Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Transkript

1 Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel för hållbar utveckling. Ämnesvalet är ekologiskt lantbruk. Vi vill belysa både för och nackdelar med denna djur- och odlingsform, och har därför valt att jämföra ekologiskt lantbruk som uppfyller EU:s och Sveriges kriterier för kravmärkning med konventionellt lantbruk som inte uppfyller dessa kriterier. Vi vill få eleverna att reflektera och ta ställning, men framförallt vill vi förankra ett miljötänkande hos eleverna. För att ta reda på vilka kunskaper barn och ungdomar har i ämnet, valde vi att ta hjälp av en enkät (bilaga 1). Målgruppen för denna enkät är elever på mellan- och högstadienivå. Resultatet av denna undersökning (bilaga 2) har varit vägledande för PP-presentationens utformning. Dock har vi inte valt att anpassa produktionen till någon specifik åldersgrupp utan elevernas förutsättningar och tidigare erfarenheter och kunskaper i ämnet får avgöra ett ev användande av materialet. Våra viktigaste referenser har varit; Miljöförbundet Jordens Vänner, Sveriges Lantbruks Universitet (SLU), Hållbar utveckling i praktiken. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

2 Inledning Vi vill göra ett försök till avspegling utav samhället då det gäller lantbrukssituationen. Det gör vi genom att ta reda på vad krav märkningen innebär och genom att jämföra det ekologiska lantbruket med det konventionella. Är dagens ekologiska lantbruk en länk gentemot en hållbar utveckling? Eller behövs förändringar göras för att det i l ängden ska bli hållbart? Det cirkulerar många definitioner av begreppet ekologisk och vi vill härmed göra vår definition av begreppet, då vi utgår ifrån Kravs kriterier för ett ekologiskt lantbruk. KRAV lantbruk innebär odling och djurhållning där man strävar efter en hög självförsörjningsgrad. Både när det gäller växtnäring och foder utnyttjar man främst lokala - och förnyelsebara resurser. En motivering till ämnesvalet var att vi under diskussion kom fram till att vi egentligen inte visste vad krav innebar utan antagit att det är bra. Det är allmänt vedertaget att kravmärkta varor är bra men man vet inte varför, vilket vår undersökning bekräftar. Vi vill ta reda på hur bra det är att handla kravmärkt, lönar det sig att lägga extra pengar på dessa varor? Bidrar det ekologiska lantbruket i slutändan att en lika stor mängd utsläpp som det konstgödslade och kemikaliebesprutade lantbruket ger bidrar även kravmärkta varor med i slutändan då de måste fraktas längre sträckor? Hur kan vi ta den här frågan till skolan? Vi vill göra den här jämförelsen för att inspirera elever att ta ställning i miljöfrågor och bli engagerade, då det är deras framtid det berör. Det blir också en viktig övning i att kritiskt ifrågasätta sin omgivning, vilket är betydelsefullt då vårt demokratiska samhälle bygger på samhällsindividens rätt att reflektera och uttrycka sin åsikt Den demokratiska samhällsmedborgaren (eleven) har stor möjlighet att påverka i de tre nyckelpunkter som Agenda 21 presenterar för hållbar utveckling. Social, ekonomisk, ekologisk, det är viktigt att detta medvetandegörs hos eleverna så att de själva kan ta ställning i frågorna utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Ekologiskt lantbruk Ide bakgrund Ekologiskt lantbruk bygger på en helhetssyn, som omfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala sidorna av lantbruksproduktionen både i lokalt och globalt perspektiv. I det ekologiska lantbruket betraktas naturen som en helhet med sitt eget värde och människan har ett moraliskt ansvar att driva lantbruket på ett sådant sätt att kulturlandskapet utgör en positiv del av naturen. ( kollegiet för Ekologiskt lantbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitetet, 27 okt 1989.) En definition av ett ekologiskt lantbruk Ekologiskt lantbruk innebär odling och djurhållning där man strävar efter en hög självförsörjningsgrad. Både när det gäller växtnäring och foder utnyttjar man främst lokalaoch förnyelsebara resurser. Lättlöslig handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ersätts av andra åtgärder. Ekologisk produktion har blivit ett medel i arbetet att nå vissa av de nationella miljömålen och ett steg mot en uthållig utveckling av hela jordbrukssektorn. Målsättningen med ekologiskt lantbruk är att: Producera livsmedel av hög kvalitet. Bevara jordens bördighet på lång sikt. Skapa ett kulturlandskap med stor artrikedom och genetisk mångfald. Minimera förbrukningen av icke-förnyelsebara naturresurser.

3 Skapa ett kretslopp där förlusterna av näringsämnena minimeras. Främja en god hälsa hos husdjuren. Ge husdjuren möjlighet tillett naturligt beteende. Lantbrukaren ges en rimlig inkomst. EU: regler och kontroll av ekologiska produkter Det ekologiska lantbruket är resultatet av flera alternativa metoder för jordbruksproduktion som utvecklats sedan början av 1900-talet. Olika skolor och filosofer har gett olika definitioner på ekologiskt lantbruk. För att säkra innebörden av begreppet ekologiskt lantbruk har man inom EU skapat en gemensam lagstiftning. Reglerna utgör endast av minimiregler som skall följas av alla som vill marknadsföra sina produkter som ekologiska. Denna lagstiftning finns i EG:s förordning 2092/91om växtodling tillsammans med EG:s förordning 1804/99 för djurproduktion. EG:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av ekologiska produkter. För att få marknadsföra produkter som ekologiska krävs att produktionen kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan. (Växtodlingsenheten Jordbruksverket 2005 ). I nuläget har vi två sådana organ i Sverige, KRAV och Svenska Demeterförbundet. Båda fungerar som kontrollorgan för ekologiska produkter men Svenska Demeterförbundets regler är på en del områden mer långtgående och omfattar även Biodynamisk odling. (Faktablad on jordbruk från Miljöförbundet Jordens vänner ). Det är viktigt att känna till att ekologiskt produktion, liksom andra produktionsformer, utvecklas ständigt bl.a genom ökad kunskap, utvecklade produktionsmetoder och forskning. Forskningen har här ett ansvar att ge det kunskapsunderlag som behövs för att öppna nya vägar och finna nya lösningar. (Skogs- och jordbrukets forskni ngsråd (SJFR) Miljömyter, för och nackdelar Det finns både för och nackdelar att odla kravmärkt. Det har bland annat visat sig att kravodlade livsmedel har visat sig ha mindre eller inga rester av bekämpningsmedel, det är även lägre nitrathalter i kravodling genom att man inte använder konstgödsel. Man har även funnit att smittorisken från sk. E coli- bakterier och att kravodling har positiva effekter på vattenkvaliteten i de vattendrag som finns i närheten av odlingen (taget ur FAO). En annan fördel är att bönderna generellt får en bättre ekonomi av att omvandla sitt konventionella lantbruk till kravodling, då bönderna får bidrag från både staten och EU. Nackdelen med att bönderna får bidrag till omvandling resulterar ofta till att de blir beroende av bidragen och hamnar i en ond cirkel. En myt som finns inom kravodlat är att kravodlad mat är nyttigare än konventionell. Men enligt Mikaela Lönn på SLU så är inte kravodlad mat mer nyttig än konventionellt odlad mat, det saknas bevis för att det ska finnas några positiva effekter för hälsan. Visserligen så är det mindre gifter i kravodlad mat eftersom användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel är lägre. Men det finns inget annat som tyder på att kravodlas skulle vara nyttigare. En annan myt är att kravodlingar skulle ge mindre skördar än konventionella. Forskning i Sverige har visat att det inte stämmer. I Piteå har man undersökt om kravodlingar är sämre än konventionella. Det visade sig att under de tre-fyra första åren gav kravodlingarna mindre skördar och avkastning från djuren. Men sen skedde något, kravodlingarna gav lika stora eller större skördar än de konventionella odlingarna. Det visade sig att micro organismerna i jorden

4 behövde några år på sig att återanpassa sig till ett kravanpassat jordbruk. (Forskning pågår 2000, Camilla Nilsson) Vårt didaktiska val Utbildning för hållbar utveckling kan inte sägas bestå av några bestämda undervisningsformer. Beroende på vilket innehåll som behandlas, vilka erfarenheter de studerande har o.s.v. måste skilda former väljas. Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Lpo 94). Centralt i undervisningsformen är dock att man väljer en metod som övergripande kan relateras till målet. Målet med vårt projektarbete är att få eleverna att reflektera och ta ställning, men framför allt vill vi förankra ett miljötänkande. I Lpo 94 står det att Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Förutom att eleven måste ha målet med undervisningen klart för sig, bör också undervisningens form hanteras utifrån att lärandet sker i mötet mellan eleven och utbildningens innehåll. Eleven blir på det sättet en aktiv medskapare i utbildningen och det är viktigt att den lärande själv får skapa en relation till undervisningens innehåll. (Hållbar utveckling i praktiken, Myndigheten för skolutveckling Lieber). Den mat som vi äter är både en central angelägenhet och någonting som angår oss alla. Vår PP-presentation har vi valt att göra i form av en informativ och normerande produktion om ekologiskt lantbruk i en hållbar utveckling. Vi vill belyser både för och nackdelar med denna djur- och odlingsform, och har därför valt att jämföra ekologiskt lantbruk som uppfyller EU:s och Sveriges kriterier för kravmärkning med annat lantbruk som inte uppfyller dessa kriterier. Det är bra för elevens lärande om den får möta flera källor för kunskap inom samma område. (Hållbar utveckling i praktiken). Detta tror vi kommer att uppmuntra till kritisk granskning. Produktionen skall kunna ingå i miljöundervisning som en del i ett större projekt och är inte avsedd att användas som enskilt material. Vi tror att dess innehåll för en större genomslagskraft om eleven får möjlighet att sätta in informationen i ett större sammanhang. Vi har valt att inte rikta oss till någon speciell målgrupp, utan sammanhanget, d.v.s. elevernas förutsättningar och tidigare erfarenheter och kunskaper får avgöra. Visserligen lägger man redan i förskolan stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor och förskolans verksamhet skall dessutom präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro. (Lpfö 98). Men trots detta tror vi inte att vår PP-presentation lämpar sig för de allra minsta barnen De kommer sannolikt att ha svår att förstå begrepp som te.x ekologisk, lagstiftning, EU osv.

5 Hållbar utveckling 1. Känner du igen detta märke? ( Ringa in ditt svar. ) QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Ja Nej 2. Vad tror du ovanstående märke står för? ( Beskriv med egna ord. ) 3. Känner du till vad begreppet ekologisk betyder? ( Ringa in ditt svar ) Ja Nej 4. Om du svarade ja på fråga 3. Beskriv med egna ord vad ovanstående begrepp betyder. 5. Hur viktigt anser du att det är med miljöfrågor? ( Ringa in ditt svar ) Inte alls viktigt Ganska viktigt mycket viktigt

6 Sammanställning av enkätundersökningen. Antal deltagande: 36 På fråga 1 svarade 61% JA, resten kände inte igen symbolen. Då nästa fråga gav i uppdrag att beskriva vad de tror att märket stod för kunde ingen ge en exakt beskrivning av Krav symbolens betydelse. 4 personer valde att inte svara alls. Här följer några exempel på beskrivningar gavs; - Det är nyttig mat - Det är grönsaker - Mat som smakar gott - Importerade varor - Krav på att varorna innehåller vitaminer. Fråga 3 svarade 36% JA på, alla deltog på den frågan. På fråga 4 valde endast 13 personer att svara och av dessa 13 hade 3 en någorlunda korrekt beskrivning. Den avslutande frågan (fråga 5) så svarade 5,5% att det inte alls var viktigt. 16,5 % att det var ganska viktigt. 78% tyckte att det var mycket viktigt. Det kan vara vanskligt att basera en undersökning på ett så litet antal som trettiosex st. Dessutom gjordes undersökningen i ett område som har en högre frekvens av sociala problem än genomsnittet i landet. Utbudet i livsmedelshandeln i det valda området domineras av lågpriskedjor. Dessa kedjor brukar generellt ha ett mindre utbud av kravmärkta produkter. Med vissa undantag håller dessa produkter ett högre pris än motsvarande varor utan kravmärkning.( se prisgämförelse bilaga 2). Dock motsvarade enkätsvaren våra förväntningar om den allmänna kunskapen om KRAV-märkning och ekologisk odling. Kravmärkt vs. Konventionell Produkt Kravmärkt Konventionellt Nötfärs 10% 74.75/ kg 59.90/kg Entrecote /kg /kg God Morgon juice Yoggi Smör 250g Ägg 6 pack Filmjölk Mellanmjölk Krossade tomater Ketchup 1kg Vetemjöl Ris Kaffe Gurka 1kg Paprika 2pack Paprika 3pack Vitkål Morrötter Potatis