VAD HAR DU PÅ DIG? Bomull vad är det?
|
|
- Britt-Marie Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik VAD HAR DU PÅ DIG? Bomull vad är det? Projektrapport av: Eva-Lotta Rinaldo Linda Eliasson Annie Norin Isabella Andersson LAU160 delkurs 2 HT2005 Handledare Roy Tärneberg
2 Sammanfattning Vårt syfte med det här arbetet är att väcka tankar kring vad det är vi egentligen har på oss och skapa en medvetenhet kring klädindustrins miljöpåverkan. Vi tror inte att det är särskilt många som tänker på hur deras kläder har kommit till butiken. Vår valda målgrupp är elever i årskurs 6-9 eftersom vi tror att det går att väcka större tankar hos elever i dessa åldrar. Vi vill att eleverna ska börja fundera kring vad kläder är och hur tillverkningsprocessen ser ut. Hur det påverkar människor och miljö hela vägen från odlingen till det att man tar på sig plagget. För att kunna genomföra detta arbete har vi använt oss av Nationalencyklopedin, Lotten Westberg, Naturskyddsföreningen 1993, Konsument Göteborg, Rena kläder, Fredrik Holms bok Miljöboken, 2005/2006, FreeBook och Klas Sandells Miljödidaktik, 2003, Studentlitteratur. Till vår hjälp har vi även haft Lpo 94, och Två av oss som har arbetat med projektet ska läsa inriktning mot slöjd, en av oss läser hem och konsumentkunskap inriktning och en läser social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Inledning Två av oss som har arbetat med projektet ska läsa inriktning mot slöjd, en av oss läser hem och konsumentkunskap inriktning och en läser social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Därför låg valet av ämne ganska nära till hands. Anledningen till att vårt projekt heter Vad har du på dig? är att vi vill väcka tankar. Vi tror inte att det är särskilt många som tänker på hur deras kläder har kommit till butiken. Det är något vi själva, i gruppen, i alla fall inte har reflekterat djupare över. Vi vill att eleverna ska börja fundera kring vad kläder är och hur tillverkningsprocessen ser ut. Hur det påverkar människor och miljö hela vägen från odlingen till det att man tar på sig plagget. Om man lyckas få elever att tänka kritiskt tidigt i åldrarna så kan det förhoppningsvis leda till att man blir en mer medveten konsument, man planerar sina inköp. Genom att informera om barnarbete och miljöpåverkan hoppas vi att eleverna blir inspirerade till att göra egna medvetna val. Vi tycker att klädtillverkning är något som ligger i tiden och är värt att reflektera över. Vår undervisningsidé med PowerPoint-presentationen är att på ett kortfattat sätt presentera fakta om bomull och industrin runt den, vilken påverkan den har på miljön och hälsan. Vi vill med presentationen väcka tankar och frågor hos eleverna som sedan är tänkt att ligga som grund för det fortsatta arbetet. Vår undervisningsidé bygger på tre arbetspass och slutligen en redovisning. Arbetspass 1: Efter att eleverna tagit del av PowerPoint-presentationen följs den upp av en diskussion. I diskussionen finns det utrymme för alla elever att delge sina tankar och frågor. Här finns det även en möjlighet för pedagogen att se elevernas förkunskaper. I slutet av arbetspasset presenterar läraren hur arbetet ska fortskrida. Det finns flera olika alternativ till vilken riktning arbetet ska fortsätta. Man kan välja att direkt jobba med de frågor som ställs i PowerPoint-presentationen eller välja frågor som dyker upp under tiden ev. får läraren i smyg hjälpa till att styra frågorna åt relevant arbetsområde.
3 Vår undervisnings ide är att eleven delas in i grupper där varje grupp väljer/tilldelas ett arbetsområde, en fråga att ta reda på mer om t.ex. viskos, transporter ur miljöperspektiv. Arbetspass 2 & 3: Detta pass är tänkt som tid till att söka och hämta information och fakta som bearbetas för en senare presentation. Läraren fungerar som handledare och tillhandahåller med litteratur, Internet och bibliotek. I slutet av pass 2 samlas för avstämning, i slutet av pass 3 då alla ska vara förberedda för presentation. Arbetspass 4: Eleverna delar med sig av deras nyvunna kunskaper i gruppens presentation. Redovisningarna ska vara muntliga tillsammans med någon annan form av media t.ex. kollage, film, PowerPoint. En slutdiskussion utifrån vad eleverna har kommit fram till. Sen sammanställer läraren de texter som eleverna skrivit, för att slutligen ge ett prov. Eftersom att eleverna själva deltagit i vad som ska vara med på provet, tror vi att det hamnar på en relevant nivå till skillnad från den tenta som vi fick i LAU 160, delkurs två. Detta är ett projekt som spänner över flera av skolans ämnen. Undervisningsidén kan användas på följande sätt i till exempel matematiken kam man räkna ut ett plaggs sammanlagda transportsträcka, kostnader och göra diagram. I slöjden ingår materiallära och man kan återvinna gamla plagg. I samhällskunskap kan man inrikta projektet på konsumtion, trender och samhällsutveckling, men det kam även användas i hem- och konsumentkunskap. Inom kemin kan man fördjupa sig i vad kemikalier är för något. Miljöpåverkan och dess konsekvenser kan man studera i biologin. Bakgrunds material Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. (Lpo 94 s.8) Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lpo 94 s. 7) Båda citaten är hämtade från läroplanen för grundskolan och ligger till grund för det projektarbete vi jobbat med i kursen om hållbar utveckling vid Göteborgs universitet. Projektarbetet består av två delar, denna rapport samt en PowerPoint presentation som vi döpt till Vad har du på dig? Vårat arbete vänder sig till grundskolans äldre åldrar, åk Vi har valt att arbeta med bomull ur hållbart utvecklingsperspektiv. Hållbar utveckling: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter till att tillfredställa sina (Definitionen hämtad från Bruntlandkommisionens rapport som låg till grund för FN: s miljökonferens i Rio 1992). (Sandell s.47). De fakta vi samlat här berör både miljön och arbetsförhållanden då dessa många gånger är konsekvenser av varandra. Bomull är idag en av världens viktigaste råvaror och ett material som alla har kommit i kontakt med. Flera av de plagg som vi använder dagligen är tillverkade av bomull
4 till exempel jeans och t-shirts. Tillsammans med lin och ull är bomull en av våra naturfibrer. Material som polyester, polyamid och viskos framställs av fossila bränslen och cellulosa, dessa kallas för syntetfiber ( Bomull har odlats i ca 4000 år men det är först under de senaste 70 åren som den odlats med bekämpningsmedel ( Bomullsodlingarna besprutas för att problem som skadeinsekter ska vara så minimala som möjligt och skördarna större. Tillsammans med kraftig gödning av jorden leder detta till resistenta skadedjur och urlakad jord vilket i sin tur leder till mindre skördar. Miljön påverkas av kemikalierna som används men även människorna som jobbar med odlingen påverkas, dels hälsomässigt men också ekonomiskt. Efterfrågan är stor och det krävs stora skördar för att kunna konkurrera. Idag odlas den mesta bomullen i USA, Afrika och Asien, då främst i Kina. Det finns ekologiska odlingar, där bomullen odlas utan miljöfarliga bekämpningsmedel. Det finns ingen gemensam internationell märkning för dessa varor. I Sverige är KRAV märkningen, en symbol för ekologiska varor, även varor som importerats får bära symbolen om dessa uppfyller kraven ( I hela processen från fiber till färdig produkt behandlas bomullen med en rad olika kemiska preparat. Vid vävning tillsätts bland annat antimögelmedel (biocid) och mjukmedel (tensid). Vid färgning förekommer kemikalier som underlättar fixeringen men också färgerna i sig innehåller kemikalier och metaller. eku.nu). Upp till 800 olika kemikalier kan förekomma i processen från fiber till produkt ( Många av kemikalierna och metallerna som förekommer i bomullsindustrin är omiljövänliga. De är svårnedbrytbara och stannar kvar i kretsloppet lång tid. Forskning om påverkan och förbättringar pågår. Eftersom ämnena har lång nedbrytnings tid ser vi först idag vilken skada ämnen som användes för 30 år sedan gett. (Holm, Miljöboken). 30 miljoner människor arbetar inom textilindustrin och blir påverkade av kemikalierna hälsomässigt lungsjukdomar, allergier, är vanligt förekommande men också cancer förekommer. Av alla som drabbas finns det också barn då barnarbete tillämpas. I vissa länder är arbetsförhållandena orättvisa. Varor som är framställda med rättvisa arbetsförhållanden kan bli rättvisemärkta ( För miljön spelar transporterna en stor roll. Från det att bomullen skördas till det att den är en färdig produkt transporteras den ett flertal gånger långa sträckor. Transporterna som sker med fartyg, flygplan och lastbilar kräver mycket energi i form av fossila bränslen. Påverkan på miljön som är en följd av utsläppen från transporterna är klimat förändringar (växthuseffekten), försurningar och smog. (Holm, Miljöboken). Textil är ett material som kan återvinnas genom att skänka till hjälporganisationer, använda igen på nytt sätt till exempel jeans sys om till väska och trasmattor, eller som lump som används vid pappersframställning. Naturfiber kan komposteras (Holm s.74). Men vart tar kemikalierna vägen som eventuellt kan finnas kvar?
5 Resultat Vi fick olika respons på vår PowerPoint redovisning, beroende på vilka klasser det var. Vi tycker att det var ett bra sätt att inleda en lektion på, vi fick allas uppmärksamhet snabbt, och eleverna tyckte att det var ett bra sätt att ge information på, när vi frågade dem. Det här var ett nytt sätt för eleverna att få undervisning på och det uppskattades. Eftersom eleverna satt stilla och tysta så reagerade vi, eftersom de inte gör så när vi som lärare undervisar. Det kändes som om de lyssnade bättre när de fick titta på datorskärmen istället för att en människa står ansikte mot ansikte med dem. Eleverna visade egen insikt om kläder och de drog slutsatsen att höga pris och märkeskläder inte behöver betyda hög kvalité. Det var svårt att få igång en bra och livlig diskussion med eleverna, men eleverna ställde bra frågor om ämnet. Några elever var helt främmande för återvinning av kläder, medan andra var väldigt medvetna och kunde berätta hur de brukade göra. Bland annat gav de bort till syskon och vänner, skänkte och om plagget var utslitet eller trasigt slängdes det. När eleverna ställdes frågan om de skulle vilja göra om sina kläder eller använda andra material exempelvis plastpåsar, papp, burkar etc. i slöjden var de positiva. Det hade känts lättare och mer målmedvetet om man hade fått fullfölja ett helt projekt med undervisningsplaneringen och fått se elevernas resultat av arbetet. Ett par elever blev riktigt intresserade och gav själva förslag om att de skulle vilja fördjupa sig i materialen och fram för allt i kemikalierna. Elevengagemanget varierar från klass till klass, men de visade bättre respekt för oss studenter än för vår handledare, vilket förvånade oss. Vi tror dock att detta kan bero på att de inte känner oss, och vill veta var vår gräns går. Ur miljösynpunkt, så tyckte vissa elever att klädernas transportsträcka inte spelade någon större roll och att det inte var så långt till Kina. Andra däremot tyckte att det var bättre om man kunde köpa närproducerade kläder. Vilket visar att eleverna hade olika förkunskaper om miljöproblem. Diskussion Efter att vi hade bestämt att vi skulle skriva om bomull, så började vi med att dela upp de olika områdena mellan oss, lade upp arbetet och sökte på varsitt håll efter information. Vi sammanstrålade redan efter några dagar och alla hade då sökt reda på sin information. Detta tycker vi var ett bra sätt att starta arbetet på. Alla fick lika mycket att göra och alla var delaktiga. Redan från början diskuterade vi mycket om varför vi valt ämnet, och vad vi hade för åsikter om det. Vi funderade själva på alla de kläder vi har hemma om det verkligen är nödvändigt att köpa en ny festtopp varje gång man ska gå ut. Vi funderade även på hur det påverkar miljön att ständigt förnya sin garderob. När vi har varit ute på VFU så har vi märkt att märkeshysterin är väldigt stor och även de yngre eleverna är modemedvetna. Med tanke på att modet ständigt ändras så köps det nya kläder inför varje säsong. Tre av våra VFU platser är på en högstadieskola i Tuve och en i Falköping. Vi som varit i Tuve har sett att eleverna är väldigt modemedvetna, och framför allt att märkeskläder är vardag för dem. Såhär upplevde vi inte det själva när vi gick på högstadiet, utan då var det en liten grupp som hade det. Att bo i en stor stad, eller strax utanför en, tror vi påverkar ungas syn på mode och kläder, då det inte är lika stor märkes- och modehysteri i Falköping bland elever i samma ålder som de från Göteborg.
6 I Göteborg finns det även ett utbud för alla, medan utbudet i Falköping är begränsat. Något som vi i gruppen reagerade starkt på var att bomull som är en av världens viktigaste råvaror är så hårt besprutad i jämförelse med till exempel majs. Att majs besprutas har vi hört om, det har varit näst intill skrämselpropaganda om besprutad och genmodifierad majs, men att bomull som en stor del av våra kläder innehåller har besprutats många gånger fler så mycket har vi inte hört ett knyst om. När människor får eksem eller andra hudåkommor, så vill man helst ha en salva mot sina problem, men i praktiken kan det vara kläderna som orsakat dem. Man vill ha ett botemedel snabbt och lätt, för att slippa gå till grunden med problemet. Detta tycker vi inte är så konstigt egentligen, eftersom man aldrig hör något dåligt om bomull eller hur mycket den utsätts för kemikalier, både i odlingen och tillverkningen av kläder. Bomullsmarknaden är större än majsmarknaden, men ändå så utlöses inga larm om att kläder kan vara farliga. En sak som vi tycker är bra är att second hand modet har växt sig stort, men når det ut till de yngre? För att sticka ut krävs det mod, vilket kan saknas när man är yngre eftersom man då helst vill vara som alla andra. På TV går det nu program som handlar om hur man kan sy om gamla kläder, så att de blir nya. De visar även att det kanske kan bli populärt och modernt att sy om sina gamla kläder till nya. Samtidigt skriver Göteborgs Posten (050109) att tre av fyra svenskar skänker sina gamla använda kläder till hjälporganisationer. Detta tycker vi tyder på en väldigt positiv utveckling.
Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden.
Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden. Textilindustrin är den näst mest förorenande branschen i världen, bara oljeindustrin har större miljöpåverkan.
Läs merLEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET
LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?
Läs merProjektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6
1 Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 Seminarieledare: Per Sönnerby LAU 160 dk 2 A8 grupp 4, Petter Findin 810816-7555, Louise GladBerg 790408-2448, Sarah Mattsson 860115-5008, Veronica Broberg 850906-5960,
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merLEKTIONSFÖRSLAG 1 SHOP TIL YOU DROP - VAD ÄR PROBLEMET? ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET
LEKTIONSFÖRSLAG 1 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vad vet du om kläderna du har på dig idag? Vilka material är de gjorda av och hur framställs de? Vem har
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merVad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön.
Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön. Istället kan man köpa kläder av ekologisk bomull och då kan man
Läs merUppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.
Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.
Läs merHållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter
Hållbart Mode Skapa och laga Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Skapa och laga Varför ska vi laga? Syfte med Lektionen Temat handlar om det egna skapandet och hur vi kan använda
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merBilen en livsnödvändighet?
Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merH, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning
Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merRATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity
RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla
Läs merUPPGIFT 5. -Hållbar utveckling.
UPPGIFT 5 -Hållbar utveckling. VAD INGÅR? Arbete under några veckor. Del 1 Uppmärksamma eleverna på hur modeindustrin påverkar miljön. Filmklipp - diskutionsunderlag Avsluta med inlämningsuppgift knutna
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merEn hållbar utveckling
En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena
Läs merNÄST PÅ TUR: KLÄDER En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion
NÄST PÅ TUR: KLÄDER En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion 2 INTRESSE FÖR HEMTEXTILIER OCH INDREDNING 5,0 3 INTRESSE FÖR KLÄDER OCH MODE 5,4 4
Läs merFoto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman www.malmo.se/pedagogiskakartor Sorteringsmall
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merHållbart Mode. Materiallära. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter
Hållbart Mode Materiallära Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Materiallära Utforska bomull Syfte med Lektionen Temat handlar om materiallära och hållbarhet. Syftet med lektionen
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merAUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA
AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen
Läs merProjektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering
Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka
Läs merSammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto
2 Sammanfattning är ett värderingsspel som handlar om hållbar konsumtion. Spelet visar hur miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet påverkas av de tillverkningsmetoder som används för varor vi köper
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merBiobaserade textilfibrer
Biobaserade textilfibrer Biobaserad textil Biobaserad textil utgörs av fibrer som helt eller delvis är tillverkade av förnyelsebar råvara (biomassa) vissa av dessa bionedbrytbara. Alla naturfibrer till
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Lundbyskolan Eskilstuna September 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merEkologiska fotavtryck vår påverkan på planeten
Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merMILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ
MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper
Läs merPANTRESAN 2018 Lärarhandledning
SID 1/8 OM PANTRESAN JOBBA MED PANTRESAN När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merNyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu
Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merTransport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33
Transport We will not have a society if we destroy the environment. Margaret Mead Transport 33 Åsa Pettersson Mänskligheten har aldrig varit lika global som den är idag. Förutom att vi vill resa jorden
Läs merSopsortering. Lau160 delkurs 2: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle. Nicklas Erlandsson Freddy Lundqvist Tobias Embäck John Eriksson
Sopsortering Lau160 delkurs 2: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle Nicklas Erlandsson Freddy Lundqvist Tobias Embäck John Eriksson Grupp: A8_3 Seminarieledare: Jan Landström 1 Sammanfattning Vi
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merdöden i datorn SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK020 Teknik som skolämne, del 2, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 2, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-15
Läs merMiljöboven Ola. Göteborgs Universitet Kurs: LAU160 2006-01-13 Seminarieledare: Thomas Nilsson
Göteborgs Universitet Kurs: LAU160 2006-01-13 Seminarieledare: Thomas Nilsson Miljöboven Ola Medlemmar i grupp 6, B5: Tomas Bäckman David Borgbrant Malin Westerberg Camilla Samuelsson Rebekah Lindqvist
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merEkologiskt sortiment 2014
Ekologiskt sortiment 2014 t-shirts av bambu 1 bambu-strumpor 1 bambu-frotté Bra för dig. Bra för miljön. Bra för klassen (eller laget). Tack! Ditt köp förstärker vår klass-/lagkassa. Hälsningar Förening
Läs merGrupp A1_2. Sammanfattning
Sammanfattning Vårt projekt utgår från palmoljan. Palmoljan kommer från oljepalmer som växer i tropikerna. Palmolja återfinns i ett flertal produkter i vår vardag, utan att de flesta av oss är medvetna
Läs merMärkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Läs merTIO STEG. Design som minskar avfallet V.2
TIO STEG 1 Design som minskar avfallet V.2 1 Design som minskar avfallet Hur kan den stora mängden avfall som uppstår inom textilindustrin minskas, både innan produkten når konsumenten och därefter? Bedöm
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs merBilaga till klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan
Bilaga till klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan I faktabladet Klädskolan beskrivs stegen från fiber till färdig tröja och vidare till hur den säljs och används. I den här bilagan till faktabladet berättar
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merMiljövänligt Bambusortiment 2015/16
Miljövänligt Bambusortiment 2015/16 Bra för dig. Bra för miljön. Bra för klassen (eller laget). Tack! Ditt köp förstärker vår klass-/lagkassa. Hälsningar Förening / Klass Bra för både dig och naturen Alla
Läs merDataorientering Mål för kursen
Dataorientering Denna kurs inriktar sig i första hand till dig som är nybörjare i data. Kursen startar med en grundgenomgång i hur datorn fungerar och du får lära dig att hantera musen och tangentbordet.
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merNyhet! Ekologiska kläder av bambu
Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll
Läs merKurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merEtt mer hållbart val.
Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Att ta sitt miljöansvar är för många företag viktigare än någonsin. För oss, som verkar i en bransch som tar naturens resurser i anspråk, är engagemanget för
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Inledning sidan 1 1.1 Sammanfattning sidan 1 1.2 Syfte sidan 1 1.3 Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan 2 2.1 Fakta och historik sidan 2 2.2 Från Cola till Fanta sidan 2 2.3 För-
Läs merÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ingångsämnen hösten 2019 INRIKTNING ÅRSKURS 7-9 (4 ÅR, 240 HP) HUVUDÄMNE OCH KOMBINATIONER 2 BILD 90 HP I KOMBINATION MED ANNAT ÄMNE 60 HP Observera att godkänt färdighetsprov i krävs.
Läs merMärkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln
Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Vad du väljer att ha närmast kroppen har stor betydelse för miljön, din hälsa och för människors arbetsvillkor. Genom medvetna köp
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merMiljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola
Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet
Läs merVarför återanvända textil?
Europa minskar avfallet 2011 David Palm IVL Svenska Miljöinstitutet Klimat & Hållbara samhällssystem Naturresurser & Miljöeffekter Luftföroreningar & Åtgärdsstrategier Organisationer, Produkter och Processer
Läs merCentralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merNyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel
Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4
Läs merEn workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt Exempel från Globala Gymnasiet, Stockholm karolina.sandahl@stockholm.se www.globalagymnasiet.se Hur tänker du kring skillnaden mellan att undervisa
Läs merHållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Läs merTänk dig att det införs en ny lag, som säger att medborgarna får bara ha fem plagg var.
Fem plagg var Syfte med uppgiften är att tänka kritiskt kring de kläder vi har på oss och varför vi handlar som vi gör. Fundera över varför vi överkonsumerar och vilka behov våra kläder täcker. Reflektera
Läs merSpektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merMat och rättvisa. inledning på ett tema om hållbar utveckling
Projektarbete Göteborgs Universitet Seminariegrupp: B5 Basgrupp: 4 Mat och rättvisa inledning på ett tema om hållbar utveckling Azadeh Gohari Daniela Cicek Frida Angervall Sandra Ozols Kasper Skarrie 090113
Läs merSlöjd. Grönt, lönt och skönt!
Slöjd Grönt, lönt och skönt! I slöjden utvecklas många viktiga förmågor Alla behöver en handlingsberedskap i sitt dagliga liv. Att utifrån en uppgift eller egen idé planera, prova, erfara, lösa och värdera
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merRiktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merPlanen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor
Lokal arbetsplan för Norrmalmskolan Läsåret 2013/2014 Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor Datum: Namn: Eva Lundmark Rektor: Eva Lundmark
Läs merGrundskolans. Elevens Val 2015-16
Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merLHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merUtsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier
Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merÄmnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs merKonsumentvägledning för ungdomar. Skellefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Konsumentvägledning för ungdomar Linda Marklund Certifierad kommunal revisor November 2016 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte, revisionsfråga
Läs mer