Attityder till invandring i Sverige

Transkript

1 Attityder till invandring i Sverige En kvantitativ jämförande studie om attityder till invandring i Sverige mellan år 2004 och år 2014 Eleni Nakos & Jeanette Weber Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. HT 2016 Handledare: Margarita Chudnovskaya

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att studera attityder till invandring, mer specifikt hur attityderna är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med Sveriges ekonomi samt åsikten om invandring är bra eller dåligt för landets ekonomi. Det studeras även om attityderna har ett samband med om en individ har varit arbetslös eller inte. Vidare är syftet att studera hur dessa samband skiljer sig åt under en tioårsperiod mellan 2004 och Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med Det antas även att personer som anser att invandring är bra för landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens påverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att de som har varit arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens påverkan på ekonomin förklara en del av attityderna. Nyckelord attityder, invandring, ekonomi, regressionsanalys, ESS, kvantitativ analys, sociologi

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 2 Frågeställningar... 2 Avgränsningar... 2 Disposition... 3 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning... 4 Bakgrund... 4 Teorier... 5 Främlingen... 5 Grupphotsteorin... 6 Realistiska gruppkonfliktsteorin... 7 Tidigare forskning... 7 Attityder över tid samt attityder mellan Sverige och övriga Europa... 8 Attityder i ekonomisk kontext... 9 Skillnader i attityder mellan sysselsatta och arbetslösa... 9 Hypotesformulering Data och metod Data Bortfallsanalys Variabler och operationalisering Attitydvariabeln Oberoende variabler Kontrollvariabler Validitet och reliabilitet Metod Resultat Deskriptiva tabeller Regressionsanalyser Regressionsanalys för år Regressionsanalys för år Jämförelse av analyser år 2004 och Diskussion Begränsningar Slutsatser Förslag till vidare forskning Referenser Tryckta källor Elektroniska källor... 34

4 Inledning Sverige är ett land dit många människor har migrerat genom åren och migrerar även idag. I slutet av år 2015 var ungefär 1,6 miljoner personer av de som bodde i Sverige utlandsfödda vilket motsvarar en sjättedel av den svenska befolkningen. Under år 2015 ökade invandrade med hela personer i Sverige och invandring är idag den största bidragande orsaken till landets folkökning (SCB 2016). Den påverkar flera olika områden i samhället såsom politiska, sociala, kulturella och ekonomiska, vilket betyder att befolkningens attityder till den är av hög betydelse. Detta då individuella preferenser exempelvis får politiska konsekvenser, då de påverkar utformningen av politiska beslut (Mayda 2006). En av dessa konsekvenser är att främlingsfientliga partier har ökat i popularitet i hela Europa (Rydgren & Widgren 2004). Att dessutom Sverigedemokraterna, som önskar en strängare immigrationspolitik, idag utgör det tredje största partiet i Sverige med för tillfället 15,8 procent av röster (SIFO 2016) gör attityder till invandring till ett ytterst aktuellt ämne att utforska. Attityder förändras över tid och inte minst med landets ekonomiska omständigheter. Ekonomin påverkar arbetsmarknaden och tillgångar till landets resurser, vilket betyder att det kan uppstå konkurrens på arbetsmarknaden, som i sin tur kan påverka attityder (Blumer 1958; Quillian 1995; Lancee & Pardos-Prado 2013; Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000). Flera studier har även bevisat att arbetslösa tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring än vad sysselsatta har (Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000; Lancee & Pardos-Prado 2013; Gang, Rivera-Batiz & Yun 2013). Ett land med en stabil ekonomi som dess befolkning är nöjd med skulle därmed kunna tänkas påverka attityder i en positiv riktning medan det motsatta gäller då landet står inför mer påfrestande ekonomiska tider. Tidigare studier som har fokuserat på den ekonomiska aspekten och hur denna kan påverka attityder har också visat att ekonomiska omständigheter samt migrationens roll på arbetsmarknaden har varit en bidragande faktor till förklaringen av negativa attityder (Mayda 2006; Hainmueller & Hiscox 2010). Med detta kan det tänkas att i och med att ekonomin i ett land förändras över tid så förändras även attityderna. Hur attityder i ekonomisk kontext förändrats över tid och vad som kan ha påverkat dem är viktigt att undersöka i och med att det under tio års tid, mellan 2004 och 2014, har hunnit ske många förändringar i ekonomiska och politiska omständigheter i hela Europa och övriga världen, vilket i sin tur påverkar Sveriges migrationspolitiska frågor och med detta attityderna 1

5 till invandring. Att studien fokuserar på Sverige är av stort intresse då Sverige är det land som är mest positiva till invandring jämfört med övriga Europa (Mella 2011; Ruist 2016). Vidare förväntas uppsatsen bidra till ämnet sociologi genom att bland annan forskning inom området ge insyn i och förstärka kunskapen om hur attityderna delvis kan förklaras utifrån synen på ekonomin i landet hos den svenska befolkningen. I denna uppsats används det nyaste materialet från European Social Survey (ESS) från 2014 för att kunna se hur attityder ser ut i Sverige idag och jämförs sedan med materialet från 2004 för att kunna se eventuella förändringar över tid. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera attityder till invandring, mer specifikt hur attityderna är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med Sveriges ekonomi samt åsikten om invandring är bra eller dåligt för landets ekonomi. Det studeras även om attityderna har ett samband med om en individ har varit arbetslös eller inte. Vidare är syftet att studera hur dessa samband skiljer sig åt under en tioårsperiod mellan 2004 och Frågeställningar Uppsatsen kommer således utgå från följande frågeställningar: Har attityder till invandring förändrats utifrån synen på ekonomin i dagens Sverige och för 10 år sedan? Har attityder till invandring förändrats över 10 års tid utifrån åsikten om att invandring är bra eller dåligt för Sveriges ekonomi? Finns det skillnader i attityder till invandring utifrån om en har varit arbetslös eller inte och har detta ändrats över 10 års tid? Avgränsningar Denna studie har valt att fokusera på svenskars attityder till invandring i koppling till hur de subjektivt upplever Sveriges ekonomi och invandringens påverkan på den samt utifrån om personerna har varit arbetslösa eller inte. Attityderna tolkas som positiva eller negativa attityder på en skala från 1-4 som mäter attityder till att tillåta människor med en annan hudfärg eller etnisk tillhörighet än majoritetsbefolkningen komma och bosätta sig i Sverige, vidare kommer en mer detaljerad förklaring att redovisas i data-avsnittet. Datamaterialet som används är insamlat i Sverige och resultatet går således endast att generalisera till befolkningen i Sverige. 2

6 Uppsatsen utgår alltså från en definition av invandrare som en individ med annan hudfärg eller etnisk tillhörighet än Sveriges majoritetsbefolkning som kommer för att bosätta sig i Sverige. Detta på grund av val av beroende variabel som mäter attityder. ESS har i övrigt inte specificerat termen invandrare eller etnisk tillhörighet i sina frågeformulär. Uppsatsen utgår alltså också ifrån personens subjektiva upplevelse av begreppet etnisk tillhörighet, vilket kan ha olika betydelse för olika personer. Det antas alltså att både utomeuropeiska migranter och EU-migranter ingår i denna grupp. Med landets ekonomi avses respondenternas subjektiva uppfattning om den. Detta eftersom att ESS inte gett dem någon definition kring landets ekonomi. Termen går således att tolka öppet, vilket gör att betydelsen kan skilja åt olika personer emellan. Det är dock troligt att de flesta tenderar att koppla landets ekonomi till bland annat faktorer som arbetslöshet, inflation och BNP-tillväxt. Även med invandringens påverkan på ekonomin menas respondenternas egen subjektiva tolkning gällande hur invandring påverkar landets ekonomi. Då en av studiens frågeställningar berör termen arbetslöshet, är det viktigt att påpeka att det i huvudsak är frågan om att skilja åt mellan personer som någon gång varit arbetslösa i mer än tre månader och de som inte varit det. Detta efter vad som efterfrågas i ESS enkäter. Det tydliggörs alltså inte när personerna i fråga varit arbetslösa eller exakt hur länge perioden av arbetslöshet varade, mer än att den varat över tre månader. Då arbetslöshet skapar oro om såväl landets som den egna ekonomiska situationen samt ökar konkurrensen på arbetsmarknaden, antar vi i denna uppsats att en persons attityder gentemot invandring kan vara kopplade till dennes period av arbetslöshet. Detta då individen kan känna en oro över den nuvarande arbetssituationen, exempelvis arbetets långvarighet eller en känsla av hot av invandrare som grundar sig i att det tidigare har varit svårt att finna ett arbete på grund av konkurrensen på arbetsmarknaden. Disposition Till en början kommer tillämpbara teorier och tidigare forskning inom området att redovisas. Teorierna som denna studie kommer att utgå från är Georg Simmels teori om främlingen, Herbert Blumers grupphotsteori samt Lincoln Quillians realistiska gruppkonfliktsteori. Utifrån teorier och tidigare forskning kommer uppsatsens hypoteser att formas och presenteras. Vidare kommer avsnittet om data och metod då de olika variabler som används i denna studie samt vald metod redogörs för, varefter framställda regressionsanalyser 3

7 presenteras i resultatavsnittet. Slutligen kommer resultaten diskuteras i ett diskussionsavsnitt med slutsatser och förslag på vidare forskning. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka attityder och deras förändring i en ekonomisk kontext i Sverige, följer en kort förklaring av hur den ekonomiska situationen har sett ut i landet samt bakgrund gällande invandring. Därefter kommer det att redovisas teorier och tidigare forskning inom området som anses vara relevanta för uppsatsen, sedan formas studiens hypoteser utifrån dessa. Bakgrund Antal immigranter har varierat från år till år men det skedde en kraftig ökning med arbetskraftsinvandringen i slutet på 1960-talet. Under 70-talet skärptes invandringspolitiken för att få kontroll över den stora arbetskraftsinvandringen vilket ledde till att den blev mer stabil. I mitten av 80-talet förnyades systemet för att ta emot asylsökande och 80-talet kom således att bli asylsökandes årtionde. Under 90-talet upphörde bland annat kalla kriget samt flera långvariga krigstillstånd, vilket kom att minska andelen asylsökande. Däremot tog det jugoslaviska sammanbrottet plats, vilket medförde ett stort antal invandrade f.d. jugoslaver i landet. Att Sverige sedan 1995 gick med i EU kom att påverka asyl- och migrationspolitiken i landet. Under följande år infördes en mer restriktiv reglering för anhöriginvandring samt andelen asylsökande minskade åter. I början av 2000-talet bröt EU-samarbetet igenom och antalet EU-medborgare som tog sig till Sverige för att jobba kom att öka i och med att Sverige gick med i Schengensamarbetet, vilket öppnade gränserna mellan de 13 samarbetsländerna och gjorde att mängder av visum beviljades. Även medborgarskapslagen ändrades, vilket möjliggjorde dubbelmedborgarskap (Migrationsverket 2016). I och med att ett av materialen som denna uppsats analyserar är insamlat 2004, kan dessa händelser och deras påverkan på en ökad EU-invandring tänkas ha påverkat även attityder till invandring i relation till både ekonomi och arbetssituation. De senaste åren har särskilt flyktinginvandring ökat och utgör idag den största gruppen immigranter i Sverige (Migrationsverket 2016). Eftersom uppsatsen undersöker hur attityderna förändrats mellan åren 2004 och 2014 behöver vi se hur immigrationen sett ut under denna period. Under 2004 var antalet utländska medborgare År 2014 har 4

8 antalet ökat till utländska medborgare, vilket visar en betydlig ökning under dessa år (SCB 2016). Då uppsatsens syfte är att studera attityderna till invandring över tid, mer specifikt hur attityder är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med Sveriges ekonomi, åsikter om invandring är bra eller dåligt för landets ekonomi samt om attityderna har ett samband med om en individ har varit arbetslös eller inte, kan det vara bra att granska hur den ekonomiska situationen samt arbetssituationen har sett ut i landet under dessa två tidpunkter. År 2004 låg Sveriges BNP på USD per capita medan år 2014 hade det skett en ökning till USD per capita, vilket visar på en kraftig ökning på landets BNP (OECD 2016). För att jämföra arbetslösheten under dessa två tidpunkter kan man se att den procentuellt sett stigit drastiskt. År 2004 utgjorde andelen arbetslösa totalt sett 4,2 procent av befolkningen, medan den år 2014 var 6,3 procent (Arbetsförmedlingen 2016). Att landets ekonomi har förbättrats kan ha bidragit till en mer positiv upplevelse av den hos befolkningen, vilket i sin tur kan tänkas påverka attityderna till invandring i en mer positiv riktning. Däremot kan faktumet att arbetslösheten stigit bidra till att attityderna blivit mer negativa då konkurrens av resurser och arbetsmöjligheter enligt tidigare forskning samt realistiska grupphotsteorin, som presenteras i avsnittet nedan, kan leda till mer negativa attityder till invandring. Vidare kommer denna uppsats att utgå från att landets ekonomi har förbättrats vilket kan påverka attityderna i en positiv riktning. Vi är medvetna om att den ökade arbetslösheten kan ha en negativ påverkan i attityderna. Dock fanns det tyvärr inte tid att undersöka attityderna utifrån båda synvinklarna, därför har vi valt att utgå från landets ökade BNP-kapital. Teorier Som teoretiska ramar används Simmels teori om Främlingen för att ge en överblick på hur attityder till invandring kan tolkas samt Blumers Grupphotsteori och Quillians Realistiska gruppkonfliktsteori för att förklara mera ingående attityder i en ekonomisk kontext. Dessa kommer senare i uppsatsen att ligga som grund för diskussionen av resultat som fås fram. Främlingen Simmel (1981, s ) ger i sin teori om främlingen en grundlig förklaring till hur attityder gentemot invandrare kan uppkomma och vad de kan bero på. Denna teori är således väsentlig att ha som grund för att bilda en djupare förståelse för attityder till invandring. Simmel (1981, s. 139) menar att främlingen inte är den person som kommer idag och går imorgon, utan den person som kommer idag för att stanna imorgon, den potentiella 5

9 vandraren. Främlingen ses inte som individuella egenskaper utan har att göra med ett ursprung som är gemensam för många främlingar (Simmel 1981, s. 144). Han pratar om närhet och avstånd, här menas att den som är nära är avlägsen och den som är avlägsen är nära. När det kommer till främlingen kan detta betyda att trots att individen är delaktig i en gemenskap hamnar personen i utanförskap (Simmel 1981, s. 139). Detta då främlingen inte är bunden till gruppen på samma sätt som de andra medlemmarna och kan således ges ett avstånd från gruppen (Simmel 1981, s ). Det kan även finnas en slags främlingskap som utesluter en från gemenskapen, då främlingen inte är en del av gruppen. I detta fall har främlingen ingen positiv betydelse. Relationen till individen blir en icke-relation (Simmel 1981 s. 144). Negativa attityder kan alltså grunda sig i en känsla av främlingskap till personer med exempelvis annan bakgrund eller etnisk tillhörighet i och med att de inte ses som en del av den egna gruppen och ges således ett visst avstånd som utesluter dem. Avståndet kan även bero på att individen inte känner samma slags samhörighet till invandrare som till de som har samma etniska tillhörighet som en själv. Dessa personer ses som vad Simmel kallar främlingar (Simmel 1981). Trots att Simmels teori inte har någon förklaring till hur synen på landets ekonomi är kopplade till attityder anses den vara relevant för denna studie då den ger en allmän förklaring till attityder gentemot invandring och kan på så sätt ge en bättre förståelse till attityder. Vidare kommer teorin att användas i samband med grupphotsteorin som ger en ytterligare förklaring till negativa attityder samt realistiska gruppkonfliktsteorin som förklarar vidare hur attityder är kopplade till landets ekonomiska omständigheter. Grupphotsteorin Blumers (1958) teori bygger på tanken om att negativa attityder till invandring är ett resultat av känslan av hot mot den egna gruppens förmåner, som inte alls nödvändigtvis stämmer överens med de enskilda gruppmedlemmarnas intressen. Det handlar om en upplevelse av vad han kallar en grupposition som grundar sig i ojämna maktrelationer samt ojämn fördelning av resurser grupper emellan. Enligt Blumer (1958) finns det fyra olika slags ofta förekommande känslor när det kommer till negativa attityder i den dominerande gruppen och som är kopplade till gruppositionens uppbyggnad. Dessa är känslan av överordnad, att den andra gruppen är olik den egna och känns främmande, rätten till vissa fördelar och privilegier gentemot den andra gruppen samt rädslan att dessa kommer tas ifrån dem. Upplevelsen av grupposition är således en social process av varierande form inom gruppen i relation till andra grupper. 6

10 Blumer (1958) anser alltså att negativa attityder uppstår i takt med en utveckling av upplevelsen av hot mot den egna gruppen som grundar sig i känslan av grupposition. Detta kan tänkas kopplas till hur människor bildar en uppfattning om immigranter, då känslan av främlingskap och olikhet uppstår samt rädslan att företrädet till vissa resurser tas ifrån dem. Det behöver inte betyda att personerna personligen har negativa attityder från början, men att denna känsla stärks inom den egna gruppen och gör att de allmänna attityderna gentemot invandring blir mer negativa speciellt under ekonomiskt påfrestande omständigheter. Realistiska gruppkonfliktsteorin Quillian (1995) utvecklar teorin vidare och syftar till att studera orsaker bakom det upplevda kollektiva hotet. Han menar att negativa attityder grundar sig i ett kollektivt hot som dels beror på den underordnade gruppens storlek i relation till majoritetsgruppen, dels på landets rådande ekonomiska omständigheter. Den underordnade gruppens storlek är av stor betydelse på grund av att det speciellt under försämrade ekonomiska förhållanden uppstår konkurrens om knappa resurser och arbetspositioner mellan den dominerande och underordnade gruppen och en större underordnad grupp upplevs således mer hotfull. Quillian (1995) skiljer dessutom tydligt åt negativa attityder på individuell och på kollektiv nivå. Hotet upplevs av individer, men dess relation till negativa attityder baserar sig på en jämförelse av människors syn på grupprelationer, under influens av den ekonomiska situationen och den underordnade gruppens storlek, som i sin tur påverkar de negativa attityderna. Quillian (1995) talar alltså specifikt om hur attityder till invandring är nära kopplade till både invandringens storlek samt landets ekonomiska situation. Även om invandring har ökat en hel del under tio års tid i Sverige förväntas i denna uppsats att den förbättrade ekonomiska situationen lett till att människor inte behöver känna sig hotade, då synen på ekonomin har blivit mer positiv. Med Quillians teori som grund antas således att attityder till invandring har blivit mer positiva under tioårsperioden då landets ekonomiska situation har förbättrats. Tidigare forskning I nedanstående stycke presenteras tidigare forskning som är aktuell för denna uppsats. Den tidigare forskningen är indelad i delar för att gå i linje med studiens frågeställningar. I och med att syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka förändring i attityder över tid börjar stycket med en redogörelse för tidigare forskning kring hur attityder sett ut över tid, samt hur attityder har sett ut i Sverige jämfört med övriga Europa. 7

11 Attityder över tid samt attityder mellan Sverige och övriga Europa Attityderna gentemot invandring i Sverige har förändrats genom åren. Under mer än femton år har svenskarnas attityder till invandring undersökts via SOM-institutionen. Resultatet visar att attityderna till utlänningar har allmänt blivit mer tillåtande och detta sedan 1990-talet. Vidare visar resultatet att andelen personer som anser att det är ett dåligt förslag från regeringen att ta emot flyktingar har legat på 26 procent år 2009 vilket är lika mycket som för tio år sedan. Värt även att nämna är att Sverigedemokraternas sympatisörer skiljer sig kraftigt jämfört med parlamentariska sympatisörer när det kommer till attityder gentemot invandring (Demker 2010). Då Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen år 2010, förväntades det att de skulle få större stöd år 2014, men svenskarnas motstånd till invandring hade redan sjunkit (Sandberg & Demker 2014). Vidare har mångfaldsgruppen i Uppsala kommit fram i sin longitudinella studie att Sverige är det mest positiva landet till invandring jämfört med övriga Europa och detta resultat har visats år efter år mellan utan större variationer, men negativa attityder finns och de har varierat mer eller mindre kring 5 procent av de svarande (Mella 2011). För att kontextualisera så har attityder förändrats även i övriga Europa. Olika studier har visat att attityder är nära kopplade till variabler såsom ekonomin, utbildningsnivå, mänskliga värden och upplevda hot (Meuleman, Davidov & Billiet 2009). Meuleman (et al. 2009) har studerat attityder till invandring i sjutton europeiska länder mellan Datamaterialet som har använts är från European social survey (ESS) och resultaten visar att attityder gentemot invandring har skiljts åt under dessa fem år mellan olika länder. Det finns en regional skillnad inom Europa där länder från norr, särskilt från Norden, visar en mer positiv attityd till invandring, medan länder från södra och östra Europa visar en mer negativ attityd (Meuleman et al. 2009, s. 359). Européers negativa attityder till invandrare ökade mellan åren 1988 och 2003, för att sedan minska mellan året 2003 fram till Anmärkningsvärt är dock att andelen som anser att invandrare inte bidrar mycket till deras lands framtid trots denna senare minskning var större år 2008 än vad den var år Gang, Rivera-Batiz & Yun (2013) förklarar vidare att dessa attityder kan komma att ändras till det motsatta hållet under de kommande åren i och med de ekonomiska påfrestningar Europa genomgått och den fortsatta ekonomiskt osäkra framtiden Europa står inför. 8

12 Sammanfattningsvis visar tidigare studier att det under åren har skett förändringar i attityderna gentemot invandring i Sverige såväl som i Europa. Dock har Sverige haft en positiv attityd till invandring sedan 1990-talet och är det land som är mest positivt till invandring jämfört med övriga Europa. Attityder i ekonomisk kontext Attityder till invandring är även nära kopplade till landets ekonomiska omständigheter. Dessa attityder verkar i ett stort antal länder vara relaterade till arbetsmarknadsproblem, säkerhet och kulturella aspekter samt individuella känslor mot politiska flyktingar och illegal invandring. Det har visats att både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer har en betydelse till attityder gentemot invandring (Mayda 2006). Icke-ekonomiska faktorer såsom oro över invandring och brottslighet och även rasistiska känslor har en negativ effekt på attityderna. När det kommer till de ekonomiska faktorerna visar analysen att länder med högre BNPkapital har en mer positiv attityd till invandring jämfört med länder med lägre BNP-kapital. Arbetsmarknadsvariabler spelar också en viktig roll när det kommer till attityder. Det har visats att skicklighet och preferenser inom ett arbete kan ha en betydelse för attityderna, då infödda individer som arbetar inom yrken där många invandrare arbetar tenderar att ha mer negativa attityder (Mayda 2006). Åsikten om att landets ekonomi påverkas negativt av invandring är vanligt förekommande när det gäller negativa attityder (Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000). Vidare menar Dancygier och Donnelly (2013) att när landets ekonomiska situation ser bra ut är det mer sannolikt att befolkningen ser de positiva sidorna av invandring, exempelvis fördelarna invandringen har för ekonomin. Detta i sin tur ökar stödet för en friare invandringspolitik samt allmänt mer positiva attityder till invandring och invandrare. Ekonomisk ostabilitet i samhället har alltså en effekt på attityder till invandring och dess påverkan på ekonomin, vilket är intressant då denna studie undersöker attitydernas förändring över tid i en ekonomisk kontext. Skillnader i attityder mellan sysselsatta och arbetslösa Ett flertal studier har även funnit ett samband mellan arbetslöshet och attityder till invandring. Lancee och Pardos-Prado (2013) menar att arbetslösa och uppsägning ska studeras för att kunna se på ekonomiska förhållanden och hur de påverkar negativa attityder till invandring. Detta då oväntad arbetslöshet gör att personer som tidigare haft en säker arbetsplats behöver börja tävla om jobb, vilket leder till en viss socioekonomisk sårbarhet. Genom sin longitudinella studie utförd i Tyskland mellan åren kom de bland annat fram till att övergång till arbetslöshet med större sannolikhet utvecklar en ökad oro för etnisk konkurrens 9

13 och således en mer negativ attityd till invandring. Vidare visar resultaten att personer som förlorat sitt jobb och upplevt svårigheter i att hitta nytt är mer bekymrade över invandring efter ett års tid (Lancee & Pardos-Prado 2013). Det är därmed de personer som upplever sig vara mest ekonomiskt sårbara som oroar sig för invandring. Detta går i linje med Bauer, Lofstrom och Zimmermanns (2000) resultat som visar att det är mer sannolikt att en arbetslös person anser att invandrare är ett hot på arbetsmarknaden än en person som inte är det. Det är dock inte endast arbetslösa som tenderar ha negativa attityder, utan detta är vanligt även hos andra som upplever invandring som hotfull eller negativ på arbetsmarknaden (Gang, Rivera-Batiz & Yun 2013). Arbetande personer som upplever att deras löner påverkas av invandring hyser nämligen mer negativa attityder till invandring än de sysselsatta som inte känner att deras löner påverkas. Resultaten visar även att den utbildning personer har också spelar en stor roll i hur attityderna utvecklas, vilket är nära kopplat till huruvida man anser att det kommer ske konkurrens inom den egna arbetsmarknaden (Gang, Rivera-Batiz & Yun 2013). Vidare har mångfaldsbarometern mätt attityder och resultatet visade en positiv inställning till invandring. Värt här att nämna är att undersökningen genomfördes mellan år 2005 till år 2011, under en period då det inte har varit så hög arbetslöshet i landet, där individen förväntar sig att staten hjälper till om en blir arbetslös och i en sådan kontext ses inte invandrare som ett hot, men negativa attityder finns och de har varierat mer eller mindre kring fem procent av de svarande. Dessa attityder är intressanta att se om de kommer att öka i och med att den ekonomiska krisen i Europa fördjupas vilket kan förutse en ökad arbetslöshet även i Sverige som kan leda till rädsla för det som känns främmande, vilket i detta fall kan vara invandring (Mella, 2011). Tidigare forskning kring sambandet mellan arbetslöshet och attityder till invandring visar blandade resultat, dock är det vanligt att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta (Gang, Rivera-Batiz & Yun 2013; Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000). Arbetslöshet gör personerna mer ekonomiskt sårbara och gör det mer sannolikt att invandrare ses som ett hot på arbetsmarknaden (Lancee & Pardos-Prado 2013). Detta är intressant då denna studie kommer fokusera på arbetslöshetens koppling till attityder gentemot invandring i anknytning till ekonomiska faktorer. 10

14 Hypotesformulering Realistiska gruppkonfliktsteorin menar att negativa attityder beror på bland annat dåliga ekonomiska omständigheter eller arbetssituationen, medan en förbättring av ekonomin och arbetssituation leder till en förminskning i de negativa attityderna. I linje med teorin menar tidigare forskning att negativa attityder har minskat och att länder med högre BNP-kapital har en positivare attityd till invandring, jämfört med länder med lägre BNP-kapital. Med Quillians (1995) teoretiska resonemang som grund går att anta att de som är nöjda med landets ekonomi har en allmänt mer positiv attityd jämfört med de som är missnöjda med landets ekonomi. Då därutöver attityder förmodas bli mer positiva under förbättrade ekonomiska omständigheter och Sveriges ekonomiska situation har sett en förbättring under tioårsperioden antas följande hypoteser: H1: personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med H2: personer som anser att invandring har en bra påverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med Teorin om främlingen förmodar att individer tar avstånd från personer som inte tillhör den egna gruppen, i detta fall invandrare, och de blir då förfrämligade (Simmel 1981). Vidare menar grupphotsteorin att invandrare ses som hot mot den egna gruppens privilegier i och med att det uppstår konkurrens om resurser och arbetsmöjligheter (Blumer 1958). I linje med dessa teoretiska resonemang menar tidigare forskning att det är mer sannolikt att en arbetslös person anser att invandrare är ett hot på arbetsmarknaden än en person som inte är det, vilket kan leda till negativa attityder gentemot invandring. Med dessa resonemang som utgångspunkt antas således en ytterligare hypotes: H3: Personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Data och metod I följande stycke kommer det datamaterial som används för uppsatsens utförande att presenteras. Det utgörs även en bortfallsanalys samt redovisas för operationaliseringar och uppsatsens validitet och reliabilitet. Vidare följer en beskrivning av vald metod. 11

15 Data Det datamaterial som analyseras i uppsatsen är hämtat ur European Social Survey (ESS), vilket är en akademiskt driven enkätundersökning som har genomförts i Europa vartannat år sedan år ESS mäter bland annat människors attityder genom att skicka ut enkäter till personer som är över 15 år där urvalet av respondenter sker genom OSU, det vill säga obundet slumpmässigt urval (European social survey, Metoder). Datamaterialet som använts i denna uppsats är från åren 2004 och 2014 och är samlat in i Sverige. Orsaken till att dessa två datamaterial är valda inför analys är för att uppsatsen syftar till att studera hur attityder i ekonomisk kontext förändrats över tio års tid. Värt att påpeka är att det inte är samma personer som undersöks för att mäta personliga förändringar i attityder, utan urvalet består av nya personer varje omgång. Bortfallsanalys År 2004 var 3000 personer med i urvalet och intervjuer genomfördes på 1948 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 65,77 procent (European Social Survey 2004, s. 183). År 2014 bestod urvalet av 3750 personer och intervjuer genomfördes på 1791 personer. Detta innebär en svarsfrekvens på 50,1 procent (European Social Survey 2014, s. 152). För att kunna generalisera resultaten på befolkningen är det viktigt att svarsfrekvensen är tillräckligt stor. Nedanstående tabell ger en beskrivning på det interna bortfallet för samtliga variabler som använts för analys. Internt bortfall för en variabel innebär att vissa personer missat svara på någon eller några frågor men har besvarat övriga frågor i frågeformuläret. Tabell 1. Intern bortfall Variabel Bortfall 2004 Bortfall 2014 Attityder till invandring 60 (3,1 %) 188 (9,7 %) Nöjdhet med landets ekonomi 63 (3,2 %) 202 (10,4 %) Invandringens påverkan 91 (4,7 %) 196 (10,1 %) på ekonomin Har varit arbetslös 196 (10,1 %) 170 (8,7 %) Kön 0 (0 %) 157 (8,1 %) Ålder 0 (0 %) 157 (8,1 %) Högsta avslutade utbildning 7 (0,4 %) 171 (8,8 %) Huvudsaklig sysselsättning 3 (0,2 %) 163 (8,4 %) 12

16 Det går att se i tabellen ovan att det är betydligt fler som av någon anledning valt att inte svara på en del av frågorna under insamlingen för tidpunkt 2014 i jämförelse med Detta kan anses vara problematiskt i och med att det möjligtvis skulle kunna bidra till en viss skevhet i resultatet i och med att det exempelvis kunde vara möjligt att de som låtit bli att svara hyser en mer negativ attityd till invandring än de som svarat och om så är fallet har dessa attityder inte kunnat fångas i resultaten. Som redogjorts för i stycket ovan, är även den allmänna svarsfrekvensen lägre för insamlingen för år 2014 jämfört med år De respondenter som inte har svarat på någon av frågorna har sedan exkluderats innan analyserna påbörjades. Variabler och operationalisering Variablerna som har valts till studien ser likadana ut i materialet för 2004 respektive 2014 och frågorna som ställts i de två frågeformulären är identiska. Detta säkerställdes för att en jämförelse ska kunna utföras. Attitydvariabeln För att mäta attityder till invandring har frågan I vilken utsträckning tycker du att Sverige bör tillåta människor som har en annan hudfärg/etnisk tillhörighet än majoriteten av Sveriges befolkning komma och bo här? valts att användas som beroende variabel. Detta eftersom att den anses mäta attityder bäst av de attitydfrågor som ingick i enkäten. Denna fråga har som svarsalternativ en skala från 1-4. Det valdes att koda om svarsalternativen så att de går i en positiv riktning, så att 1= Tillåt inga (att komma och bo i Sverige), 2=Tillåt några få, 3= Tillåt en del och 4=Tillåt många. Detta innebär att ju högre värde, desto positivare attityd. Vidare i resultatet kommer således värdena 1 och 2 tolkas som negativ attityd medan 3 och 4 kommer tolkas som positiv attityd. Anmärkningsvärt är att ESS inte har specificerat i frågeformuläret vad begreppet etnisk tillhörighet innebär, därmed kan det betyda olika för olika respondenter. Trots att variabeln endast mäter attityder som berör människor som har en annan hudfärg eller etnisk tillhörighet och kan således inte fånga attityder till alla olika typers invandrare, har denna valts som beroende variabel. Detta då det anses vara den variabel som bäst mäter allmänna attityder till invandring. Oberoende variabler Nöjdhet med Sveriges ekonomi En oberoende variabel som används mäter nöje eller missnöje med den ekonomiska situationen i Sverige och frågan de intervjuade ställdes var På det hela taget, hur nöjd är du med den ekonomiska situationen i Sverige i dagsläget? med svarsalternativ på en skala från 0-10 där 0=Extremt missnöjd och 10=Extremt nöjd. Variabeln kodades om då det är enklare att ha färre kategorier och svarsalternativen ser ut på följande sätt: 0 4 utgör kategorin 13

17 missnöjd med värdet 0 och ingår i referenskategorin, 5 utgör kategorin neutral med värdet 1, 6 10 utgör kategorin nöjd och har värdet 2. Att kategori neutral skapades beror på att en stor andel svarande hade valt svarsalternativet 5 och därmed ansåg vi att flera respondenter var neutralt inställda till landets ekonomi, och därför fick de egen kategori. Invandringens påverkan på ekonomin Frågan Skulle du säga att det i allmänhet är dåligt eller bra för Sveriges ekonomi att människor från andra länder kommer för att bo här? analyseras också eftersom att tidigare forskning, som nämnt i föregående avsnitt, visar att personer som hyser negativa attityder till invandring ofta anser att landets ekonomi påverkas negativt (Bauer, Lofstrom & Zimmermann, 2000). Det är alltså ur ett ekonomiskt perspektiv intressant att se om det att en individ har en negativ attityd påverkas av hur denne förhåller sig till frågan om hur invandringen påverkar ekonomin i landet. Även denna fråga hade som svarsalternativ en skala mellan 0 10 där 0= Dåligt för ekonomin och 10=Bra för ekonomin och kodades om så att värdena 0 4 utgör kategorin dåligt med värdet 0 och ingår i referenskategorin, 5 utgör kategorin neutral med värdet 1, 6 10 utgör kategorin bra och har fått värdet 2. Kategorin neutral skapades eftersom att en stor andel svarande hade valt svarsalternativet 5 och därmed ansåg vi att flera respondenter var neutralt inställda till invandringens påverkan på landets ekonomi, och därför fick de egen kategori. Arbetslöshet En annan oberoende variabel som används i analysen är huruvida respondenterna någon gång varit arbetslös i 3 månader eller mer. Denna fråga lyder Har du någonsin varit arbetslös och arbetssökande under en period längre än tre månader? med svarsalternativen Ja och Nej. Variabeln gjordes till en dummy, där svarsalternativet Ja kodades som 1 och Nej kodades som 0. Det bör påpekas att denna variabel inte ger svar på när tiden av arbetslöshet skett, men att kategorin Ja utgör en tillräckligt stor andel av respondenterna gör variabeln intressant för vidare analys. Antagandet i studien är att om en person någon gång i sitt liv varit arbetslös, oavsett när detta skett, har detta påverkat dennes attityder till invandring i och med konkurrens om resurser. Detta går i linje med tidigare forskning i området då resultat visat att arbetslöshet kan ha ett samband med attityder till invandring (Lancee & Pardos-Prado 2013; Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000; Mayda 2006). Kontrollvariabler Kön 14

18 Tidigare forskning visar att män tenderar att ha mer negativ attityd till etnisk mångfald än vad kvinnor har (Ceobanu & Xavier 2010; Mångfaldsbarometern 2011). Då tidigare studier visar en viss skillnad mellan kvinnors och mäns attityder till migration har variabeln kön valts att användas som kontrollvariabel. Variabeln kön har kodats om till en dummyvariabel där mannen=1 och kvinnan=0 som en referenskategori. Ålder Flera studier visar att äldre ofta har mer negativa attityder till invandring än vad yngre har (Ceobanu & Xavier 2010; Mångfaldsbarometern 2011; Hainmuellers & Hiscox 2007), därför valdes även denna variabel som kontrollvariabel. Åldersvariabeln är omkodad till en dummy och delad i tre olika grupper varav gruppen yngre är referenskategorin med värdet 0 och i gruppen ingår personer som är år. Gruppen medel har fått värdet 1 och består av de som är år och personer som är 51 år och äldre har fått värdet 2 och ingår i gruppen äldre. Denna kategorisering baserar sig på medelåldern i Sveriges befolkning (SCB, 2016). Utbildning I och med att ett flertal studier har kommit fram till att individer med högre utbildning har en mer positiv attityd till invandring (Lancee & Pardos-Prado 2013; Hainmueller & Hiscox 2007; Gang, Rivera-Batiz & Myeng 2013) valdes även denna variabel att ingå i analysen. Respondenterna fick svara på frågan Vilken är din högsta avklarade utbildning? med ett flertal svarsalternativ. Variabeln är kodad om till en dummyvariabel enligt följande: 0=Gymnasium som referenskategori, 1=Grundskola eller lägre och 2=Eftergymnasial utbildning. Detta då gymnasium är den mest vanliga högsta avslutade utbildningen. Huvudsaklig sysselsättning Variabeln som mäter huvudsaklig sysselsättning kontrolleras också för. På frågan Vilken av dessa passar bäst in på vad du har gjort under de senaste sju dagarna? fick respondenterna välja mellan ett flertal svarsalternativ. Variabeln kodades om så att 0=Arbete, 1= Arbetslös, 2=Annat, då det som är intressant för denna studie är att jämföra arbetslösa med arbetande. Arbete med värdet 0 är således referenskategorin vilken de andra alternativen utgår ifrån. Trots att denna variabel hade kunnat mäta arbetslöshet, vilket är ytterst relevant för denna studie, gjordes ett aktivt val att inte använda den som en huvudvariabel att analysera eftersom att andelen som svarat att de är arbetslösa var för liten för att kunna utföra fortsatt analys eller ge svar på uppsatsens frågeställning. Variabeln har ändå valts att fungera som en 15

19 kontrollvariabel i form av huvudsaklig sysselsättning för att se eventuell påverkan på resultatet. Arbetande används här som referenskategori för att se hur attityderna skiljer åt i de andra kategorierna i relation till de som arbetar. Validitet och reliabilitet Validitet innebär att studien mäter det som den är avsedd att mäta (Bryman 2011 s. 162). I denna studie anses validiteten vara hög då redan befintliga frågor används. Att använda sig av data från en stor europeisk undersökning (ESS) är till en fördel i och med att materialet är av hög kvalitet. Samma höga kvalitet hade inte varit möjlig om materialet hade samlats in av denna uppsats författare på grund av brist på tid och resurser. En nackdel med att använda ett redan existerande datamaterial är dock att man själv inte kan välja utformningen av frågorna och därmed inte vilka variabler som ingår i materialet, vilket innebär att man måste anpassa sig till det befintliga materialet. Något som även kan ha påverkat validiteten negativt är att ESS inte har definierat begrepp eller förklarat frågorna mer specifikt. Detta innebär att frågorna och begreppen i enkäterna kan tolkas på flera olika sätt, då respondenterna använder den uppfattning som de själv har om dem. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet, hur pålitliga mätningarna är, målet är att man ska kunna göra samma studie igen och får samma resultat (Bryman 2011 s. 160). Eftersom denna studie är baserad på ett redan befintligt datamaterial med samma frågor och specifika svar är det lätt för framtida forskare att utföra en liknande studie. Värt att nämna är att ESS utför undersökningar vartannat år vilket innebär att nytt datamaterial tillkommer som kan användas för vidare undersökningar. Därutöver uppfyller ESS datamaterial hög reliabilitet i och med att de använder sig av ett riksrepresentativt urval. Det som dock kan tänkas ha påverkat materialets tillförlitlighet är att materialet samlats in genom att använda intervjupersoner som fyller i svaren i enkäten istället för respondenterna själv. Detta kan tänkas ha sina fördelar, men kan även vara till en nackdel i och med att vissa respondenter kan känna sig obekväma i situationer där frågorna är känsliga och därmed ge ett svar som inte helt motsvarar deras egentliga tycke. Trots anonymitet kan det vara möjligt att respondenten inte har förtroende för intervjuaren och därutöver kan intervjuaren ha en effekt på den svarande vilket gör att denne till exempel inte svarar helt ärligt. Det är även möjligt att uppsatsens författare kan ha förutfattade meningar, vilket behöver tas i beaktande när en studie utförs. En annan faktor som påverkar reliabiliteten är det interna bortfallet och det 16

20 fanns en tydlig skillnad mellan materialen från år 2004 och 2014, då 2014 hade ett betydligt högre internt bortfall (se tabell 1). I bearbetningen av materialet för denna uppsats kom det fram att vissa variabler som hade varit intressanta att studera inte fanns med i materialet från 2004, vilket begränsade valet av oberoende variabler och utformningen av frågeställningar och hypoteser. Eftersom denna uppsats är en jämförande studie, valdes de variabler som fanns med i materialen från båda tidpunkterna inför analysen. Denna studie är baserad på det senaste datamaterialet från ESS år Tyvärr fick vi inte tillgång till material från ett senare år vilket hade ökat tillförligheten och hade gjort det möjligt att fånga mer aktuella attityder och eventuellt nya intressanta förändringar i dem. Metod Uppsatsen har använt sig av kvantitativ metod eftersom denna metod lämpar sig bäst för att undersöka förändring i attityder över tio års tid. Vidare utgår studien från en deduktiv ansats vilket innebär att forskaren utifrån det hen vet om ett område och utifrån de olika teorier kring detta område deducerar en eller flera hypoteser som denne vill testa (Bryman 2011 s. 26). För att besvara uppsatsens frågeställningar och fånga attityder samt eventuell förändring över tid används en multipel linjär regressionsanalys i programmet SPSS, version 24. En linjär regressionsanalys används då man har en kontinuerlig beroende variabel som oftast betecknas med bokstaven Y och vill undersöka dess samband med en eller flera oberoende variabler som betecknas med bokstaven X (Edling & Hedström 2003 s ). I denna studie har flera oberoende variabler använts i analysen och därmed utfördes en multipel regressionsanalys. En multipel regression innebär att man använder två eller flera olika oberoende variabler som antas påverka den beroende variabeln. Här inkluderas även kontrollvariabler för att minska risken att dra felaktiga slutsatser på sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna (Edling & Hedström, 2003 s ). Syftet med metoden är att genom en linjär regressionsanalys jämföra den beroende variabeln attityder till invandring med de oberoende variablerna missnöje med Sveriges ekonomi, invandringens påverkan på ekonomin samt har varit arbetslös och sedan kommer följande bakomliggande variabler att tilläggas: kön, ålder, högsta avslutad utbildning och huvudsaklig sysselsättning. Vi har valt att testa hypoteserna 1-3 i modell 1-3 separat för att se om det finns ett statistiskt signifikant samband mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna var för sig för att sedan i modell 4 testa hur sambandet påverkas av att inkludera 17

21 kontrollvariabler. Två stycken regressionsanalyser kommer utföras, en på materialet från år 2004 och en för år 2014 för att se eventuella skillnader i beroende variabeln. Resultat I detta avsnitt redovisas för uppsatsens resultat. Inledningsvis i tabell 2 presenteras svarsalternativens fördelning i procent för den beroende variabeln attityder till invandring. Sedan ger tabell 3 en överblick av samtliga oberoende variabler genom en deskriptiv analys med procentuell svarsfördelning samt deras medelvärden i relation till den beroende variabeln. Vidare redovisas resultaten på regressionsanalyser utförda på samtliga variabler skilt för år 2004 i tabell 4 och för år 2014 i tabell 5 och analyseras var för sig varefter en jämförande analys görs på de två tidpunkterna. Deskriptiva tabeller I tabell 2 nedan presenteras svarsalternativens procentuella fördelning för den beroende variabeln attityder till invandring. Tabell 2. Procentuell svarsfördelning för beroende variabeln attityder till invandring Svarsalternativ Tillåt inga att komma och bo här 3,5% 0,5% Tillåta några få 13,1% 6,9% Tillåt en del 53,5% 49,5% Tillåt många 29,9% 43,1% Tabellen ovan visar att svarsalternativens procentuella fördelning sett olika ut för 2004 respektive År 2004 var andelen som ansåg att inga ska tillåtas komma och bo här en aning större än år 2004, dock är andelen för detta svarsalternativ väldigt liten båda åren. Andelen som ansåg att några få ska tillåtas var nästintill dubbelt större det tidigare årtalet. De som ansåg att en del ska tillåtas hade under båda tidpunkterna en rätt jämn andel, dock var det fler som valt detta svarsalternativ år Svarsalternativet Tillåt många fick stöd av en betydligt större andel respondenter år 2014 än år När man studerar svarsfördelningen för denna variabel ser det ut som att personer i sin helhet har en aning mer positiv attityd år 2014 jämfört med år Detta då negativa svarsalternativen år 2014 fått mindre stöd medan de positiva svarsalternativen innehåller en betydligt större andel av respondenterna, medan svaren är mer jämt fördelade mellan de olika alternativen år Detta går i linje med tidigare forskning. Trots en del skillnader mellan de två tidpunkterna är respondenterna 18

22 positiva båda åren, då de allra flesta anser att en del eller många invandrare ska tillåtas komma och bo i Sverige. I tabell 3 nedan presenteras en deskriptiv analys på samtliga oberoende variabler som använts för analys i denna uppsats med procentuell svarsfördelning samt medelvärdet i relation till den beroende variabeln. Tabell 3. Deskriptiv tabell inkluderande samtliga oberoende variabler med andel svarande samt medelvärdet i relation till den beroende variabeln på en skala mellan 1 4 Variabel Nöjdhet med landets ekonom Missnöjd Neutral Nöjd Invandringens påverkan på ekonomin Dålig Neutral Bra Har varit arbetslös Nej Ja Kön Kvinna Man Ålder Yngre Medelålder Äldre Högst avslutad utbildning Grundskola eller lägre Gymnasium Eftergymnasial utbildning Procent ,2% 20,6% 43,2% 34,8% 25,5% 39,7% 76,0% 24,0% 48,8% 51,2% 24,2% 34,1% 41,7% 33,8% 43,0% 23,2% Medelvärde ,92 3,09 3,25 2,66 3,14 3,46 3,08 3,14 3,11 3,09 3,18 3,17 2,99 2,93 3,12 3,30 Procent ,0% 14,9% 67,1% 23,4% 22,7% 53,9% 74,3% 25,7% 49,4% 50,6% 21,8% 30,4% 47,8% 19,2% 35,3% 45,4% Medelvärde ,23 3,25 3,41 2,90 3,25 3,59 3,36 3,32 3,40 3,30 3,44 3,46 3,24 3,14 3,30 3,48 19