligare. Informanterna blir ju i och med detta identifierbara sinsemellan och för ledningen. Den här omständigheten blev vi inte varse om förrän i ett senare skede av processen, vilket gjorde att vi kände oss tvungna att acceptera situationen. Dock tog vi upp frågan med verksamhetschefen med avsikt att reda ut vad syftet med detta hade varit. Omständigheterna kring detta störde oss, inte enbart utifrån konfidentialitetskravet, men även ur ett akademiskt perspektiv. Dock upplevde vi inte bekymret vara av så dramatiskt karaktär att vi tänkte avstå vår undersökning. Det beslutet grundade vi på att syftet med vår undersökning inte var av särskilt etiskt känslig natur. Det har aldrig varit frågan om att leta efter begravda hundar inte heller har vi haft som avsikt att göra några som helst avslöjande. Eventuella personliga konsekvenser för informanterna genom deras uttalande har vi försökt stävja genom att låta dem ta del av sina referat. Till yttermera visso att vi inte betraktar detta som ett större etiskt dilemma är det faktum att INM är ett privat företag som agerar på ett offentligt uppdrag. Verksamhetens operativa strategi borde därför ses som åtkomligt för granskning och borde inte anses vara något kontroversiellt. Individerna är möjligtvis internt identifierbara men kommer inte identifieras externt, eftersom de endast fungerar som informanter gällande vad de officiellt arbetar med. Vi har också gjort det medvetna ställningstagandet att inte hålla verksamheten anonym då vi anser att offentlighetsprincipen här borde kunna åberopas. Vi har förvarat alla uppgifter lämnade till oss av informanterna på ett säkert sätt. Där det enbart är vi som har haft och fortsättningsvis kommer att ha tillgång till dessa. Uppgifterna kommer inte att användas i något annat syfte eller för något annat ändamål än för vår undersökning och i enlighet med vad respondenterna Sjöberg, J & Åkerberg, L 18

19 blivit informerade om. Vi anser oss genom ovan givna redogörelse uppfylla nyttjandekravet (www.codex.vr.se & Vetenskapsrådet, 1990). Vi anser att vi har ansträngt oss för att i det längsta infria de huvudkrav som ställs inom samhällsvetenskaplig forskning gällande etik genom ovanstående beskrivning av vårt förfarande. Detta har vi även gjort genom att reflektera och resonera över de beslut och ställningstagande som vi tagit under arbetes gång under de rådande omständigheterna. 3.3 Urval Allmänt om vår urvalsprocess Ambitionen med vårt arbete är att bidra med en skildrande förståelse av hur INM använder Integrerad Psykiatri som strategi. Eftersom vi har denna beskrivande ansats är vi inte ute efter att kunna göra några generaliserande slutsatser (Esaiasson m f l, 2004). Vi vill beskriva hur användningen av ett recept sker i en verksamhet. Ursprungligen var valet av studieobjekt en privat verksamhet på offentligt uppdrag, i syfte att se hur verksamheten arbetade och organiserade sig för att uppnå kraven som ställts i upphandlingsdokumenten. I våra inledande studier av verksamhetsdokumenten upptäckte vi att de arbetade efter en modell som hette Integrerad Psykiatri. Vårt intresse ändrade då riktning. Vilket gjorde att motiveringen av vårt val av studieobjekt skiftade till att istället grundas i att verksamheten arbetar utifrån ovan nämnda strategi. Efter att avklarat val av studieobjekt och därefter konkretiserat vad vi ville undersöka, kom vi fram till att intervjuer bäst skulle komplettera det skriftliga empiriska materialet (Repstad, 1999 & Denscombe, 2000). Vi ansåg att detta tillvägagångssätt var mest lämpat för att försöka besvara vår frågeställning, som är att studera hur INM försöker genomföra IP som strategi. Vi valde avsiktligt bort observationer då vi ansåg att detta skulle vara alltför tidskrävande och även skulle utgöra en problematik på grund av sekretess. Dessutom anser vi att intervjuer är tillräckliga för att ge oss de uppgifter gällande hur verksamheten fungerar ur det perspektiv som vi är ute efter. Observationer skulle kunna vara intressant i en större undersökning med syfte att göra en metodtriangulering. Likaså om avsikten hade varit att undersöka mellanmänskliga beteende i behandlingsarbetet eller sinsemellan organisationens medlemmar. Hade vi haft som avsikt att granska diskrepansen mellan vad organisationen påstår sig göra och vad den sedan faktiskt gör, hade observationer känts mer relevant (Repstad, 1999 & Denscombe, 2000). Det skildrande perspektiv som vi intar för att besvara frågeställningen kan liknas vid en upptäcktsprocess, av den orsaken att vi inte försöker falsifiera eller verifiera några hypoteser (Denscombe, 2000) Urval gällande informanter Förutsättningarna för att få tillträde och insyn i verksamheten förhandlade vi fram med verksamhetschefen vid vår inledande träff med denne. Verksamhetschefen gav oss medgivande att ta del av allt material som inte är sekretessbelagt på grund av patientsäkerhet. Dock uttryckte denne ett förbehåll, vilket var att verksamheten skulle bistå oss med material så länge som det inte innebar betydande merarbete för dem. Efter vår förberedande kontakt med verksamheten började vi försöka skapa oss en uppfattning om denna och strategin IP (Repstad, 1999). Detta gjorde vi för att skapa en förståelse för och sondera vem som var relevant att intervjua. Det visade sig att inte alla medarbetare arbetade inom IP-modellen vilket då gjorde att vi ansåg dem vara irrelevanta för vår studie (Repstad, 1999). Sjöberg, J & Åkerberg, L 19

20 Antalet informanter som var aktuella att intervjua fick förhandlas fram med verksamhetschefen. Att vi inte kunde göra ett direkt urval berodde på att det var på de premisserna som verksamhetschefen gav oss tillträde till verksamheten. Detta var en anpassning som vi fick göra utifrån dennes motivering att de är en vinstdrivande organisation och att den tid medarbetarna ställer till vårt förfogande innebär en utebliven inkomst för verksamheten. Dessa förutsättningar anser vi inte vara optimala för en akademisk studie, men vi valde ändå att genomföra den. Eftersom vi tyckte att detta var en kompromiss som låg i linje med vad vi ansåg vara rimligt för att utföra undersökningen och ursprungligen hade tänkt. Att få tillgång till cirka fyra till fem informanter av verksamhetens totala arbetsstyrka på ungefär 20 stycken anställda var enligt vår uppfattning adekvat (Repstad, 1999 & Esaiasson m f l, 2004). Vi beslutade oss alltså för att utgå från att dessa informanter troligtvis skulle kunna tillgodose vår undersökning med en empirisk mättnad utifrån att det är en kvalitativ studie. För att motivera detta vill vi lyfta fram argumentet att det inte är säkert att ytterligare informanter hade bidragit till mer information utan kanske bara mer av detsamma (Repstad, 1999 & Esaiasson m f l, 2004). Vidare beslutade vi, efter att vi hade läst in oss på Integrerad Psykiatri som modell, att det vore önskvärt att intervjua tre case managers samt verksamhetschefen. Detta urval baserade vi på att det är i funktionen av case manager som IP som modell konstitueras och blir tydlig, eftersom det är tänkt att de praktiskt och reellt ska använda sig av IP: s manualer i sitt behandlingsarbete. Vi ansåg att det var funktionen som case manager som delvis kunde bidra med att besvara vårt hur i vår frågeställning om hur INM använder sig av IP som strategi. Skälet till att vi även ville intervjua verksamhetschefen var att vi såg denna person kunna inneha funktionen av att vara översättare av IP som organisationsrecept. Det vill säga att det delvis är denna person som möjligen kan omsätta modellen till något praktiskt att arbeta efter och därför kan tillföra ytterligare svar på hur. Detta utifrån antagandet om att Integrerad Psykiatri är ett organisationsrecept såväl som en behandlingsmetod. Verksamhetschefen kan ha funktionen av att möjliggöra att IP kan implementeras och även eventuellt göra modellen till en praktisk verklighet. Sammantaget var det dessa aspekter som låg till grund för att vi även valde verksamhetschefen som informant. Därför att denna person kunde bidra med andra (möjligen kompletterande) delar av hur INM använder sig av Integrerad Psykiatri som strategi Praktiskt förfarande Vi bad den administrativt ansvarig på INM att distribuera vår informationsbilaga (Informationsbilaga Bilaga 1) till medarbetarna på ett arbetsmöte med instruktionen om att de som ville delta aktivt skulle arbeta inom IP programmet (Informationsbilaga Bilaga 1 & Nilsson, Marita - Mail 4/3 2008). Vår avsikt var att de individer som var intresserade skulle anmäla sig till oss via telefon för att boka en intervjutid. Vi ville intervjua personer som ansåg sig arbeta inom IP-modellen samt att vi var av den åsikten de möjligen skulle ge mer utförligare svar och mer information, om de själva valt att delta i studien. Vår urvalsprocess, som vi tänkt den, blev dock störd från våra ursprungliga intentioner eftersom verksamhetschefen själv valde ut vilka case managers som fick i uppgift att kontakta oss för intervju. Vi blev inte uppmärksammade på detta förrän i ett senare skede, vilket inte riktigt gjorde det möjligt för oss att påverka utfallet med hänsyn till tidsaspekten för vår studie. Vi är dock besvärande medvetna om att detta självfallet kan påverka den akademiska trovärdigheten i vår studie. Sjöberg, J & Åkerberg, L 20

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Det skulle inte kosta mer.

Det skulle inte kosta mer. Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Utbildningsplan för Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Conservation, with major in Integrated Conservation

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer