Att undervisa för förståelse
|
|
- Gustav Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar Föreläsning den 27 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan Mån 27/2: Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar 2 Lars Nohagen 1
2 Vad handlar följande text om? 3 Hela proceduren är egentligen ganska enkel. Först fördelar man enheterna på olika kategorier. En enda kategori kan naturligtvis vara tillräckligt om man inte har alltför mycket att arbeta med. Om man saknar egna resurser får man bege sig till ett annat ställe. Om inte - så är förberedelsearbetet nu över. 4 Lars Nohagen 2
3 Det är bättre att göra saker och ting genast än att samla på sig för mycket. På kort sikt verkar detta måhända inte särskilt viktigt, men komplikationer kan lätt stöta till. Och misstag kan bli dyrbara. 5 I början verkar kanske hela proceduren invecklad, men snart är den bara en detalj bland många i vårt vardagsliv. Det är svårt att se ett slut på verksamheten i någon nära framtid, men sådant vet man å andra sidan så lite om. 6 Lars Nohagen 3
4 Sedan proceduren är fullbordad fördelar man på nytt materialet i nya grupper. Därefter kan det återföras till sina respektive platser. Så småningom kommer de på nytt att användas och hela arbetscykeln måste upprepas på nytt. Men detta är ju bara en del av vårt liv. 7 Att tvätta kläder 8 Lars Nohagen 4
5 9 Några teoretiska utgångspunkter 10 Lars Nohagen 5
6 En teori om lärande Kognitivism lärande = förändrat tänkande kunskap l ä r a n d e tänkande Lärande sker främst då vi tänker Jean Piaget elev 11 En filosofs betraktelser Världen är kaotisk. Vi människor har svårt att förstå hur allt hänger ihop. För att få ordning på tillvaron behöver vi själv bearbeta och strukturera våra intryck. Vi skapar mönster för att se sammanhang och därmed bättre förstå. Vår kunskap om omvärlden kommer inte utifrån fix och färdig. Det vi vet har vi konstruerat själv; det är ett resultat av vårt tänkande (kognition). Immanuel Kant ( ) 12 Lars Nohagen 6
7 Vi håller på att dränkas av information, samtidigt som vi är utsvultna på kunskap Ur Megatrends av John Naisbitt, Hur gör man kunskap av all information? 14 Lars Nohagen 7
8 Forskningsprocessen Verkligheten (Empirin) T E O R I VETENSKAP vetenskapsjournalistik populärvetenskap Kunskapens elfenbenstorn ALLMÄN KUNSKAP allmänbildning PERSONLIG KUNSKAP Vygotsky: spontana strukturer vardagskunskap förförståelse uppfattningar vetskap erfarenheter intuition fördomar misconceptions alternative frameworks På vilken nivå bör undervisningen ligga för att skapa goda förutsättningar för lärande? V E R K L I G H E T E N 16 Lars Nohagen 8
9 Abstraktionstrappan teori Visualiseringar och kan fungera mer eller mindre bra som förklaringar. Dess effektivitet beror på vilken grad av abstraktion de ligger på. ABSTRAKTA SYMBOLER ex. bokstäver och siffror GRAFISKA SYMBOLER ex. kartor, diagram och modeller FYSISKA SYMBOLER ex. simuleringar, förstorade eller förminskade representationer av verkliga föremål. verklighet Abstrakta symboler 18 Lars Nohagen 9
10 Abstrakta symboler Grafiska symboler 20 Lars Nohagen 10
11 Grafiska symboler 21 Grafiska symboler 22 Lars Nohagen 11
12 3. Fysiska symboler Välj ut 10 elever i klassen. Dela in dem i två grupper: 8 stycken är fattiga 2 stycken är rika Ge de fattiga 2 stycken bullar att dela mellan sig och äta upp. Ge de rika 8 stycken bullar att dela sinsemellan och äta upp. 23 Jag tror att undervisningsarbetet skulle underlättas väsentligt om nio tiondelar av den energi som nu inriktas på att förmå barnen att lära sig vissa saker, i stället skulle användas för att se till att John Dewey ( ) de bildade sig riktiga begrepp. Ur Mitt pedagogiska credo av John Dewey, Lars Nohagen 12
13 Vägen är alltså lång mellan omvärld och kunskap Undervisning handlar till stor del om att göra omvärlden mer begriplig. Men hur gör man det? Hur får man 28 olika elevuppfattningar att bilda ett gemensamt fokus i undervisningen? 25 Bildmässiga förklaringar - några exempel som kan användas i undervisningen A. Beskrivande bilder Geografiska kartor Kognitiva kartor B. Förklarande bilder Teckningar Nyhetsgrafik Metaforer Begreppsmodeller Flödesmodeller C. Verkliga bilder Fotografier 26 Lars Nohagen 13
14 Några exempel på bildmässiga förklaringar 1. Geografiska kartor 27 Vad är störst till ytan? Afrika eller gamla Sovjetunionen? 28 Lars Nohagen 14
15 Rätt svar: Afrika är mycket större än gamla Sovjet Sovjetunionen = 22 milj. km² Afrika = 30 milj. km² 29 Vad är störst till ytan? Kina eller Grönland? 30 Lars Nohagen 15
16 Rätt svar: Kina är mer än fyra gånger större än Grönland Grönland = 2 milj. km² Kina = 10 milj. km² 31 Vad är störst till ytan? Sydamerika eller Afrika? 32 Lars Nohagen 16
17 Rätt svar: Afrika är nästan dubbelt så stort som Sydamerika. Afrika = 30 milj. km² Sydamerika = 18 milj. km² 33 Det handlar om runda klot på plana ytor 34 Lars Nohagen 17
18 Hur klipper man bäst i en jordglob för att klistra denna på ett papper? Det handlar om att gå från 3D till 2D 35 Så här gick det till på 1500-talet 36 Lars Nohagen 18
19 Mercators kartprojektion från 1569 Gerardus Mercator ( ) ur: SO-Direkt milj. km² 30 milj. km² 38 Lars Nohagen 19
20 En mer rättvisande världsbild? Åtminstone ytligt sett ur: SO-Direkt 3 39 Arno Peters Peters kartprojektion från Lars Nohagen 20
21 eller så här 41 På tal om en rättvisande världsbild SvD 21 mars 1995 Vad är egentligen upp och ned på ett klot? 42 Lars Nohagen 21
22 Den ekonomiska världskartan 43 Hans Rosling och gapminder.com 44 Lars Nohagen 22
23 Den demografiska världskartan 45 Ett annat sätt att beskriva jordens befolkning Barbro Martell 46 Lars Nohagen 23
24 Världens språkgrupper 47 Hur har språken utvecklats? 48 Lars Nohagen 24
25 Några exempel på bildmässiga förklaringar 2. Kognitiva kartor ( mental maps ) 49 Umeåbons Europabild 50 Lars Nohagen 25
26 Hur ser närkingen på omvärlden? 51 Skåningens Sverigebild 52 Lars Nohagen 26
27 Norrmannens Europabild 53 Några exempel på bildmässiga förklaringar 3. Teckningar 54 Lars Nohagen 27
28 Partierna och EU 55 Före och efter SvD 25 mars Lars Nohagen 28
29 Några exempel på bildmässiga förklaringar 4. Lexivisioner ( nyhetsgrafik ) 57 Nyhets- grafik 58 Lars Nohagen 29
30 59 Behöver du bilder? SvD 19/ Lars Nohagen 30
31 Några exempel på bildmässiga förklaringar 5. Metaforer 61 Båten som metafor för samhället Politiken kaptenen och dennes besättning fattar beslut om vart båten ska. Helst ska passagerarna få vara med och påverka färdriktningen. Ekonomin Ibland går vi ned i maskinrummet och arbetar så att båten går framåt Välfärd eller bara slappa Sociala förhållanden Andra gånger bestämmer vi själva vad vi vill göra, t.ex. träffa vänner, vandra i naturen, se på film 62 Lars Nohagen 31
32 Båten som en metafor för samhället 63 ur: SO-Direkt Samhälle Hur kan världen beskrivas? anarki interdependens exploatering realism (konservatism) liberalism socialism Lars Nohagen 32
33 Några exempel på bildmässiga förklaringar 6. Begreppsmodeller - för att reda ut sambanden mellan olika begrepp 65 Mind Map (tankekarta) 66 Lars Nohagen 33
34 Begreppshierarki Sätter begreppen i relation till varandra. 67 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Politiska ideologier Ur: Bjessmo-Fowelin-Nohagen: SO-Direkt Samhälle ur: Nohagen: Samhällsekonomi 68 Lars Nohagen 34
35 Några exempel på bildmässiga förklaringar 7. Flödesmodeller - för att synliggöra komplicerade sammanhang 69 Socialförsäkringssystemet ur: Brolin-Nohagen: Forum Samhällskunskap 70 Lars Nohagen 35
36 Kretsloppsmodell David Eastons flödesmodell 71 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Nu blir det mer komplicerat Helhetsmodell Tar upp alla centrala begrepp inom ett kunskapsområde och sätter dessa i relation till varandra. Kan fungera bra vid introduktioner och sammanfattningar men här gäller det att vara varsam 72 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Lars Nohagen 36
37 Några exempel på bildmässiga förklaringar 8. Fotografier 73 Vem är det här? Under vilket århundrade levde denne person? I vilket land? Hur var det på den tiden? 74 Lars Nohagen 37
38 Dagens ungdom är ytlig. I klädstil och frisyr gör den uppror. Fritiden fylls med marknadens varor och idéer. Musiken bjuder till verklighetsflykt och filmen lockar dem in i drömvärlden. En generation håller på att frigöra sig från föräldrar och all vuxen auktoritet. Den är sammansatt av individer utan orientering och stadga. 75 Falun i september 1971 Några andra ungdomar Vilka är de? Och vad gör de här? 76 Lars Nohagen 38
39 Ett boktips LYCKAD NEDFRYSNING AV HERR MORO främst för gymnasieelever Ordfront Förlag AB ISBN: Ordfront Förlag AB ISBN: pris ca. 200 kronor 77 Sedan finns ju animeringar, konstverk, matriser, diagram, grafer, fyrfältstabeller, rörlig film, simuleringar, skalmodeller, med mera 78 Lars Nohagen 39
40 Till sist Hur väl anknyter bilderna till elevernas förförståelse? Ser eleverna de fenomen som bilderna refererar till? Leder mötet mellan bilder och elevuppfattningar till ökad förståelse? Om inte använd andra visualiseringar! 79 Lars Nohagen 40
Att undervisa för förståelse
Att undervisa för förståelse - om bildmässiga förklaringar Föreläsning den 26 september 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9: Gymnasieskolan
Läs merHur kan man göra omvärlden begriplig?
Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle
Läs merAtt undervisa för förståelse
Att undervisa för förståelse - några tips inför vfu:n Föreläsning den 25 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 1. Några utgångspunkter Lars Nohagen 2 Lars Nohagen 1 Vad handlar följande text
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merIntroduktion till kartreflektion. Henrik Mattsson Erika Sigvardsdotter Ekonomisk geografi 15hp, HT09
Introduktion till kartreflektion Henrik Mattsson Erika Sigvardsdotter Ekonomisk geografi 15hp, HT09 Föreläsningens teman Att tänka geografiskt Vad är ett geografiskt perspektiv? Varför spelar rummet roll?
Läs merKursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning
Kursplan Obligatoriska särskolan Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Förord Detta är en konkretisering av de mål som framställts
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merAktivt lärande Senast uppdaterad :03
Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter
Läs merNär & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:
När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen
Läs merLPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merBetyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merSamhällskunsk ap 4-6 grundbok
1 Samhällskunsk ap 4-6 grundbok Michael Engström Capensis förlag ab 2 Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén, Jonas Cederquist, Maria Engstrand, Elin Herrmann
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merVad ska våra elever kunna när de går ut åk 3?
Vad ska våra elever kunna när de går ut åk 3? Åk1-Åk2-Åk3 = Trappa = Progression Samarbete över ämnesgrånser Elevens aktivitet Strukturerat stöd Höga krav höga förväntningar Gy11 skapar möjligheter.. Skolbiblioteket
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merTeknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte
Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning
Läs merInternetgenerationens. syn på fiktionsläsning. Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. Skans Kersti Nilsson, BHS
Internetgenerationens syn på fiktionsläsning Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. Skans Kersti Nilsson, BHS Introduktion och bakgrund Unga vuxna (16-25 år) ägnar nio gånger så mycket mera tid åt läsning
Läs merOm det finns något som de flesta som arbetar med barn är överens om, så är
inledning Om det finns något som de flesta som arbetar med barn är överens om, så är det att fantasi är något positivt och önskvärt i barns liv. Fantasi och kreativitet hör nära samman och det är just
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merLPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?
LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga
Läs merAMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning
AMIRA TIME Lätt version Lärarhandledning Amira time lätt version Om programserien Amira time lätt version är en sitcom i 15 avsnitt. Avsnitten är cirka 4 minuter långa. Serien syftar till att bidra till
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merKursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010
Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen Ola Helenius, LUMA 2010 Skolinspektionens kvalitetsgranskningar Grundskolan: 23 skolor (avslutad) Matematikutbildningens mål och undervisningens
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merLärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd
Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK
1 CESAM Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen [lars.nohagen@cesam.su.se] ÄMNESDIDAKTIK FÖR ÄMNESLÄRARE I SAMHÄLLSKUNSKAP MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN KURSKOD: CEKÄ22 SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merSamhällsvetenskapliga tankebegrepp
Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll
Läs merI komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog
I komvux Lärvux Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog Innehåll Så söker du till Lärvux > 3 Vi som arbetar på Lärvux > 3 Så arbetar vi > 4 Kurser på Grundläggande nivå Natur och miljö > 5 Individ och
Läs merVardagsfärdigheter hos vuxna
1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper
Läs merVilken kursplanskompetens behöver rektor?
Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merLärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap
Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap Presentation och tankar kring ett pågående projekt Martin Kristiansson Karlstads universitet martin.kristiansson@kau.se Upplägg
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merOm övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.
Om övningsboken Övningsbokens uppgifter bearbetar innehållet i grundboken och ger eleverna utmaningar. För att underlätta urvalet av uppgifter är de kategori serade i sex olika typer. G Grundbok. För att
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merHandledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017
Handledarutbildning NT Arlanda den 3 maj 2017 Digital kompetens i styrdokumenten Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: Förstå hur digitalisering
Läs merModeller och representationer - hur används de i skolan och hur kan de utnyttjas?
Modeller och representationer - hur används de i skolan och hur kan de utnyttjas? Lena Tibell VisuelltLärande och Kommunikation (VLC) MIT/ITN/LiU Vetenskapsdagen 5/9 2017 Exploranation = to explore and
Läs merSedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola
R Breili, J Chrisander, A Jonsson & S Lundberg Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen.
Läs merLärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merBoken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11
Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar
Läs merFYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merSVENSKA. För dig som vill bli bättre på att läsa, skriva och uttrycka dig. Grundläggande nivå. Delkurser 1-5. Kurskod: SGRSVE7
SVENSKA För dig som vill bli bättre på att läsa, skriva och uttrycka dig. Delkurser 1-5 Kurskod: SGRSVE7 Samtala och lyssna Läsa och förstå Skriva ord och texter Träna stavning och ordkunskap Kurs 1-4
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merDESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV
EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merVälkommen till framtiden
Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Läs meromkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet
DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.
Läs merStudierna vill ge dig möjlighet att bättre klara ARBETE. Du studerar I LUGN MILJÖ I LITEN GRUPP VID ETT ELLER FLERA TILLFÄLLEN PER VECKA
VIVA KOMVUX För dig som är över 20 år och behöver mera tid för att lära dig saker på grund av utvecklingsstörning, eller att du som vuxen fått en hjärnskada. Särvux bygger vidare på dina tidigare kunskaper
Läs merI komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog
I komvux Lärvux Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog Innehåll Så söker du till Lärvux > 3 Vi som arbetar på Lärvux > 3 Så arbetar vi > 4 Kurser på Grundläggande nivå Natur och miljö > 5 Individ och
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs mern 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.
1. 2. 3. n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. Hur många är vi? frågor 2. Var finns vi? (och var saknas vi, varför är vi ojämnt fördelade över jordens yta)? 3. Hur många blir vi? (Varför växer befolkningen
Läs merVÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX
VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merChecklista för bedömning av läromedel
Checklista för bedömning av läromedel Vissa kriterier är viktigare än andra beroende på elevens specifika förutsättningar. Sätt ett kryss när du kan svara med ett ja. Komplettera med egna anteckningar.
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merPrövning i Moderna språk 5
Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs mermåndag, 2010 oktober 11
Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik? Vad är matematik? Nationalencyklopedin En abstrakt och generell
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs merEngelska 7, ENGENG07, 100 p
Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merAnvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.
Läs merReggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merNobelpriset i fysik 2014
Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera
Läs mer