LAU170, Allmänt utbildningsområde 1, Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 högskolepoäng

Transkript

1 = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 08 LAU170, Allmänt utbildningsområde 1, Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 högskolepoäng General Education Field 1, The Conditions of Knowledge and Sustainable Development, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle Kommentardel till LAU Förklaring av centrala begrepp Kunskap Själva syftet med delkurs 1 är att problematisera kunskapsbegreppet och frågor om villkoren för kunskapsbildning i skolan och samhället i stort. Här ingår dels en orientering kring hur kunskapsbegreppet och synen på vad kunskap är har utvecklats i historiskt perspektiv, dels diskussioner utifrån litteratur, styrdokument och de studerandes egna erfarenheter om frågor som rör kunskapens natur, olika former och indelningar av kunskap och vilka konsekvenser skiftande svar på dessa frågor kan få och har fått genom historien. Hållbar utveckling Man kan belysa hållbar utveckling från flera olika perspektiv och det finns många definitioner av begreppet som sådant. En webbsökning resulterar i ett hundratal mer eller mindre olika definitioner. Kursen utgår från Brundlandkommissionens definition: Ett hållbart samhälle förutsätter en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Ett hållbart samhälle inbegriper alltså alla tre aspekterna. Sidan N av V Uppdaterad

2 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Professionsperspektiv Professionsperspektiven samhälls, inomvetenskapliga, individ och grupperspektiven framgår av kursplanen. Genus och värdegrundsperspektiv I delkursen Kunskapens villkor utgör frågor om kunskap och makt ett centralt tema, vilket bl a belyses utifrån genusperspektiv men också naturligt innebär en koppling till (andra) värdegrundsfrågor. Genusperspektivet belyses i olika aktörers kunskapsteoretiska föreställningar och tolkningar av olika kunskapsbegrepp. Både begreppet hållbar utveckling och dess olika tolkningar innehåller många olika genus och värdegrundsperspektiv som påverkas av både kön och samhällets och individens värdegrunder. B. INTEGRATION Den innehållsliga integrationen framgår av kursplanens skrivningar om hur de olika momentens innehåll relateras till varandra.. Den vetenskapliga kunskapen som bearbetar på HFU:n kopplas till konkreta erfarenheter under VFU:n och det kunskapsteoretiska första momentet i kursen utgör en väsentlig grund för att förstå integrationen av kunskaps och hållbarhetsperspektiv på skolans arbete. Integrationen mellan HFU och VFU liksom examinationen av de olika momenten framgår av kursplanen och punkten Övrigt nedan. C. PROGRESSION Efter LAU110 som lyfter fram den lärandes perspektiv och betonar den individuella sidan av kunskapsprocessen skiftar LAU170 fokus till ett samhällsperspektiv på kunskapsprocessen och på konsekvenserna av denna i form av frågan om hållbar utveckling. Genom den grundläggande träningen i muntlig och skriftlig argumentation och ett vetenskapligt förhållningssätt blir LAU170 också en naturlig utgångspunkt för studenternas fortsatta utbildning både i inriktningarna och särskilt LAU260, som innebär en fördjupning i vetenskapligt förhållningssätt, teorier och metoder vilken i sin tur förbereder för examensarbetet. Genom att både kunskapen i sig analyseras och att konsekvenserna av olika kunskapsformer problematiseras blir första AUO terminen som Sidan O av V Uppdaterad

3 helhet en progression från individ till samhällsperspektiv vilken lägger en god grund för fortsatta studier. Hållbar utveckling är inte bara ett innehåll som alla studenter skall ta del av utan också en del av den komplexitet som läraryrket innebär. Kursen ger innehållet och grunderna för tolkning och analys av denna komplexitet som följer studenterna genom hela deras utbildning och senare inom utövandet av deras profession. D. ÖVRIGT Kunskapens villkor Syfte och uppläggning Kunskapens villkor utgör första delkursen i LAU170. Syftet med denna delkurs är att ge de studerande en idéhistorisk översikt om kunskapsbegreppet och insikter i hur kunskap i olika ämnen kan utvecklas, vilket skall ge en grund för att välja arbetssätt och organisera arbetet i den pedagogiska verksamheten. Målsättningen är att delkursen genom sitt innehåll och sin uppläggning skall problematisera innebörden av begreppet kunskap och belysa de olika former av vetenskaplig kunskap som finns samt hur dessa påverkar lärarprofessionen. Delkursen består av en vecka verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och drygt tre veckor högskoleförlagd utbildning (HFU), där kurslitteratur, storföreläsningar och workshops bearbetas vid seminarier i de grupper som bildats under föregående kurs, LAU110. VFU:n genomförs i en sammanhållen period om två veckor och beskrivs utförligare nedan. Kurslitteratur Följande kursböcker används under Kunskapens villkor Anderberg, Thomas (2005), Konsten att Argumentera. Nora, Bokförlaget Nya Doxa. 90 s. Liedman, Sven Eric (2002): Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier. 410 s. von Wright, Georg Henrik (2005): Vetenskapen och förnuftet. Stockholm: Bonnier. 153 s. Till detta kommer utdelat kompendiematerial. Hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling vad innebär det? En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov men utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. Ett hållbart samhälle bygger på ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet Sidan P av V Uppdaterad

4 För att uppnå en hållbar utveckling krävs en grundläggande kunskap, kompetens och färdighet inom alla områden och av alla människor. Utbildning för en hållbar utveckling måste därför finnas på alla nivåer i skolan och integreras i alla ämnen liksom även utvecklas som ett eget perspektiv. För detta behövs kompetens hos lärarna i dessa frågor och en utveckling av undervisningsmetoder, som skall bygga på tidigare erfarenheter inom miljöundervisningen. Ovanstående är hämtat från nationella och internationella deklarationer och överenskommelser inom området Hållbar utveckling På vilket sätt är Lärande för hållbar utveckling kopplat till lärarutbildningen? Skolans viktigaste styrdokument läroplanerna beskriver och ger bakgrunden till hur lärare bör arbeta med och för ett hållbart samhälle i skolan. Det finns också mycket inspirerande att läsa om hållbar utveckling på Myndighetens för Skolutveckling hemsida: HUwww.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/index.shtmlUH I t ex läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, står det bl a att läsa: I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. I LAU170 kopplar vi lärande för hållbar utveckling till kursen genom föreläsningar, seminarier, ett projektarbete och den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett hållbart samhälle bygger på att läraren har ett kritiskt och reflekterande arbetssätt. Kursen stödjer detta arbetssätt genom att ge olika synvinklar på ämnet i föreläsningarna och genom uppföljning av frågor från föreläsningar, kurslitteratur och projekt. Projektarbetet Vår undervisningsidé Syftet med projektarbetet Vår undervisningsidé är att (genom ett grupparbete) utforma ett undervisningsinslag på temat lärande för Hållbar utveckling. Projektarbetet skall behandla en miljöfråga ur ett didaktiskt perspektiv. Målgruppen är elever i skolan och väljs av gruppen i samråd med seminarieledaren. Resultatet skall dels bli ett bildspel och dels en projektrapport. Sidan Q av V Uppdaterad

5 Kurslitteraturen Följande kursböcker används under Hållbar utveckling Andersson, Erik, Jagers, Sverker C. red. Global hållbar utveckling, Stockholm, Folkuniversitetet, 147 s. Sundbaum, Kristina, Red. Utmaningen forskare om en hållbar mänsklighet, Stockholm, Vetenskapsrådet, 213 s. samt Utbildningsmaterial från Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals slott, Solna. Välj en av de två böckerna nedan: Energi på hållbar väg, 65s. Målgrupp lärare och elever i grundskolan och gymnasiet. eller Fotavtryck på hållbar väg, 60 s. Målgrupp: lärare i grundskolans senare skolår. Till detta kommer utdelat kompendiematerial. Global hållbar utveckling är en antologi skriven av forskare med anknytning till Göteborgs Universitet. Boken behandlar hållbar utveckling från olika infallsvinklar huvudsakligen i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Kunskap och utbildning lyfts fram som viktiga i ett demokratiskt samhälle. Boken är utgiven av Folkuniversitetet. Utmaningen forskare om en hållbar mänsklighet är en intervjubok där många forskare får komma till tals och ge sin bild av lösningar för en hållbar framtid. Utgångspunkten är att vi står inför en utmaning att utveckla vårt samhälle i samspel med ekosystemen. Men hur förvaltar vi våra ekosystem på ett smart sätt? Boken ger många svar baserat på olika vetenskapsområden. Utbildningsmaterial från WWF, är tänkt att användas som avstamp för lärande för Hållbar Utveckling, både under VFU perioden och som inspirationsmaterial för projektarbetet. Böckerna innehåller både faktakunskaper om hållbar utveckling och förslag till praktisk lektionsplanering. Vi har i kursen valt att arbeta med två alternativa böcker vilka vänder sig till lite olika målgrupper i skolan, där studenten själv kan välja. Energi på hållbar väg vänder sig framförallt till lärare och elever i grundskolans senare skolår och gymnasiet medan Fotavtryck på hållbar väg vänder sig till elever i grundskolans senare skolår. Böckerna kan laddas ner från HUhttp:// HUhttp:// Förutom den obligatoriska litteraturen finns många fler värdefulla böcker som refe Sidan R av V Uppdaterad

6 renslitteratur, vars innehåll kan lyftas fram vid seminarier. Konferensen En konferens avslutar kursen. Till konferensen inbjuds alla handledare, VFU ledare och VFU skolornas lärarutbildare. På konferensen är studenterna i centrum. VFU verksamhetsförlagd utbildning VFU perioden (ca två veckor) är knuten till högskoleförlagda momenten. VFUperioden är inte bara en praktikperiod på en skola det är också en del av utbildningen. Syftet med VFU veckan som är kopplad till Kunskapens villkor är att studenten deltar i verksamheten, observerar och reflekterar över de skolsituationer studenten möter utifrån kursens teman. Några av de viktigaste av dessa teman kan sammanfattas i följande relationer, vilka alla behandlas i kurslitteraturen: kunskap och information, bildning och utbildning, praktisk och teoretisk kunskap, kunskap och makt. Under VFU:n funderar studenten över hur dessa relationer kommer till uttryck i de skolsituationer studenten möter. Vilka föreställningar, värderingar och beteenden finns? Observationerna kan göras i undervisningssituationer, i personalrum eller i elevers diskussioner med varandra, eller gärna i flera av dessa. Reflektionerna skall kort redovisas skriftligt till seminarieledaren för delkurs 2 tillsammans med en kort sammanfattning/reflektion över VFU:n om Hållbar Utveckling. Projektarbetet är en länk mellan studenternas VFU erfarenheter och de övriga inslagen på momentet Hållbar utveckling. Under den andra VFU veckan finns möjlighet att, i samråd med den lokala lärarutbildaren på skolan, välja om projektuppgiften helt skall genomföras på respektive VFU område eller delvis någon annanstans. Detta kan vara i form av studiebesök i olika miljöer där det uthålliga samhället eller dess motsats studeras, för att utgöra en grund för undervisning i en elevgrupp. Det finns gott om kunskap om ett hållbart samhälle på många olika håll: Regionens reningsverk, återvinningsanläggningar, Ekocentrum, Universeum, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet m fl. Listan kan göras betydligt längre. Maximalt får två av VFU dagarna ägnas åt gruppsamarbete eller annan verksamhet utanför VFU platsen. Sidan S av V Uppdaterad

7 Bilaga 1: Projektarbetet Vår undervisningsidé för en hållbar utveckling Projektarbetet är en integrerad del av delkursen Hållbar utveckling. Projektarbetet skall behandla en miljöfråga i ett didaktiskt perspektiv. Båda aspekterna måste vara med, både ämne och didaktik. Projektarbetet bygger på gruppens förslag om en undervisningsidé på temat ʺFör (och om) en hållbar utveckling i en skola eller klass. Använd gärna insikterna om samhällets kunskapsutveckling från delkurs1 och gruppens övriga samlade kompetens och erfarenhet! Uppgiften består i att i en rapport formulera och beskriva ett förslag på ett undervisningsinslag på temat Hållbar utveckling anpassat för en specificerad målgrupp elever och i denna rapport beskriva mål, arbetsformer, samverkansformer, utvärdering. Undervisningsidén skall också beskrivas för målgruppen (eleverna) i form av ett bildspel. Målgrupper för projektarbetet Målgruppen för projektrapporten är övriga seminarieledare, kursdeltagare, lärarkolleger på VFU skolan, föräldrar m fl. Bildspelet skall vända sig till den valda målgruppen av elever. Denna målgrupp väljer gruppen i samråd med seminarieledaren. Projektet skall resultera i Projektet skall som slutprodukt ge: En presentation i form av ett bildspel, vilket visas på det avslutande seminariet med möjlighet att även få presentera ett bildspel från varje seminariegrupp på den terminsavslutande konferensen. Senare publiceras alla på webben och en CD skiva. CD skivan distribueras till samtliga kursdeltagare. En projektrapport i två versioner. Projektrapporten är den skriftliga delen av projektarbetet. För att studenterna skall ha möjlighet att visa att man nått insikt i projektarbetet krävs minst 3 sidor text (+ sidor för bilder/grafik om så behövs). För att handledaren (seminarieledaren) skall hinna läsa rapporterna skall de inte överstiga 5 sidor text. Projektrapporten skall också sammanfattas för att publiceras som förklarande bilaga till bildspelet. Se nedan! Till denna grupprapport skall bifogas en individuell redogörelse för hur man via sin VFU period bidragit till slutarbetet. (Se även under VFU). Max 1 sida/student. Dessa rapporter skall levereras som en separat Word fil till seminarieledaren. (Denna VFU rapport publiceras förstås inte). Projektrapporten Sidan T av V Uppdaterad

8 Projektrapporten skall innehålla en sammanfattning (se nedan) en inledning med motiveringen till projektet, bakgrundsmaterial med fakta om den valda miljöfrågan (ämnesområdet), resultat och diskussion där gruppens olika VFU erfarenheter och undervisningsidén platsar. I slutsatserna skall ingå både ämnesrelaterade och didaktiska slutsatser. Referenser och eventuella litteraturhänvisningar skall förstås också finnas med. Projektarbetets väsentligaste del utgörs av innehållet den pedagogiska idén, den vetenskapliga relevansen och hur idén presenteras i projektrapporten och på projektseminariet (seminarium D). Utformningen av bildspelet är naturligtvis också viktig, men studenterna skall börja med att definiera vad som skall berättas och presenteras innan arbetet med bildspelet påbörjas. Projektrapporten inleds med en sammanfattning på max 2000 tecken (inkl blanksteg). Sammanfattningen beskriver i korthet syftet med gruppens projektarbete (vad man vill uppnå i skolan med den tänkta undervisningsidén) och vald målgrupp. Bildspelet en startnyckel för ett hållbart samhälle Bildspelet utgörs av text, bilder, grafik och (frivilligt) ljudinslag och skall kunna fungera som introduktion till eleverna inför ett kommande undervisningsmoment på temat om och för ett hållbart samhälle. Bildspelet syftar till att introducera undervisningsinslaget för den valda målgruppen elever i skolan. Bildspelet bör inte vara en illustrerad och (eventuellt) ljudsatt version av själva projektrapporten, vilken har ett annat syfte. Hur mycket text, hur många bilder, ljud och musikinslag mm som bildspelet skall rymma, avgör gruppen i samråd med handledaren. Det brukar bli ganska olika i grupperna, vilket är helt OK. Det finns tyvärr inte plats för videoinslag i bildspelen. Maximalt antal sidor i bildspelet är 10. Maximal speltid är 4 minuter. Det är inget krav på att tal, ljudeffekter och musik skall finnas med. Om bildspelet vänder sig till förskolebarn eller andra elevkategorier, som inte har någon eller bara begränsad läsförmåga, bör det finns med förklarande tal. Presentationen bör göras i PowerPoint. OpenOffice paketets presentationsprogram kan också användas. Kursledningen har låtit ta fram en instruktionsfilm, som berättar hur man enkelt kan producera ett bildspel m h a PowerPoint: HUwww.multimedia.skolutveckling.se/kanal/lau160U Bildspelet på CD och webben Fr o m VT 2005 läggs alla bildspelen på webben och på en CD inklusive sammanfatt Sidan U av V Uppdaterad

9 ningen av respektive projektarbete. Denna CD skickas ut till alla kursdeltagare, handledare, VFU ledare m fl en tid efter konferensen. Webbversionen är identisk med CDskivan. Från VT2008 läggs projekten enbart ut på webben. Bildspelen från tidigare terminer finns här: www2.dpes.gu.se/education/lau160 Sidan V av V Uppdaterad