Att undervisa för förståelse

Transkript

1 Att undervisa för förståelse - några tips inför vfu:n Föreläsning den 25 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 1. Några utgångspunkter Lars Nohagen 2 Lars Nohagen 1

2 Vad handlar följande text om? 3 Hela proceduren är egentligen ganska enkel. Först fördelar man enheterna på olika kategorier. En enda kategori kan naturligtvis vara tillräckligt om man inte har alltför mycket att arbeta med. Om man saknar egna resurser får man bege sig till ett annat ställe. Om inte - så är förberedelsearbetet nu över. 4 Lars Nohagen 2

3 Det är bättre att göra saker och ting genast än att samla på sig för mycket. På kort sikt verkar detta måhända inte särskilt viktigt, men komplikationer kan lätt stöta till. Och misstag kan bli dyrbara. 5 I början verkar kanske hela proceduren invecklad, men snart är den bara en detalj bland många i vårt vardagsliv. Det är svårt att se ett slut på verksamheten i någon nära framtid, men sådant vet man å andra sidan så lite om. 6 Lars Nohagen 3

4 Sedan proceduren är fullbordad fördelar man på nytt materialet i nya grupper. Därefter kan det återföras till sina respektive platser. Så småningom kommer de på nytt att användas och hela arbetscykeln måste upprepas på nytt. Men detta är ju bara en del av vårt liv. 7 Att tvätta kläder 8 Lars Nohagen 4

5 9 Vi håller på att dränkas av information, samtidigt som vi är utsvultna på kunskap 10 Lars Nohagen 5

6 Hur gör man kunskap av all denna information? Hur får man omvärlden att bli mer begriplig? 11 Hur ser världen egentligen ut? 12 Lars Nohagen 6

7 Vad är störst till ytan? Afrika eller gamla Sovjetunionen? 13 Rätt svar: Afrika är mycket större än gamla Sovjet Sovjetunionen = 22 milj. km² Afrika = 30 milj. km² 14 Lars Nohagen 7

8 Vad är störst till ytan? Kina eller Grönland? 15 Rätt svar: Kina är mer än fyra gånger större än Grönland Grönland = 2 milj. km² Kina = 10 milj. km² 16 Lars Nohagen 8

9 Vad är störst till ytan? Sydamerika eller Afrika? 17 Rätt svar: Afrika är nästan dubbelt så stort som Sydamerika. Afrika = 30 milj. km² Sydamerika = 18 milj. km² 18 Lars Nohagen 9

10 Det handlar om runda klot på plana ytor 19 Hur klipper man bäst i en jordglob för att klistra denna på ett papper? Det handlar om att gå från 3D till 2D 20 Lars Nohagen 10

11 Så här gick det till på 1500-talet 21 Mercators kartprojektion från 1569 Gerardus Mercator ( ) ur: SO-Direkt 3 22 Lars Nohagen 11

12 2 milj. km² 30 milj. km² 23 Vägen är alltså lång mellan information och kunskap Undervisning handlar till stor del om att göra omvärlden mer begriplig. Men hur gör man det? Hur får man 28 olika elevuppfattningar att bilda ett gemensamt fokus i undervisningen? 24 Lars Nohagen 12

13 Vad gör du till exempel när en av dina elever räcker upp handen och säger att hen inte förstår? och samtidigt ber dig förklara Lars Nohagen Bildmässiga förklaringar Lars Nohagen 26 Lars Nohagen 13

14 T E O R I VETENSKAP vetenskapsjournalistik populärvetenskap abstrakt Kunskapens elfenbenstorn ALLMÄN KUNSKAP PERSONLIG KUNSKAP vardagskunskap förförståelse uppfattningar vetskap allmänbildning Vygotsky: spontana strukturer erfarenheter intuition fördomar misconceptions alternative frameworks Var bör undervisningen ligga för att skapa goda förutsättningar för lärande? konkret V E R K L I G H E T E N 27 Hur utvecklas vårt kunnande? Forskningsprocessen Verkligheten (Empirin) Lars Nohagen 14

15 Abstraktionstrappan teori Visualiseringar och kan fungera mer eller mindre bra som förklaringar. Dess effektivitet beror på vilken grad av abstraktion de ligger på. ABSTRAKTA SYMBOLER ex. bokstäver och siffror GRAFISKA SYMBOLER ex. kartor, diagram och modeller FYSISKA SYMBOLER ex. simuleringar, förstorade eller förminskade representationer av verkliga föremål. verklighet Abstrakta symboler 30 Lars Nohagen 15

16 Abstrakta symboler Grafiska symboler 32 Lars Nohagen 16

17 Grafiska symboler 33 Grafiska symboler 34 Lars Nohagen 17

18 3. Fysiska symboler Välj ut 10 elever i klassen. Dela in dem i två grupper: 8 stycken är fattiga 2 stycken är rika Ge de fattiga 2 stycken bullar att dela mellan sig och äta upp. Ge de rika 8 stycken bullar att dela sinsemellan och äta upp. 35 Några exempel på bildmässiga förklaringar 1. Begreppsmodeller - klargör sambanden mellan olika begrepp 36 Lars Nohagen 18

19 Jag tror att undervisningsarbetet skulle underlättas väsentligt om nio tiondelar av den energi som nu inriktas på att förmå barnen att lära sig vissa saker, i stället skulle användas för att se till att John Dewey ( ) de bildade sig riktiga begrepp. Ur Mitt pedagogiska credo av John Dewey, Mind Map (tankekarta) 38 Lars Nohagen 19

20 39 Kognitiva verktyg för lärande i matematik Ett exempel: Begreppshierarki Sätter begreppen i relation till varandra. 40 ur: SO-Direkt Samhälle 3 Lars Nohagen 20

21 Hur har de indoeuropeiska språken utvecklats? 41 Några exempel på bildmässiga förklaringar 2. Flödesmodeller - synliggör komplicerade sammanhang 42 Lars Nohagen 21

22 Hur fungerar det svenska socialförsäkringssystemet ur: Brolin-Nohagen: Forum Samhällskunskap 43 Transfereringssystemet från vaggan till graven sid. 124 Forum, s. 268 Lars Nohagen 22

23 Några exempel på bildmässiga förklaringar 3. Lexivisioner ( nyhetsgrafik ) 45 Nyhets- grafik 46 Lars Nohagen 23

24 47 Behöver du bilder? SvD 19/ Lars Nohagen 24

25 Några exempel på bildmässiga förklaringar 4. Metaforer 49 Hur kan världen beskrivas? anarki interdependens exploatering realism (konservatism) liberalism socialism Lars Nohagen 25

26 Några exempel på bildmässiga förklaringar 5. Geografiska kartor 51 Hur kan världen beskrivas? SvD 21 mars 1995 Vad är egentligen upp och ned på ett klot? 52 Lars Nohagen 26

27 Den ekonomiska världskartan 53 Var bor alla människor? Den demografiska världskartan 54 Lars Nohagen 27

28 Ett annat sätt att beskriva jordens befolkning Barbro Martell 55 Var bor alla svenskar? 56 Lars Nohagen 28

29 Hans Rosling och gapminder.com 57 Några frågor att ställa sig Hur väl anknyter bilderna till elevernas förförståelse? Ser eleverna de fenomen som bilderna refererar till? Leder mötet mellan bilder och elevuppfattningar till ökad förståelse? Om inte använd andra visualiseringar! 58 Lars Nohagen 29

30 3. Några råd inför vfu:n Glöm inte styrdokumenten Ämnesplanen Varför finns ämnet? Ämnets karaktär Undervisningsmål Långsiktiga lärandemål Vad eleverna ska lära sig Vad ska behandlas i undervisningen? Kursplaner Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier för A, C och E) Lars Nohagen 30

31 Tankar inför egen undervisning SYFTE och MÅL ELEVERNA RAMFAKTORER ALLMÄNNA FÖRBEREDELSER PLANERING AV LEKTIONERNA UPPFÖLJNING Varför detta kunskapsområde? (syfte) Vad ska eleverna lära sig? (kunskapsmål) Ålder, sammansättning, förkunskaper, motivation, studieförmåga, etc. Tidpunkt, lokal, möblering, utrustning, etc. Egen inläsning av kunskapsområdet. Val av innehåll: nyckelidéer, centrala begrepp, etc. Organisering av detta till en meningsfull struktur. Val av arbetsformer och läromedel. Lärobok? Hur förebereder sig eleverna? Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Studieplan? Hur inleder jag och hur avslutar jag? Hur är variationen mellan olika inslag? MAKIS: Motivation Aktivitet Konkretion Individualisering Samarbete Hur visar eleverna vad de lärt sig? (Examination) Hur tar jag reda på hur undervisningen fungerat i förhållande till målen? (Utvärdering) Undervisningsmetoder - några exempel föreläsning demonstration laboration lärarledda samtal caseundervisning Innehåll elevdiskussion bikupa akvariet rollspel, simuleringar kognitivt skrivande projektarbete problembaserat lärande (PBL) Lärare Elev 62 Lars Nohagen 31

32 Några råd inför vfu:n Utgå från styrdokumenten och klargör tidigt syften, mål och kunskapskrav både för dig själv och för eleverna. Se till att tydliga ramar för undervisningen samt ha väl fungerande rutiner. Utgå från elevernas förförståelse. Särskilt från diffusa föreställningar, förutfattade meningar och missförstånd, Presentera ny kunskap så att eleverna kan integrera den med och differentiera den från det de redan vet. Gör det gärna genom att jämföra eller kontrastera nya begrepp mot elevernas uppfattningar. Var klar över att elever har olika lärstilar, att de lär sig på olika sätt. Ta därför hänsyn till detta vid planeringen. Lars Nohagen 2006 Några råd inför vfu:n För att undervisningen ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs en medveten organisation av innehållet, dvs. en tydlig struktur ( en röd tråd ). Förankra undervisningen kring ett antal centrala begrepp och sammanhang, s.k. nyckelidéer. Försök arbeta medvetet med induktiva och deduktiva strategier åk hiss mellan mark- och helikopterperspektiv. Inrikta undervisningen mot tänkande och förståelse. Det kan du göra genom att låta eleverna lära sig: - att skilja på fakta och värderingar - att se det allmänna i det särskilda, dvs. att generalisera. - att se orsakssamband, dvs. att förklara - att se likheter och skillnader, dvs. att jämföra Lars Nohagen 2006 Lars Nohagen 32

33 Några råd inför vfu:n Utveckla förmågan att förklara komplicerade begrepp och sammanhang med hjälp av olika bildmässiga förklaringar, t.ex. bildmodeller, begreppshierarkier, metaforer och lexivisioner. Ha tillgång till en bred och varierad repertoar av olika konkretiseringar, t.ex. rollspel, case, studiebesök, fotografier, filmer, nyhetsartiklar, etc. Utveckla den egna kompetensen med att arbeta med värderingsfrågor samt att leda och moderera diskussioner. Kunna skapa god takhöjd och ha klara regler för samtalet. Inrikta dig på kvalitet inte kvantitet Signalera höga förväntningar det ökar elevers lärande Försök förena nytta med nöje. Lars Nohagen 2006 Lars Nohagen 33