Mat och rättvisa. inledning på ett tema om hållbar utveckling

Transkript

1 Projektarbete Göteborgs Universitet Seminariegrupp: B5 Basgrupp: 4 Mat och rättvisa inledning på ett tema om hållbar utveckling Azadeh Gohari Daniela Cicek Frida Angervall Sandra Ozols Kasper Skarrie

2 Sammanfattning: Mat och rättvisa - inledning på ett tema om hållbar utveckling B5: 4 Azadeh Gohari Daniela Cicek Frida Angervall Sandra Ozols Kasper Skarrie L K, Å Transport Rättvisa Apelsin Vi har valt att göra vår projektrapport och vårt bildspel på ämnet mat och rättvisa. Temaarbetet är tänkt att vara tvärvetenskapligt och ska pågå under flera lektioner med fokus på hållbar utveckling. Vår målgrupp är en 2:a klass och vi gick in i arbetet utan att riktigt veta vad vi kunde förvänta oss. Vi hoppades dock att eleverna skulle få upp ett intresse, bli medvetna och få ökade kunskaper i ämnet. I bildspelet har vi velat visa relationen mellan mat och rättvisa genom att följa Apelsinen Arnes resa från plantagen i Brasilien till fruktavdelningen på Hemköp. Bildspelet fungerar alltså som en startnyckel på temat och vi har försökt beröra så många olika perspektiv av ämnet som möjligt. I presentationen får eleverna lära sig flera olika länder med tillhörande flaggor, genom att följa Apelsinen Arne. Vi har även försökt lägga lite fokus på olika transportmedel och deras respektive påverkan på miljön. Under den inledande lektionen, vilken vi valt att presentera i projektrapporten, har eleverna i två grupper fått lära sig om transport av frukt, med fokus på hur rättvisa och globalisering hör ihop. Vi tänker oss att man under hela temat ska få chansen att lära sig om mat och rättvisa med hjälp av konkreta arbetsmetoder, då vi anser att eleverna lär sig bäst om de själva får ta till sig kunskapen. Inledning: Uppgiften består i att i en rapport formulera ett undervisningsförslag på hur man kan inleda och fortsätta ett tema om Hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med matkonsumtionen och dess orättvisa konsekvenser i världen, med visst fokus på globalisering och transport. Målgruppen för arbetet är en 2:a klass och syftet med lektionen och temat är att väcka intresse för och uppmärksamma problemen med att mat kommer från olika delar av världen. Anledningen till att vi valt just detta ämne är bl a då det i styrdokumenten står att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (Lpo 94:3) Arbetet kommer vara indelat i tre delar, där vi först presenterar bakgrundsfakta för att få insikt i ämnet, med fokus på varför vi valt just detta. Vidare kommer upplägget på den inledande lektionen presenteras och slutligen ska en diskussion föras kring hur man kan fortsätta temat. Under denna sista punkt kommer vi kritiskt granska vårt agerande under lektionen, för att se om vi i vår lärarroll var fördömande och moraliserande. Denna struktur har vi valt för att förstå hur man på bästa sätt ska undervisa i ämnet Hållbar utveckling. Bakgrundsmaterial med fakta om innehållet: Globalisering är ett begrepp som visar på den förändring som världen genomgått under de sista decennierna, där världens länder blivit närmare förenade gällandes ekonomi och kommunikation. (Andersson & Jagers, 2008:10 11) Med den ökande befolkningen i världen är den ökade globaliseringen en förutsättning för att alla ska få mat. Den rika delen av världen har i o m detta fått möjlighet att efter behag ändra sina matvanor,

3 såsom att få tillgång till frukt från andra delar av världen oavsett årstid. (Olofsdotter, 2008:120) Globaliseringen har gjort att handeln ökat mer än produktionen och konsekvensen av detta blir ett beroendesamhälle, alltså inte bara gällandes andra länders råvaror, utan även deras arbetskraft. (Andersson & Jagers, 2008:11) Vad har då den ökande globaliseringen med relationen mellan mat och rättvisa? Det är nämligen så att den rika delen av världen tjänar mest på globaliseringen och en förutsättning för ökat välstånd är att arbetsförhållandena i världen förblir ojämlika. Det finns alltså en poäng för de som leder marknaden att den orättvisa fördelningen fortsätter, då det måste finnas de som arbetar för mycket mindre betalt än vad någon i den rika delen skulle kunna tänka sig att göra. (Andersson, 2008:28 34) Det är den orättvisa mathandeln i världen som inspirerat oss att välja detta fokus på den inledande lektionen på temat Hållbar utveckling. För att förstå vårt syfte är det på sin plats att nämna att det finns många krafter som vill ändra på denna världsordning. Ett sådant exempel är organisationen Fairtrade, som bidrar till bättre arbets och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. (Fairtrade, 2008) Organisationer som denna gör ett viktigt arbete, men arbetar i motvind, då den ökande globaliseringen tvingar ned priset på produkter i de fattiga länderna. Detta tillsammans med att de rika ländernas skatter sänks, för att investeringen ska ske just där, får konsekvensen att arbetarnas arbetsvillkor försämras. (Andersson, 2008:27) Globaliseringen har förstås inte bara nackdelar för befolkningen i de fattiga länderna utan skapar även tillfälle för dessa länder att exportera sina råvaror och på det sättet förändra sin situation. Detta för oss in på hur globaliseringsförändringen bidrar till världens transportökning. Ett tecken på detta är att världen betalade 173 % mer för transport 2001 än år (Andersson & Jagers, 2008:11) Transport är förutsättningen för att vi i den rika världen kan upprätthålla vår matkonsumtion, men man får inte glömma att det är just här som problematiken gällandes miljö och rättviseperspektiv i den hållbara utvecklingen finns. Förslag på upplägg av undervisning med erfarenheter från VFU:n: Vi var på en av våra VFU skolor där vi höll en lektion på temat hållbar utveckling, om mat och rättvisa. Det bakomliggande syftet med vår lektion var förstås att testa ifall vårt lektionsupplägg skulle kunna fungera som en inledning på ett tema. Vi gick in i arbetet utan att riktigt veta vad vi kunde förvänta oss, men vi hoppades att eleverna skulle få upp ett intresse, bli medvetna och få ökade kunskaper i ämnet. Vi valde att arbeta tvärvetenskapligt där ämnena geografi, samhällskunskap och naturkunskap berörs även om dessa ämnen inte är separerade för denna målgrupp. Utgångspunkten var att eleverna lär sig bäst om lektionen innehöll flera olika konkreta moment i kombination med deras egen reflektion. Vi började med att presentera lektionsupplägget i helklass och därefter delade vi upp klassen i två grupper. Station 1: Här fick eleverna försöka lista ut varifrån vi importerar vilka frukter. Först fick de para ihop flaggor med länder och sedan försöka sätta en fysik flagga i rätt frukt. Genom denna övning ville vi framför allt uppmärksamma eleverna på att vi faktiskt importerar frukt, att allting alltså inte odlas i Sverige. I ett större perspektiv ville vi även få eleverna att förstå vilka andra länder som finns. Detta visade vi genom att peka på en karta vart de olika länderna låg, för att belysa avståndet mellan import och exportländerna och att de utsläpp som följer av transporterna däremellan får konsekvenser för miljön. Innan

4 själva övningen lät vi alla elever komma till tals i ämnet, för att förstå deras förkunskaper. I slutet förde vi en diskussion med eleverna för att se hur mycket de lärt sig. Station 2: Här hade vi en stafett där vi delade in gruppen i två lag. Det ena laget bestod av sju personer, medan det andra laget bara var fyra stycken, detta med syftet att få känna på orättvisa. Grupperna skulle symbolisera arbetare på två olika apelsinplantage i Brasilien och hur förutsättningarna kan variera för frukttransport. Orättvisan bestod inte bara i att de var färre som plockade apelsinerna, utan även att de tvingades använda andra transportmedel. Laget med flest personer fick spinga med armarna utåt som ett flygplan, medan det andra laget fick åla på marken föreställande en båt. På det sättet fick de en längre transportsträcka, innan de i slutänden hamnade i en kundkorg inne på Hemköp. Resultatet blev, inte helt oväntat, att laget som var sju personer var klara snabbast. Efteråt hade vi även på denna station en diskussion för att se om vårt mål hade uppnåtts. Syftet var alltså att eleverna skulle uppmärksamma orättvisor i världen, främst med fokus på de taskiga arbetsvillkoren. I diskussionen kom eleverna fram till att laget med färre personer fick kämpa extra mycket eftersom de inte hade samma arbetsvillkor som det andra laget. Vi pratade framförallt om att alla inte har det lika bra och inte tjänar lika mycket pengar, men diskuterade även under denna station konsekvenserna med ökad transport. Vi konstaterade att vissa transportmedel var mer miljövänliga än andra och att olika frukter importeras olika långt ifrån. Diskussion om ämnesinnehåll och didaktik, samt relaterade slutsatser: Den lektion vi höll var som sagt en inledning på ett temaarbete om hållbar utveckling. Därför måste man ställa sig frågan om hur man skulle kunna fortsätta detta tema efter denna inledande lektion? I vilka ämnen skulle man kunna fortsätta detta och på vilka olika sätt? Som vi ser det fungerar ämnet bäst i ett temaarbete, där flera lektioner avsätts för ett tvärvetenskapligt arbete. Två andra alternativ finns dock ifall man anser att man inte vill arbeta med ett fullskaligt tema. Det ena är att man efter denna inledande lektion bara i fortsättningen nämner det i den vanliga lektionsplaneringen och det andra alternativet är att man fortsätter att prata om ämnet under olika ämneslektioner var för sig. Vi anser dock alltså att ämnet lämpar sig bäst i ett tema och därför kommer vi i det som följer ge exempel på vilka lektionsmoment man skulle kunna använda sig av i temat. För att behålla fokus på det valda ämnet, anser vi att det nästföljande momentet bör handla om rättvisa och de två därefter om mat. Nästa moment skulle därför kunna vara att brevväxla med barn i andra länder. (WWF, 2008:53) Detta ger en ökad förståelse för att det finns människor i andra länder med andra förutsättningar. Anledningen till att vi valde just barn, var för att det är enkelt för eleverna att relatera till. Den andra efterföljande lektionen skulle kunna vara att man har en matlagningsdag där man får prova på att laga mat från olika länder. Detta ökar förståelsen för att mat är något typiskt för varje land. Den avslutande lektionen kan t ex vara att eleverna får i uppgift att titta på vilka olika länder skolmaten kommer ifrån. (WWF, 2008:34) På detta sätt får vi in ovan nämnda ämnen samhällskunskap, naturkunskap och geografi, men även ämnen såsom hemkunskap, mattematik och svenska.

5 För att förstå hur man bör ha en inledande lektion i ett tema måste vi utvärdera det vi själva gjorde. Det som visade sig tydligast var elevernas redan existerande intresse för ämnet och hur medvetna de redan var om relationen mellan mat och rättvisa. Det finns förstås en del saker vi kunde ha gjort annorlunda. Ett sådant exempel har vi av erfarenheten från VFU:n lärt oss och det är vikten av att ta så enkla och tydliga konkreta exempel som möjligt, gällandes val av frukter och länder. Detta var en god lärdom som vi kan ta med oss till vidare studier, då den hjälper oss att förstå att det är svårt att vara lärare för en klass, när man inte känner eleverna så väl. Ser man mer övergripande på situationen kan man fråga sig hur denna lektion fungerar som en inledning på ett tema. Är denna lektion mer en temafortsättning kanske? Vi anser dock att det var en bra inledning, framförallt då den tar upp samtliga infallsvinklar på mat och rättvisa, alltså även relationen mellan globalisering och transport. Då rätten till mat inte är någon vardagslyx, utan ett behov, leder denna utveckling till ett beroendesamhälle. Vem kan egentligen bestämma att man ska värna om miljön, när detta får som följd att fiskaren i Nicaragua inte bli mätt? (Knutsson, 2008:116) Det kan vara på sin plats att reflektera kring hur vårt lektionsupplägg finns förankrat i litteraturen. Står det någonstans i kurslitteraturen hur man kan ha en inledning på ett tema eller hur man kan ha en lektion om mat och rättvisa? Litteraturen under denna kurs har inte haft fokus att ge tydliga instruktioner för hur man ska hålla i lektioner, men vi tycker ändå att vi funnit stöd för vårt upplägg. Detta framförallt då S. Jagers (2008:136) i litteraturen skriver att inlärning i grund och botten måste komma från eleven själv. Med denna utgångspunkt bör man alltså, när man har en inledande lektion på ett tema, låta eleverna vara drivande i det som sker, t ex genom att arbeta praktiskt. Dessutom står det i litteraturen mycket om hur viktigt och svårhanterligt begreppet rättvisa är när man talar om hållbar utveckling. Vad menar man egentligen med att göra en rättvis fördelning av jordens resurser, ska detta ske efter behov eller efter vad den med mest makt tycker? (Jagers, 2008: ) Dessutom bör man än en gång förtydliga hur vår lektion är förankrad i styrdokumenten. Här står det t ex som ett mål att skolan skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lpo 94:9) Slutligen är det viktigt att fundera kring hur vi betedde oss i vår lärarroll i relation till eleverna. Som lärare har man en väldig makt och man får varken vara fördömande eller moraliserande. Förmodligen borde vi varit ännu lite mer förberedda vilket skulle gjort att vi haft bättre svar på de enkla frågorna. Oftast är det i dessa gropar man kan falla och bli moraliserande eller svara genom att bara säga så är det. I övrigt anser vi att vi skötte detta bra, framförallt genom att vi tog tid på oss att lyssna på vad eleverna hade att säga, då vi lät eleverna vara drivande i både diskussionen före och efter övningen. Dock är vi som sagt medvetna om att vi hela tiden kan förbättra oss och det är därför arbeten som detta hjälper oss mot den framtida lärarrollen.

6 Referenser: Andersson, E. & Jagers, S. (2008). Sambanden mellan globalisering och hållbar utveckling (s. 9 23). I E. Andersson S. Jagers (Red.), Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetet Andersson, E. (2008). Globalisering ekonomiska, politiska och sociokulturella dimensioner (s ). I E. Andersson & S. Jagers (Red.), Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetet Fairtrade rättvisemärkt (2008). Vad är rättvis handel? Hämtat från Jagers, S. (2008). Hållbar utveckling en utmanande idé ( ). I E. Andersson & S. Jagers (Red.), Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetet Olofsdotter, A. (2008). Lösningar för ett framtida hållbart samhälle (s ). I K. Sundbaum (Red.), Utmaningen forskare om en hållbar mänsklighet. Stockholm: Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Hämtat från Världsnaturfonden WWF (2008). Fotavtryck på hållbar väg. Hämtat från