Sopsortering. Lau160 delkurs 2: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle. Nicklas Erlandsson Freddy Lundqvist Tobias Embäck John Eriksson
|
|
- Christoffer Johan Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sopsortering Lau160 delkurs 2: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle Nicklas Erlandsson Freddy Lundqvist Tobias Embäck John Eriksson Grupp: A8_3 Seminarieledare: Jan Landström 1
2 Sammanfattning Vi har valt att arbeta med avfallshantering. Vår tänkta målgrupp är en barngrupp på ca 46 elever uppdelat på två klasser. Barnen går i årskurs 3 och i gruppen arbetar sammanlagt fyra stycken pedagoger, två stycken klasslärare med hjälp av två fritidspedagoger. Utöver dessa kan även lärare i musik, idrott och eventuellt slöjd vara iblandade. Vårt övergripande syfte med projektarbetet är att eleverna ska känna ett ansvar för miljön och känna ett vidare ansvar gentemot den i framtiden. Det handlar mycket om att få dem att kunna anpassa sin livsstil till dagens samhällsklimat där det mer och mer handlar om återvinning och återanvändning. Vår undervisningsplan startar med en kort intruduktion som sedan mynnar ut i en temavecka där vi ämnesövergripande arbetar med vårt miljöarbete. Projektet kommer sedan fortsätta över en hel termin fast i mindre omfattning. Det kan handla om att man ena veckan skriver miljöberättelser i svenskan för att andra veckan gör olika relevanta expriment i NO. Arbetet avslutas i slutet på terminen med att eleverna arbetar i grupper med ett eget projekt som sedan redovisas på olika sätt. Dessa projekt kan röra sig om teatrar, sånger, kollage eller affischer. Inledning Vi har valt att arbeta runt avfallshantering. Detta för att vi anser att det är viktig att tidigt påverka och ingjuta värden om att värna om vår natur och inte smutsa ner det med massa farligt avfall. Det känns även som om vi kan göra detta ämne väldigt enkelt och konkret vilket vi anser passar för vår åldersgrupp. Vi tycker helt enkelt att detta ämne är en bra inkörsport till miljöarbete och kunskap om en hållbar utveckling som är viktigt att ha med sig även från unga år. Av våra egna erfarenheter samt våra VFU-observationer vet vi att barn i denna ålder har vissa förkunskaper i ämnet och vi vill ta vara på dem i en fördjupning. Vi kommer alltså arbeta progressivt i vårt arbete vilket betyder att vi utgår från barnens erfarenheter i skolan och hemmet. Det är viktigt att elevernas olika erfarenheter får komma till uttryck. Varje elev ska få vara med och planera och ansvara för sitt eget lärande. Vi kommer därför att försöka få eleverna att tillsammans väcka intresse och få en gemensam bakgrund i ämnet (Sandell, 2003). Det står i Lpo 94 att: Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor, undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Detta tycker vi stämmer väl med vårt sätt att jobba. Vidare har vi valt att arbeta ämnesintegrerat över en temavecka där samtliga ämnen ingår men inte som enskilda delar. Vårt mål med miljöundervisningen är dels att eleverna ska få en ökad inblick och förståelse för sin del inom avfallshantering samt en kunskap om hur man jobbar med miljöarbete och hur man ska agera som samhällsindivid för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Det rör sig alltså väldigt mycket om att påverka deras livsstil så att det blir så kallade miljömedvetna i sin vardag. Vi vill vidare ge dem en inblick i vart deras avfall tar vägen och vad som t.ex. återvinns. Det kan även vara relevant att se de olika stationerna och ställerna som tar hand om avfallet. Helt enkelt frågor som: vad kan jag återvinna? Och vad händer om jag inte gör det? Vårt mål är ett långsiktigt mål som löper som en röd tråd över hela terminen. Vi kommer således ha olika uppföljningar under hela terminen. Detta därför att vi anser att ämnet kräver en process och för att förändra värderingar krävs det ett långsiktigt arbete. Själva temaveckan är alltså en så kallad inkörsport på ett konstant och långsiktigt arbete. 2
3 Bakgrund Idag ställs det allt större krav på oss människor att vi måste förändra vår livsstil för att värna om miljön idag och för framtiden. Det gäller att som samhällsmedborgare ta ansvar och anpassa sig till dagens samhälle där vi betonar återvinning och återanvändning. Vi reflekterar inte ofta över vår livstil så länge vi inte blir påminda om den så att tidigt lägga en grund för eleverna anser vi är väldigt relevant. Att se till vad som egentligen händer med det som slängs och vart det sedan tar vägen anser vi vara ett bra sätt att få eleverna att reflektera över sin egen livsstil. Vi anser alltså att det är viktigt att överföra värderingar om en hållbar utveckling till eleverna. Vi vill även göra dem medvetna om att deras egna insats är viktig och att det lilla har stor betydelse för miljön idag, och kanske framför allt i framtiden. Om vi kan påverka barnen till att lära sig om deras egna ansvar och att det lilla är av betydelse kan vi nå en hållbar utveckling i samspel med naturen och dess resurser. I Sverige slänger vi 470 kg hushållsavfall per person och år, detta motsvarar 1,3 kilo om dagen/person och sammanlagt 4,2 miljoner ton/år för hela Sverige. Hälften av denna mängd går att kompostera och större delen av den övriga halvan skulle gå att återvinna (Holm, 2005). Trots att det ständigt kommer nya siffror om förbättring är dessa siffror något skrämmande och samtidigt väl talande för vår något slarviga livsstil. Idag har vi ständiga kontroller och uppdateringar vilket gör att vi tydligt kan se åt vilket håll utvecklingen går åt. Trots detta tror vi att det är viktigt att förändra folks livsstil i ännu högre grad och i alla åldrar. Farligt avfall En stor del av vårt avfall är det så kallade farliga avfallet. Detta avfall kan utgöra stora risker för såväl människa som miljö. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är: cancerframkallande, giftigt, frätande, miljöfarligt, smittförande och brandfarligt. Det är av stor vikt att vi inte blandar detta avfall med det vanliga håshållssoporna utan lämnar in det separat samlades det in nästan 3 kg farligt avfall per person, vilket total är runt ton. Detta är dock inte allt avfall utan en stor del kommer aldrig rätt utan kommer ut i naturen. Detta är ett stort problem idag. Stora delar av de farliga avfallen är batterier och kemikalieanvändning. I Sverige har vi lagstadgat att hushållen har en skyldighet att sortera ut det farliga avfallet från de övriga soporna. Det bästa sättet att se till att inte det farliga avfallet kommer ut i naturen är att lämna in det till bemannade återvinningscentraler som finns i nästan alla kommuner. Det finns även andra ställen, så kallade miljöstationer, exempelvis bensinmackar och stormarknader som kan ta hand om vissa avfall, det finns även batteriholkar att lägga batterierna i. Farliga ämnen i batterier är kvicksilver, nickelkadmium och bly bland annat (Holm, 2005). Återvinning Cirka ton metallskrot sorteras årligen ut från soptipparna för att kunna återvinnas. Trä, papper, wellpapp, betong och asfalt är andra saker man kan återvinna. Genom att använda dessa saker bidrar man till att inte exempelvis miljöfarliga ämnen från metallprodukter kommer ut i naturen vilket händer om man slänger detta på soptippen.att återanvända produkterna som nämndes ovan gör även att inte naturen belastas lika mycket i form av energiutnyttjande som hade krävts om man hela tiden vore tvungen att framställa nytt material. Andra viktiga saker som återvinns och som man kanske mest tänker på när man säger återvinning är återvinningen av glas- och plastflaskor samt burkar. Att återvinna dessa kräver mindre energi än att framställa nytt material. Det är viktigt när man sorterar glasflaskor att man skiljer de färgade glasen från de ofärgade för att man ska kunna återvinna glaset. 3
4 För att spara såväl energi som skogen är det viktigt att återvinna papper och pappersförpackningar. Dessa kan återvinnas många gånger om innan det förlorar så pass mycket kvalité att det inte kan användas längre, då använder man det till bränsle istället (Holm, 2005). Det naturliga kretsloppet Mycket av det vi slänger är sådant som naturen själv kan bryta ner. Matrester och trädgårdsavfall är exempel på avfall som är biologiskt lättnedbrytbart. Genom kompostering och rötning utvinns näring och energi vilket är en stor vinst för miljön. Omkring 10 % av dagens hushållsavfall hanteras biologiskt men det finns klara mål från kommuner landet runt att dessa siffror ska dubblas inom ett par år (Holm, 2005). Kompostering Kompostering kan ses som naturens egen metod att bryta ner det organiska avfallet (se bild nedan). Det sker främst med hjälp av mikroorganismer och syre, främst genom bakterier och svampar. Kompost är ett långtidsverkande gödselmedel och används därför oftast för att förbättra jorden i t.ex. trädgårdar och parker. Rötning Till skillnad från kompostering är rötning mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Där bildas det biogas som bland annat består av metan och koldioxid. Den ändvänds sedan som fordonsbränsle vilket ger stora miljövinster. Det kan även ändvändas som el- och värmeproduktion. Med biogas blir det mindre farliga utsläpp än med utsläppen av fossila bränslen. Flytande rötrest kan är ett utomordentligt gödselmedel som kan ersätta konstgödsel inom jordbruket. Naturen vinner med andra ord väldigt mycket på om vi sorterar vårt avfall och det måste vi göra i hemmet vid diskbänken. Vid ett senare skede i processen är det omöjligt att få bort giftiga ämnen och föroreningar. Deponering Deponier är det vi brukar kalla soptippar. Dit lämnar vi avfall av olika slag exempelvis från hushåll och industri, askor från energiproduktion, förorenade jordmassor med mera. Det ställs olika krav på deponier beroende på vilket avfall som tas om hand där. Den 16 juli 2001 kom dock en ny förordning om stränga krav på miljöskydd hos samtliga deponier. Sedan 1994 har avfallet till deponi minskat med 52 procent. Den del som utgör hushållsavfall 4
5 har minskat ännu mer, från ton 1994 till ton 2003, det vill säga med 58 procent. Under samma tid har antalet deponier som tar emot mer än 50 ton avfall från kommunerna per år minskat från omkring 300 till 192 stycken. Förändringarna är troligen en kombinerad effekt av skiftande konjunkturer och att allt fler sorterar allt större mängder material, som tas om hand på andra sätt än genom deponering. Allt mer hushållsavfall går också till förbränning. Jämfört med år 2000 har det bygg- och rivningsavfall som lämnas till deponi halverats och hushållsavfallet minskat med en tredjedel. Från den 1 januari 2002 är det förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall, och från den 1 januari 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall. En skatt på deponerat avfall infördes Idag är avgiften 370 kr/ton. Vid de flesta större upplag förekommer någon form av kompostering eller rötning. Kompostering av park- och trädgårdsavfall är vanligast, men ofta komposteras även slam, hästgödsel eller hushållsavfall. Då biologiskt nedbrytbart material bryts ner i ett avfallsupplag under anaeroba (syrefria) förhållanden, bildas så kallad deponigas. Den består huvudsakligen av metan och koldioxid. Deponigasen kan utvinnas och användas för att framställa energi, i form av värme, el eller fordonsbränsle. Det främsta skälet för att utvinna gasen är att förhindra att den läcker ut i atmosfären och därmed bidrar till växthuseffekten. Under 2003 utvanns deponigas vid 72 anläggningar, vilket gav totalt 443 GWh energi. Undervisningsidé Som uppstart på miljöprojektet tänkte vi att man ska starta med en temavecka som ska vara ämnesintegrerad för att väcka elevernas intresse ordentligt. Förslag på saker att göra i de olika ämnena: Svenska: Litteratur(sök på biblioteket), skriv egen dikt/låt om skräp, teater Bild: Rita och berätta och studiebesök, göra leksaker av skräp. NO: Kompostering vad behövs/vad händer? Matte: Hur mycket sopor blir det per person? Per år? Hela klassens sopor tillsammans? SO: Hur gör vi hemma? Vart tar det vägen? Studiebesök alternativt att någon kommer och berättar. Historia: Hur gjorde man förr? Musik: Återvinning, gör instrument av skräpet(konservburkar, hinkar, panflöjt av petflaskor). Långtidsprojekt: Gräv ner sopor och se vad som händer vad bryts ner och hur fort? Göra dockor av skräp och spela upp en dockteater. Gymnastik: Skrotstafett, skrotlyftning, gå ut i naturen på promenad och kolla på hur det ser ut med nedsmutsning o.s.v. Uppstart av hela projektet Startnyckeln starta upp projektet med ett powerpoint-bildspel som syftar till att väcka elevernas intresse. Bakgrundskoll vad kan eleverna? Mindmap, vi frågar eleverna vad dom har för erfarenheter av sophantering och vad dom vet om det. Fråga även vilka delar inom ämnet som dom är intresserade av att jobba med. Grupparbete indelning i grupper i viss mån efter eget intresse. Eleverna delas in i grupper om max 5 personer. Dessa jobbar sedan med en del inom sophantering och följer dess väg från det att det slängs tills det är ordentligt omhändertaget. Varje grupp kommer även arbeta med ett eget valt projekt som ska redovisas innan miljöarbetets slut. De får fritt välja på vilket 5
6 sätt de vill arbeta och redovisa sitt resultat. De kan göra allt från att skriva en berättelse till en egen teaterpjäs. Temavecka Arbetet kommer börja med en temavecka där vi väcker elevernas intresse för ämnet. Temaveckan kommer handla mycket om praktiskt arbete där vi ger dem en inblick i avfallshantering. Vi kommer under veckan göra olika experiment och kolla på vilka olika typer av avfall som finns i våra soppåsar. Här finns även möjlighet att gå runt i närmiljön och besöka de soppstationer som finns samt att bjuda in någon relevant person som berättar om sitt miljöarbete. Under Temaveckan arbetar vi uteslutet med avfallshantering i olika former. Långtidsprojektet Efter temaveckan fortsätter miljöarbetet i en hel termin, dock i mindre skala. Istället för att enbart jobba med miljöarbetet som under temaveckan gör vi mindre nedslag med jämna mellanrum för att följa upp arbetet och återknyta till det. Det kan t.ex. handla om att man ena veckan skriver miljöberättelser i svenskan för att andra veckan gör olika relevanta expriment i NO. Grupperna kan gräva ner föremål för att se hur föruttnelseprocessen går till och hur lång tid det tar för olika saker att brytas ner. Detta följer vi upp kontinuerligt. Som tidigare nämnts avslutas arbetet med att eleverna i grupper gör ett eget projekt som sedan redovisas på olika sätt. Diskussion Vi anser att det viktigt att utgå från barnens erfarenheter, dels förförståelse samt att man utgått i arbetet från deras närmiljö. Därför lägger vi stor vikt i att ni ser till vart era elever står i kunskap och utveckling. Vi tycker därför att det är relevant att testa barnen innan man planerar miljöarbetet för att lägga undervisningen på en rimlig nivå. Även att man som pedagog är insatt i hur miljöarbetet fungerar i och runt skolan. Att ni som pedagog har koll på vart miljöstationer runt om ligger och vart de olika avfallen tar vägen är en förutsättning för att projektet ska fungera. För att kunna uppskatta nivån på barnen så har vi diskuterat med elever och pedagoger på våra respektive VFU-platser. Detta tillsammans med tidigare erfarenheter inom skolomsorgen har gjort att vi skapat ett undervisningsnivå som passar elever i vår målgrupp. Dock vet vi att kunskapen i ämnet och barnens utvecklingsnivåer kan variera kraftigt och därför har vi skapat en slags kunskaps- och intressekoll i början av arbetet. Vi vill dock trycka på att det är viktigt att lägga undervisningen på en sådan nivå att alla kan förstå samt där det finns stora utmaningar. 6
7 Källförteckning: Öhman, Johan & Östman, Leif (Redaktörer) (2004): Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling. Holm, Fredrik (2005): Miljöboken. Freebook. Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2003): Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur. Skolverket Hållbar utveckling i skolan. Innehåller bl a diskussion om styrdokumenten och exempel från några olika skolor. Skolverket Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola (diarienummer 00:3041)
Min sopbok. Batterier
Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina
Läs merVart tar avfallet vägen?
Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM
ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merMiljö och Vatten i Örnsköldsvik AB
OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
Läs merEffektivt resursutnyttjande
Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merDet ska vara lätt att göra rätt
Det ska vara lätt att göra rätt Nedbrutna slutmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby
Läs merBilaga 7. Begreppsförklaringar
Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier
Läs merBilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...
Läs merMänniskan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och
Läs merH, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning
Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp
Läs merVart tar avfallet vägen?
Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.
Läs merTryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merKortversion avfallstaxan 2018
Kortversion avfallstaxan 2018 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs merVälkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag
Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100
Läs merOrdlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063).
Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063). Aerob behandling Anaerob behandling Aska Avfall Avfallshantering
Läs merPå väg in i framtidens återvinning och återbruk
Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, org.nr 556197-4022 Torggatan 11, plan 2, Box 63, 18621 Vallentuna Tel: 08-505 804 00 info@sorab.se www.sorab.se På väg in i framtidens återvinning och återbruk Idag
Läs merVillahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön
Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner
Läs merRenhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering
Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa
Läs merKortversion avfallstaxan 2019
Kortversion avfallstaxan 2019 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller
Läs merVem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?
Vad gör man pappersförpackningar av? 1. Olja X. Glas 2. Träd Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna Vilket är ett matavfall: 1. Löv X. Äppelskrutt 2. Slajm
Läs merBilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör
Läs merNu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011
Läs merBilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning
Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning 1 Grums kommun 1.1 Administrativa uppgifter Kommun: Grums kommun År: 2017-2027 Datum när planen antogs: 2017-02-23 KF 7 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Läs merSysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171
Sysavdagen 2017 Aktuellt från Sysav Peter Engström 15 maj 20171 Fn (2016) lever jordens befolkning som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har Om hela jordens befolkning skulle ta efter den
Läs merSå hanterar vi tillsammans vårt avfall Avfallsplan 2020
Så hanterar vi tillsammans vårt avfall Avfallsplan 2020 Reviderad 2018 Förebygga Återanvända Återvinna material Återvinna energi Deponera www.umea.se/kommun 2 En strävan efter att vara hållbar Alla kommer
Läs merLåt hushållssopor bli en resurs.
Låt hushållssopor bli en resurs. Biogas Jord Metaller Plast Glas Papper Matavfall till bruna påsen anläggning BIOGAS- ANLÄGGNING Biogas- JORD Jord 70 kilo matavfall per person och år ger biogas motsvarande
Läs merSå tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020
REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som
Läs merFAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17
1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import
Läs merSopsortera. - ett enkelt problem? Vilhelmina Kommun
Sopsortera - ett enkelt problem? Vilhelmina Kommun Varför sopsortera? Det är inte svårt att sopsortera, men det kan vara svårt att börja. Dina sopor innehåller både farliga och värdefulla ämnen. Därför
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merAvfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion
Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter
Läs merSå tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020
REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merProjektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering
Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka
Läs merÅtervinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning
Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning
Läs merLätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan
Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och
Läs merRenhållningstaxan 2015
Renhållningstaxan 2015 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet
Läs merSOPSORTERINGS SKOLAN
SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa
Läs merNu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas
Läs merFörkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun
Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga
Läs merBra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN
Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över
Läs merFråga 1. Vad av nedanstående alternativ räknas inte som farligt avfall: 1. Kniv X. Limtub 2. Lågenergilampa
Fråga 1 Vad av nedanstående alternativ räknas inte som farligt avfall: 1. Kniv X. Limtub 2. Lågenergilampa Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan var giftigt, cancerframkallande,
Läs merAvfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret
Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans
Läs merAVFALL & ÅTERVINNING i VALLASTADEN. Multihuset Flustret
Multihuset Flustret Multihuset Flustret fungerar som parkeringshus men rymmer även en mängd andra smarta funktioner. Särskilt uppmärksammat har de solceller som är integrerade i fasaden blivit. Återvinningsrum
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merBilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan
Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen
Läs merFilm 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?
Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot
Läs merOmnibusundersökning Återvinning 2009
Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merBilen en livsnödvändighet?
Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.
Läs merStockholm 15 november 2018
Er ref/dnr: Fi2018/04173/S2 Vårt dnr: 2018/0104 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 15 november 2018 Yttrande avseende delar av betänkandet Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp
Läs merSorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan
Sorteringsanvisningar - Miljöstation Slottsmöllan Slottsmöllans miljöstation består av 10 fraktioner uppdelade på två miljöstationer. Miljöstationen uppfyller boverkets krav, handikappsanpassad och ISO
Läs merDatum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun
Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19
Läs merSå här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC
Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC Sortera soporna redan när du lastar bilen eller släpet. Det underlättar ditt besök på återvinningscentralen. Sortera gärna soporna i säckar eller kartonger
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merTonvikt på energi och
Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.
Läs merRegenber g & Hansson
Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8
Läs merSORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst ingen pant och inga tomflaskor
Läs mermer med Förslag till nationellt miljömål.
Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och
Läs merAvfall i verksamheter
Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också
Läs mer1. Administrativa uppgifter
Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett
Läs merFråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall
Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det
Läs merAvfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun
Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet
Läs merBakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL
Bakgrund Nuvarande system för utökad källsortering av hushållsavfall startade år 2000 och är gemensamt för kommunerna Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Mellerud. Sedan dess har vi vartannat
Läs merOptimering av olika avfallsanläggningar
Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd
Läs merFARLIGT AVFALL. Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se
Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se Piteå Renhållning & Vatten 0911 931 00 info@pireva.se Www.pireva.se FARLIGT AVFALL 26 000 ton farligt avfall samlas
Läs merAlvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall
Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Ditt matavfall blir drivmedel Nu ska hela Alvesta kommun börja att sortera sitt matavfall. Planerad start blir mellan hösten 2017 och våren 2018.
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merAnläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall
BILAGA 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Paragrafen gäller anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i Mellanskåne, som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt
Läs merVarför en avfallsplan?
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas
Läs merAnvänd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall.
Återvinningscentral Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall. Vi tittar ner i containrar på en återvinningscentral där man lagt avfall av olika slag. På en återvinningscentral tar
Läs merLÄRAR- HANDLEDNING PAPPER
LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad
Läs merSopbok för lärare Hittar du till batteriholken? Vet du varför du ska sopsortera? Vet du vad som blir av kompostpåsen?
Läs mer på: Avfallsportalen www.sopor.nu Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Håll Sverige Rent www.hsr.se Renhållningen Piteå www.renhallningen.pitea.se Svenska Renhållningsverksförening www.rvf.se
Läs merBilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning
Läs merInformationsmöte Renhållningsordning
Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje
Läs merSOPOR Å SÅNT Miljöombudsträff 16 maj 2018 Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
SOPOR Å SÅNT Miljöombudsträff 16 maj 2018 Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Agenda: Sen sist Kunskap och attityder Sopsortering; hur och varför Avfallplanen Avfallsminimering Ca 35
Läs merJakten på det farliga avfallet fortsätter!
Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda
Läs merAVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.
Läs merKRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER Vad händer med det alla glasförpackningar när vi har slängt det? Lär er mer om ofärgade och färgade glasförpackningarna genom att läsa sagan Glas-Klara & Glasmo följer
Läs merLåt matresterna få nytt liv
FÖR RESTAURANGER OCH STORKÖK Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35% AV ALLA MATRESTER KASTAS I ONÖDAN Ert matavfall kan bli biogas och ny näring Varje
Läs merAvfall. Anna Brunned
Avfall www.storuman.se Anna Brunned 076-127 67 74 Minimera Minsta mängden varor och produkter Fundera på varför du köper in är det ett måste? Ingår flaskor och förpackningarna i ett retursystem Finns ersättningsvara
Läs merDå införs viktdebiteringen i din stadsdel
Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs
Läs merVAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s
VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
Läs merLokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020
[Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7
Läs merErfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm
Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats
Läs merVAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s
VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
Läs mer