Miljöboven Ola. Göteborgs Universitet Kurs: LAU Seminarieledare: Thomas Nilsson

Transkript

1 Göteborgs Universitet Kurs: LAU Seminarieledare: Thomas Nilsson Miljöboven Ola Medlemmar i grupp 6, B5: Tomas Bäckman David Borgbrant Malin Westerberg Camilla Samuelsson Rebekah Lindqvist

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Berättelsen...4 Genomförande...5 Bakgrundsinformation... 5 Undervisningsidé... 7 Undervisningssyfte... 8 Referenser...9 Sammanfattning...10

3 Inledning Alltsedan Riokonferensen 1992, har tanken om en hållbar utveckling blivit ett allt vikigare ämne som dagligen tas upp i media. Uttrycket en hållbar utveckling innebär en utveckling som tillvaratar dagens människors behov utan att äventyra kommande generationers behov. Under denna konferens skapades en överenskommelse som fick namnet Agenda 21. Den betonar att lokala myndigheter har särskilt stort ansvar eftersom de globala problemen uppstår redan på en lokal nivå. Därför är det speciellt viktigt att man tidigt i skolan, tar upp dagens miljöproblem. Motiveringen till vårt projektarbete är att ge lärare förslag på hur miljöundervisning på ett enkelt sätt kan integreras i undervisningen. I vårt projektarbete miljöboven Ola har vi lagt fram ett förslag som visar hur lärare på högstadienivå kan integrera miljöundervisning i exempelvis SO och NO. Syftet med det, är att väcka nyfikenhet hos eleverna och få dem medvetna om att varje individs vardagliga val påverkar miljön. Naturligtvis är det viktigt att eleverna får vara med och bestämma hur undervisningen ska vara upplagd och att varje elevs åsikt får komma fram.

4 Berättelsen Del 1 Ola Svensson är en helt vanlig nyutbildad lärare. Vi tänkte berätta om en höstdag i hans liv. Klockan 6.30 ringer hans väckarklocka och det är dags att stiga upp. Det första Ola gör för att vakna är att ta en dusch på 15 min, han tycker om när vattnet är varmt så han har ca 40 gradigt vatten. Ola brukar äta fil och müsli, 2 smörgåsar med salami, apelsinjuice och en kopp kaffe. Han brukar inte äta ekologiskt odlad mat för det tycker han är lite dyrt åker Ola till jobbet. Han brukar ta bilen för det är ju så smidigt å lätt. Ola äger en fin gammal Saab utan katalysator, en bra och pålitlig bil tycker Ola. Det tar en liten stund att värma upp bilen då det är kallt ute. Att åka till jobbet tar ungefär 10 minuter när trafiken flyter på bra, det gör den idag. Ola jobbar mellan När han slutar tar han bilen till affären för att handla lite mat. Ola köper lite olika varor som han tror sig behöva under veckan. Han tittar inte efter hur varorna är märkta utan köper bara det som är billigast. Idag är det fredag så det är ganska långa köer till kassan. Typiskt suckar Ola. Efter en timme är han dock klar att sätta sig i bilen och åka hem. När han kommit hem sätter han på kaffebryggaren och datorn. Han surfar runt lite, tittar om han fått mail, undertiden dricker han sitt kaffe. Klockan är det dags för nyheter och sport så då slår han på TV:n, han sjunker ner i sin sköna tv-soffa och funderar på vad han skall äta till kvällsmat. När sporten är slut kommer han plötsligt på att han glömt diska. Han sätter på en bra skiva på stereon och går ut i köket för att diska. Eftersom det är sent orkar han inte spola upp vatten utan diskar under rinnande vatten. Halv åtta ringer telefonen, det är en tjej han träffat som vill gå ut och äta på stan. Ola blir jätteglad och tackar genast ja. Det här ska bli kul tänker han. Han slutar diska och går ut i badrummet där han tvättar sig lite under armarna och stänker på sig parfym. I sin iver att komma iväg glömmer han att släcka lamporna. När han kommit ut från lägenheten sätter han sig i bilen och åker in till stan det tar ca.10 min. Under dejten berättar hans sällskap om sitt arbete på naturvårdsverket, detta får Ola att börja tänka över sin egen del av miljöproblemen. Efter en lyckad dejt åker Ola hem lycklig och nöjd, om han fick tjejen med sig hem får vi nog aldrig veta. Del 2 En vecka senare ser Olas dag lite annorlunda ut. Han duschar nu bara 5 min och har även köpt ett nytt duschmunstycke, som halverar vattenförbrukningen. Till frukosten äter Ola ekologiskt producerade produkter. Han är noga med att kontrollera varifrån produkterna kommer och hur dessa påverkar miljön. Efter frukosten cyklar han glatt till jobbet, detta innebär att han får en stunds motion och sparar både på ekonomi och miljön. Han har även börjat att använda buss och samåkning mer. Vid veckohandlingen gör Ola medvetna val, några av de produkternas märken, känner du säkert igen. Rättvisemärkt, svanen, bra miljöval samt krav är bara några av de märkningarna. Om alla gjorde som Ola skulle bara dessa produkter finnas kvar på marknaden vilket skulle leda till bättre miljö. När han kommer hem tittar han som vanligt om han fått några mail, men till skillnad från förra veckan sätter han datorn i viloläge för att spara på energi. När han tittar på tv sörplar han i sig sitt kaffe. Utan större ansträngning har Ola med små insatser kunnat minska sin vardagliga påverkan på miljön.

5 Genomförande Bakgrundsinformation Vatten Om Ola halverar sin duschtid skulle han halvera energiförbrukningen och kostnaden. I Olas fall skulle detta betyda en minskning på 3,3 kwh per duschtillfälle. En kwh (kilowattimme) är ett mått på energi. För att få en uppfattning om vad en kwh är, så kan detta jämföras med trampning på en motionscykel. 1 kwh motsvarar hela tio timmars trampade. Genom att använda sig av ett snålspolande handtag, halverade Ola sin vattenanvändning. Detta leder inte bara till en bättre miljö utan även till att han sparar pengar. Istället för att diska under rinnande vatten skulle Ola kunna mäta upp vatten i diskhon och på det sättet minska varmvattenförbrukningen. Det kan gå åt hela 50 liter mer vatten under ett disktillfälle då man väljer att diska under rinnande vatten. Om vattnet är 45 gradigt blir energiförbrukningen ca 2 kwh per disktillfälle. Transport Eftersom Ola kör en bil utan katalysator bidrar han till ett betydligt större utsläpp av miljöfarliga avgaser, än om han skulle ha valt en nyare bil med katalysator. En av dessa gaser är koldioxid, som är den störst bidragande gasen till växthuseffekten. Enligt IVL (Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning) Svenska Miljöinstitutet AB så släpper en bil utan katalysator ut cirka 140 gram koldioxid per liter bensin, medan en bil med katalysator endast släpper ut cirka 20 gram koldioxid per liter. För att skona miljön skulle Ola istället kunna cykla eller åka kollektivt till sitt jobb. El Ola låter apparater som tv:n, datorn m.m. stå på standby under hela dygnet. Det går åt cirka kwh per år att ha datorn på standby. Det kan låta lite men ju fler som tänker på miljön desto större skillnad gör det. Istället att låta datorn stå i vänteläge, skulle Ola kunna använda viloläge. För att bidra till en bättre miljö kan man välja miljömärkt el. Med det menas att elen är producerad med 95 procent vattenkraft och 5 procent vindkraft. Ola sparar energi genom att använda lågenergilampor istället för vanliga glödlampor. Genom att göra detta kan man minska elbehovet med cirka 80 procent. Mat Ola funderar inte så mycket kring vilka matvaror han väljer och hur de påverkar miljön. Istället är det priset som styr Olas val. Det är oftare lite dyrare med miljömärkta produkter, samtidigt som de billiga märkena utökar sina sortiment. Det finns flera miljömärken som är bra att känna till om medvetna val skall göras vid inköp av matvaror. Här är några exempel:

6 Rättvisemärkt När produkten är rättvisemärkt innebär detta att företaget aktivt arbetar för att bidra till en mer mänsklig arbetsmiljö. Målen nedan är hämtade från rättvisemärkts hemsida. Du ser till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför Du motverkar barnarbete Du uppmuntrar ekologiskt odlande Du främjar organisationsrätten och demokratin Du motarbetar diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro Du får produkter med god smak och av hög kvalité I Sverige består rättvisemärkt av en ideell förening och ett bolag. Föreningen arbetar med att sprida information om rättvisemärkt, medan bolaget utfärdar licenser till svenska företag. Svanen det officiella nordiska miljömärket SIS Miljömärkning AB är bolaget som sköter arbetet med svanen. Detta görs utan tanke på vinst, eftersom det är ett bolag på uppdrag av regering och riksdag. Genom att handla en svanmärkt produkt bidrar konsumenten till en bättre miljö. Idag finns symbolen inom cirka 60 olika produktgrupper. Svanenmärkningen används på allt från tvättmedel till hotell. KRAV KRAV föreningen bildades 1985 av fyra organisationer. När en produkt är KRAV-märkt, innebär det främst att produkten framställts utan användning av kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. De märkta varorna måste ha producerats enligt EU:s regler som omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, import, med mera. För att ett företag ska få märka sin produkter med KRAV måste de ha ingått ett avtal. De betalar en avgift för att få använda sig av KRAV-märket och de kontrolleras minst en gång per år, så att de följer KRAV:s regler. Det är i huvudsak inte själva produkten som kontrolleras utan själva produktionssättet. Bra miljöval Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke. Märket visar vilka produkter som är minst skadliga för miljön. De grundidéer som kriterierna bygger på är: Vi måste spara på naturresurserna Den biologiska mångfalden och människans hälsa får inte hotas Material ska kunna återföras till naturens kretslopp, an vändas på nytt eller återvinnas

7 Undervisningsidé Vår undervisningsidé är riktad mot högstadieelever, och den innefattar ett miljömässigt perspektiv. Denna undervisningsidé kan användas inom exempelvis ämnena SO och NO. Nedan följer ett exempel på hur vår presentation kan användas i undervisningen. Lektion 1: Undervisningen innehåller en två delad PowerPoint presentation, där eleverna får följa en fiktiv person under två dagar. Denna person, Ola Svensson lever till en början inte vidare miljövänligt. När eleverna har sett den första delen av presentationen där Ola inte lever miljömässigt får de i uppgift att själva skriva ner hur en av deras dagar ser ut, exempelvis transport till skolan, inköp av produkter osv. När detta är klart, placeras eleverna ut i små grupper där de själva får berätta för varandra och diskutera varandras dagar och hur de skulle kunna leva mer miljövänligt. Varje grupp redogör sedan vilka slutsatser som grupperna kommit fram till inför de andra klasskamraterna, och hur eleverna skulle kunna ändra sitt användande av resurser. Lektionen avslutas med att läraren och elever gemensamt sätter upp ett antal gemensamma mål att sträva efter. Eleverna får i hemläxa att under en dag försöka leva miljövänligt och dessutom föra protokoll i form av en loggbok över hur dagen fortskred. Lektion 2: Nästkommande lektion har elever och lärare en gemensam diskussion om hur det gick att leva mer miljövänligt. Här diskuterar klassen eventuella svårigheter som dykt upp och även hur långt eleverna kunde tänka sig att gå exempelvis när det gäller att cykla till skolan istället för att åka buss eller bil. Efter denna diskussion visar läraren den andra delen av PowerPoint presentationen som innehåller miljövännen Ola. Här får eleverna följa en mer miljöinriktad Ola. Under PowerPoint presentationen går läraren igenom och visar miljövänliga alternativ och ett mer miljömässigt förhållningssätt. Lärare knyter sedan ihop fakta om olika miljömärken och företag med hur eleverna gemensamt kan vara med och påverka miljön. Läraren reder ut och förklarar begrepp och frågor som kommit upp under diskussionen. Miljöpåverkan börjar i ett lokalt elevperspektiv till ett globalt resultat av en renare miljö. Under diskussionen kan läraren eventuellt redogöra för Bruntlandkommissionens triangel, ekonomisk, ekologisk och socialutveckling, och förklara att en hållbar utveckling inte bara har med miljö att göra.

8 Undervisningssyfte De målen vi har med vår undervisningsidé skall resultera i att eleverna ges möjlighet att: skapa ett miljömedvetet förhållningssätt skapa ett kritiskt tänkande studera hur elevers påverkan kan resultera i en lokal och global miljöförbättring. leva på ett miljömedvetet sätt föra diskussioner där olika åsikter framförs Tanken är att eleverna skall lära sig att kritiskt jämföra olika produkter, företag och organisationer, utifrån miljömässiga fakta. Även skapa en medvetenhet hos eleverna där vi vill visa att deras små insatser tillsammans leder till att den lokala miljön förbättras, vilket påverkar det globala klimatet. En viktig del i arbetet är att eleverna praktiskt får göra miljömedvetna val i vardagen utan för stor ansträngning. I klassrums diskussionerna argumenterar eleverna vad det finns för fördelar respektive nackdelar med att leva på ett miljömässigt sätt. Eleverna skall uppmuntras till att aktivt diskutera och ta ställning till olika miljöfrågor. Vi vill med det här arbetet skapa fortsatta diskussioner om hållbar utveckling utanför klassrummet. Undervisningen är i linje med läroplanen 1, Mål att sträva mot lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden Vi är medvetna om att ändra levnadssätt över en natt är omöjligt men om vi har lyckats göra eleverna medvetna om hur deras konsumtion påverkar miljön, kanske deras val av produkter blir annorlunda. 1 Lpo 94, kap 2.2

9 Referenser Holm, Fredrik (2005): Miljöboken. Freebook. Öhman, Johan & Östman, Leif (Redaktörer) (2004): Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling

10 Sammanfattning Vårt projektarbete riktar sig till elever i årskurserna 7-9. Arbetet syftar till att inspirera eleverna till ett kritiskt tänkande och att leva mer miljövänligt, men även som ett underlag för lärarna i framtida miljöundervisning. Vi vill visa på vad som kan göras i vardagen för att positivt påverka miljön både lokalt och globalt. Vi försöker komma med praktiska exempel genom att använda oss av den fiktiva personen Ola Svensson. Genom att följa Ola under en dag kan vi synliggöra för eleverna hur vi genom dagliga beslut kan vara med och påverka miljön runtomkring oss. Vi vill att eleverna skall gå ifrån lektion två med en faktabakgrund om de vanligaste förekommande miljömärkena i samhället samt en förståelse om hur de kan ändra sin livsstil till en mer miljövänlig. Vi har valt att lägga upp undervisningen dels med en tvådelad PowerPoint presentation, och dels diskussions tid där eleverna får vara med och framföra deras åsikter. Slutligen en faktamässig del där läraren sammanfattar, och där eleverna uppmuntras till en fortsatt dialog omkring ämnet en hållbar utveckling.