Exjobbsredovisningar biologi och farmaci

Transkript

1 Exjobbsredovisningar biologi och farmaci Onsdag 28 oktober, 2015 Kurssal 2a Ingrid Tobin (LGBI1G, 15 hp) Tro, evolution och undervisning - Intelligent design som pedagogiskt hjälpmedel för att öka elevers förståelse för evolutionsteorin Opponent: Emma Hamfeldt Lisa Loeb (Biologi, 15 hp) Hur påverkas örings andning av glochidielarver? En studie av gällocksrörelser och acklimatiseringsförmåga Opponent: Mikael Landin Hampus Kvarnliden (LGBI1G, 15 hp) Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födohantering Opponent: Ingrid Tobin Fika Elisabet Edensvärd (Biologi, 15 hp) Ett samspel mellan bi och biodlare - Hälsoläget i svenska bigårdar Opponens: Lisa Loeb Mikael Landin (Biologi, 30 hp) Fjällgässens (Anser erythropus) sista måltid? En beteendestudie på fjällgäss i hägn Opponent: Thomas Stålhandske Hannes Grotjohan (LGBI1G, 15 hp) Den amerikanska hummern riskerar att bli invasiv i Europa Opponent: Hampus Kvarnliden Lunch

2 Thomas Stålhandske (Biologi, 30 hp) Kärlväxter i snölegor- En jämförande studie i norra Lappland Opponent: Elisabet Edensvärd Emma Hamfeldt (LGBI1G, 15 hp) Salttolerant vete ett sätt att undvika svält Opponent: Hannes Grotjohan Paus Adhra Fellah Hashem (Receptarieprogrammet, 15 hp) Vetenskaplig evidens gällande kombinationsterapi vid ADHD Opponent: Sadio Ahmed Sadio Ahmed (Receptarieprogrammet, 15 hp) Hypertoni: Effekt av olika antihypertensiva läkemedel Opponent: Adhra Fellah Hashem

3 Abstract Tro, evolution och undervisning - Intelligent design som pedagogiskt hjälpmedel för att öka elevers förståelse för evolutionsteorin Ingrid Tobin Handledare: Ann Zetterqvist, Didaktik och pedagogisk profession, GU Syftet med detta arbetet var att ta reda på vad befintlig forskning säger om att använda idéer om intelligent design kreationism (IDK) som kontrast mot evolutionsteorin för att öka förståelsen för elever om evolutionen. Arbetet är en litteraturstudie som baseras på 12 olika artiklar inom ämnet som analyserades utifrån deras hållning och argumentation. Resultatet visar att det framför allt fanns två starka hållningar i frågan. Dels de forskare som menar att elevers lärande förbättras genom att lyfta idéer kring intelligent design kreationism i undervisningen. Där man menar genom att arbeta utifrån kreationistiska idéer skulle främja elevernas möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande samt underlätta lärandet när man lyfter elevernas förkunskaper om livets uppkomst. Medan kritiker ifrågasätter pedagogers kunskaper att kunna bemöta eventuella frågor som kan komma från elever samtidigt som man menar att eleverna riskerar att ha bristande kognitiv förmåga för att klara av diskussionen. Resultatet ifrån studien visar på att de två hållningarna i frågan grundas på argument som gör det svårt att dra en slutsats. Den pedagogiska forskningen ger inget entydigt svar. Vissa empiriska försök genererar starka argument som talar för att förändra undervisningssättet och inkludera båda synsätten, medan andra forskare talar emot. För att finna svar på frågor som uppkommit i den aktuella studien skulle en prospektiv studie kunna genomföras i framtiden. Hur påverkas örings andning av glochidielarver? En studie av gällocksrörelser och acklimatiseringsförmåga Lisa Loeb Handledare: Johan Höjesjö, Biologi & Miljövetenskap, GU Parasiter påverkar ofta sina värdar negativt. Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera L.) har ett livsstadie då den lever som glochidielarver på öringens (Salmo trutta L.) gälar. Hur mycket som glochidielarverna faktiskt påverkar öringen är inte väl känt men tidigare studier har visat att öring med hög koncentration av larverna har högre mortalitet och snabbare andning än ickeinfesterad. Experimentet, som utfördes i strömakvarium, har undersökt i fall parasiten ger öring en ökad andning samt om det påverkar dess acklimatiseringstid jämfört med ickeinfesterade individer. Även påverkan av fiskens storlek togs med i beräkningarna. Öringen fiskades upp med hjälp av elfiske. Den sorterades därefter in i infesterad och ickeinfesterad. På labb sattes fisken ut en och en i akvarier där dess gällocksrörelser filmades under åtta dagar. Gällocksrörelserna för första, tredje och femte dagen räknades och sammanställdes i SPSS. Resultatet visade att det inte var någon signifikant skillnad i antal gällocksrörelser/minut mellan infesterad och ickeinfesterad fisk. Det var inte heller storleksberoende. Värdena var långt ifrån att vara signifikant skilt så resultatet påvisade inte ens en trend. Det visade också att det inte heller hade någon inverkan på acklimatiseringstiden. Detta kan bero på att tidigare studier har haft extremt höga koncentrationer då de infesterat öringen i labb. Vi använde vild öring vilket speglar ett mer naturligt förhållande. Vi kan därför dra slutsatsen att parasiten inte påverkar andningen under naturliga förhållanden. Om man vill undersöka vidare på påverkan på acklimatiseringstid kan man lägga till ytterligare stressfaktorer. Det hade varit dåligt för flodpärlmusslan att påverka öringens överlevnad negativt då dess egen överlevnad är beroende av värden.

4 Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födohantering Hampus Kvarnliden Handledare: Johan Höjesjö, Biologi & Miljövetenskap, GU Flodpärlmusslan (FPM) (Margaritifera margaritifera) är i dag en hotad art. Destruktion av habitat, föroreningar, pärlfiske, försurning och introduktion av invasiva arter har bidragit till att antalet populationer minskat kraftigt. FPM har en komplex livscykel som involverar att dess larver, kallade glochidier, måste fästa på en värdfisk för att kunna genomgå metamorfos till mussla. Denna värd är i Europa antingen öring (Salmo trutta) eller atlantlax (Salmo salar) där öring är vanligast. Glochidierna frisläpps i vattenströmmen av honmusslorna på sommaren och inandas av en värdfisk. Där fäster de sig på fiskens gälar och kapslar in sig i epitelcellerna där de lever av näringsämnen från värden i upp till 11 månader. Denna studie ämnar till att undersöka om infesteringen av glochider påverkar öringens födohantering. Målet är att bidra till forskningen om förhållandet mellan FPM och öring för att bistå arbetet med bevarandet av hotade flodpärlmusslor. För att göra detta undersöktes skillnaden i hanteringstid av levande föda mellan oinfesterade och infesterade öringar (1+). Hypotesen var att fiskar med glochidier på gälarna har svårare att tugga vilket ger dem en längre hanteringstid av bytet. Fiskarna matades med fluglarver (Calliphora vomitoria) och hanteringstid klockades från att fisken tagit bytet till dess att den avslutat sista tuggan. Resultaten visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan oinfesterade och infesterade fiskar (p=0,07). Däremot tyder det låga p-värdet på en stark trend att infesterade fiskar har längre hanteringstid. Det finns en mätbar skillnad mellan grupperna men det är oklart vilken effekt detta har på interaktionen mellan FPM och öring. Tidigare studier har visat att glochidier påverkar öringen negativt vilket ger ett parasitiskt förhållande men det är oklart om en längre hanteringstid av föda bidrar till denna klassificering. Ett samspel mellan bi och biodlare - Hälsoläget i svenska bigårdar Elisabet Edensvärd Handledare: Johan Höjesjö, Biologi & Miljövetenskap, GU Med fokus på det Europeiska honungsbiet (Apis mellifera) har man genom EU drivit ett flerårigt projekt för att undersöka binas hälsa, då man varit medveten om att sjukdomsläget och där med hälsan hos bina försämrats. Man vet inte säkert vad det beror på. I en pilotstudie som utförts av EURL (European Union reference laboratory) har man i 17 EU-länder drivit ett 3-årigt projekt där man under tre tillfällen samlat in data på bland annat kvalster- och virusmängd i ett stort antal olika bigårdar. Man har även med hjälp av enkäter samlat in information om biodlarens erfarenhet, samt behandlingsmetoder som använts för att bekämpa eventuella sjukdomar och/eller skadedjur i bisamhället. Denna studie bearbetar den data som samlats in i Sverige och där med är aktuell för våra förhållanden. Vid tidigare forskning lagt stor vikt på att varroakvalstret (Varroa destructor) har haft en stor negativ påverkan på honungsbiets hälsa. Genom att studera datan hoppas man på att kunna hitta samband mellan olika faktorer och där med vidareutveckla en behandlingsmetod mot varroakvalster som är effektiv och hållbar. I vissa av de analyser som genomförts har man hittat samband som stärker tidigare forskning i ämnet. Det har även tagits fram en modell vilken beskriver hur samtliga parametrar korrelerar och där med har inverkan på varandra. Genom att studera våra bins hälsa kan man, inte bara nå framgång ekologiskt, utan även ekonomiskt då honungsbiet genom sin pollination har en inverkan på den globala ekonomin.

5 Fjällgässens (Anser erythropus) sista måltid? En beteendestudie på fjällgäss i hägn Mikael Landin Handledare: Johan Höjesjö, Biologi & Miljövetenskap, GU och Jenny Loberg, Nordens Ark Idag är många arters framtid hotad, för många av de arterna är avelsprogram och utsättning största chansen till artens fortlevnad. För att lyckas så bra som möjligt med detta krävs att avelsprojektet ges de bästa förutsättningarna. Fjällgåsen (Anser erythropus), är en sådan art, den är globalt hotad, och ett avelsprogram har utformats för att stärka den svenska populationen. Under vintern har dessa gäss utfodrats med isbergssallad i deras inomhushägn, där de vistas en stor del av dygnet. För att avelsprogrammet skall vara så framgångsrikt som möjligt och eftersom vinterutfodringen anses kostsam, så ställdes frågan: Har utfodring under vinterns innevistelse någon större betydelse för gässens naturliga beteende? Det är detta som det här arbetet ska försöka besvara. Studien gick ut på att låta avelsprogrammets 27 gäss få tre olika behandlingar Hel sallad, Utspridd sallad och Ingen sallad, för att se om det gick att se någon skillnad i beteende. Varje behandling ges omväxlande i 6 dagar, alltså totalt 18 dagar. Allting filmades av en fast kamera. För varje behandlingsdag räknades antal gäss som uppvisade något av tre beteenden, Vila, Aktiv eller Födosök. Inhägnaden delades också in i fem tänkta zoner, även hur många gäss som uppehölls sig i varje zon räknades. Räkningen skedde var femte minut under en tvåtimmarsperiod. I resultaten syns att gässens aktivitet, och framförallt födosökandet, minskar under behandling Ingen sallad. Även ett visst ökat födosökande kan anas under behandling Utspridd sallad jämfört med Hel sallad. Studien visar att det är stor skillnad på när fjällgässen inte får sallad, att de blir mer passiva, men det visar också att det kan finnas skillnader beroende på hur de utfodras, gässen tycks ha ett mer naturligt beteende när de får tillgång till sallad. Detta har betydelse för hur gässen bör utfodras för att ge bästa förutsättning för avelsprogrammet, och därmed i förlängningen för artens fortlevnad. Den amerikanska hummern riskerar att bli invasiv i Europa Hannes Grotjohann Handledare: Susanne Eriksson, Biologi & Miljövetenskap, GU Den amerikanska hummern (H. americanus) och den europeiska hummern (H. gammarus) kan inte interagera under naturliga omständigheter, de lever på var sin sida av norra Atlantiska oceanen. Från slutet av 1980-talet och framåt har H. americanus individer fångats och identifierats i europeiska vatten. Introduktionen av H. americanus har kunnat ske då levande individer importeras till Europa. Om H. americanus etableras finns det risk för sjukdomsspridning, negativ interaktion med H. gammarus, negativ påverkan på ekosystemet med mera. Denna litteraturstudie syftar till att predikera om H. americanus samt hybriden mellan arterna kan etableras i europeiska vatten genom att genomsöka befintlig litteratur angående arterna i släktet Homarus. Arterna är varandras närmaste släktingar och uppvisar därmed många likheter i exempelvis miljöpreferens och beteende, men subtila skillnader finns. Arterna skiljs åt via genteknik då morfologiska skillnader inte är konsekventa. Båda hummerarternas livscykel inleds i pelagen med fyra larvstadier, steg I-IV, för att sedan bli bottenlevande juveniler och slutligen adulter. Under larvstadierna är skillnaderna mellan arterna mest uttalade under steg III. H. gammarus steg III verkar inte tåla låga temperaturer lika bra, de är morfologiskt sett mer utvecklade och generellt sett känsligare än samma steg för H. americanus. Under juvenilsteget visar in vitro experiment på liknande substratpreferens mellan arterna, till exempel småstenområden och musselbäddar. In situ observationer bekräftar in vitro observationerna för H. americanus, men inga H. gammarus juveniler upptäcktes då europeiska kusten genomsöktes. Adulter uppvisar interspecifika skillnader i ibland annat fekunditet, parning, klostorlek och aggressivitet. Hybriden mellan arterna har getts lite uppmärksamhet, undersöksmässigt, men det finns tydliga bevis att interspecifik parning kan ske, både in situ och in vitro. Dessa skillnader, såväl som likheter, påverkar etableringsmöjligheten för H. americanus och hybriden.

6 Likheter talar om att H. americanus och hybriden har lika stor möjlighet att existera inom samma område som H. gammarus. Skillnader kommer att vara till fördel eller nackdel beroende av olika faktorer. Kärlväxter i snölegor- En jämförande studie i norra Lappland Thomas Stålhandske Handledare: Ulf Molau, Biologi & Miljövetenskap, GU Den arktiska miljön är extra utsatt för verkningar av den pågående klimatförändringen med bland annat ökande temperatur. Medeltemperaturen i arktiska miljöer har redan ökat med 3 till 4 C sedan preindustriell tid vilket är mycket mer än den globala ökningen på ca 1 C. Samtidigt är arktiska växter och djur extra känsliga för förändringar i klimatet. I denna studie undersöks kärlväxter i nyss smälta snölegor. Snölegor är områden på kalfjället där vind och markformationer gör att snön lägger sig i tjockare lager som smälter sent på växtsäsongen. Snölegor skapar andra förutsättningar för liv, och växtsamhällen knutna till snölegor skiljer sig på många sätt från omgivande natur. Denna typ av studie har ej genomförts tidigare i Skandinavien utan endast i Nya Zeeland. Genom att kvantitativt mäta frekvenser av arter och dess höjd med en strukturerad metodik så blir det möjligt att definiera dessa skillnader och dessutom se vilka egenskaper som särskiljer växter i snölegor från omgivningen. Fyra snölegor jämfördes med fyra intilliggande referensområden, i både kalkrik och kalkfattig jordmån. Resultaten visar att vissa arter endast förekom i snölegorna, samtidigt som växterna i genomsnitt är kortare, biodiversiteten är lägre och även att den totala täckningsgraden är lägre i de flesta snölegor jämfört med referensområdena. Vidare undersöktes morfologiska och beteendemässiga egenskaper som visade att arterna i snölegorna skiljer sig från referensområdena genom att i större utsträckning spridas med vinden, ha lövfällande växtstrategi och inte producera bärliknande frukter. Resultaten är intressanta då de ger en bild av hur snölegor skiljer sig från sin omgivning vad gäller kärlväxter. Den globala uppvärmningen förväntas fortgå vilket gör att snölegorna kommer minska i utbredning, vilket kan minska den totala biodiversiteten i arktiska miljöer då arter unika för snölegor har svårare att överleva. En framtida återbesöks-studie som repeterar denna undersökning skulle troligtvis vara ytterst intressant då klimatförändringens påverkan skulle kunna mätas. Salttolerant vete ett sätt att undvika svält Emma Hamfeldt Handledare: Henrik Aronsson, Biologi & Miljövetenskap, GU Bangladesh är ett av världens 40 fattigaste länder. Land arean är km 2 och det uppskattas att 1,02 miljoner ha, ca 70% av all jordbruksmark, är saltkontaminerad. Vete är det näst viktigaste sädesslaget i Bangladesh. Genom att använda EMS för att efterlikna naturliga punktmutationer hos vete slipper man strikta GMO lagar och underlättar acceptansen av produkten. Målet för detta projektet är att isolera linjer från fjärde generationens (M4) EMS behandlat vete från Bangladesh hos sorten Gom-25 som redan har hög tolerans för salterna NaCl, KCl och MgCl 2, och även att skörda nya M5 linjer för framtida tester. Metodtester genomfördes för att ta reda på vilken metod som skulle användas för identifiering av salttoleranta linjer och 200 mm NaCl i petriplattor (9 cm Ø) med filterpapper var det bästa. Screeningtester för NaCl visade att 40 linjer (av totalt 142) hade groddfrekvenser på 50% eller mer, och 4 linjer hade groddfrekvenser på 80-90%. Screeningtester visade också att KCl hade större negativ påverkan på groddfrekvensen än NaCl, och att MgCl 2 hade störst påverkan (även på rotbildning). Det finns mycket kvar att göra och linjer med väldigt höga groddfrekvenser bör selekteras och testas i kommande M5-generation, men det övergripande målet att minska svälten i Bangladesh genom att odla fram ett salttolerant vete är absolut genomförbart!

7 Populärvetenskapliga sammanfattningar farmaci Vetenskaplig evidens gällande kombinationsterapi vid ADHD Adhra Fellah Hashem Handledare: Elisabet Wentz, Gillbergcentrum, GU ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar miljontals barn och kan kvarstå i vuxen ålder i % av alla fall. Man har beräknat att ungefär tre till sex procent av alla barn i skolåldern har ADHD. Det är cirka två till tre gånger vanligare med ADHD hos pojkar än flickor. ADHD kan orsaka stora problem för barnen och de kan utveckla dålig självkänsla, emotionella och sociala problem. Sjukdomen innefattar en kombination av problem så som uppmärksamhetsvårigheter, hyperaktivitet och impulsivt beteende. Barn med ADHD har svårt att vänta, att kontrollera känslor och humör. Det är mycket vanligt att barn och ungdomar med ADHD är ängdliga, osäkra och saknar självförtroende. En vanlig orsak till ADHD är ärftligheten eftersom man ärver vissa gener som styr uppbyggnaden av hjärnan. Det finns huvudsakliga diagnossystem för att definiera ADHD och de är WHO:s internationella klassifikationssystem av disorder (ICD-10) (Intrenational Classification of Disorder) och Diagnostik manual (DSM-ӀV) (Diagnos and Statistiacal Manual). ADHD bedöms vara ett av de mest studerade tillstånden inom medicin. Behandlingseffekten av en lång rad läkemedel har prövats i vetenskapligt upplagda studier. Det finns olika läkemedel vid farmakologisk behandling av ADHD, där vissa barn och ungdomar har nytta av monoterapi och andra av kombinationsterapi. Behandlingen med centralstimulantia är känd sedan Centralstimulantia påverkar signalsubstanser dopamin och noradrenalin i hjärnan. År 2006 upptäcktes en icke centralstimulantia prepparat och den är Atomoxetin. Atomoxetin påverkar den naturliga signalsubstansen noradrenalin i hjärnan. Det här arbetet avser att undersöka den vetenskapliga evidensen för behandling med båda centralstimulerande läkemedel och atomoxetin vid farmakologisk behandling av ADHD. Arbetet är en litteraturstudie och materialet har samlats in främst med hjälp av vetenskapliga artiklar genom databasen Pubmed men även med hjälp av dokument utgivna av olika myndigheter såsom Läkemedelsverket (LMA) och Socialstyrelsen (SOS). Arbetet bygger också på intervjuer med två överläkare vid Enheten för barnneuropsykiatri, Drottning Silvia barn- och ungdomssjukhus i Göteborg (Mats Johanson och Zerina Omanovic). Vid ADHD finns det tre läkemedelsgrupper med god behandlingsevidens och dessa är metylfenidat, amfetamin och atomoxetin. Vid otillräcklig effekt av monoterapi, rekommenderas kombinationsterapi med metylfenidat och atomoxetin. De redovisade studierna som har undersökt både effekter och biverkningar av monoterapi och kombinationsterapi med fokus på att kombinera metylfenidat och atomoxetin. I de flesta fall har effekten av kombinationsterapi visat sig vara bra vid otillräcklig effekt av monoterapi samt vid oönskade biverkningar av monoterapi. De vanligaste biverkningar vid monoterapi är huvudvärk, sömnlöshet, nervositet, trötthet och aptitlöshet. Mer forskning behövs för att bestämma om kombinationsterapi minskar ADHD symptom och minskar biverkningar. Det är viktigt att behandlingsprocessen kompletteras med flera studier som stöd för individualiserad behandling eftersom olika patienter reagerar olika på olika medicineringar. Hypertoni: Effekt av olika antihypertensiva läkemedel Sadio Ahmed Handledare: Michael Axelsson, Biologi & miljövetenskap, GU Hypertoni/ som även kallas för högt eller förhöjt blodtryck, är ett vanligt tillstånd som utgör ett globalt hälsoproblem. I Sverige är högt blodtryck ett relativt stort och växande problem, som en fjärdedel av den vuxna befolkningen idag är drabbade av. När det systoliska blodtrycket är 140 mm/hg och/eller diastoliskt tryck är 90 mm/hg anses personen ha högt blodtryck. Högt blodtryck beror på olika faktorer, som ibland hänger ihop, arvsanlag, kost, fysisk inaktivitet, stress samt psykosociala faktorer kan ge upphov till högt blodtryck. Högt blodtryck är ingen sjukdom i sig själv, men däremot är det en riskfaktor för en rad sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, stroke, njursvikt, som i sin tur kan leda till en förtidig död.

8 Långvarig obehandlad högt blodtryck leder till en rad förändringar i hjärtmuskelstruktur, kranskärlen samt retledningssystem i hjärtat. Detta i sin tur kan utvecklas till vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom som kan leda till t.ex. hjärtinfarkt, hjärtarytmier och hjärtsvikt. Högt blodtryck har även visat sig kunna påverka kognitiva funktioner. Patienter med högt blodtryck har oftast inga typiska kliniska symptom. Allmänna, ospecifika symptom, som patienter med högt blodtryck uppvisar är yrsel, hjärtklappning och trötthet. Eftersom blodtrycket varierar beroende på ålder, kön, vikt samt miljön krävs det upprepande blodtrycksmätning under standardiserade förhållanden, för att ställa en korrekt diagnos. Det viktigaste folkhälsomålet med olika typer av blodtryckssänkande behandling, är att minska risken för hjärt-och njursjukdomar. För att uppnå målet rekommenderas att systoliska och diastoliska trycket ligger under 140/90 mm Hg. Det finns olika sätt att sänka högt blodtryck, bland annat kan man genom egenvård sänka blodtrycket. Detta innebär t.ex. mindre fett i födan, motion, minskat alkohol intag samt viktnedgång. Det förekommer också olika farmakologiska behandlingar, som sänker högt blodtryck. För de patienter som behöver en farmakologisk behandling krävs det att man kombinerar två eller flera blodtryckssänkande medel. Enligt läkemedelsverket rekommendationer bör högt blodtryck i första hand behandlas antingen med ACE-hämmare (angiotensin converting enzyme), angiotensin-receptorblockerare (ARB), kalciumantagonist av dihydropyridintyp eller diuretikum av tiazidtyp. Samtliga läkemedel kan även kombineras för bättre effekt. Syftet med litteraturstudien var att kritisk granska vetenskapliga belägg för olika typer av behandlingar av högt blodtryck. Studien baseras på sju vetenskapliga artiklar, som publicerades mellan åren 1999 och I de olika vetenskapliga studierna studerades effekter av olika typer av antihypertensiva läkemedel på patienter med högt blodtryck. Resultatet från litteraturgenomgången visar att ACE-hämmare, kalciumkanalblockerare, angiotensin IIreceptorblockerare och diuretika var effektiva på att sänka blodtrycket. Flera av studierna, visar att kalciumkanalblockerare sänkte blodtrycket effektivare än övriga blodtryckssänkande läkemedel, som kalciumkanalblockerare jämfördes med. Samtliga läkemedlen hade en bra effekt på att sänka högt blodtryck och förebygga komplikationer av högt blodtryck, såsom hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt. Sammanfattningsvis kan man säga att ovan nämnda blodtryckssänkande läkemedels klasser bör användas som behandling på essentiell hypertoni. Dock föredras kalciumkanalblockerare för att erhålla en optimal behandling. Både läkemedelsverket samt de vetenskapliga studierna rekommenderade samma blodtryckssänkande läkemedel, som ansågs vara mest effektiva behandling av högt blodtryck. I denna metaanalys förelåg inte tillräckligt med material, för att få fullständig bild över hur läkemedelsklasserna skiljer sig åt, både under kort samt långsiktig behandling. Även om att det förekommer tydliga bevis på att samtliga läkemedel sänker högt blodtryck, behövs flera studier för att undersöka och jämföra effekterna av olika blodtryckssänkande läkemedel.