Att undervisa för förståelse

Transkript

1 Att undervisa för förståelse - om bildmässiga förklaringar Föreläsning den 26 september 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9: Gymnasieskolan - om intension och verklighet Mån 26/9: Att undervisa för förståelse - om bildmässiga förklaringar Mån 19/12: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan Lars Nohagen 2 Lars Nohagen 1

2 Vad handlar följande text om? 3 Hela proceduren är egentligen ganska enkel. Först fördelar man enheterna på olika kategorier. En enda kategori kan naturligtvis vara tillräckligt om man inte har alltför mycket att arbeta med. Om man saknar egna resurser får man bege sig till ett annat ställe. Om inte - så är förberedelsearbetet nu över. 4 Lars Nohagen 2

3 Det är bättre att göra saker och ting genast än att samla på sig för mycket. På kort sikt verkar detta måhända inte särskilt viktigt, men komplikationer kan lätt stöta till. Och misstag kan bli dyrbara. 5 I början verkar kanske hela proceduren invecklad, men snart är den bara en detalj bland många i vårt vardagsliv. Det är svårt att se ett slut på verksamheten i någon nära framtid, men sådant vet man å andra sidan så lite om. 6 Lars Nohagen 3

4 Sedan proceduren är fullbordad fördelar man på nytt materialet i nya grupper. Därefter kan det återföras till sina respektive platser. Så småningom kommer de på nytt att användas och hela arbetscykeln måste upprepas på nytt. Men detta är ju bara en del av vårt liv. 7 Att tvätta kläder 8 Lars Nohagen 4

5 9 Några utgångspunkter 10 Lars Nohagen 5

6 Tre sätt att se på lärande Behaviorism lärande = förändrat beteende B.F. Skinner information (stimulus) beteende (respons) elev 11 Tre sätt att se på lärande John Dewey Lev Vygotsky Sociokulturella teorier lärande = kommunikation Lärande sker i sociala situationer Betonade också betydelsen av handling ( learning by doing ) och reflekterad erfarenhet (erfarenhet som vana) elev 12 Lars Nohagen 6

7 Tre sätt att se på lärande Kognitivism lärande = förändrat tänkande kunskap l ä r a n d e tänkande Lärande sker främst då vi tänker Jean Piaget elev 13 En filosofs betraktelser Världen är kaotisk. Vi människor har svårt att förstå hur allt hänger ihop. För att få ordning på tillvaron behöver vi själv bearbeta och strukturera våra intryck. Vi skapar mönster för att se sammanhang och därmed bättre förstå. Vår kunskap om omvärlden kommer inte utifrån fix och färdig. Det vi vet har vi konstruerat själv; det är ett resultat av vårt tänkande (kognition). Immanuel Kant ( ) 14 Lars Nohagen 7

8 Bildens roll i undervisningen VETENSKAP UTBILDNING Teorier om verkligheten urval Centrala begrepp och sammanhang ELEVER undervisning forskning vardagskunskaper lärande Bildmässiga förklaringar ex. modeller, metaforer, bilder, begreppskartor egna erfarenheter empiri V E R K L I G H E T 15 T E O R I VETENSKAP Kunskapens elfenbenstorn vetenskapsjournalistik populärvetenskap ALLMÄN KUNSKAP allmänbildning PERSONLIG KUNSKAP Vygotsky: spontana strukturer vardagskunskap förförståelse uppfattningar vetskap erfarenheter intuition fördomar misconceptions alternative frameworks På vilken nivå bör undervisningen ligga för att skapa goda förutsättningar för lärande? V E R K L I G H E T E N 16 Lars Nohagen 8

9 Vi håller på att dränkas av information, samtidigt som vi är utsvultna på kunskap Ur Megatrends av John Naisbitt, Hur gör man kunskap av all information? 18 Lars Nohagen 9

10 Avbildningar och symboler och kan fungera mer eller mindre bra som förklaringar. Dess effektivitet beror på vilken grad av abstraktion de ligger på. 19 Det finns 3 abstraktionsnivåer: teori ABSTRAKTA SYMBOLER ex. bokstäver och siffror Abstraktionstrappan GRAFISKA SYMBOLER ex. kartor, diagram och modeller verklighet FYSISKA SYMBOLER ex. simuleringar, förstorade eller förminskade representationer av verkliga föremål. 20 Lars Nohagen 10

11 1. Abstrakta symboler 21 Abstrakta symboler 22 Lars Nohagen 11

12 2. Grafiska symboler 23 Grafiska symboler 24 Lars Nohagen 12

13 Grafiska symboler Fysiska symboler Välj ut 10 elever i klassen. Dela in dem i två grupper: 8 stycken är fattiga 2 stycken är rika Ge de fattiga 2 stycken bullar att dela mellan sig och äta upp. Ge de rika 8 stycken bullar att dela sinsemellan och äta upp. 26 Lars Nohagen 13

14 Jag tror att undervisningsarbetet skulle underlättas väsentligt om nio tiondelar av den energi som nu inriktas på att förmå barnen att lära sig vissa saker, i stället skulle användas för att se till att John Dewey ( ) de bildade sig riktiga begrepp. Ur Mitt pedagogiska credo av John Dewey, Vägen är alltså lång mellan omvärld och kunskap Undervisning handlar till stor del om att göra omvärlden mer begriplig. Men hur gör man det? Hur får man 28 olika elevuppfattningar att bilda ett gemensamt fokus i undervisningen? 28 Lars Nohagen 14

15 Några exempel på bildmässiga förklaringar 1. Geografiska kartor 29 Vad är störst till ytan? Afrika eller gamla Sovjetunionen? 30 Lars Nohagen 15

16 Rätt svar: Afrika är mycket större än gamla Sovjet Sovjetunionen = 22 milj. km² Afrika = 30 milj. km² 31 Vad är störst till ytan? Kina eller Grönland? 32 Lars Nohagen 16

17 Rätt svar: Kina är mer än fyra gånger större än Grönland Grönland = 2 milj. km² Kina = 10 milj. km² 33 Vad är störst till ytan? Sydamerika eller Afrika? 34 Lars Nohagen 17

18 Rätt svar: Afrika är nästan dubbelt så stort som Sydamerika. Afrika = 30 milj. km² Sydamerika = 18 milj. km² 35 Det handlar om runda klot på plana ytor 36 Lars Nohagen 18

19 Hur klipper man bäst i en jordglob för att klistra denna på ett papper? Det handlar om att gå från 3D till 2D 37 Så här gick det till på 1500-talet 38 Lars Nohagen 19

20 Mercators kartprojektion från 1569 Gerardus Mercator ( ) ur: SO-Direkt milj. km² 30 milj. km² 40 Lars Nohagen 20

21 En mer rättvisande världsbild? Åtminstone ytligt sett ur: SO-Direkt 3 41 Arno Peters Peters kartprojektion från Lars Nohagen 21

22 eller så här 43 På tal om en rättvisande världsbild SvD 21 mars 1995 Vad är egentligen upp och ned på ett klot? 44 Lars Nohagen 22

23 Den ekonomiska världskartan 45 Hans Rosling och gapminder.com 46 Lars Nohagen 23

24 Den demografiska världskartan 47 Ett annat sätt att beskriva jordens befolkning 48 Lars Nohagen 24

25 Världens språkgrupper 49 Hur har språken utvecklats? 50 Lars Nohagen 25

26 Några exempel på bildmässiga förklaringar 2. Mentala kartor ( mental maps ) 51 Umeåbons Europabild 52 Lars Nohagen 26

27 Hur ser närkingen på omvärlden? 53 Skåningens Sverigebild 54 Lars Nohagen 27

28 Norrmannens Europabild 55 Några exempel på bildmässiga förklaringar 3. Teckningar 56 Lars Nohagen 28

29 Partierna och EU 57 Före och efter SvD 25 mars Lars Nohagen 29

30 Några exempel på bildmässiga förklaringar 4. Lexivisioner ( nyhetsgrafik ) 59 Nyhets- grafik 60 Lars Nohagen 30

31 61 Behöver du bilder? SvD 19/ Lars Nohagen 31

32 Några exempel på bildmässiga förklaringar 5. Metaforer 63 Båten som metafor för samhället Politiken kaptenen och dennes besättning fattar beslut om vart båten ska. Helst ska passagerarna få vara med och påverka färdriktningen. Ekonomin Ibland går vi ned i maskinrummet och arbetar så att båten går framåt Välfärd eller bara slappa Sociala förhållanden Andra gånger bestämmer vi själva vad vi vill göra, t.ex. träffa vänner, vandra i naturen, se på film 64 Lars Nohagen 32

33 Båten som en metafor för samhället 65 ur: SO-Direkt Samhälle Vatten som en metafor för pengar ur: Brolin-Nohagen: Forum Samhällskunskap 66 Lars Nohagen 33

34 Socialförsäkringssystemet ur: Brolin-Nohagen: Forum Samhällskunskap 67 Hur kan världen beskrivas? anarki interdependens exploatering realism (konservatism) liberalism socialism Lars Nohagen 34

35 Några exempel på bildmässiga förklaringar 6. Begreppsmodeller - för att reda ut sambanden mellan olika begrepp 69 Mind Map (tankekarta) 70 Lars Nohagen 35

36 Begreppshieraki Sätter begreppen i relation till varandra. 71 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Politiska ideologier Ur: Bjessmo-Fowelin-Nohagen: SO-Direkt Samhälle ur: Nohagen: Samhällsekonomi 72 Lars Nohagen 36

37 EU:s institutioner Begreppskarta Sätter begreppen i relation till varandra. ur: Brolin-Nohagen: Forum Samhällskunskap ur: SO-Direkt Samhälle 3 73 Rasism och tolerans Sätter begreppen i relation till varandra. ur: Brolin-Nohagen: Forum Samhällskunskap ur: SO-Direkt Samhälle 3 74 Lars Nohagen 37

38 Några exempel på bildmässiga förklaringar 7. Flödesmodeller - för att synliggöra komplicerade sammanhang 75 Kretsloppsmodell 76 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Lars Nohagen 38

39 Nu blir det mer komplicerat Helhetsmodell Tar upp alla centrala begreppen i ett kunskapsområde och sätter dessa i relation till varandra. Kan vara bra vid introduktioner och sammanfattningar men det gäller att vara varsam 77 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Några exempel på bildmässiga förklaringar 8. Fotografier 78 Lars Nohagen 39

40 Dagens ungdom är ytlig. I klädstil och frisyr gör den uppror. Fritiden fylls med marknadens varor och idéer. Musiken bjuder till verklighetsflykt och filmen lockar dem in i drömvärlden. En generation håller på att frigöra sig från föräldrar och all vuxen auktoritet. Den är sammansatt av individer utan orientering och stadga. 79 Falun i september 1971 Några andra ungdomar Vilka är de? Och vad gör de här? 80 Lars Nohagen 40

41 Vem är det här? 81 Sedan finns ju animeringar, konstverk, matriser, diagram, grafer, fyrfältstabeller, rörlig film, simuleringar, skalmodeller med mera, med mera 82 Lars Nohagen 41

42 Till sist Hur väl anknyter bilderna till elevernas förförståelse? Ser eleverna de fenomen som bilderna refererar till? Leder mötet mellan bilder och elevuppfattningar till ökad förståelse? Om inte använd andra visualiseringar! 83 Lars Nohagen 42