Förstudie Främja Kvinnors Företagande Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Främja Kvinnors Företagande Dalarna"

Transkript

1 Förstudie Främja Kvinnors Företagande Dalarna Cecilia Boström

2 Förord Den här rapporten är resultaten av en förstudie, som genomförts i Dalarna inom ramen för det nationella programmet att Främja Kvinnors Företagande (FKF). Ett uppdrag som inte kunnat genomföras utan bidrag från medarbetare vid Region Dalarna och från medarbetare hos olika företagsstödjande aktörer i länet. Totalt har ett 20-tal personer deltagit i intervjuer och försett konsultteamet med underlagsmaterial. Närmare 50 personer deltog också vid en workshop i Borlänge den 29 maj 2012 och lämnade värdefulla bidrag och synpunkter på konsultteamets förslag till strategier för att stärka arbetet med att främja kvinnors företagande och för att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet i Dalarna. Vi som deltagit i konsultteamet och som genomfört förstudien vill tacka vår uppdragsgivare och kontaktperson, Monika Jönsson vid Region Dalarna, samt övriga som på olika sätt bidragit med underlag som gjort vårt arbete möjligt. Vi vill också önska Region Dalarna och övriga företagsfrämjare i länet lycka till i det fortsatta strategiarbetet. Cecilia Boström Projektledare

3 Sammanfattning Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det företagsfrämjande systemet i Dalarna med koppling till det nationella programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). Förstudien har genomförts av Cecilia Boström Konsult tillsammans med Karin Gagner konsult och Kontigo AB, på uppdrag av Region Dalarna. Program FKF administreras av Tillväxtverket och i uppdraget till regionförbund (eller länsstyrelser) ingår under programperioden att varje län skall genomföra en förstudie som rapporteras skriftligt senast i juni Förstudierna och kartläggningarna i länen skall medverka till framtagandet av en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Förstudien har även koppling till ett nytt regeringsuppdrag till regionerna: att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet under perioden Syftet är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för hur ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra planeringen och genomförandet av tillväxtarbetet på regional nivå. Förstudieuppdraget har i huvudsak omfattat två delar: 1) Att analysera det företagsfrämjande systemet i Dalarna ur ett jämställdhetsperspektiv och 2) Att följa upp de projekt som hösten 2011 beviljades inom program FKF i Dalarna. I uppdraget ingick ett antal frågeställningar kopplade till förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Dalarna. Förstudien belyser systemets styrkor och svagheter, och innehåller rekommendationer för hur det företagsfrämjande systemet kan utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. Förstudien har genomförts genom en kombination av metoder: dokumentstudier, bearbetning av en tidigare genomförd webbenkät inom en funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna, telefonintervjuer och en workshop. Resultatet av förstudien visar att Dalarna har betydande styrkor och fördelar jämfört med många andra län när det gäller att integrera främjandet av kvinnors företagande och ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. I Dalarna finns vad som skulle kunna kallas en kritisk massa av aktörer och personer som har kunskap och kompetens, samt tillgång till metoder och modeller för jämställd affärsrådgivning och företagsfrämjande insatser med ett genusperspektiv. Därutöver finns en handlingsplan för Norra Mellansverige, utarbetad inom Interreg IVC-projektet Winnet 8 som ligger till grund både för Regionens arbete samt de kommande strukturfonderna för En avsiktsförklaring, undertecknad av tio regionala utvecklingsaktörer skapar möjligheter för länet att arbeta med att förbättra villkoren och kvinnors förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet i Dalarna.

4 Men förstudien visar även att det i nuläget finns svagheter och hinder i arbetet med att främja kvinnors (och mäns) företagande i Dalarna. Hos vissa av aktörer finns brister i kunskaperna om kvinnors villkor i företagandet, en del missvisande föreställningar om kvinnors företagande och bristande jämställdhetsintegrering. Vidare finns tendenser till särhållande mellan aktörer med god kunskap och särskilt fokus på kvinnor som företagare och övriga aktörer. Den förstnämnda gruppen av aktörer är dessutom mer projektmedelsberoende. Det saknas ett systemperspektiv och ett regionalt ledarskap i fråga om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet. Konsultteamets rekommendationer för hur det företagsfrämjande systemet i Dalarna kan utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv och hur främjandet av kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet presenteras i tabellen nedan. Rekommendationerna bygger dels på det material som samlats in i förstudien i Dalarnas län, dels på forskning om kvinnors företagande och jämförelser med andra regioner i Sverige. Rekommendationerna ligger i linje med den ovan nämnda handlingsplanens åtgärdsområden. De nio rekommendationerna har av konsultteamet bedömts kunna initieras under innevarande programperiod för FKF och förslagen kan användas i arbetet med EU2020, de europeiska strukturfonderna för , samt fungera som vägledning i arbetet med den nya handlingsplanen för jämställt regionalt tillväxtarbete. Rekommendationer för att integrera jämställdhet i det företagsfrämjande systemet i Dalarna Programnivå 1. Integrera Winnet 8:s handlingsprogram i det regionala tillväxtarbetet. 2. Utforma åtgärdsprogram kopplat till avsiktsförklaringen För ett jämställt Dalarna Använd 4P-modellen för Dalastrategin Projekt och aktörer 1. Tydliggör kraven på projektägare och aktörer att insatser och projekt för tillväxt ska bryta könsuppdelningen samt kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv. 2. Skapa en arena för lärande och ökad genusmedvetenhet hos främjare som idag inte arbetar med jämställdhetsintegrering. 3. Satsa på genuscoachning och samverkan mellan aktörer som idag arbetar med jämställdhetsintegrering. Studier och kartläggningar 1. Fortsatta kartläggningar av genuskontrakt för hela länet. 2. Kartlägg potentiella tillväxtområden och branschknippen (klusterembryon) i branscher där många kvinnor driver företag. 3. Fördjupande analyser av branscher där få kvinnor driver företag, som underlag för fortsatta insatser

5 Innehåll Sammanfattning Uppdraget och dess bakgrund Uppdraget Utgångspunkter Regional kontext Det företagsfrämjande systemet Tjänsteutbudet Könsuppdelad statistik Avsiktsförklaring för ett jämställt Dalarna Insatser för kvinnors företagande och jämställd regional tillväxt Ett arbete som pågått länge i länet WINNET Program FKF i Dalarna Lokala genuskontrakt Kvinnors företagande i Dalarna Andel kvinnor bland etablerade företagare och nyföretagare Kvinnors och mäns företagande inom olika branscher Tillväxtvilja och hinder för tillväxt Är företagandet mer jämställt i Leksand än i Borlänge, Falun och Smedjebacken? Genomförande och metod Dokumentstudier Bearbetning av funktionsanalys för Dalarna Telefonintervjuer Analyser av materialet Workshop Resultat från förstudien Resultat från bearbetningen av funktionsanalysen Beskrivning av aktörerna Aktörernas verksamhet Funktioner i det regionala innovationssystemet Sammanfattande kommentarer kring resultaten av bearbetningen av funktionsanalysen 32

6 4.2 Resultat från intervjustudien Synpunkter på det företagsfrämjande systemet i Dalarna Finns det hinder för kvinnor i det företagsfrämjande systemet i Dalarna? Behöver man arbeta med särskilda insatser för kvinnor eller för vissa branscher? Att arbeta med jämställdhetsintegrering Att säkerställa kunskap Vad kan Region Dalarna göra? Lärande från projekten inom FKF Skiljer sig projektens metoder och modeller från övriga främjares? Projektens förmåga och ambitioner att bryta könsuppdelningen inom företagandet Projektens omdömen om Region Dalarna som finansiär Resultat av workshopen Analys Var står Dalarna idag? Hur kan 4P användas i det fortsatta arbetet? SWOT analys Rekommendationer och förslag Referenser Bilaga 1: Analyserade regionala dokument inom Förstudie FKF Dalarna Bilaga 2: Intervjuguide och intervjupersoner företagsfrämjande aktörer Bilaga 3: Intervjuguide och intervjupersoner projekten inom FKF Dalarna Bilaga 4: Workshop 29 maj Bilaga 5: Intervjuade aktörers tjänsteutbud Bilaga 6: Kort presentation av de sju projekten som beviljades finansiering inom FKF hösten

7 1. Uppdraget och dess bakgrund Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det företagsfrämjande systemet i Dalarna med koppling till det nationella programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). Den har genomförts av Cecilia Boström Konsult, tillsammans med två andra företag: Karin Gagner Konsult och Kontigo AB, på uppdrag av Region Dalarna under perioden 29 mars 8 juni Förstudiens resultat och förslag till rekommendationer har förutom i denna skriftliga rapport presenterats vid en workshop i Borlänge den 29 maj, Cecilia Boström har varit projektledare, uppdragsansvarig samt metod- och kvalitetsansvarig. Karin Gagner har genomfört intervjuer, bidragit i materialinsamlingsarbetet och medverkat i analysfasen. Peter Bjerkesjö, Kontigo AB, har genomfört intervjuer och statistiska bearbetningar av en tidigare genomförd webbenkät i en funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna, samt tillsammans med Peter Kempinsky, Kontigo AB, bidragit i analysfasen. I det första avsnittet beskrivs bakgrunden till uppdraget och därefter följer en beskrivning av det regionala sammanhanget i avsnitt 2. I avsnitt 3 beskrivs de metoder som använts i förstudien och i avsnitt 4 resultaten. Därefter analyseras i avsnitt 5 styrkor och svagheter i det företagsfrämjande systemet i Dalarna. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet (avsnitt 6). 1.1 Uppdraget Regeringen har under perioden avsatt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF), som administreras via Tillväxtverket. Syftet är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag startas, drivs och utvecklas av kvinnor. 1 Region Dalarna fördelar sedan 2011 medel till affärs- och innovationsutvecklingssatsningar inom ramen för FKF. För perioden förfogar Region Dalarna över kr från det nationella programmet FKF. Region Dalarna har sedan förstärkt satsningen med ytterligare kr av regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1) till ett ramprogram för kvinnors företagande. En första utlysning av projektmedel genomfördes i början av hösten 2011 och totalt beviljades sju projekt finansiering. I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel inom ramen för program FKF ingår att varje län skall genomföra en förstudie, som rapporteras skriftligt senast i juni Förstudien och kartläggningen skall medverka till framtagandet av en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Cecilia Boström Konsult fick i uppdrag av Region Dalarna att genomföra förstudien och uppdraget har i huvudsak omfattat två delar samt ett antal frågeställningar. 1 Se

8 1. Att analysera det företagsfrämjande systemet ur ett jämställdhetsperspektiv: o Får kvinnor tillträde till det innovations- och företagsfrämjande systemet i samma utsträckning som män? o Vilka aktörer bidrar aktivt till att stödja kvinnors företagande? o I vilket avseende stödjer klusterinitiativen kvinnors företagande? 2. Att följa upp de projekt som hösten 2011 beviljades inom program FKF i Dalarna. o Att undersöka huruvida projekten har ambition och förmåga att bryta rådande könsmönster inom företagandet. o Att identifiera hinder för att kvinnor ska se företagandet som en framtida väg till försörjning. 1.2 Utgångspunkter Program FKF skall ses i ljuset av tjugo års satsningar på att främja kvinnors företagande med insatser som affärsrådgivare för kvinnor, resurscentraverksamhet, experimentella projekt, forskningsprogram och transnationellt samarbete. Dalarna är ett av de län som varit särskilt aktiva under dessa år inom olika program som affärsrådgivare för kvinnor, resurscentra och europeiskt samarbete. Ett exempel under senaste åren på europeiskt samarbete är Winnet 8 där Älvdalens kommun 2 fungerade som så kallad Lead Partner. Kvinnors företagande i Dalarna har också väckt intresse inom forskningen och under genomför t.ex. forskaren Katarina Pettersson en studie om kvinnors turismföretagande på lantgårdar i Dalarna och Uppland. 3 I tidigare studier av kvinnors företagande i bruksorter, i glesbygden och på landsbygden har villkoren i bland annat Dalarna belysts (se t.ex. Hedfeldt 2008). Flera av de satsningar som genomförts i Dalarna har också involverat så kallad följeforskning, se även avsnitt 2.3. De insatser som genomförts i Dalarna har dels varit riktade insatser till kvinnor som vill starta företag eller som driver företag, dels varit riktade till det företagsfrämjande systemet och syftat till jämställdhetsintegrering. Insatserna har genomförts inom ramen för olika politikområden utöver näringspolitiken t.ex. regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Insatser för kvinnors företagande har också i allt högre utsträckning även kommit att associeras med jämställdhetspolitik. Såväl forskare som praktiker har dock lyft fram att insatser för kvinnors företagande inom olika politikområden utgår från olika perspektiv. Tillväxtargumenten och jämställdhetsargumenten i stödprogrammen (läs insatser för kvinnors företagande) behöver inte vara förenliga (sid 11, Vinnova 2011). 2 Se 3 Se Sweden/

9 Analyser av det företagsfrämjande systemet skall betraktas i ljuset av både entreprenörskaps- och genusforskning. Genom att göra analyser med ett genusperspektiv kan möjligheter identifieras som annars inte skulle ha upptäckts. Genom att uppmärksamma betydelsen av kön kan analyserna göras spetsigare, effektivare och mer kraftfulla. Det kan vara svårt att upptäcka likheter mellan kvinnors och mäns företagande om vi utgår från en könsblind analys av företagandet i en region. En genusmedveten analys bidrar till att föreställningar om kvinnors företagande som något annorlunda än mäns företagande kan synliggöras (se t.ex. Hedfeldt, 2008; Rapp & Sundin, 2011). Föreställningar i samhället leder till att många kvinnor inte identifierar sig med rollen som företagare och att samhället inte identifierar kvinnor som entreprenörer. Kvinnor och män som företagsledare speglas på skilda sätt i media där kvinnor som är företagare i första hand är kvinnor medan män i första hand är företagare (se t.ex. Vinnova, 2011 eller Kroon Lundell, 2012). Forskning har också visat hur föreställningar om företag, företagare och företagsamhet har inflytande över det företagsfrämjande systemet. En manlig norm genomsyrar främjandesystemet och begrepp som entreprenör och innovatör associeras i högre utsträckning till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). Dessa föreställningar påverkar även affärsrådgivarnas syn på vad som krävs för att lyckas och vilka idéer som betraktas som bärkraftiga (se t.ex. Boström m.fl, 2010).

10 2. Regional kontext 2.1 Det företagsfrämjande systemet Det finns skillnader mellan stödet till och prioriteringen av sektorer och branscher, vilket påverkar kvinnors förutsättningar att ta del av olika former av stöd. I syfte att kunna uppnå större effekter och effektivitet i det stöd som erbjuds (potentiella) företagare är det viktigt att kunna analysera systemet dels utifrån bransch, dels utifrån föreställningar om kvinnors (och mäns) företagande med koppling till olika branscher. Detta har framkommit t.ex. i analyser av näringar ur ett genusperspektiv som studier av gröna näringar (se t.ex. LRFs Jämställdhetsakademi 2009, 2011) och vård, omsorg och hälsa (se t.ex. Länsstyrelsen i Södermanland 2005, Tillväxtverket, 2010). Inom ramen för den här förstudien har det dock inte varit möjligt att närmare fördjupa sig i olika branscher, utan vi väljer istället att rekommendera Region Dalarna att fortsätta det arbetet som påbörjats med att analysera olika kluster och styrkeområden ur ett genusperspektiv (se t.ex. analys av KKN i Dalarna, Gävleborg och Värmland genomförd av Klerby och Holmstedt Jensen, 2011). Nedan fokuserar vi istället på utbudet av tjänster i det företagsfrämjande systemet i Dalarna och några aspekter med koppling till kvinnors och mäns möjligheter att ta del av tjänsterna. Vidare belyses kort tidigare insatser i Dalarna för att främja kvinnors företagande och jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Vi återkommer även till detta i kommande avsnitt av rapporten (4, 5 och 6) Tjänsteutbudet En utgångspunkt vid kategorisering av stöd till (potentiella) företagare är att utgå från de olika faser som kan urskiljas i en process från idé, uppstart, etablering/driva företag samt tillväxt. Även om det är ett linjärt perspektiv med en del brister då en (potentiell) företagare kan ha flera idéer samtidigt och befinna sig i olika faser av en process. Vi har dock valt att kategorisera företagsfrämjarna utifrån detta. Inom ramen för förstudieuppdraget har representanter för elva olika företagsfrämjande aktörer utöver Region Dalarna, kontaktats för intervjuer (se tabell 1 nedan och vidare i avsnitt 3 och 4). Sex av aktörerna erbjuder tjänster i företagandets samtliga faser: uppstart av nya företag, etablering och tillväxt. Två av aktörerna har sitt fokus i uppstartsfasen och tre aktörer är fokuserade på tjänster i etablera/driva och tillväxtfasen. En kort beskrivning av respektive aktörs tjänsteutbud återfinns i bilaga 5.

11 TABELL 1:1: INTERVJUADE AKTÖRER I FÖRSTUDIEN OCH DERAS TJÄNSTEUTBUD Starta Etablera/driva Växa 1. ALMI X X X 2. Coompanion X X X 3. Destination Dalarna X X 4. Hedemora Näringslivsbolag X X X 5. High Voltage Valley X X 6. Högskolan Dalarna, NLE X 7. Länsstyrelsen X X X 8. Nyföretagarcentrum Borlänge X 9. Stiftelsen Teknikdalen X X X 10. Triple Steelix X X 11. W7 X X X Utöver Region Dalarna och de aktörer som kontaktats i samband med förstudien återfinns i Dalarna inom det företagsfrämjande systemet t.ex. kommunernas näringslivskontor, Winnet Dalarna, Invest in Dalarna, Exportrådet, IUC, Dalarna Business, Handelskammaren, Enterprise Europe Network, samt kluster inom olika områden t.ex. sportsmanagement, musikindustrin och husproduktion. Enligt den funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna som genomförts av Kontigo AB (2012) finns ungefär ett femtiotal aktörer med totalt cirka 220 årsarbetskrafter i det offentligt finansierade innovations- och företagsfrämjande systemet i länet. Funktionsanalysen visar att en stor del av aktörernas verksamhet i systemet (ca 80 procent) handlar om att bygga nätverk och stärka samverkan. Dessutom innefattar främjarnas tjänster olika former av rådgivning kring start av nya företag, omvärldsbevakning/strategisk analys, utbildning/kompetensutveckling och rådgivning kring idéutveckling, produktutveckling och/eller innovationsutveckling. Däremot var finansiering via lån eller krediter och bidrag samt tillhandahållande av lokaler och utrustning etcetera en liten del av aktörernas verksamhet Könsuppdelad statistik Det har inte ingått i förstudieuppdraget att samla in och sammanställa könsuppdelad statistik för varje enskild aktör. Intervjuerna (se vidare avsnitt 4.2) visar dock att flera av aktörerna för sådan statistik, medan det saknas hos andra. Mot bakgrund av att vi inte haft tillgång till statistiken är det svårt att göra mer kvalificerade bedömningar av kvinnors och mäns förutsättningar att få tillgång till olika typer av stöd, samt stöd i olika faser. I den analys som Kontigo AB (2012) genomfört av innovationssystemet i Dalarna angav en tredjedel av främjarna att erbjuder tjänster som specifikt riktar sig till målgruppen kvinnor med företag.

12 Analysen visar dock inte i vilken utsträckning som resurserna för företags- och innovationsfrämjande (finansiella och icke-finansiella) fördelas jämställt mellan kvinnor och män som driver eller startar företag, se vidare nedan avsnitt 4.1. Statistik från Tillväxtverket (2012) visar t.ex. att kvinnor som driver företag i Dalarna i något lägre grad än män ansökt om lån och krediter under de tre senaste åren, och att de samtidigt i något lägre grad än män fått avslag på sina ansökningar för lån och krediter. 2.2 Avsiktsförklaring för ett jämställt Dalarna Tio organisationer, regionala aktörer (ALMI Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Dalarnas Idrottsförbund, Företagarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Polismyndigheten Dalarna och Region Dalarna) har under förbundit sig att arbeta för ett jämställt Dalarna genom att underteckna en regional avsiktsförklaring (se ALMI m fl, 2012). Organisationerna vill med avsiktsförklaringen visa vilka frågor de särskilt kommit överens om att samverka kring under dessa år, med målsättningen att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv i Dalarna. En målsättning som harmonierar med det nationella jämställdhetspolitiska målet. I avsiktsförklaringen poängteras att Dalarnas alla invånare ska få samma bemötande, oavsett kön, i kontakterna med skola, arbetsliv, vård och myndigheter och att alla ska kunna göra sina livsval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Vidare slås fast att jämställdhet är en strategiskt viktig fråga för Dalarna och att det finns ett klart samband mellan jämställdhet och tillväxt i regioner. Förutom att arbeta med att förändra attityder i länet (genom utbildning, information och könsuppdelad statistik) och att ge kvinnor och män vård, sjukskrivning och rehabilitering på lika villkor och arbeta för trygghet för alla, ska man verka för en hållbar och jämställd arbetsmarknad där könssegregeringen bryts. Ett fokusområde som pekas ut är att stödja och främja jämställt företagande och där har ALMI Företagspartner och Länsstyrelsen Dalarna tagit på sig ett särskilt ansvar tillsammans med Region Dalarna: Vi ska kvalitetssäkra rådgivning, finansiering och stöd till företag och blivande företagare så att dessa sker på lika villkor. En jämnare könsfördelning bland företagare främjas genom att vi ger ökat stöd till kvinnors företagande. (För ett jämställt Dalarna, Regional avsiktsförklaring ) Den regionala avsiktsförklaringen ger Region Dalarna/länet goda möjligheter att arbeta för jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet och det regionala tillväxtarbetet. Lärdomar från

13 pågående och avslutade insatser inom området FKF och jämställdhet i regionalt tillväxtarbete kan tas tillvara och hur man kan göra det belyses närmare i avsnitt (5 och 6). 2.3 Insatser för kvinnors företagande och jämställd regional tillväxt Ett arbete som pågått länge i länet Som tidigare nämnts i avsnitt 1 ovan är Dalarna ett av de län som varit särskilt aktiva under lång tid inom olika program som affärsrådgivare för kvinnor, resurscentra och europeiskt samarbete startade dåvarande NUTEK sitt näringspolitiska program för att främja kvinnors företagande i de regionalpolitiska stödområdena, dit Dalarna hörde. Idén var att erbjuda kvinnor affärsrådgivning med kvinnor som rådgivare. Målet var att antalet företag som drevs av kvinnor skulle öka och kvinnor sågs som outnyttjade resurser när det kom till företagande. NUTEK ville också med projektet bidra till att ändra attityderna till kvinnors företagande i kommunerna för att företagsamheten på sikt skulle kunna öka. I Dalarna bedrevs affärsrådgivarprojektet under den första treårsperioden i kommunerna Avesta, Ludvika, Malung/Älvdalen, Mora, Orsa, Smedjebacken, Säter/Borlänge och Vansbro. NUTEK gav bidrag till kommunerna för att anställa kvinnor som affärsrådgivare och efter den första treårsperioden utvidgades satsningen till nya geografiska områden. 4 I slutet av 1999 fanns det totalt 100 affärsrådgivare för kvinnor i hela landet, de flesta i glesbygd. Erfarenheterna från affärsrådgivarprojektet visade att förhållningssätt och pedagogik var nyckelfrågor för att nå ut till kvinnor med affärsidéer. 5 I Dalarna förs kunskaperna från affärsrådgivarprojektet bland annat vidare av W7 Dalarna. Projektledaren för W7 menar att affärsrådgivarna för kvinnor bidrog till att öppna dörrarna för många kvinnor in till näringslivskontoren vid kommunerna, vilket också var en del av syftet. W7 Dalarna arbetar idag bland annat med att ta fram en modell för genusmedveten affärsrådgivning. Fokus ligger på att utveckla bemötande och komma fram till en metod för affärsrådgivning som ser bortom föreställningar om kön kopplat till företagande. W7 Dalarnas rådgivningstjänster är numera öppna även för män med företagsidéer. Ungefär samtidigt som affärsrådgivarprojektet startade, i mitten av 1990-talet, utvecklades lokala och regionala resurscentra för kvinnor runt om i landet som en regionalpolitisk satsning. Resurscentra skulle, och ska än idag, arbeta med ett kombinerat bottom-up och top-down perspektiv med målsättningen att kvinnor ska ta sin del av samhällets resurser i anspråk, att kvinnors kompetens ska tas tillvara i samhället och att kvinnors och mäns insatser ska värderas lika. 4 Affärsrådgivning för kvinnor en metod för näringslivsutveckling och ökad sysselsättning, NUTEK, Info nr Det här är bara början, NUTEK, Info nr

14 Resurscentra för kvinnor verkade och verkar än idag inom flera olika tematiska områden, däribland entreprenörskap och företagande. I många fall växte satsningarna på affärsrådgivare för kvinnor och resurscentra ihop och gav på så sätt draghjälp åt varandra. I Dalarna har det sedan mitten av 1990-talet funnits lokala och regionala resurscentra för kvinnor som bland annat arbetat med frågan om att främja kvinnors företagande, och idag samverkar sex organisationer (Falun-Borlängeregionen, Hedemora Näringsliv, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Stiftelsen Minerva och W7 Dalarna) i det regionala resurscentrasamarbetet Winnet Dalarna (se även avsnitt nedan). Winnet Dalarna arbetar för att öka kunskapen om (o)jämställdhetens påverkan på den regionala tillväxten WINNET 8 Som nämnts har Dalarna tillsammans med ett antal andra europeiska regioner samt Tillväxtverket och det nationella resurscentrat Winnet Sverige varit involverade i projekt Winnet 8 inom ramen för EU-programmet Interreg IV C. 7 Ett av samarbetsområdena var kvinnors entreprenörskap och satsningar i Dalarna har lyfts fram som goda exempel på EU nivån, däribland W7 Dalarna. 8 Tillsammans med Gävleborg, som också deltog i Winnet 8, har Dalarna tagit fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet i Norra Mellansverige. 9 Handlingsplanen har skrivits under av Älvdalens kommun som Lead Partner, Region Dalarna, Region Gävleborg och Winnet. Följande mål och åtgärdsförslag har formulerats utifrån de utmaningar regionen står inför: - Kvinnors erfarenheter representerade i regionalpolitiken o o Insatser för att stötta kvinnor att delta i regionalpolitiken Insatser för att öka genusmedvetenheten bland politiker och tjänstemän - Uppvärdering av kvinnors idéer, innovationer och entreprenöranda o Insatser för ökad genusmedvetenhet hos företagsrådgivare, klusterorganisationer, yrkesvägledare, projekthandläggare m.fl. - Fler kvinnor inom innovation och teknik o Insatser för att minska könsstereotypers påverkan på val av utbildning och yrke - Jämställd fördelning av projektmedel o Kartläggning av potentiella tillväxtområden/branscher a77e html 8 9 Region Dalarna, Region Gävleborg och Winnet Gävleborg (2011) Handlingsplan Norra Mellansverige, För att främja kvinnors bidragande till den regionala tillväxten. Winnet 8

15 o Öka genusmedvetenheten hos regionala ledare genom utbildningsinsatser o Utbilda kvinnor i att skriva ihop EU-projekt I handlingsprogrammet finns också förslag på hur dessa åtgärder ska utformas och hur goda exempel från Sverige samt andra länder ska implementeras för att nå målen. Även forskare deltog i Winnet 8 och förslagen är baserade på såväl praktik som olika studier i och utanför Dalarna. Förslagen är i linje med det som hävdats av svenska forskare att även om det behövs riktade insatser för kvinnors företagande är ökad genusmedvetenhet i det ordinarie företagsfrämjande systemet den viktigaste åtgärden för att kvinnor och män skall få del av olika former av stöd på lika villkor (se t.ex. Vinnova 2011). FORTSATT ARBETE UTIFRÅN HANDLINGSPLANEN Ett intensivt utvecklingsarbete i linje med handlingsplanens rekommendationer pågår för närvarande i Dalarna inom resurscentrasamarbetet Winnet Dalarna. Exempelvis har seminarier om jämställd rådgivning för bank- och företagsrådgivare genomförts. Winnet Dalarna har också inlett en undersökning om det finns klusterembryon inom branscher där många kvinnor driver företag, nätverk som med rätt stöttning skulle kunna bli starkare och eventuellt kopplas upp mot befintliga kluster i länet/regionen. Syftet är att söka efter alternativa styrkeområden, befintliga samarbeten som med rätt insatser (metodutveckling, processtöd, gemensam marknadsföring m m) skulle kunna växa i form av ökad omsättning, ökad export, fler företag eller fler anställda. I vårt arbete med att utforma rekommendationer för länets fortsatta arbete med att jämställdhetsintegrera det företagsfrämjande systemet och det regionala tillväxtarbetet, baserat på erfarenheter från program FKF och denna förstudie, har vi tagit hänsyn till det arbete som redan påbörjats i spåren av Winnet Program FKF i Dalarna Mellan åren 2007 och 2010 var det Länsstyrelsen i Dalarna som administrerade program FKF i länet. Från och med utlysningen för programomgång övertog Region Dalarna ansvaret för att fördela projektmedel inom programmet. Övertagandet föregicks av en intresseanmälan från Region Dalarna till Tillväxtverket, där Regionförbudet bland annat framhöll att regionen förutom att arbeta för att målen för programmet skulle nås också ville verka för att bryta könsstrukturer på arbetsmarknaden och inom företagandet. Vidare skulle insatserna inom FKF samordnas med ett antal pågående insatser, bland annat klusterutveckling och analyser av näringslivet i regionen. Program FKF kan göra skillnad i Dalarna genom att

16 bryta rådande mönster inom industri- respektive entreprenörskapstraditionen och Regionen avsåg att använda kluster och styrkeområden för länet som pådrivare och stöttare 10. Kopplingar mellan program FKF i Dalarna fanns, enligt intresseanmälan, även till Det bärkraftiga Dalarna, handlingsprogrammet för näringslivsutveckling för perioden : Genom att prioritera tillväxtsatsningar som samtidigt stärker jämställdheten ökar möjligheterna för hållbar tillväxt i Dalarna. (sid 21) Ett mål för program FKF i Dalarna år 2011 och 2012 är att 260 kvinnor ska nås av programmets insatser. De urvalskriterier som formulerats för är att projekten skall rikta sig till gröna näringar i gles- och landsbygd, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella sektorn, vård och omsorg, utbildning, IT och internet för ökad affärsnytta i företag som drivs i gles- och landsbygd, samt utveckling och kommersialisering av innovationer. Det sistnämnda, kommersialisering av innovationer, avviker från Tillväxtverkets nationellt prioriterade områden. Projekten i Dalarna ska vidare ha en tydlig målgrupp och projektledaren ska ha genuskompetens och vara kunnig inom affärs- och innovationsutveckling. 11 Under hösten 2011 beviljade Region Dalarna finansiering till sju projekt inom program FKF. De har ingått som en del av materialet i denna förstudie och samtliga projektledare har intervjuats, se vidare avsnitt 4.2 och 4.3 nedan. Ytterligare tre projekt har beviljats finansiering under våren 2012, men dessa ingår inte som underlag i förstudien. 2.4 Lokala genuskontrakt Varje regions historia, institutionella och politiska förhållanden ger sin karaktär åt utvecklingen av kvinnors företagande, så även i Dalarna. I varje region finns mer eller mindre uttalade normer för vad som är tillåtet för kvinnor och män, vad som betraktas som udda eller rent av olämpligt. Det finns (informella) genuskontrakt som reglerar vardagslivet, kvinnors och mäns ansvarsområden och villkoren för företagandet på olika sätt i skilda regioner (Forsberg 1997, Lönnbring 2003). Vad som uppfattas som kvinnligt/manligt på olika platser formar villkoren för kvinnors och mäns företagande, deras val att bli företagare och valet av bransch. I praktiken skulle det kunna innebära att företagande inom en viss bransch kan uppfattas som en kvinnlig syssla i Dalarna, medan det uppfattas som en manlig syssla i ett annat län. Det kan innebära att kvinnor som uppfattas prioritera sitt företagande framför familjen kan få reaktioner i sin omgivning. Både kvinnor och män bidrar till att upprätthålla kontrakten som återskapas i en ständigt pågående process i vardags- och 10 Region Dalarna ( ), Intresseanmälan kvinnors företagande, till Tillväxtverket. 11

17 näringslivet. De kan följa det, bryta mot det eller kanske flytta (Forsberg 1997; 2000). Samtidigt har dessa osynliga kontrakt gränser som kan omförhandlas och förflyttas. Studier av lokala genuskontrakt och kvinnors företagande kan öka kunskaperna om de villkor som gäller för kvinnor och män som driver företag i en region. Inomregionala skillnader mellan kontrakten kan analyseras med indikatorer inom områden som företagande, politik, arbetsliv och familjeliv, samt kompletteras med kvalitativa data från t.ex. intervjuer. W7 Dalarna gav en forskargrupp i uppdrag att studera de lokala genuskontrakten i de sju kommuner i norra Dalarna där de bedriver företagsfrämjande verksamhet i, bland annat i detta syfte (Uppsala Research & Consulting AB, 2011). I undersökningen konstateras att genusstrukturen i Dalarna överlag är traditionell, och särskilt tydligt blir det när vi ser på statistik om arbetsmarknaden och utbildningsnivåer. Män finns i stor utsträckning inom traditionellt mansdominerade branscher och kvinnor inom traditionellt kvinnodominerade branscher. Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Dalarna/Norra Mellansverige är starkare än i riket i övrigt. Männen i Dalarna heltidsarbetar i högre utsträckning och har högre inkomster än kvinnorna, medan kvinnorna deltidsarbetar i högre grad än männen och har en högre utbildningsnivå än männen. Forskarna fann två olika lokala genuskontrakt i de sju W7-kommunerna. Leksand, Mora och Rättvik har ett traditionellt genuskontrakt med modernistiska drag och Malung-Sälen, Orsa, Vansbro och Älvdalen har ett traditionellt genuskontrakt. Skillnaderna finns bland annat avseende kvinnors och mäns flyttmönster (fler kvinnor flyttar in än ut i Mora och Rättvik) och i övrigt är de kopplade till familjelivet och samspelet mellan arbetsliv och familjeliv. I de kommuner som kännetecknas av ett traditionellt genuskontrakt föder kvinnor sitt första barn tidigt i livet, män tar ut en mycket liten del av föräldrapenningdagarna och andelen barn som finns i offentlig barnomsorg är låg. Den sociala infrastrukturen upprätthålls i högre grad inom familjen. I de kommuner där man har ett traditionellt genuskontrakt med modernistiska drag är könsuppdelningen inom arbetsliv och familjeliv inte lika traditionell, t ex tar männen ut en större andel av föräldrapenningen. Om ambitionen i hela Dalarnas län är att skapa ett gott företagsklimat, som utgår från kvinnors och mäns förutsättningar och livsvillkor, skulle en motsvarande undersökning i övriga åtta kommuner i länet kunna ge värdefull kunskap att bygga vidare på. Eftersom studien som genomfördes på uppdrag av W7 Dalarna enbart baserades på kvantitativa data/statistik, skulle också en fördjupning i form av kompletterande kvalitativa undersökningar i form av t ex intervjuer med nyckelpersoner och kvinnor och män i hela Dalarna kunna ge en mer djupgående analys och bild av genuskontrakten, precis som rekommenderas i rapporten från Uppsala Research & Consulting AB.

18 2.5 Kvinnors företagande i Dalarna Trots att behovet av bättre könsuppdelad statistik har uppmärksammats åtminstone sedan professorerna Elisabeth Sundin och Carin Holmqvist började studera kvinnors företagande under 1980-talet, finns det fortfarande problem med företagsstatistik uppdelad på kön. Beroende på källan får vi delvis olika siffror gällande kvinnors företagande, så även för Dalarnas län. Alla källor har sina egna möjligheter och begränsningar. När vi studerar statistik för kvinnors och mäns företagande gäller det att vara vaksam på hur den presenteras (se t.ex. Boström m fl, 2010). Statistiken måste sättas in i sitt sammanhang och tolkas utifrån hur det ser ut i länet, kvinnor och män som företagare och genuskontrakten (se avsnitt 2.4). I förstudieuppdraget ingick inte att kartlägga kvinnors och mäns företagande i Dalarna statistsikt. Men för att förstå den regionala kontexten i Dalarna behöver vi ändå känna till några grundläggande fakta om kvinnors och mäns företagande i länet, därav denna kortfattade exposé i siffror Andel kvinnor bland etablerade företagare och nyföretagare Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2012) visar att den största andelen företag som drivs av kvinnor finns i Norrbottens (24,8 %), Stockholms (24,5 %) och Södermanlands län (24,2%). I Dalarna drivs 21,3 % av företagen av kvinnor, vilket placerar länet på en 13 plats i en ranking av samtliga län. Riksgenomsnittet är 22,7 %. Den här statistiken omfattar företag med 0 49 anställda med minsta omsättning på kronor per år, men i statistiken finns inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske, fastighet och finans. År 2010 startades 30 % av de nya företagen av kvinnor i Dalarna, jämfört med 32 % i riket som helhet. Ytterligare 7 % av de nystartade företagen i Dalarnas län startades år 2010 av kvinnor och män gemensamt, vilket var en lika stor andel som för riket som helhet Kvinnors och mäns företagande inom olika branscher Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2012b) visar att den största andelen företag ledda av kvinnor i Dalarnas län återfinns inom Kultur, nöje, fritid & annan service (27 %), Handel (26 %), Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (13 %). Därefter kommer Hotell & Restaurang, Vård & omsorg med vardera 8 % och 6 % av kvinnorna med företag finns inom Tillverkning. Jämför vi med riket som helhet finns det en betydligt större andel kvinnor med företag inom branscherna Kultur, nöje, fritid & annan service och Handel i Dalarna (21 % för var och en av branscherna i riket). En något större andel av kvinnorna med företag i Dalarna finns inom branscherna Hotell & restaurang och Tillverkning, där andelarna för riket är 7 % respektive 4 %. En betydligt mindre andel av kvinnorna med företag i Dalarna finns inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik, jämfört med riket som helhet (13 % i länet mot rikets 22 %).

19 Om vi istället ser till andelen kvinnor som är företagare i olika branscher och utifrån kvinnors och mäns andel av det totala företagandet inom den branschen, ser vi tydliga mönster (se tabell 2:1). Vi ser t ex att i branschen offentliga hushållstjänster (vård, skola omsorg) är företagande kvinnor i majoritet både i Dalarna och i riket som helhet. När det gäller privata hushållstjänster är andelen kvinnor hög och till och med högre i Dalarna än i riket. Däremot är det en lägre andel kvinnor bland dem som driver företag inom företagsinriktade tjänster. Branscherna Energi, vatten och avlopp samt Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske har en högre andel kvinnor i Dalarna i jämförelse med riket. Genom att ytterligare bryta ner statistiken inom de större kategorierna går det att få en bättre bild över var kvinnor och män är verksamma som företagare, t ex vilken typ av tillverkande företag kvinnor driver i Dalarna och vad som ingår i kategorin Blandade tjänster. TABELL 2:1: ANDELEN FÖRETAG LEDDA AV KVINNOR I DALARNAS LÄN OCH I RIKET, FÖRDELANDE EFTER BRANSCH, PROCENT AV FÖRETAGEN PER BRANSCH OCH REGION BRANSCH Andel företag ledda av kvinnor, Dalarna Andel företag ledda av kvinnor, riket Tillverkning 14,8 % 13,8 % Blandade tjänster 11,6 % 10,7 % Byggverksamhet 2,1 % 2,7 % Energi, vatten, avlopp 10,0 % 6,4 % Företagsinriktade tjänster 18,0 % 21,4 % Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 19,4 % 14,7 % Offentliga hushållstjänster (vård, 54,4 % 57,0 % skola, omsorg) Privata hushållstjänster 46,4 % 41,5 % ALLA BRANSCHER 23,6 % 26,4 % Företagarna publicerar varje år en rapport över Jämställt företagarindex 13. Indexet går att avläsa såväl på regional som lokal nivå. En av de fyra variabler som ingår i indexet är alltid en variabel som visar på andelen kvinnor med företag inom en mansdominerad bransch. Detta år, 2012, valdes andelen kvinnor inom utvinning av mineral och tillverkning som könsbrytarvariabel. Tidigare år har man bland annat tittat på andelen kvinnor bland IT-företagarna och inom bygg- och industribranschen. Genom att undersöka andelen kvinnor i en mansdominerad bransch försöker Företagarna fånga hur pass normbrytande företagsklimatet i kommunen/länet är. 12 Källa Tillväxtanalys (2010) Tabell C-1 13 Jämställt företagarindex Var är företagandet mest (och minst) jämställt? Företagarna (2012) och Fakta om kvinnors företagande 2012, Företagarna (2012) och.

20 Företagarnas rapport från 2012 visar att andelen kvinnor bland företagarna inom utvinning av mineral och tillverkning är ungefär lika stor i Dalarna (18,8 %) som i riket (18,3%). I topp i Sverige ligger Gotlands län, med 26,9 %. I botten återfinner vi Kronobergs län med 13,9 %. Inom Dalarnas län varierar andelen kvinnor med företag inom utvinning av mineral och tillverkning mellan Leksands 28,3 % (plats 16 bland landets kommuner) och Säters 12,5 % (plats 242 i riket) Tillväxtvilja och hinder för tillväxt Tillväxtverkets studie Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2012) visar att tillväxtviljan bland företag som leds av kvinnor totalt sett är något högre i Dalarnas län, än i riket som helhet. Totalt vill 82 % av kvinnorna med företag (0-49 anställda) i Dalarna att företaget ska växa, omsättningsmässigt, eller både i form av omsättningsökning och ökning av antalet anställda. Riksgenomsnittet är 77 %. Ca 15 % av företagen (med 0 49 anställda) som drivs av kvinnor i Dalarna ser tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, vilket är en något högre andel än för kvinnor i riket som helhet (9 %). De största hindren mot företagets utveckling och tillväxt är enligt kvinnorna med företag i Dalarna: lagar och myndighetsregler (31 %), brist på egen tid (30 %), företagets lönsamhet (23 %) och tillgången till lämplig arbetskraft (22 %). En större andel av kvinnorna med företag i Dalarna än i riket ser tillgången till infrastruktur som ett hinder (8 % mot rikets 4%). Synen på hinder skiljer sig något åt mellan kvinnorna i Dalarna och kvinnorna i riket i helhet, se Tillväxtverket 2012b Är företagandet mer jämställt i Leksand än i Borlänge, Falun och Smedjebacken? I tabell 2 nedan har vi utifrån statistik från Företagarna (2012) och en modell vi hämtat från en studie av Mona Hedfeldt (2008) 14. Vi har kategoriserat kommunerna i Dalarnas län dels utifrån hur hög andel kvinnor som är företagare bland andelen kvinnor i arbetsför ålder (16-64 år), dels utifrån andelen kvinnor bland företagarna i kommunen. Dessa siffror har jämförts med riksgenomsnittet och kommunerna har placerats in utifrån sina positioner i statistiken. Kommunerna i Dalarna återfinns i utspridda mellan alla kategorier utom en. Av statistiken från Företagarna framgår att kvinnors andel av den totala företagarpopulationen i Dalarnas län är 28,3 % vilket placerar länet på sjunde plats i en ranking av samtliga län. Riksgenomsnittet är 29,4 %. När det gäller andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder (16-64 år) hamnar länet på en åttondeplats med 4,0 %. Riksgenomsnittet är 4,2 %. 14 Hedfeldt, Mona (2008) Företagande kvinnor i bruksort. Arbetsliv och vardagsliv i samspel. Örebro Studies in Human Geography. Örebro Universitet.

21 Leksand ligger högt både när det gäller andelen kvinnor som har företag av den totala företagarpopulationen (31,0 %) och avseende andelen företagande kvinnor av kvinnor i arbetsför ålder (5,6 %). Borlänge, Falun och Smedjebacken avviker i den andra riktningen för bägge axlarna. Är villkoren för kvinnor i företagande i Leksand mer gynnsamma än i de tre nyss nämnda kommunerna? Kan kvinnor lättare få anställning i Borlänge, Falun och Smedjebacken och behöver därmed inte starta eget företag? Avspeglas näringslivsstrukturen i form av täthet av stora arbetsgivare med många anställda, kontra ett mer småföretagarbaserat näringsliv i tabellen? Vilken betydelse har genuskontrakten i de olika kommunerna? Enligt W7 Dalarnas undersökning karaktäriserades Leksand, Mora och Rättvik av ett traditionellt genuskontrakt med modernistiska drag (markerade med lila i tabellen). Dessa tre kommuner finner vi i tabellens övre vänstra hörn, bland de kommuner som har en högre andel kvinnor eller åtminstone ungefär lika stor andel kvinnor som riksgenomsnittet för de båda variablerna. De fyra kommuner som enligt W7 Dalarnas undersökning har ett traditionellt genuskontrakt (rödmarkerade i tabellen), finner vi däremot i den nedre halvan av tabellen, med en lägre andel företagande kvinnor om vi ser till andelen kvinnor bland den totala företagarpopulationen. Däremot har tre av dem en högre andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder, och den fjärde kommunen (Orsa) en ungefär lika stor andel som riket. Vad säger det oss om förutsättningarna och villkoren för kvinnors företagande i dessa fyra kommuner? De kvinnor som vill ut i arbetslivet, måste de ha ett eget företag? TABELL 2:2: ANDEL KVINNOR BLAND FÖRETAGARNA OCH ANDEL KVINNOR SOM ÄR FÖRETAGARE BLAND KVINNOR I ARBETSFÖR ÅLDER (16-64 ÅR) 15 Högre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (över 30 %) Andel kvinnor i gruppen företagare nära riksgenomsnittet (28-30%) Lägre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (under 28 %) Hög andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (över 4,7 %) Andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder nära riksgenomsnitt (3,7 4,7 %) Leksand Mora Ludvika Gagnef Rättvik Malung-Sälen Vansbro Älvdalen Avesta Hedemora Orsa Säter Låg andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (under 3,7 %) Borlänge Falun Smedjebacken 15 Källa för statistiken: Företagarna (2012)

22 I Hedfeldts studie från 2008, med statistik från 2003, återfinns fem av kommunerna i samma rutor som ovan: Leksand, Mora, Ludvika, Rättvik och Orsa. Noteras bör dock att Hedfelt istället för andel företagande kvinnor bland kvinnor i arbetsför ålder använder sig av andel företagande kvinnor bland sysselsatta kvinnor (Hedfeldt, 2008, sid 73). Förstudieuppdraget medger inte några mer djupgående analyser av det statistiska materialet, men denna genomgång är ett försök att väcka intresse för mer djupgående analyser och kartläggningar av såväl kvinnors företagande som genuskontrakten i de olika kommunerna i Dalarnas län. De kan ge värdefulla bidrag till det fortsatta arbetet med att främja kvinnors företagande i länet, och i arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet och i det regionala tillväxtarbetet.

23 3. Genomförande och metod I syfte att analysera det företagsfrämjande systemet i Dalarna ur ett jämställdhetsperspektiv, insatser för kvinnors företagande och insatser för jämställdhetsintegrering har vi i förstudien använt olika metoder: dokumentstudier, en bearbetning av den av Kontigo AB (2012) tidigare genomförda funktionsanalysen av det innovations- och företagsstödjande systemet i Dalarna, telefonintervjuer och en workshop, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1 till Dokumentstudier I första steget av förstudien genomfördes en kort/översiktlig analys av några viktiga strategier och styrdokument i det regionala tillväxtarbetet i Dalarna, samt av ett urval av rapporter från tidigare satsningar med kopplingar till kvinnors företagande, tillväxt och jämställdhet i Dalarna. Vidare studerades projektansökningar och delrapporter från de sju projekt som beviljats medel inom program FKF i Dalarna hösten 2011, samt material från Region Dalarna i form av utlysningstexter, beslut och annat underlagsmaterial inom program FKF. Projektdokumenten och Region Dalarnas material avseende utlysningen av projektmedel i program FKF hösten 2011 studerades utifrån Genus/jämställdhet, Metoder, samt Ambition att bryta könsmönster/arbeta med strukturpåverkan. Dessutom genomfördes en översiktlig genomgång av webbplatser samt material som publicerats där för de 11 företagsfrämjande aktörer som valts ut för intervjuer inom förstudien. Detta fungerade som underlag för intervjuer med representanter för aktörerna och projekten (se 3.3), samt för de korta presentationer av aktörerna och projekten som återfinns i bilaga 5 och 6. I bilaga 1 återfinns en lista på samtliga dokument och webbsidor som studerats och analyserats inom ramen för uppdraget. 3.2 Bearbetning av funktionsanalys för Dalarna Kontigo AB har under genomfört en funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna. En funktionsanalys är en modell för att analysera ett innovationssystem och dess förmåga att driva på utvecklingen i regionens innovationsstödjande arbete. De preliminära resultaten från funktionsanalysen i Dalarna presenterades samtidigt som de preliminära resultaten av denna förstudie, vid den workshop som anordnades av Region Dalarna den 29 maj i Borlänge (se avsnitt 3.5). Syftet med funktionsanalysen är att ge en översiktlig bild av nuläget och statusen i innovationssystemet i Dalarna. Den ger dels en beskrivning av aktörerna i systemet, vilken typ av verksamhet de bedriver, hur många personer som arbetar inom organisationerna, vilka målgrupper de vänder sig till, inom vilken/vilka av företagandets faser som aktörerna erbjuder sina tjänster, samt i vilken utsträckning och med vilka andra aktörer de samverkar. Vidare ger analysen en bild av den finansiella basen i systemet, samt aktörernas egen bedömning av hur de anser att systemet fungerar idag avseende rådgivning till företag/företagare, förutsättningar för innovation och förnyelse,

24 förmåga till kompetensförsörjning, samt förmåga till regionalt ledarskap. Studien omfattar enbart offentligt finansierade aktörer, deras verksamheter och funktioner, inte hur företag, innovatörer eller entreprenörer ser på eller upplever stödsystemet. Studien är genomförd i form av en webbenkät som besvarats av aktörerna, kompletterat med regionalekonomisk statistik och fakta från internetsökningar på aktörernas hemsidor (se vidare i Kontigos rapport 2012). Ur materialet från funktionsanalysens webbenkät till aktörerna har vi i denna förstudie genomfört en särskild bearbetning av svaren för att fånga om det finns några skillnader mellan aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som är företagare som en särskild målgrupp och de aktörer som inte angett det. 3.3 Telefonintervjuer Efter de inledande dokumentstudierna och parallellt med bearbetningen av funktionsanalysen genomfördes semistrukturerade telefonintervjuer med elva representanter för lika många företagsfrämjande aktörer i Dalarna, samt med de sju projektledarna i de projekt som beviljats finansiering inom program FKF i Dalarna hösten Intervjuerna genomfördes i april och maj I bilaga 2 och 3 återfinns intervjuguide och intervjupersoner. Vilka aktörer och vilka personer hos de företagsfrämjande aktörerna som skulle intervjuas beslutades av uppdragsgivaren, Region Dalarna. De intervjuade har olika befattningar: VD, projektledare, processledare, verksamhetsledare och handläggare. Aktörerna valdes ut mot bakgrund av att Region Dalarna ansåg att dessa organisationer var strategiskt viktiga och/eller besitter värdefull kunskap för att utveckla arbetet med att främja kvinnors företagande och för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i länet. Intervjuerna med representanterna för de företagsfrämjande aktörerna fokuserade på följande teman: Intervjupersonens och organisationens roll och tjänsteutbud, Den lokala kontexten, Det företagsfrämjande systemet, Arbetet med att främja kvinnors företagande och Jämställdhetsintegrering. Intervjuerna med projektledarna fokuserade på följande teman: Projektägarens roll och beskrivning av projektet, Projektets modeller, metoder och säkerställande av genus-/jämställdhetskompetens, Den lokala kontexten, samt Förväntningar på Region Dalarna. 3.4 Analyser av materialet Utifrån uppdraget från Tillväxtverket och Region Dalarna, resultaten av dokumentstudierna, bearbetningen av funktionsanalysen och intervjuerna analyserades underlaget. Analysen speglades mot aktuell svensk forskning, jämförelser med andra län och vad som går att genomföra på lokal,

25 regional till nationell nivå. Analysen genomfördes parallellt med arbetet i tidigare steg, men framförallt under maj och juni månad Workshop Den 29 maj 2012 genomfördes en workshop i Borlänge med ett 50-tal deltagare från Region Dalarna och en stor andel av de företagsfrämjande aktörerna i länet (se bilaga 4). Vid workshopen presenterades preliminära resultat från förstudien och deltagarna fick möjligheter att reflektera kring och lämna synpunkter på de styrkor och utvecklingsområden som konsultteamet funnit för det företagsfrämjande systemet i Dalarna.

26 4. Resultat från förstudien Det ingick inte i förstudieuppdraget att göra någon statistisk kartläggning av kvinnors företagande i Dalarna, vilket gör att vi i resultatredovisningen och analyserna valt att fokusera på mer kvalitativa aspekter av jämställdheten i det företagsfrämjande systemet. Genom det material vi haft tillgång till och de kontakter vi haft med både Region Dalarna, pågående projekt inom FKF och andra främjare har vi fått en bild av hur insatser för kvinnors företagande och för jämställdhet i det regionala tillväxarbetet avspeglar sig i stöd- och rådgivningsinsatser i länet. Vi har valt att presentera resultaten av förstudien i fyra avsnitt: (4.1) Resultat från bearbetningen av material från funktionsanalysen av innovationssystemet i Dalarna, (4.2) Resultat från intervjustudien, (4.3) Lärandet från projekten inom FKF och (4.4) Resultat av workshopen. I del (4.2) är en del av resultaten från telefonintervjuerna med projektledarna inom FKF integrerade. Intervjuguiderna skiljde sig något åt (se bilaga 2 och 3) men behandlade i viss mån liknande frågeområden, därför har vi valt att redovisa dem gemensamt i de delar som frågeområdena överensstämmer. 4.1 Resultat från bearbetningen av funktionsanalysen Kontigo AB har i ett tidigare uppdrag från Region Dalarna genomfört en enkätundersökning som ligger till grund för en funktionsanalys av det innovationsstödjande systemet i Dalarna. Enkäten riktades till det femtiotal aktörer i länet som på olika sätt arbetar med att stödja företagande och innovation på lokal och regional nivå. För denna förstudie inom program FKF har en särskild bearbetning av svaren i enkätundersökningen gjorts. Enkäten är inte specifikt anpassad för att genomföra genusanalys av det regionala innovationsstödjande systemet eller undersöka stödet till kvinnors företagande i regionen. Däremot är det möjligt att identifiera hur många aktörer som angett att de arbetar med att specifikt stödja kvinnor som är företagare. Enkätsvaren har analyserats för att undersöka om dessa aktörer som grupp skiljer sig gentemot den grupp av aktörer som inte angett att de arbetar med kvinnor som specifik målgrupp. I enkätundersökningen har 15 av totalt svarande 45 aktörer angett att de arbetar med kvinnor som är företagare som specifik målgrupp. Observera att vi inte kan redovisa vilka dessa 15 aktörer är, då de vid besvarandet av webbenkäten garanterades anonymitet. Resultaten av bearbetningen presenteras i avsnitten , för att sedan åtföljas av sammanfattande kommentarer i avsnitt Beskrivning av aktörerna Aktörerna i det regionala innovationsstödjande systemet finns både på lokal och regional nivå, men har olika verksamhetsinriktning, uppdrag och så vidare. Tabell 4:1 nedan visar hur aktörerna fördelas

27 efter aktörstyp (alternativen är inte helt uteslutande och kolumnerna summerar inte till 100 procent). Som framgår av tabellen är det framförallt vanligt att de kommunala näringslivskontoren/näringslivsbolagen angett att de arbetar med kvinnor som målgrupp. Nära hälften av alla aktörer som angett att de arbetar med att stödja kvinnor som är företagare tillhör kategorin kommunala näringslivskontor/näringslivsbolag. Det är vidare t.ex. mindre vanligt att klusterinitiativ/nätverksorganisationer arbetar specifikt med kvinnor som målgrupp. Bara 13 procent av de aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som målgrupp är kluster eller nätverksorganisationer. Tabell 4:1. Andel aktörer inom respektive aktörskategori fördelat efter målgrupp Aktör Ej kvinnor målgrupp Kvinnor målgrupp Samtliga Klusterinitiativ/nätverksorganisation 30% 13% 24% Rådgivningsaktör 30% 33% 31% Regionalt utvecklingsprojekt 13% 7% 11% Kommunalt näringslivskontor/bolag 30% 47% 36% Länsstyrelse eller Regionförbund 0% 13% 4% Övrigt 13% 7% 11% Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna Vad gäller fördelningen av kvinnor och män i styrelserna för samtliga aktörer är ca hälften (48 %) av aktörerna tydligt mansdominerade, det vill säga andelen kvinnor i styrelserna för dessa organisationer uppgår till mindre än 40 procent. 39 procent av samtliga aktörers styrelser har en jämn könsfördelning, det vill säga andelen män och kvinnor varierar mellan procent. Andelen aktörer med kvinnodominerade styrelser är närmast obefintlig (2 %). Analysen visar emellertid att bland de aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som specifik målgrupp, är det vanligare att styrelsen har en jämn könsfördelning och mindre vanligt att styrelsen är mansdominerad (tabell 4:2 nedan). Tabell 4:2. Andel kvinnor i styrelsen för företags- och innovationsstödjande aktörer Andel kvinnor i Ej kvinnor Kvinnor Samtliga styrelsen målgrupp målgrupp Mindre än 20 procent 21% 0% 14% procent 31% 40% 34% procent 34% 47% 39% Mer än 60 procent 0% 7% 2% Vet ej/ Inget svar 14% 7% 11% Totalt 100% 100% 100% Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna

28 I tabell 4:3 nedan går vi vidare och studerar könsfördelningen bland de anställda hos aktörerna. Bilden som framträder kontrasterar ganska tydligt gentemot könsfördelningen i styrelserna. En mycket liten andel av aktörerna 15 procent är mansdominerade, medan 40 procent har en kvinnodominans bland de anställda. 40 procent har en jämn könsfördelning bland de anställda. Bland de aktörer som arbetar med kvinnor som målgrupp är 60 procent kvinnodominerade, medan motsvarande andel bland aktörer som inte arbetar med kvinnor som specifik målgrupp är ca 30 procent. Tabell 4:3. Andel kvinnor anställda kvinnor hos företags- och innovationsstödjande aktörer Andel anställda Ej kvinnor Kvinnor Samtliga kvinnor målgrupp målgrupp Mindre än 20 procent 14% 0% 9% procent 7% 7% 7% procent 41% 33% 39% Mer än 60 procent 31% 60% 41% Vet ej/ Inget svar 7% 0% 5% Totalt 100% 100% 100% Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna Aktörerna i det innovationsstödjande systemet finansierar sin verksamhet på olika sätt. I tabell 4:4 redovisas hur stor andel av aktörerna som får sin finansiering från olika finansieringskällor. Bland de aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som målgrupp har nästan samtliga (93 %) någon form av offentlig finansiering, vilket är en större andel än för övriga aktörer. Bland aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som målgrupp är det också vanligare att man har EU-medel jämfört med övriga aktörer. Tabell 4:4. Finansiering av aktörernas verksamhet fördelat på målgrupp för aktörerna Finansieringskälla Ej kvinnor Kvinnor Samtliga målgrupp målgrupp Offentliga medlemsavgifter 23% 13% 20% Privata medlemsavgifter 33% 20% 29% Serviceavgifter 17% 13% 16% Offentlig finansiering 73% 93% 80% EU-medel 43% 53% 47% Sälja tjänster 20% 33% 24% Privata medel 10% 20% 13% Övrigt 3% 7% 4% Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna Projektmedel är en betydelsefull finansieringskälla utifrån ett systemperspektiv, eftersom det skapar förutsättningar för att pröva nya metoder, arbetssätt, samarbeten etc. och ger möjligheter att närma

29 sig nya verksamhetsområden, målgrupper och marknader. Samtidigt kan det utifrån ett systemperspektiv bidra till sårbarhet genom att skapa en kortsiktighet i verksamheten. Aktörerna är i olika utsträckning beroende av projektmedel för att finansiera sin verksamhet. Det finns vidare en skillnad mellan aktörer som inte arbetar specifikt med kvinnor som målgrupp och de aktörer som gör detta. Av de aktörer som arbetar med kvinnor som målgrupp, har 47 procent mer än halva sin budget i form av projektmedel. Dessa kan sägas vara starkt beroende av projektmedel i sin verksamhet. Motsvarande andel bland övriga aktörer är 30 procent. Tabell 4:5. Andel projektfinansiering i aktörernas verksamhet Andel projektfinansiering Ej kvinnor som målgrupp Kvinnor som målgrupp 0-10 procent 40% 20% procent 30% 33% procent 10% 27% procent 20% 20% Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna De flesta av aktörerna som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp, har uppgett att de har sin bas i någon av de större orterna, Falun och Borlänge. Ur materialet kan man vidare utläsa att det finns aktörer som arbetar med kvinnor som målgrupp i samtliga kommuner i Dalarna, men koncentrationen av aktörer finns i de större kommunerna Aktörernas verksamhet Aktörernas verksamhet kan beskrivas utifrån vilken utvecklingsfas av företagandet man i huvudsak har som uppgift att stödja eller erbjuda tjänster inom. Detta delas i enkätundersökningen upp i: Stöd/Skapa goda förutsättningar innan företagsstart Stöd i startfas Stöd i drivafas Stöd i tillväxtfas Stöd i internationaliseringsfas De olika faserna är inte ömsesidigt uteslutande och en aktör kan arbeta med att stödja flera eller till och med samtliga av dessa faser. I tabell 4:6 nedan framgår att en klart större andel av aktörerna som arbetar med kvinnor som målgrupp arbetar med insatser för att skapa goda förutsättningar innan företagsstart, jämfört med övriga. Det är också en något större andel av dessa aktörer som anger att de stöder tillväxtföretagande. Samtidigt är det en mindre andel som stöder företagande i drivafas. En möjlig slutsats är att de aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som en specifik målgrupp generellt är mer specialiserade i sin verksamhetsinriktning jämfört med övriga. I program

30 FKF läggs också fokus på att fler kvinnor ska starta företag samt att fler företag som ägs och leds av kvinnor ska kunna växa. Tabell 4:6. Andel aktörer som anger att stöd i följande utvecklingsfaser av företagande är en stor del av verksamheten. Stödfas Ej kvinnor Kvinnor Totalt målgrupp målgrupp Stöd/Skapa goda förutsättningar innan företagsstart 27% 60% 38% Stöd i startfas 40% 33% 38% Stöd i drivafas 43% 20% 36% Stöd i tillväxtfas 43% 53% 47% Stöd i internationaliseringsfas 30% 27% 29% Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna Utöver vilken fas i företagsutvecklingen som aktörerna arbetar mot, är det även väsentligt vad aktörerna arbetar med. I figur 4:1 nedan redovisas hur stor andel av aktörerna som angett att olika tjänster eller verktyg utgör en stor del av verksamheten, fördelat på aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp och övriga. Det vanligaste verktyget är att aktörerna på något sätt arbetar med att bygga nätverk eller stärka samverkan. 80 procent anger att detta är en stor del av verksamheten. Cirka 40 procent av aktörerna anger vidare att rådgivning kring start av företag är en stor del av verksamheten och ungefär lika stor andel arbetar med omvärldsbevakning/strategisk analys. Det är framförallt aktörer som är inriktade på sena skeden från driva- och/eller tillväxtfas i företagsutvecklingen som arbetar med det sistnämnda. Det är små skillnader mellan aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp och de som inte gör detta.

31 Figur 4:1. Andel aktörer som anger att följande tjänster, verktyg utgör en stor del av verksamheten Bygga nätverk/stärka samverkan Rådgivning kring start av företag Omvärldsbevakning/strategisk analys Utbildning/kompetensutveckling Finansiering genom bidrag Investeringsfrämjande aktiviteter Rådgivning kring produktutveckling och/eller innovation Rådgivning kring idéutveckling Exportfrämjande aktiviteter Forskning och utveckling Lokaler, utrustning etc. Finansiering genom lån eller krediter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Ej kvinnor som målgrupp Kvinnor som målgrupp Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna Utifrån ett nätverksperspektiv kunde vi i funktionsanalysen för Dalarna se att de vanligaste samarbetsparterna för företags- och innovationsstödjande aktörer i Dalarna är Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen och Almi Företagspartner. Mellan procent av alla aktörer har nyligen haft eller har ett pågående samarbete med dessa aktörer. Dessa aktörer utgör navet i det regionala innovationssystemet Funktioner i det regionala innovationssystemet I enkätundersökningen undersöktes aktörernas bedömning av det regionala innovationssystemets funktionssätt i olika avseenden. Utgångspunkten är inte hur enskilda aktörer arbetar utan snarare en bedömning av regionens samlade förmåga inom områden som Stöd/rådgivning till företag och företagare, Förutsättningar för innovation och förnyelse samt Förmåga till regionalt ledarskap. Respektive område mäts genom ett antal mer detaljerade frågor (indikatorer), där respondenterna i enkätundersökningen får betygsätta dessa på en skala från 1-5, där 1 motsvarar dåligt och 5 motsvarar mycket bra. Värden mellan 1-2 tolkas här som att regionens förmåga är bristfällig. Värden 4-5 tolkas som att regionens förmåga är god. Värde 3 tolkas som en neutral bedömning, det vill säga varken god eller bristfällig. 16 Innovationssystemet i Dalarna, en övergripande funktionsanalys, Kontigo AB (2012).

32 I tabell 4:8 nedan redovisas medelvärden för respektive område och fördelat på aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp och övriga. Rörande området Stöd och rådgivning till företag och företagare så ger aktörerna det samlade omdömet 3,3. Framförallt är det omdömet för rådgivning till personer som vill starta företag som sticker ut i positiv bemärkelse. Området Förutsättningar för innovation och förnyelse får ett omdöme på i genomsnitt 3,1. Regionens Förmåga till regionalt ledarskap får lägst omdöme bland aktörerna, 2,5. Det är genomgående obetydliga skillnader avseende omdömen från aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp och övriga. Tabell 4:8. Aktörernas bedömning av funktioner i det regionala innovationssystemet, medelvärden utifrån bedömning på skala 1-5 Variabel Kvinnor Ej Samtliga Målgrupp kvinnor målgrupp Stöd/rådgivning till företag och företagare 3,4 3,2 3,3 Rådgivning till personer som vill starta företag 4,2 4,4 4,3 Finansiering till personer som vill starta företag 3,2 2,8 3 Rådgivning till befintliga företag som vill expandera 3,3 2,9 3 Finansiering till befintliga företag som vill expandera 3,3 3,0 3,1 Rådgivning till befintliga företag som vill exportera 3,4 3,5 3,5 Finansiering till befintliga företag som vill exportera 3,0 2,8 2,8 Stöd till företag som vill etablera sig i regionen 3,4 3,3 3,3 Förutsättningar för innovation och förnyelse 3,2 3,1 3,1 Stöd för idéutveckling 3,3 3,6 3,5 Stöd för att kommersialisera forskningsresultat vid högskola och universitet 3,2 2,8 2,9 Stöd för FoU och att kommersialisera innovationer i befintliga företag 2,9 2,7 2,8 Stöd för att utveckla/kommersialisera innovationer från enskilda innovatörer 2,9 3,1 3,1 Rådgivning kring patent/varumärke/design/licensfrågor etc. 3,5 3,3 3,4 Förmåga till regionalt ledarskap 2,6 2,5 2,5 Formulera en gemensam vision för regionen, baserad på både privata och offentliga aktörers intressen och drivkrafter Formulera gemensamma strategier för regionen som inkluderar både offentliga och privata aktörer 2,6 2,6 2,6 2,5 2,3 2,3 Arbeta för gemensamma omvärldsanalyser för regionen 2,5 2,4 2,4 Samla regionens aktörer för strategiska samarbeten 2,5 2,2 2,3 Skapa ett regionalt varumärke 3,1 2,9 3,0 Källa: Kontigo AB, enkäten för funktionsanalys av innovationssystemet i Dalarna Sammanfattande kommentarer kring resultaten av bearbetningen av funktionsanalysen Syftet med denna del av förstudien var att få fram ytterligare kunskap som kan visa om det finns några skillnader mellan de företagsfrämjande aktörerna i länet som kan påverka kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det innovations- och företagsfrämjande systemet i Dalarna.

33 Skillnaderna som kom fram i bearbetningen av funktionsanalysen mellan aktörer som arbetar med kvinnor med företag som specifik målgrupp och de aktörer som inte sagt sig göra det fanns främst inom fyra områden: 1. andel kvinnor bland de anställda och bland styrelseledamöterna i organisationerna, 2. andelen offentlig finansiering, 3. andelen projektfinansiering 4. den större fokuseringen på stöd/att skapa goda förutsättningar innan företagsstart och stöd i tillväxtfas hos aktörer som har kvinnor med företag som specifik målgrupp. Aktörer som angett att de arbetar med kvinnor som specifik målgrupp har en större andel kvinnor bland sina anställda och en större andel har en jämställd sammansättning i sina styrelser, jämfört med övriga aktörer. En hypotes utifrån förstudien är att fler kvinnor i styrelser och bland de anställda ökar möjligheten för att aktören skall genomföra riktade insatser för kvinnor. Vi vet från utländska studier att det ofta krävs minst 30 % i ledningen för verksamheterna och interna drivkrafter för att åstadkomma hållbara resultat i termer av jämställdhetsintegrering (Danilda & Granath Thorslund, 2011). Den högre andelen offentlig finansiering för aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp indikerar att offentliga medel är viktiga för satsningar på kvinnors företagande. Ett minskat fokus på att främja kvinnors företagande uttryckt i minskad offentlig finansiering skulle kunna ge större negativa effekter för aktörer med kvinnor som målgrupp så länge jämställdhet inte integrerats i det företagsfrämjande systemet. Nästan hälften av de aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp är starkt beroende av projektmedel i sin verksamhet. Projektverksamheten skapar förutsättningar för att pröva nya metoder och arbetssätt, men innebär också sårbarhet och risker när det gäller förutsättningar för kvinnor och män att ta del av företagsfrämjandet. Den högre andelen projektfinansiering för aktörer som arbetar med kvinnor som specifik målgrupp kan tolkas som ett uttryck för att satsningar på kvinnors företagande är något som görs utöver den ordinarie verksamheten. Det är inte integrerat i den ordinarie verksamheten hos aktörerna i Dalarna. Detta tyder också på en form av isärhållande, som riskerar att få återverkningar på kvinnors förutsättningar att ta del av hela det företagsstödjande systemet i Dalarna.

34 4.2 Resultat från intervjustudien Resultatredovisningen i detta avsnitt är uppdelad i sex avsnitt vilka belyser de viktigaste resultaten av intervjuerna med representanter för de 11 företagsfrämjande aktörerna och de sju projektledarna för de pågående projekten inom program FKF i Dalarna våren Vilka de intervjuade personerna hos aktörerna och projekten är finns redovisat i bilaga 2 och Synpunkter på det företagsfrämjande systemet i Dalarna Resultatet av intervjuerna bekräftar till stora delar den bild av det företagsfrämjande systemets styrkor och brister som framkom i bearbetningen av funktionsanalysen ovan, se avsnitt 4.1. Intervjuerna bidrar i med att exemplifiera en del av vad som anses fungera bra respektive mindre bra i det innovations- och företagsfrämjande systemet i Dalarna. Bland de intervjuade framkommer bland annat synpunkterna att stödet till etablerade företag/- företagare är sämre utvecklat än stödet i idé/nyföretagarfasen. Samtidigt anser flera av respondenterna att det satsas mer på det etablerade och beprövade inom det företagsfrämjande systemet, än att man är öppen för nya idéer och branscher. Sedan hade vi sett att det talas varmt om innovationer och tillväxt, men att de lokala aktörerna inte riktigt såg något utrymme för det som vi såg (som innovationer). De har mallar för vad som ska passa in och de kunde inte se att vi passade in där. En svaghet i systemet som flera av de intervjuade nämner är att många aktörer erbjuder samma tjänster, eller åtminstone uppfattar man det som samma tjänster. Några säger att det finns (för) många aktörer, vilket gör det svårt för både kunderna att veta vart de ska vända sig och svårt för aktörerna att veta vem som gör vad. Någon menar att det behövs en aktörskarta för Dalarna. Rörigt, luddigt och risk för överlappningar är andra kommentarer. Ett konkret förslag på vad som kan göras åt denna okunskap om varandra är, enligt en av respondenterna att anordna en återkommande gemensam konferens för samtliga främjare i Dalarna en gång om året. Några av respondenterna menar att det behövs mer analys innan det dras igång nya aktiviteter och projekt i regionen. Genom dessa kommentarer kan man ana en viss rivalitet mellan aktörerna, vilket i och för sig är naturligt eftersom de agerar på samma marknad. Många gånger konkurrerar de om begränsade medel för att finansiera sin verksamhet. Men så fort Region Dalarna beviljar ett nytt projekt så dyker det upp en ny aktör vid sidan om, som erbjuder rådgivning. De borde vara mer uppmärksamma när de beviljar projekt. De borde prata mer med oss, för att höra hur vi har gjort och vad vi gör Vi vet vad som fungerar och inte fungerar. Då skulle de veta bättre vad de ska lägga pengarna på och inte.

35 Den stora svagheten ser några av de intervjuade är bristen på regionalt ledarskap, vilket överensstämmer med bilden i funktionsanalysen. Någon framhåller att aktörerna på sista tiden börjat samarbeta mer än tidigare, vilket de ser som positivt. SER AKTÖRERNA ATT DE HAR EN ROLL ATT PÅVERKA VILLKOR FÖR KVINNOR? Några av de intervjuade som representerar de företagsfrämjande aktörerna ser att deras organisationer har en roll när det gäller att påverka villkoren för kvinnor som är eller vill bli företagare. De gör aktiviteter och ställer krav på andra främjare för att förbättra villkoren för kvinnor. Ytterligare några är positivt inställda, men menar att frågan måste lyftas på regional nivå eftersom det är där som det också finns medel avsatta för det. Några av aktörerna ser det dock inte som sin uppgift att verka för förbättrade villkor för kvinnor inom företagandet. Dessa respondenter framhåller att de inte gör någon skillnad mellan kvinnor och män i sin verksamhet eller att fokus är leverans till kund, inte främjandefrågor. Här fanns i intervjuerna en varierande grad av medvetenheten om genusaspekter och könsblindhet. Samtidigt instämmer flera aktörer i att de har en roll när det gäller att bryta könsuppdelningen inom företagandet, mellan branscher. Flera ser som sin uppgift att visa upp förebilder, att arbeta med attityder och värderingar, att motverka fördomar, att öka professionaliteten bland rådgivarna, att öka kunskapen om kvinnors och mäns företagande, att arbeta med jargongen på arbetsplatsen och att utveckla branschkunskapen. En person påpekar att det är viktigt att kunskapen som tas fram är vetenskapligt baserad och ytterligare någon framhåller vikten av tid för reflektion kring hur jag som rådgivare själv ser på företagande kopplat till kvinnor och män Finns det hinder för kvinnor i det företagsfrämjande systemet i Dalarna? På frågan om man ser några hinder för kvinnors företagande i Dalarna eller i sitt upptagningsområde svarar de flesta av de intervjuade som representerar de företagsfrämjande aktörerna nej, eller både ja och nej. Jag kan tänka mig att det är lättare för kvinnor i större städer där det finns en bredare marknad. Samtidigt tror jag att det är fler kvinnor som har företag i norra Dalarna. Men att det skulle vara mer specifika hinder här än på andra ställen, det har jag svårt att svara på. Det är svårt att säga när man inte har jobbat på något annat ställe. Hindren menar flera av respondenterna är mer kopplade till vissa branscher såsom vård och omsorg (kommunernas negativa inställning till LOV), besöksnäringen (svårigheter att tillskapa sig kapital i den branschen), handel (får inga stöd från länsstyrelsen då), tjänstenäringar generellt (lägre status,

36 stödstrukturerna är inte anpassade och att främjare inte förväntar sig tillväxt där) eller till att vara kvinna i branscher där få kvinnor är verksamma. Kvinnor är ofta företagare i branscher inom konsumenttjänster, medan män finns inom företagstjänster eller varuproduktion. Mäns företag ingår då på ett tydligare sätt i en värdekedja, medan kvinnors företag ofta riktar sig till en slutkonsument. Som handläggare tycker man kanske att konkurrensen är högre på konsumentmarknaden, tjänsterna och företagen är mer likartade, medan man inte ställer samma krav på branscher där män driver företag. Respondenterna exemplifierar också hindren med mer övergripande samhälleliga hinder, såsom kvinnors svårigheter att få lån till sin affärsverksamhet, vilket de menar är en generell svårighet som inte är specifik för Dalarna. Flera aktörer kopplar en del av hindren för kvinnor till den individuella nivån: kvinnors bristande självförtroende och att kvinnor som grupp betraktade har en mer försiktig framtoning. Det är mer att kvinnorna behöver stärka självförtroendet. De är ovana att vara i mannens värld. Man behöver inte vara dubbelt så bra som kvinna, för att passa in, men man måste förstå det oskrivna. Det finns behov av att stärka kvinnliga företagares självkänsla och nätverk, stimulera kvinnor att komma till skott och starta. Kanske måste man ha olika recept till kvinnor och män i rådgivningen? De flesta av respondenterna från aktörerna ser inga problem eller hinder för kvinnor i den egna organisationen, men några av de intervjuade har en mer nyanserad bild av det och är en aning självkritiska. Vi skulle behöva ha ett bättre helhetstänk om vad vi beviljar, en tydligare strategi kring vad vi beviljar och vilka krav vi ställer på de företag och projekt som får stöd. HINDRANDE FÖRESTÄLLNINGAR OM KVINNORS FÖRETAGANDE Några av respondenterna anser att hindret för kvinnor i företagandet bottnar i att kvinnor i större utsträckning (eller till största delen) driver hobbyföretag. Likaså finns det respondenter som säger att hindren ligger i att fler kvinnor än män är kombinatörer, det vill säga driver företag vid sidan av en anställning. Detta är föreställningar om kvinnors företagande som inte bottnar i fakta och de finns hos några av aktörerna i Dalarna. Vi i konsultteamet har mött dessa hindrande föreställningar även i andra län. Några respondenter menar att dessa föreställningar finns hos andra företagsfrämjande aktörer, men inte i deras egen organisation. Föreställningar av den här typen kan vara hindrande för kvinnors förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet och det bästa, och kanske enda, sättet att förändra föreställningarna är

37 att tillföra kunskap om hur det egentligen förhåller sig. Driver kvinnor hobbyföretag eller är kombinatörer i större utsträckning än män i Dalarna? Om det är så, varför agerar kvinnorna på det sättet? Svar på dessa frågor kan man säkert få genom att parallellt med statistiska undersökningar av kvinnors och mäns företagande i Dalarna, undersöka de lokala genuskontrakten. Några respondenter kopplar också hindren för kvinnor i det företagsfrämjande systemet till genuskontrakten. Som vi nämnt i tidigare avsnitt har Dalarna överlag ett traditionellt genuskontrakt, där kvinnor generellt sett tar mer ansvar för den reproduktiva sidan av livet. Kvinnor anpassar sitt företagande till familjelivet i större utsträckning än män, vilket någon respondent uttrycker så här: Sedan tror jag att kvinnor tar ett större ansvar för det privata och med hänsyn till det tar det längre tid innan de vågar satsa på att driva företag. Men jag upplever att när de väl satt igång får de väldigt hållbara och livskraftiga företag som genererar arbetstillfällen och tillväxt. MEN ANDRA HINDER ÄR LIKA FÖR KVINNOR OCH MÄN Några respondenter framhåller att vissa strukturella hinder för företagandet är kopplade till den lokala kontexten i Dalarna eller delar av Dalarna och att de är lika för kvinnor och män. Det som nämns är t ex problem med kommunikationer och bredband, samt att det inte finns någon bank på vissa orter. Dessa hinder menar någon dock kan drabba vissa branscher hårdare än andra och exemplifierar med besöksnäringen där många kvinnor driver företag. PROJEKTLEDARNAS SYN PÅ HINDER FÖR KVINNOR I DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET Bilden av eventuella hinder för kvinnor i det företagsfrämjande systemet i Dalarna är i stort sett densamma om vi ser till svaren från projektledarna. Det framkommer en aning mer kritik mot det företagsfrämjande systemet och dess förmåga att hantera kvinnors företagande hos projektledarna inom FKF. De har fler konkreta exempel på hinder som de själva eller kvinnor i projekten stött på i sitt företagande. Kritiken riktar sig i de här fallen mot rådgivarsystemets förmåga att hantera kvinnors affärsidéer och finansieringsbehov. De grundar sig i skillnader i uttrycksätt/språk, okunskap och negativa föreställningar om kvinnors företagande och om branscher där många kvinnor driver företag, enligt flera projektledare. Någon säger att kvinnor måste träffa rätt person för att få hjälp. Jag har en känsla av att det generellt i rådgivningsinsatserna är väldigt inriktat på manlig verksamhet och att förståelsen för kvinnors affärsidéer inte är så bra. Om en kvinna presenterar sig och deras idé är immateriella produkter blir det svårt. Det blir två hinder.

38 Det som berättades på Tillväxtverkets konferens ( ) om hur det pratas om kvinnor och män i finansieringssammanhang, det görs här i Dalarna också. Att bara för att man (som kvinna) inte direkt pratar om vinsten man ska göra i företaget, betyder det inte att man inte vill växa. Det är säkert inte för att vara elaka (rådgivarna), de vet helt enkelt inte. Att hindren för kvinnor i vissa fall är kopplade till bransch lyfts också fram av de intervjuade projektledarna. De nämner ungefär samma svårigheter som aktörerna ovan kopplade till bransch: kommunernas negativa inställning till LOV inom vård och omsorgsbranschen, samt svårigheter för kvinnor att verka inom traditionellt mansdominerade branscher som stålnäringen, ITS (Intelligenta transportsystem) och tillverkningsindustrin. PROJEKTLEDARNA INSTÄMMER I ATT DET FINNS HINDRANDE FÖRESTÄLLNINGAR OM KVINNORS FÖRETAGANDE Den negativa inställningen till kombinatörer och/eller deltidsföretagare hos vissa av de företagsfrämjande aktörerna ser några av projektledarna som ett hinder för kvinnors företagande. Respondenterna menar att det leder till att kvinnor blir skeptiskt bemötta, att de inte ses som seriösa om de vill driva företag på deltid, även om det finns en god anledning till att kvinnan vill ha det så. Precis som respondenterna från aktörerna framhåller några av projektledarna att hindren för kvinnor i företagandet ofta är kopplade till hur väl det går att kombinera företagandet med ansvar för det obetalda omsorgsarbetet. Det ligger mer på att den kommunala servicen ska fungera, typ med bussar och skola. När det inte fungerar är det väldigt sårbart för företagande kvinnor som fortfarande har ansvaret för barnen. Samtidigt ser projektledarna, precis som respondenterna från aktörerna, att en del hinder inte kan kopplas just till Dalarna, utan är mer generella för kvinnor i hela landet, t ex utformningen av det generella trygghetssystemet (t ex föräldraförsäkringen) som man anser kan vara ett hinder för kvinnor i företagandet. Tycker att Dalarna är rätt framåt och tror att det är samma hinder här som på andra håll. Sammanfattningsvis kan vi, utifrån intervjuerna, konstatera att det finns vissa hinder för kvinnor i det företagsfrämjande systemet i Dalarna. Hindren är i flera fall kopplade till bristande kunskaper och/eller begränsande föreställningar om kvinnors företagande, villkoren för kvinnor i företagandet och om branscher där många kvinnor driver företag. Exempelvis kopplar några av de intervjuade aktörerna hindren för kvinnor i det företagsfrämjande systemet mer till individnivån (att kvinnor behöver mer självförtroende, inspiration) än till att det finns strukturella problem för kvinnor i kontakterna med det företagsfrämjande systemet.

39 4.2.3 Behöver man arbeta med särskilda insatser för kvinnor eller för vissa branscher? Som nämnts ovan har Dalarna en lång tradition av att arbeta med företagsfrämjande insatser riktade direkt till kvinnor och hälften av de intervjuade anser att det fortfarande behövs sådana. Jag tycker det är viktigt med riktade insatser och satsningar. Det är mycket som görs redan nu, men man behöver nog få till det på ett finurligare sätt. Några av de intervjuade representanterna för aktörerna svarar dock nej på den frågan. De framför synpunkten att organisationen borde klara att bemöta kvinnor och män lika. En av de intervjuade efterlyser ett mer jämställt ledarskap bland företagens vänner. Målsättningar och arbete med att uppfylla det skulle ge större effekter än enskilda, riktade satsningar på kvinnors företagande, menar denna person. Nej, det tycker jag inte. Det som behövs är att tillsätta fler kvinnor som ledare i de organisationer som finns inom främjarsystemet. Att starta insatser som utestänger män är lika korkat. Se till att ledningarna för verksamheterna blir jämställda. Det är billigare och det blir mer professionellt. Och ytterligare någon, som tycker att det är viktigt med riktade insatser till kvinnor, menar att det finns ett motstånd hos andra aktörer. Men det är svårt, det finns motstånd. När man pratar kvinnors företagande slår en del bakut, att vända sig direkt till kvinnor och att överhuvudtaget dela upp det i kvinnor och män är känsligt. De flesta av de intervjuade från de företagsfrämjande aktörerna är positivt inställda till insatser riktade till vissa branscher och tycker att sådana insatser behövs. Exempel på branscher som nämns där dessa satsningar är eller skulle vara bra för att också stärka kvinnors företagande är besöksnäringen, utbildning, bygg och fastighetsbranschen, samt vård och omsorgsbranschen. Jag föredrar att göra branschsatsningar, men att få med horisontella perspektiv i dessa. Man måste tänka i flera steg när man konstruerar satsningar. De kluster vi har i regionen har hållit på länge, har starka lobbyister, blir inbjudna till alla sammanhang och medverkar i satsningar och projekt. Detta måste man även göra till de aktörer och intressen som inte är starka och organiserade idag. Dessa har inte koll på systemet, vilka resurser de kan få tillgång till Att arbeta med jämställdhetsintegrering Vi behöver arbeta med jämställdheten för att nå våra verksamhetsmål. Utifrån intervjuerna med representanterna för aktörerna ser vi att några verkar arbeta med jämställdhetsintegrering på ett mer systematiskt sätt. Hos dessa aktörer finns t ex kvalitetssäkringssystem/certifiering för rådgivningsverksamheten,

40 jämställdhetspolicy/jämställdhetsstrategi, regelbundna jämställdhetsutbildningar, samt koppling mellan jämställdhetsintegreringen och den ordinarie verksamhetens mål. En av aktörerna som arbetar med en integrering av jämställdhet i rådgivningsarbetet exemplifierar sitt arbete så här: Kopplat till företagande finns normer kring vad kvinnor och män ska bidra med till familjen. För mannen är det oftast pengar, för kvinnan tid (passa barnen). Det gör att kvinnor ofta, i rådgivningssamtal, fokuserar på tiden kring företagandet. Då kan jag göra det här när barnen sover, säger de. Att de kan använda tiden annorlunda än om de skulle vara anställda. Utifrån det försöker vi prata pengar, pension och lön med kvinnorna, något som män ofta gör ändå. Med män pratar vi familj och tid: om de bara ska jobba, hur går det då med äktenskapet? Personer som arbetar med jämställdhetsintegrering i sin egen verksamhet försöker också sprida kunskapen vidare till andra rådgivningsaktörer. Intresset hos de andra aktörerna har dock varit relativt svagt, säger en av de intervjuade. En annan respondent, som själv inte varit involverad i satsningen uttrycker sig så här: Det var ju en bra tanke de hade när de skulle utbilda alla rådgivare i jämställdhet, men det fungerade inte, för rådgivarna kom inte på utbildningarna, de ansåg att de redan kunde. Men det är ju för att det är en icke-fråga för dem. De förstår inte bättre... De skulle försöka nå dem på något annat smart sätt (än med utbildning), så att de får den här kunskapen. Hos ytterligare några av de intervjuade aktörerna har några första steg tagits mot att jämställdhetsintegrera verksamheten, men enligt intervjuerna behöver mer göras för att de ska kunna kalla sin verksamhet för jämställdhetsintegrerad. Det sistnämnda är i vissa fall något som respondenterna själva framhåller och i andra fall gör vi den tolkningen utifrån det material vi tagit del av inom förstudien. Exempel på vad dessa aktörer gör/har gjort är t ex regelbunden uppföljning av verksamheten utifrån kvinnor och män, att man initierat/genomfört enstaka studier/kartläggningar av den egna verksamheten som kommer att ge/gett kunskap om kvinnor och män inom verksamhetsområdet, att man sett till att tillgång till både kvinnor och män som rådgivare finns inom verksamheten, samt att man genomfört enstaka utbildningsinsatser inom jämställdhetsområdet Sammanfattningsvis får vi bilden av att långsiktighet i form av särskilt avsatta medel för jämställdhetsintegrering, planer för ständig kunskapspåfyllnad inom områdena kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering, samt könsuppdelad statistik verkar saknas hos flera aktörer (se även nedan avsnitt 4.2.5).

41 4.2.5 Att säkerställa kunskap Jämställdhet med koppling till kvinnors och mäns företagande, är ett kunskapsområde. Det finns idag en del forskning i skärningspunkten mellan genusvetenskapen och entreprenörskapsforsningen. Den bör främjare ta del av om de på ett framgångrikt sätt ska arbeta med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Två av de intervjuade aktörerna har kvalitetssäkringssystem avseende könsperspektivet för sin rådgivningsverksamhet: W7 och ALMI. Coompanion arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet och ytterligare två aktörer, klustren: Triple Steelix och High Voltage Valley, har ett jämställdhetsarbete där forskarmedverkan är en av komponenterna som säkrar kunskapspåfyllnad utifrån en genusvetenskaplig grund. Hos övriga intervjuade aktörer är nuvarande kunskapsnivå varierande och säkerställandet av kunskapspåfyllnaden sker på olika sätt. Där finns aktörer som i intervjuerna representeras av personer med god kunskap inom området och som fyller på kunskaperna regelbundet via deltagande i utbildningar och seminarier. Andra aktörer saknar en plan för hur de skall säkerställa kunskap inom områdena kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering utifrån den information vi fått fram i intervjuerna. Ett sätt att stärka kunskapsnivån hos de företagsfrämjande aktörerna är att arbeta mer med könsuppdelad statistik för att styra och följa upp hur resurserna i de främjande verksamheterna används. Knappt hälften av de intervjuade aktörerna har utvecklade system för uppföljning av sin verksamhet med hjälp av könsuppdelad statistik. Hos övriga intervjuade aktörer saknas det eller nyttjas inte möjligheten, trots att det finns tillgång till statistik i organisationen. Ett fåtal aktörer för även statistik utifrån bransch, som kan användas för att skaffa mer kunskap om förutsättningarna för att främja kvinnors och mäns företagande i Dalarna. Att satsa på att ta fram och sprida mer kunskap om kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering är dock inte allt. En av respondenterna framhåller att det också krävs att alla aktörer agerar för att åstadkomma förändring. Det behövs både bättre kunskaper, men också att agera! Även om kunskap finns, saknas det action. Man får rannsaka sig själv, särskilt de med makt att utforma systemet Vad kan Region Dalarna göra? Vad ser då de intervjuade för möjligheter för Region Dalarna att bidra till att det företagsfrämjande systemet i större utsträckning jämställdhetsintegreras? Förslagen från respondenterna är många och skiftande, även om en del huvudområden kan identifieras. Att Region Dalarna:

42 tar ett större ansvar för det regionala ledarskapet i frågan om kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering jämställdhetsintegrerar den nya Dalastrategin (RUS) stödjer kunskapsutvecklingen kring kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering i länet utvecklar sin egen organisation ur ett jämställdhetsperspektiv En viktig uppgift för Region Dalarna som lyfts av flera av de intervjuade, och som går i samklang med funktionsanalysens resultat är att ta ett större ansvar för det regionala ledarskapet i frågan om jämställdhet kopplat till tillväxtarbetet. Det finns önskemål om att Region Dalarna ska vara den part som har helikopterperspektivet på frågan, vilket skulle göra det lättare att undvika stuprör mellan organisationer och aktiviteter i länet. Vidare att Region Dalarna ska vara den part som koordinerar arbetet med jämställd tillväxt, hjälper till med HUR:et och samordnar aktörernas arbete. Någon måste ta det regionala ledarskapet och tänka långsiktigt. Viktigt är att involvera fler personer och aktörer. Det finns önskemål om att Region Dalarna ska jämställdhetsintegrera Dalastrategin, att formulera en strategi kring fördelning av medel ur jämställdhetsperspektiv, att sätta mål och ställa krav kring jämställdhetsperspektivet, att finansiera särskilda åtgärder för jämställdhetsintegrering, samt att följa upp och analysera det som görs i länets främjandesystem ur ett jämställdhetsperspektiv för att på så sätt höja kunskapen och effektiviteten i systemet. Någon tycker att Region Dalarna borde ställa krav på jämställt ledarskap hos främjarna, oavsett fokusområde och ytterligare någon lyfter frågan om behovet av stöd från Region Dalarna för att kunna driva jämställdhetsfrågan i t.ex. klusterarbetet. Ett par respondenter tycker att Region Dalarna borde se till att permanenta satsningen på kvinnors företagande och integrera det i övrigt tillväxt- och företagsfrämjande arbete. Just nu finns det pengar för den här typen av projekt, men de kommer ju bara räcka en begränsad period. Jag tycker det ska permanentas, för jag menar det här stödet till stål och industrin, det finns ju hela tiden och dit går det mycket resurser. Varför inte ha kvar den här typen av pengar (FKF) för oss att fortsätta också? Att det inte bara ska bli en speciell satsning, utan finnas kvar. När det gäller kunskapsutveckling ser de intervjuade behov av Region Dalarnas stöd i form av att främja kunskapsutbyte mellan främjare och projekt, att se till att starta pilotprojekt vars resultat sedan tas tillvara. Här pekar någon av respondenterna på möjligheten att korskoppla olika verksamheter som arbetar med jämställdhetsintegrering, inte bara hålla sig till företagsfrämjande aktörer utan att även involvera t.ex. utbildningssidan och idrotten eller som också framhålls:

43 samarbete med landstinget och fördjupat samarbete med kommunerna. Något som också nämns är önskemål om att Region Dalarna förser främjarna med fakta om kvinnor och mäns företagande för att minska oriktiga föreställningar om kön kopplat till företagande, entreprenörskap och innovation. Det går att påverka! T ex: vad är innovation? En sjuksköterska kanske inte tänker på att hon kommer på en innovation, utan en besparing för landstinget. Om någon kommit på motsvarande idé inom industrin hade den säkert kallats för innovation, kanske hade den som kom på det t o m fått pengar för det. Region Dalarna borde samverka mer med landstinget för tillväxt och utveckling av Dalarna. Inte bara industrin. Det finns mycket bra inom offentlig sektor. Det finns en konstig syn där, att det offentliga bara kostar pengar. Det finns även flera förslag som berör Region Dalarna som organisation, som de intervjuade menar skulle främja jämställdhetsintegreringen i det regionala tillväxtarbetet. Förslag som lyfts där är t ex att Region Dalarna bör utbilda sina handläggare i jämställdhetsintegrering, att de borde tillhandahålla mer könsuppdelad statistik bland annat avseende resursfördelning och att de borde ha en intern plan för jämställdhetsintegrering, så att de själva kan föregå med gott exempel. Vidare nämns som förslag att Region Dalarna kan arbeta mer med hur de kommunicerar sina budskap i inbjudningar och utlysningar ur ett jämställdhetsperspektiv, att de bör utveckla sin hemsida/webbens gränssnitt och fylla på hemsidan med information kring kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering t ex i form av könsuppdelad statistik, att de ska lyfta jämställdhetsfrågan i alla tillväxtsammanhang, samt att de bör fundera kring vilka som bjuds in att tala på olika evenemang. Någon anser att Region Dalarna borde våga sticka ut hakan mer i frågan, t ex skriva debattartiklar om jämställdhetens betydelse för länets utveckling. 4.3 Lärande från projekten inom FKF I förstudieuppdraget från Region Dalarna ingick att konsultteamet skulle undersöka förutsättningarna för kvinnor och män i det företagsstödjande systemet i Dalarna. En bit i det pusslet skulle utgöras av lärande från de projekt inom program FKF som Region Dalarna beviljat medel under hösten Totalt rörde det sig om sju projekt. Projektledarna för de sju projekten har intervjuats och en del av de svar de lämnade har redovisats tillsammans med resultatet av intervjuerna med de företagsfrämjande aktörerna, se ovan kapitel 4.2. Det gäller bland annat projektledarnas syn på det företagsfrämjande systemet i Dalarna och Region Dalarnas roll när det gäller att jämställdhetsintegrera systemet, bemötandet av kvinnor med företagsidéer och eventuella hinder för kvinnor i det företagsfrämjande systemet i länet.

44 I det här avsnittet fokuseras därför frågan om projektens metoder och modeller, deras ambition och förmåga att bryta könsmönster, samt deras syn på Region Dalarna som finansiär. De frågor som Region Dalarna ansåg vara av intresse för förstudien. Resultatet av denna del av studien baseras dels på intervjuerna med de sju projektledarna och dels på studier av dokument med koppling till Region Dalarnas utlysning av projektmedlen inom FKF hösten 2011, se bilaga Skiljer sig projektens metoder och modeller från övriga främjares? Som redovisats ovan i avsnitt 4.2, Resultaten av intervjuerna, anser såväl projektledarna som övriga respondenter som representerar företagsfrämjare i Dalarna, att det finns en del hinder för kvinnor i det företagsfrämjande systemet i länet. Projektledarna var t o m något mer kritiska mot det företagsfrämjande systemets förmåga att hantera kvinnors företagande och affärsidéer. De gav flera exempel på hinder som de själva eller kvinnor i projekten stött på i sina kontakter med företagsstödjande aktörer i länet. Erbjuder då projekten kvinnorna något annat, andra tjänster, än de ordinarie företagsfrämjande aktörerna? Svaret är både ja och nej. Det är delvis en fråga om definitioner och hur aktörerna namnsätter sina aktiviteter/metoder. Ibland kan säkert innehållet vara detsamma, även om de benämner aktiviteten olika. Bland både de ordinarie aktörerna och projekten finns de som erbjuder kvinnor affärscoachning, rådgivning, nätverkande/samverkan, utbildning/kompetensutveckling, program för företagsutveckling, inspiration, arbete med affärsplanen, idé- och innovationsutveckling, företagarskola med mera. Det vi genom intervjuer och dokumentstudier kan se skiljer projekten från de ordinarie aktörerna är att de arbetar med något annorlunda metoder, som t ex teater, studieresor, reflekterande team och något som ett par av projektledarna kallar se-göra-höra-metodik på lätt svenska respektive designmetodik och processtänkande. Någon projektledare säger att de arbetar mer hands-on i projektet än andra aktörer, att de förenar teori och praktik direkt på ett annat sätt än i traditionell rådgivning. I de ordinarie aktörernas tjänsteutbud ingår vissa saker som vi inte kan spåra hos projekten, som t ex finansiellt stöd (bidrag/lån), inkubatorsverksamhet, attrahera riskkapital och utländska investeringar, etableringsservice och kompetensbanksverksamhet. Tjänsteutbudet och erbjudandena hos aktörerna är dock något som ständigt utvecklas och varierar över tid. En av idéerna med projektverksamhet är att det ger möjlighet att pröva nya metoder och arbetssätt. Svårigheten brukar sedan vara att implementera nya metoder och arbetssätt som visat sig framgångsrika som projektverksamhet, till den ordinarie verksamheten. Särskilt svårt brukar det vara att lära av andra organisationers projektverksamhet.

45 Sammanfattningsvis kan vi utifrån intervjuerna dock konstatera att projekten i högre grad än aktörerna har säkerställt kunskap om jämställdhet och genus i sitt arbete. Flera av projektledarna har gedigen kunskap inom genus- och jämställdhetsområdet och övriga har viss kunskap kompletterat med erfarenhet kopplat till kvinnors villkor inom företagandet. Detta var också ett krav från Region Dalarna i utlysningen av projektmedlen, att projektledaren skulle besitta genuskompetens. Denna högre kunskapsnivå skulle kunna indikera att projektens insatser och aktiviteter designas på ett något annorlunda sätt än det ordinarie utbudet av tjänster hos aktörerna, även om de benämns på ett likartat sätt. Utvärderingar av pågående projekt inom FKF i Dalarna kan visa vilka metoder och modeller från projekten som skulle vara av intresse att implementera i det företagsfrämjande systemet, för att utveckla det ur ett jämställdhetsperspektiv. I det arbetet spelar Region Dalarna en väsentlig roll, inte minst med tanke på ambitionerna att utveckla lärandet mellan organisationerna i regionen vilket uttrycks i den så kallade Lärandeplanen för regionen Projektens förmåga och ambitioner att bryta könsuppdelningen inom företagandet REGION DALARNAS KRAV OTYDLIGA FÖR PROJEKTÄGARNA Region Dalarna var, som sagts ovan, intresserade av att förstudien skulle innehålla en analys av de sju projektens förmåga och ambition att bryta könsuppdelningen inom företagandet. Regionens intresse bör då sättas i relation till vilka krav som från början ställdes på projekten att medverka till att bryta könsuppdelningen inom företagandet i länet. En genomgång av utlysningstexterna och informationen som riktades direkt till de potentiella projektmedelssökande i den projektansökningsomgång som avslutades den 30 september 2011 visar att det inte ställts några tydliga krav på projektens ambition och förmåga att bryta könsuppdelningen inom företagandet. Ansökningsblanketten saknar ett specifikt fält där den som ansöker om projektmedel kan ange vilka ambitioner och förmågor de har inom området att medverka till att bryta könsuppdelningen inom företagandet. Det finns endast ett avsnitt i blanketten där (den potentielle) projektägaren med hjälp av en tregradig skala får gradera projektets syfte/ambitionsnivå avseende att förbättra jämställdheten, samt ett fält för att beskriva projektets effekter på jämställdheten. För fyra projekt har projektägarna i ansökningsblanketten kryssat för att projektet direkt syftar till att förbättra jämställdheten och ytterligare två projekt anser att de kommer att bidra till att förbättra jämställdheten. Ett av projekten har inte kryssat i något av alternativen ovan, ej heller det sista alternativet: att projektet inte påverkar jämställdheten. 17 Återrapportering avseende utgiftsområde 19, Lärandeplan för regional tillväxt i Dalarna, Region Dalarna (2011).

46 Utöver att i ansökningsblanketten kryssa för en gradering av projektets syfte att förbättra jämställdheten, behövde projektägarna även beskriva sitt planerade jämställdhetsarbete i projektet samt projektets effekter för jämställdheten. När vi tagit del av de beviljade projektens beskrivningar av vad de menar med jämställdhet och vad de planerar att göra, skiljer beskrivningarna sig en hel del åt. Alla projekt sätter inte likhetstecken mellan att arbeta för ökad jämställdhet och att arbeta för att könsuppdelningen inom företagandet ska brytas. Ökad jämställdhet kan ju innebära även andra saker. Två av projekten gör dock den kopplingen, i linje med Region Dalarnas intresse: KVITS (Kvinnors företagande inom ITS) och KVINT (Kvinnor Innovationer och Tillväxt). Även övriga dokument och utlysningstexter som riktats direkt till potentiella projektägare och som vi inom förstudien tagit del av, visar inte heller på att Region Dalarna från början hade några uttalade krav på projekten att medverka till att bryta könsuppdelningen inom företagandet i länet. REGION DALARNAS KRAV TYDLIGARE I DET INTERNA BEDÖMNINGSARBETET Däremot finns kopplingen mellan kravet på projekten att medverka till att bryta könsuppdelningen inom företagandet och utlysningen på det sätt att Region Dalarna knyter program FKF till Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling i Dalarna. Där nämns att ett viktigt insatsområde är att motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden i länet. Program FKF är en insats inom näringslivsutvecklingsområdet och därmed blir tillväxtsatsningar som t ex projekt inom FKF som stärker jämställdheten, viktiga. Vidare har Region Dalarna i den intresseanmälan som lämnades till Tillväxtverket i juni 2011 tagit upp den könssegregerade arbetsmarknaden, könssegregeringen i den entreprenöriella traditionen och företagandet i länet som en barriär i arbetet med att främja företagandet bland kvinnor i Dalarna (se avsnitt 2.3.3). Det finns också ett krav på projekten att bidra till att bryta rådande mönster i den interna blankett för bedömning av ansökningar om projekt inom program FKF, som Region Dalarna använde i sitt arbete med att avgöra vilka projekt som skulle beviljas medel. I den interna blanketten finns en rad där handläggaren ska bedöma projekten (sätta betyg mellan 1 och 5) utifrån att: I handlingsprogrammet anges att bristande jämställdhet är ett problem i Dalarnas tillväxtarbete. I vilken utsträckning bidrar projektet till att bryta rådande mönster? Sammanfattningsvis är vår bedömning att det inte har varit tillräckligt tydligt/synligt för dem som sökt projektmedel, att de enskilda projekten skulle ha krav på sig att medverka till att bryta könsuppdelningen inom företagandet i länet. Därför är det inte helt oproblematiskt att bedöma projekten utifrån de här kraven i efterhand.

47 REGION DALARNAS AMBITION I FÖRHÅLLANDE TILL DET NATIONELLA PROGRAMMET FKF Det finns också ett problem med kravet på projekten att medverka till att bryta könsuppdelningen inom företagandet, om vi ser till målen och syftet med det nationella programmet FKF. Programmet ska bidra till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. De 45 miljoner per år som inom programmet fördelas till affärsutvecklingsprojekt av regioner och länsstyrelser, ska ge kvinnor som vill utveckla företag, starta företag eller utveckla en innovativ idé tillgång till affärsutveckling. Insatserna, som ska genomföras i grupp, kan innehålla delar som rådgivning, coachning, mentorskap, nätverk, utbildning eller annat som ger verktyg för att utveckla företaget eller idén vidare. Programmet pekar från nationellt håll ut vissa branscher som särskilt prioriterade när det gäller dessa affärsutvecklingsinsatser, nämligen kvinnor som driver företag inom gröna näringar i gles- och landsbygd, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella sektorn, samt vård och omsorg 18. Det vill säga, branscher där många kvinnor driver företag eller med mer jämn könsfördelning är prioriterade framför insatser till kvinnor inom mansdominerade branscher, såsom exempelvis bygg, tillverkningsindustri och IT. Detta går på tvärs mot Region Dalarnas egen ambition med projekten inom program FKF och begränsar på så sätt deras handlingsutrymme för vilka projekt som bör prioriteras. TVÅ PROJEKT HAR ETT UTTALAT SYFTE ATT BRYTA KÖNSUPPDELNINGEN I FÖRETAGANDET Med hänsyn taget till ovanstående, ger vi nedan en bild av vår analys av de sju projektens ambition och förmåga att bryta könsuppdelningen inom företagandet. Vår bedömning är att tre av projekten på något sätt har en ambition att bryta könsmönster inom företagandet. Ambitionsnivåerna skiljer sig dock åt. Förmåga att bryta kopplar vi i det här sammanhanget starkt till hur tydligt projektlogiken framgår i ansökan, d v s hur väl problembilden som skisseras i projektansökan följs av syfte och mål som harmonierar med denna problembild. Vidare att projektet valt målgrupper och aktiviteter som passar för att nå syfte och mål med projektet. GGP Utvecklings AB:s projekt Kvinnor köper företag har som en målsättning att ändra synen på vilka företag och/eller inom vilken bransch kvinnor driver företag. Målgruppen är dock enbart de enskilda kvinnorna som kan tänka sig att köpa företag, och insatserna riktar sig därför enbart till dem. För att nå målsättningen är parallella processer nödvändiga för att åstadkomma strukturpåverkan, dvs. att arbeta samtidigt med kvinnorna som vill köpa företag och företagsfrämjare eller andra aktörer. 18 Tillväxtverket (2011), info 0354.

48 GODA EXEMPEL BLAND PROJEKTEN I vår genomgång och analys har vi valt att lyfta fram två av projekten som goda exempel när det gäller ambition och förmåga att bryta könsuppdelningen inom företagandet: KVINT (Kvinnor Innovationer och Tillväxt) som drivs av Stiftelsen Teknikdalen, och KVITS (Kvinnors företagande inom ITS) som drivs av ITSdalarna. Projekt KVINT (Kvinnor Innovationer och Tillväxt) har som målsättning att bidra till att forma en samsyn om vad begreppet innovation och innovatör är. En samsyn som ska kommuniceras av Dalarnas näringslivsorganisationer. De har ambitioner att bryta strukturer och ändra attityder långsiktigt och har planerat för aktiviteter som kan bidra till att nå de målen. Att projektet drivs av en aktör som Stiftelsen Teknikdalen och av en projektledning med genuskompetens kan bidra till att de strukturpåverkande målsättningarna nås. Projekt KVITS (Kvinnors företagande inom ITS) har som målsättning att bryta könsuppdelningen inom företagandet kopplat till ITS-branschen (Intelligenta transportsystem, IT-logistik-transport). Projektet har valt strukturpåverkande insatser såsom exempelvis kartläggning av företag som drivs av kvinnor inom logistik, transport, IT och ITS för synliggörande av eventuella hinder och framgångsfaktorer för en ökad jämställdhet inom området, samt kommer att satsa på jämställdhetsutbildning av projektägarens representanter, klustret ITS Dalarna. Man kommer också att ha koppling till forskningskompetens inom genusområdet. Vi bedömer att projektet om de följer sin plan har goda möjligheter att bidra till strukturpåverkan Projektens omdömen om Region Dalarna som finansiär Slutligen önskade Region Dalarna att förstudien skulle ge svar på om projekten önskade något särskilt stöd från dem som finansiärer. En del önskemål och synpunkter har redovisats ovan, tillsammans med resultaten från övriga intervjuer, se avsnitt (4.2.6). Intervjuerna med projektledarna gav svaret att de flesta av dem är mycket positiva till Region Dalarnas insatser för projekten och mycket nöjda med hanteringen av projektens administration kopplad till finansieringen. Exempel på positiva kommentarer är att Region Dalarna ger snabba svar, handlägger utbetalningar och återrapporteringar på ett snabbt och smidigt sätt, samt att man är bra på att ge projekten stöd utifrån deras behov. Önskemål som uttrycks av projektledarna är bland annat: tätare uppföljningar av projekten förmedling av kontakter mellan projekten inom FKF i länet och kanske även med andra regioners projekt inom området större flexibilitet i handläggningen när projekten är igång (koppat till aktiviteter och budget) en bättre marknadsföring av projekten, samt

49 att Region Dalarna måste se till att resultaten används, sprids och tillvaratas när projekten avslutas. 4.4 Resultat av workshopen Vid den workshop som arrangerades den 29 maj 2012 i Borlänge, inom ramen för förstudien presenterades preliminära resultat, vad konsultteamet utifrån sitt arbete fått fram som länets styrkeområden och behov av utveckling när det gäller kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet i Dalarna och förutsättningarna för jämställdhetsintegrering av detsamma. Deltagarna, ett knappt 50-tal personer med kopplingar till det företagsfrämjande systemet i Dalarna, fick i mindre grupper föra en dialog kring konsultteamets preliminära resultat och fundera över på vilket sätt bilden eventuellt behövde kompletteras, utifrån deras specifika kunskaper och erfarenheter. Dialogen under workshopen ledde fram till att konsultteamet drog slutsatsen att de preliminära resultaten i stort sett höll. Förslaget om att skapa en arena för lärande och ökad genusmedvetenhet hos främjare som idag inte arbetar med jämställdhetsintegrering tillkom under workshopen och har kommit att komplettera Rekommendationerna i avsnitt 6 nedan.

50 5. Analys Som stöd för jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet har Kontigo AB tillsammans med forskaren Katarina Pettersson på Nordregio utvecklat modellen 4P, (se Kempinsky m fl, 2008), som vi valt att använda för analys av materialet i förstudien. Modellen beskrivs kort nedan och i det här avsnittet summeras nulägesanalys en utifrån 4P. Analysen fokuserar var Dalarna står i dag i arbetet med att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet (5.1) och hur 4P kan användas i det fortsatta utvecklingsarbetet i länet (5.2). Vi har även valt att sammanfatta Dalarnas styrkor och svagheter när det gäller att integrera kvinnors företagande och jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet i en SWOT-analys (5.3). 4P-modellen är utarbetad för att fungera som ett stöd för arbetet med integrering av jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Den sätter fokus på såväl själva utvecklingen och framtagandet av en strategi eller en handlingsplan, som genomförandet av densamma. Vidare fångar modellen både den innehållsliga delen av arbetet (VAD-frågan) som hur arbetsprocessen utformas (HUR-frågan). Figur 1: 4P-modellen Källa: Kontigo AB och Katarina Pettersson, Nordregio. För varje fokus (P) i modellen finns ett eller flera arbetssteg för integrering av jämställdhet och mångfald, som konkretiseras genom några kärnfrågor. Nedan ger vi exempel på hur arbetsstegen i modellen kan se ut. 1. PERSPEKTIV: VILKA UTVECKLINGSFRÅGOR OCH PERSPEKTIV BEHANDLAS? Definiera utmaningar och mål för utvecklingsarbetet ur ett jämställdhetsperspektiv. Genomför kartläggning och analys som synliggör (det eventuellt bristande) jämställdhetsperspektivet.

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

[Skriv text] Förstudie Främja Kvinnors Företagande Gotland

[Skriv text] Förstudie Främja Kvinnors Företagande Gotland Förstudie Främja Kvinnors Företagande Gotland 1 Förord Den här rapporten är resultaten av en förstudie, som genomförts på Gotland inom ramen för det nationella programmet att Främja Kvinnors Företagande

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT Elisabeth Holm Monika Jönsson Region Dalarna 2013 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Mål... 3 Utmaningar.... 3 Delmål och aktiviteter... 4 1. Inledning... 6 2. Uppdrag

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 Främja kvinnors företagande 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 KVITS -kvinnors företagande inom ITS Syfte: Kartlägga alla företag som verkar inom logistik, IT och ITS och som drivs av kvinnor. Projektledare:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015 2020

Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015 2020 Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015 2020 INNEHÅLL En strategi för lika villkor.... 5 Vem är strategin till för?... 7 Lika villkor grundläggande för hållbar tillväxt...

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Kortversion Heroiska män och pålästa kvinnor En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Länsstyrelsen i Stockholm har i en förstudie undersökt förutsättningarna för kvinnor

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Avsedd för Region Värmland Dokumenttyp Rapport Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll-management.se

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun Kjell Friman Näringslivskontoret Borlänge kommun Näringslivskontoret Näringslivskontoret ansvarar för etableringar och utveckling av kommunens fyra profilområden Transport och kommunikationer Handel Materialteknik

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Rapport 2015 Powered by

Rapport 2015 Powered by Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval

Läs mer

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Anteckningar från Lyft näringslivet för ett jämställt näringsliv i Dalarna den 28 augusti i Falun.

Anteckningar från Lyft näringslivet för ett jämställt näringsliv i Dalarna den 28 augusti i Falun. Anteckningar från Lyft näringslivet för ett jämställt näringsliv i Dalarna den 28 augusti i Falun. - Kvinnor är den nya oljan. Om vi fick till ett frihandelsavtal mellan EU och USA, skulle det ge 0,5 %

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer