Viskningar och rop om samband mellan klass och politik
|
|
- Daniel Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Viskningar och rop om samband mellan klass och politik Viskningar och rop om samband mellan klass och politik Maria Oskarson D emokrati bygger på allas lika möjligheter att delta. Om de som är engagerade på ett systematiskt sätt skiljer sig från dem som inte är det i termer av intressen, engagemang, åsikter och preferenser får demokratin en obalans. Även om de formella möjligheterna att delta är jämlika, tyder systematiska skillnader mellan olika grupper på att någonting gör att de reella möjligheterna att delta inte är jämlika. Representativiteten i demokratin riskerar bli skev om vissa grupper dominerar över andra i opinionsbildningen och bland de politiskt aktiva (Verba et al. 1995; Esaiasson and Westholm 2006). I USA tillsatte det statsvetenskapliga förbundet år 2002 en Task Force med uppgift att kartlägga ojämlikhet i den amerikanska demokratin. Gruppen bestod av många av de ledande forskarna i USA och världen, och arbetet resulterade i flera rapporter där huvudslutsatserna var att den ekonomiska och sociala ojämlikheten ökat, att denna ojämlikhet också återspeglades i politiskt engagemang och deltagande och att detta lett till att amerikansk politik i allt högre utsträckning kommit att präglas av de mer välbesuttnas intressen, vilket i sin tur fördjupat ojämlikheten (APSA 2004). Rapporterna har fått stor uppmärksamhet, och en rad böcker och vetenskapliga artiklar har publicerats i dess efterföljd (Bartels 2008). Från en svensk horisont är vi knappast förvånade över denna bild av USA. Att USA är ojämlikt på ett helt annat sätt än Sverige framhålls ofta. Sverige brukar ibland framhävas som en av världens mest jämlika demokratier. Den omfattande svenska välfärdsstaten tillsammans med flerpartisystem och starka fackliga organisationer har i flera sammanhang framförts som förklaring till att klasskillnaderna i politiskt deltagande är mer begränsade i Sverige jämfört med de flesta andra länder (Goul Andersen and Hoff 2001; Adman 2004). Samtidigt är skillnaderna mellan personer i olika socioekonomisk position när det gäller politiska åsikter och partival jämförelsevis stora i Sverige, jämfört med de flesta andra jämförbara länder, vilket också hänger samman med att svensk politik traditionellt är organiserad utifrån en klassdimension (Oskarson 2005; Svallfors 2006). De demokratiska konsekvenserna av klasskillnader i politiska åsikter och preferenser å ena sidan, och skillnader i politiskt engagemang och deltagande å den andra kan illustreras i fyra scenario som i figur 1. Klasskillnader i politiskt engagemang antas här innebära att mer resursstarka individer är mer engagerade och aktiva än individer i mindre resursstarka positioner (vilket i allmänhet är fallet). 39
2 Maria Oskarson Figur 1 Fyra scenario för representativ demokrati Klasskillnader i politiskt engagemang och deltagande Stora Små Klasskillnader i politiska intressen, åsikter och preferenser Stora Små Ojämlik representation Hälsan tiger still, Mobiliserade skiljelinjer Inget samband mellan icke-aktiva representeras klass och politiskt av aktiva engagemang och åsikter Om klasskillnaderna i åsikter och intressen är stora och det samtidigt finns stora klasskillnader i politisk aktivitet domineras politiken av de resursstarka i samhället. Det är det scenario som den tidigare refererade undersökningen av USA fann. Den amerikanska undersökningen presenterade en motbild mot den uppfattning om amerikansk politik som ibland förts fram om att de stora klasskillnaderna i politiskt deltagande inte skadar demokratin, eftersom åsiktsskillnaderna är små, och att därmed de som faktiskt är aktiva väl representerar även de icke-aktiva medborgarna. Det representeras här av scenariot hälsan tiger still. Om klasskillnaderna i politiskt engagemang och aktivitet istället är små, fungerar den representativa demokratin trots stora klasskillnader i intressen och åsikter och vi kan tala om mobiliserade skiljelinjer. Detta är det scenario som traditionellt brukar anses karakterisera svensk politik. Det avslutande scenariot innebär att det inte finns något samband mellan klass och politik, vare sig i åsikter eller i engagemang. Detta kapitel presenterar en översiktlig analys av hur klasskillnader i åsikter respektive engagemang ser i Sverige hösten Är det fortfarande så att Svensk demokrati kan sägas kännetecknas av mobiliserade skiljelinjer? Hur den politiska mobiliseringen av olika grupper fungerar är en central fråga för vårt demokratiska system, inte minst idag. Vi står inför en djup ekonomisk kris i Sverige, med ökande arbetslöshet och försämrad nationell ekonomi. Och detta uppfattas inte endast som en ekonomisk fråga, utan i hög grad också som en politisk fråga. Det är samhällets politiska sfär, riksdag och regering, som har ansvaret för att hantera den kris vi befinner oss i, vilket också märks i vilka frågor medborgarna tycker är de viktigaste. Samtidigt vet vi från tidigare kriser, exempelvis i början av 1990-talet, att arbetslöshet och ekonomisk kris inte drabbar alla lika. De grupper som har svagast ställning på arbetsmarknaden, och de grupper som är svagast ekonomiskt, är de som riskerar att drabbas värst i en kris av denna typ. Om de inte hörs i debatten riskerar deras intressen att bli förbisedda. 40
3 Viskningar och rop om samband mellan klass och politik Analysen i detta kapitel bygger på en specialundersökning inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet tillsammans med SOM-institutet, den så kallade Klass-SOM. Den var i fält parallellt med den vanliga Riks-SOM under framförallt september och oktober och har totalt 2374 svarande. En förhållandevis stor del av frågorna är inriktade på förhållanden i arbetslivet, och ställdes därmed endast till de 1490 personer som förvärvsarbetade när enkäten besvarades. En central variabel för den följande analysen är naturligtvis klassposition. Den mäts här på tre kompletterande sätt utifrån inkomst, klass baserad på yrkesposition och utbildning. 1 Politiskt engagemang och förtroende Det första steget i analysen avser politiskt engagemang och förtroende. Det är väsentliga aspekter av individens relation till den politiska sfären, då något slags latent politiskt engagemang är grundläggande dels för mer manifest politiskt handlande och dels för informationsinhämtning i politiska frågor (Verba et al. 1995). Politiskt förtroende är också en central dimension för individens relation till politik, då det lägger grunden för att man uppfattar politiken som legitim (Norris 1999). Politiskt engagemang representeras här av allmänt politiskt intresse och hur ofta man diskuterar politik. Det är två väldigt generella indikatorer på om man bryr sig om politik eller inte. Frågorna om hur nöjd (eller missnöjd) man är med demokratins funktionssätt i EU respektive i Sverige är också av mer generell karaktär, och avser att ringa in ett mer diffust stöd eller förtroende. Mer specifikt förtroende ringas in av förtroende för riskdagen respektive för de politiska partierna. I tabell 1 redovisas olika gruppers politiska engagemang och politiska förtroende. 2 I tabellen redovisas såväl andel som är intresserad, hyser förtroende etc., som det sammanfattande korrelationsmåttet Kendall s tau-c. Det är ett sambandsmått som tar fasta på sambandets riktning och kan variera mellan -1 och +1, och där 0 innebär att det inte finns något samband (Esaiasson et al. 2003). I tabellerna är samtliga variabler kodade så att tecknet (positivt eller negativt) är detsamma för procentdifferenserna som för tau-c. 3 Sammantaget kan sägas att klasskillnader inte endast finns i relation till politiska åsikter, utan även när det gäller politiskt engagemang och förtroende. Klasstillhörighet spelar roll för hur individen förhåller sig till politik, oavsett om vi med klass avser inkomster, utbildning eller klassposition baserad på yrkesposition. I de flesta fall visar fördelningarna ett närmast linjärt samband, där personer med låg inkomst, i arbetaryrken eller med låg utbildning är mindre engagerade och hyser mindre förtroende än de med hög inkomst, i tjänstemannapositioner eller med hög utbildning. Den bild som framkommer i tabell 1 kan något hårdraget tolkas som att de med låg inkomst, låg utbildning eller i arbetaryrken är betydligt mindre integrerade i den politiska sfären, än personer med hög inkomst, hög utbildning eller i tjänste- 41
4 Maria Oskarson mannayrken. Mönstret visar på en systematisk variation som knappast kan ses som resultatet av individuella val, oberoende av position i samhällets sociala struktur. Tabell 1 Engagemang och förtroende (procent, procentdifferens och tau-c) Nöjd med För- Diskuterat Nöjd med hur demo- För- troende Intresse- politik det hur demo- kratin i troende för de rad av senaste kratin i EU Sverige för riks- politiska politik kvartalet fungerar fungerar dagen partierna max diff tau-c -,22* -,22* -,02 -,11* -,13* -,09* antal svarande Utanför arbetsmarknaden Övriga arbetare Yrkesutbildade arbetare Yrkesutbildade inom service&handel Småföretagare och egenanställda Mellantjänstemän Högre tjänstemän max diff tau-c -,21* -,17* -,09* -,15* -,17* -,14* antal svarande Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning max diff tau-c -,19* -,25* -,07* -,13* -,16* -,11* antal svarande Kommentar: Källa Klass-SOM * avser att sambandet är statistiskt säkerställt från 0. Personlig inkomst avser endast bland förvärvsarbetande, medan klass och utbildning avser hela populationen. Se vidare slutnot 1. 42
5 Viskningar och rop om samband mellan klass och politik Tabell 2 Politiska attityder och partisympati (procent, procentdifferens och tau-c) Positiv Positiv Socialdemo- Mode- Placering till att till att kraterna raterna till höger Positiv höja ändra bästa bästa ideologiskt till EU A-kassan LAS parti parti max diff tau-c -,15* -,26* +,16* -,17* antal svarande Utanför arbetsmarknaden Övriga arbetare Yrkesutbildade arbetare Yrkesutbildade inom service&handel Småföretagare och egenanställda Mellantjänstemän Högre tjänstemän max diff tau-c -,11* -,26* +,13* -,13 antal svarande Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning max diff tau-c -,10* -,24* *,15* -,12* antal svarande Kommentar: Källa Klass-SOM * avser att sambandet är sambandet är statistiskt säkerställt från 0. avser endast bland förvärvsarbetande, medan klass och utbildning avser hela populationen. Se vidare slutnot 1. 43
6 Maria Oskarson Ideologi, åsikter och partisympati Att politisk ideologi och politiska åsikter hänger samman med social position är ingen nyhet. Sveriges politiska partier liksom vänster-högerideologi generellt har sin historiska grund i sociala skiljelinjer i samhället. Även om dessa samband åtminstone avseende partival luckrats upp, har tidigare forskning visat att mönstren i mångt och mycket består (Oscarsson and Holmberg 2008). Att så är fallet framkommer också i tabell 2, som visar sambanden mellan klassposition och ideologisk position, inställning i tre aktuella politiska sakfrågor samt sympati med Socialdemokraterna respektive Moderaterna. Presentationen är strukturerad på samma sätt som i tabell 1. Sambanden är tydliga. Individer med låg inkomst, i arbetaryrken eller med låg utbildning står i lägre utsträckning till höger ideologiskt än personer med hög inkomst, i tjänstemannayrken eller med hög utbildning, de är i lägre utsträckning positiva till EU, mer positiva till att höja A-kassan och mindre positiva till att ändra på lagen om anställningstrygghet. Skillnaden i andelar (max diff) liksom korrelationerna (tau-c) är av ungefär samma magnitud som när det gällde politiskt engagemang. Även sympati med Socialdemokraterna respektive Moderaterna visar ett tydligt samband med klass utifrån de olika indikatorerna, även om det är inkomst som visar tydligast samband med partisympati. Sambandet mellan social position och partival (klassröstning) innebär att partierna kan förväntas återspegla de åsiktsskillnader som finns mellan personer i olika klassposition, alltså det som vi i inledningen talade om som mobiliserade skiljelinjer. Att det finns tydliga klassbaserade åsiktsskillnader i befolkningen som helhet innebär därmed inte att dessa behöver återfinnas inom partierna. Om bilden av de mobiliserade skiljelinjerna är en korrekt beskrivning av den svenska demokratin förväntar vi oss att sambandet mellan social klassposition och politiska åsikter ska minska, för att inte säga försvinna, vid kontroll för partisympati. Om så är fallet är skillnader i politiskt engagemang och förtroende alltså av mindre betydelse, då de som är engagerade åsiktsmässigt inte systematiskt skiljer sig från dem som inte är det (jämför med figur 1). Om å andra sidan de klassbaserade åsiktsskillnaderna återfinns även bland de olika partiernas sympatisörer innebär det att de grupper som är mest engagerade även bland partiets sympatisörer inte är åsiktsmässigt representativa för de grupper som är mindre engagerade. Analysen nedan begränsas till dem som uppgett socialdemokraterna eller moderata samlingspartiet som bästa parti, då övriga partier är allt för små för att denna analys ska vara möjlig. Samtidigt är socialdemokraterna och moderaterna partier traditionellt brukar ha en ganska tydlig klassbas bland sin väljare, vilket återspeglas i tabell 3 nedan. 44
7 Viskningar och rop om samband mellan klass och politik Tabell 3 Klasskillnader i intresse, förtroende och åsikter bland modraternas respektive socialdemokraternas sympatisörer (tau-c) Inkomst Klass Utbildning S M S M S M Politiskt intresse -,21* -,18* -,17* -,19* -,09* -,18* Diskuterat politik -,23* -,24* -,13* -,15* -,18* -,19* Förtroende för riksdagen -,09 -,07 -,12* -,11* -,13* -,14* Förtroende för de politiska partierna -,08 -,06 -,14* -,07* -,07 -,11* Nöjd med demokratin i EU -,02 -,04 -,05 -,07 -,06 -,08 Nöjd med demokratin i Sverige -,13* -,03 -,12* -,02 -,10* -,09 Placering vänster-högerskala -,07 -,01 -,01,01 -,01 +,12* Åsikt om det svenska EU-medlemskapet -,24* -,18* -,24* -,16* -,16* -,22* Åsikt: Höja A-kassan +,04 +,05 +,11* +,08 +,12* +,14* Åsikt: Förändra anställningsskyddet så att företagen lättare kan säga upp anställda -,12* -,11 -,16* -,06 -,13* -,12* Kommentar: Källa Klass-SOM Koefficienterna i tabellen avser sambandet (tau-c) mellan en oberoende variabel (t.ex inkomst) och en beroende variabel (t.ex politiskt intresse) bland dem som sympatiserar med Socialdemokraterna respektive dem som sympatiserar med Moderaterna. * avser att sambandet är sambandet är statistiskt säkerställt från 0. avser endast bland förvärvsarbetande, medan klass och utbildning avser hela populationen. Se vidare slutnot 1. Klasskillnader är inte något som endast finns mellan partierna, utan till viss del även bland partiernas sympatisörer. Naturligtvis kan man diskutera om de samband som redovisas är starka eller svaga, men det beror ärligt talat på vad man jämför med. Här konstaterar vi endast att det finns statistiskt säkerställda samband, och att alltså hypotesen om inga klasskillnader kan förkastas. När vi jämför sambandskofficienterna (tau-c) i tabell 3 med dem som presenterades för samtiga svarande i tabellerna 1 och 2 framgår att sambanden mellan klassposition eller utbildning och politiskt engagemang, politiskt förtroende eller åsikter är något svagare bland sympatisörer till Socialdemokraterna och Moderaterna än bland befolkningen i stort, men de försvinner inte. Det är egentligen endast sambandet mellan klassposition och placering på vänster-högerskalan som försvinner när vi ser till de båda partierna separat, med undantag för sambandet med utbildning bland Moderaternas sympatisörer. Utifrån denna enkla analys tycks med andra ord bilden av mobiliserade skiljelinjer och partier som borgar för hög representativitet av olika sociala gruppers intressen och preferenser inte entydigt få stöd. Snarare pekar resultaten här mot att samma klasskillnader i politiskt engagemang, förtroende och åsikter som vi fann i 45
8 Maria Oskarson befolkningen i stort också till stora delar återfinns bland de två största partiernas sympatisörer. En sannolik konsekvens av detta, men som ännu kvarstår att undersöka, är att det främst är vissa gruppers opinioner som hörs i den politiska debatten. Det är också sannolikt att de som är mest politiskt aktiva inom och utom partierna också representerar vissa bestämda grupper i samhället, och då främst de högutbildade, högavlönade eller i tjänstemannayrken. Detta pekar i riktning mot att även den svenska demokratin löper risk att dåligt representera de lågutbildade, arbetarklassen eller de lågavlönade. Slutkommentar Politiskt engagemang och politiska åsikter följer sociala skiljelinjer, och de grupper som är mest sårbara ekonomiskt är också minst politiskt integrerade. Det gäller inte bara i befolkningen i stort, utan också bland de två största partiernas sympatisörer. För att travestera den slutsats som den amerikanska Task Force for American Democracy formulerade i sin rapport, pekar resultaten på att även i den svenska demokratin är det vissa grupper med en mer utsatt social position som endast hörs med en viskning, medan de starkare grupperna i samhället ropar med hög och stark röst. 4 Noter 1 Hur man ska fånga in det vi avser med klass eller klasskillnader är långt ifrån entydigt (Svallfors 2006). Det mest etablerade tillvägagångssättet utgår från position på arbetsmarknaden. Ibland framförs att man snarare bör se till ekonomiska grupper, och ibland att det är utbildning som utgör den centrala faktorn bakom skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. I denna analys presenteras alla tre tillvägagångssätt, personlig månadsinkomst (indelad i fyra grupper), klass baserad på yrke och klassificerad enligt European Socio-economic Classification (ESeC) och utbildning indelad i fyra kategorier från låg (endast obligatorisk utbildning) till hög (examen från universitet). 2 Intresserad av politik avser de som svarat mycket eller ganska intresserad. Diskuterat politik avser de som uppger att de diskuterat politik minst en gång det senaste kvartalet. Nöjd med demokratin i EU respektive i Sverige avser de som svarat mycket eller ganska nöjd. Förtroende för riksdagen respektive för de politiska partierna avser dem som svarat att de har mycket eller ganska stort förtroende. Placering till höger ideologiskt avser de som svarat att de står något eller klart till höger på en fem-gradig skala. Positiv till EU är de som på en treställig fråga angett att de är i huvudsak positiva till Sveriges EU-medlemskap. Avslutningsvis, positiv till att höja A-kassan respektive positiv till att ändra anställnings avser de som svarat att det är mycket eller ganska bra förslag. 46
9 Viskningar och rop om samband mellan klass och politik 3 I beräkningarna av Tau C är gruppen utanför arbetsmarknaden inte inkluderad. 4 Slutsatsen formulerades som Citizens with low or moderate incomes speak with a whisper that is lost on the ears of inattentive government, while the advantaged roar with a clarity and consistency that policy makers readily heed. (APSA 2004) Referenser Adman, P. (2004). Arbetslöshet, arbetsplatsdemokrati och politiskt deltagande. Uppsala Universitet, Statsvetenskapliga institutionen. APSA (2004). American Democracy in an Age of Rising Inequality. APSA Task Force Report.. Perspective on Politics 2(4): Bartels, L. M. (2008). Unequal Democracy. The Political Economy of the New Gilded Age. Princeton, Princeton University Press. Esaiasson, P., M. Gilljam, et al. (2003). Metodpraktikan. Om konsten att studera människa, politik och samhälle. 2:a upplagan. Stockholm, Norstedts Juridik. Esaiasson, P. and A. Westholm (2006). Deltagandets mekanismer. Deltagandets mekanismer. Det politiska engagemangets orsaker och konsekvenser. P. Esaiasson and A. Westholm. Stockholm, Liber: Goul Andersen, J. and J. Hoff (2001). Democracy and Citizenship in Scandinavia. New York, Palgrave. Norris, P., Ed. (1999). Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance. Oxford, Oxford University Press. Oscarsson, H. and S. Holmberg (2008). Regeringsskifte. Väljarna och valet Stockholm, Norstedts juridik. Oskarson, M. (2005). Social Structure and Party Choice. The European Voter. A Comparative Study of Modern Democracies. J. Thomassen. Oxford, Oxford University Press. Svallfors, S. (2006). The Moral Economy of Class. Class and Attitudein Comparative Perspective. Stanford, Stanford University Press. Verba, S., K. L. Schlozman, et al. (1995). Voice and equality : civic voluntarism in American politics. Cambridge, Mass., Harvard University Press. 47
10
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs merPolitisk alienation vs politisk integration. Maria Oskarson
Det (o)jämlika politiska medborgarskapet Det (o)jämlika politiska medborgarskapet Politisk alienation vs politisk integration Maria Oskarson S verige beskrivs ofta som något av demokratins lycksaliga ö
Läs merInsiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion
Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merDen så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste
Kampen om socialförsäkringarna Kampen om socialförsäkringarna Maria Oskarson Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste decenniet, och därmed också förvärvsarbetets
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor 1979- Per Hedberg Report 12:3 Swedish National Election Studies Program Department
Läs merVarför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna
Vänstervridna värmlänningar Vänstervridna värmlänningar Sören Holmberg Varför tror vi att lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna eller den vackra naturen. Nej, mer beroende på industrierna,
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska Valforskningsprogrammet
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor
Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska
Läs merUnder hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens
Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2010 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merÅt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON
Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON Är Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Vänster- och högervindar Viktiga samhällsproblem Åt rätt håll eller åt fel håll? Retrospektiva
Läs merStad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet
Stad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet Vad är en politisk skiljelinje? Checklista En social eller strukturell
Läs merUnder det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen
Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,
Läs merARBETSLÖSHETEN SOM POLITISK SAKFRÅGA
ARBETSLÖSHETEN SOM POLITISK SAKFRÅGA MARIA OSKARSON Långt in på 1980-talet var arbetslöshet ett perifert politiskt problem i Sverige. Den öppna arbetslösheten låg på endast några få procent, och sågs knappast
Läs merEuro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
Läs merDemokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
Läs merMINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK
Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.
Läs merUngdomars förhållande till demokratin Mikael Persson
Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson EN FORSKARÖVERSIKT, INVENTERING AV BEFINTLIGA DATA OCH ANALYS Ungdomars förhållande till demokratin FÖRFATTAD AV: STAFFAN I. LINDBERG OCH MIKAEL PERSSON
Läs merLågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar
Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merVad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?
Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Maria Pettersson D en offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ.
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merEU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]
EU opinion i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Figur 2 Åsikt om det svenska medlemskapet i EU, 1992-2017...
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merValens mobiliserande kraft
Valens mobiliserande kraft Valens mobiliserande kraft Jesper Strömbäck och Bengt Johansson D e allmänna valen brukar ofta kallas för demokratins högtidsstund. Det finns det också goda skäl att göra. Både
Läs merPåverkar arbetet människors politiska tilltro?
Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Mattias Bengtsson och Tomas Berglund De flesta människor är beroende av ett förvärvsarbete för sin försörjning.
Läs merFUTURION 28 AUGUSTI 2018
FUTURION 28 AUGUSTI 2018 ULRIKA ANDERSSON & MARCUS WEISSENBILDER Den nationella SOM-undersökningen 2017 20 400 i urvalet Fältperiod: sep-dec 2017 56 procent svarsfrekvens Sprickor i fasaden SOM-rapport
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merValfrihetsreformer och välfärdsattityder
Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Anna Bendz I oktober 2009 infördes vårdval i Västra Götaland. Vårdvalsreformen innebär att privata och offentliga vårdcentraler
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]
Åsikter om energi och kärnkraft Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg
Läs merFler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merRÖR INTE VÅR VÄLFÄRD!
RÖR INTE VÅR VÄLFÄRD! MARIA PETTERSSON M edborgare som protesterar mot nedskärningar i välfärden är en ganska vanlig syn runt om i Sverige idag. 1 När verksamheten vid akuten Lidköping skulle bantas demonstrerade
Läs merSOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merStatsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4
Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En
Läs merSOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson
SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merVEM ÄR RÄDD FÖR FRAMTIDEN? SVENSKA FOLKETS SYN PÅ FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD HENRIK EKENGREN OSCARSSON
VEM ÄR RÄDD FÖR FRAMTIDEN? SVENSKA FOLKETS SYN PÅ FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD HENRIK EKENGREN OSCARSSON SOM-undersökningen 2016 Svenska befolkningen 16-85 år Postal/webb-kombination; sex parallella nationella
Läs merÅsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken
Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken David Karlsson L andstingsvalet kallas ibland med fog det glömda valet.
Läs merKompletterande material till Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad? av Erik Vestin och Maria Oskarson.
Kompletterande material till Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad? av Erik Vestin och Maria Oskarson. 1. Validering av omkodningen av yrkeskoder Som nämnds i metodavsnittet
Läs merGENERATIONSLARMET THOMAS DENK OCH JOACHIM ÅSTRÖM
Generationslarmet GENERATIONSLARMET THOMAS DENK OCH JOACHIM ÅSTRÖM Sammanfattning Finns det ökade motsättningar mellan äldre och yngre i Sverige? Andelen äldre i Sverige ökar med högre kostnader för vård,
Läs merÄH, VEM BRYR SIG OM POLITIK?
ÄH, VEM BRYR SIG OM POLITIK? Äh, vem bryr sig om politik? INTEGRERADE, SKEPTISKA, LOJALA OCH ALIENERADE I DEN SVENSKA POLITIKEN MARIA OSKARSON Sammanfattning Människors olika förhållningssätt spelar roll
Läs merUnder det senaste decenniet har termen utanförskap kommit att bli centralt i
Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Maria Oskarson Men dessa åtgärder är utan undantag beroende av en övergripande strategi. Det
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merArbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merIden klassiska liberala demokratin finns det flera värden hos det politiska systemet
Politiska resultat, politisk förtroende och möjligheter till ansvarsutkrävande POLITISKA RESULTAT, POLITISK FÖRTROENDE OCH MÖJLIGHETER TILL ANSVARSUTKRÄVANDE MARIA PETTERSSON Förändringarna i samhället
Läs merDemokratidagen 2019 Det delade Sverige?
Demokratidagen 2019 Det delade Sverige? Inledande ord Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet Program för dagen 09.45-10.10 Skilda världar, det demografiskt delade Sverige 10.10-10.35 Valdeltagande
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2019 SOM-undersökningen 2018 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merBETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG.
BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG Svenska folket bedömer regeringens arbete Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: Mycket bra; Ganska bra; Varken bra eller dåligt;
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merSVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2019
SVT:s vallokalundersökning EUP-valet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är vägda för valresultatet och för
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2011
Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Läs merSOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merInstitutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom
Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit INSTITUTIONSPERSPEKTIVET: Att åtnjuta förtroende INDIVIDPERSPEKTIVET:
Läs merSOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 2016
SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 16 MARIA SOLEVID, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR SOM-INSTITUTET & STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS DEMOKRATIDAG, 17-9-27 Dagens presentation Presentation av SOM-institutet
Läs merJournalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol
December 18 Ulrika Andersson Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol De senaste åren har hörts påståenden om att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs merPOLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA
2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv
Läs merOSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Oskarson presentation SNS 13 April Väldigt många partier Inte rösta alls Långsiktigt stabiliserande förklaringsfaktorer
Läs merFörtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]
Förtroende för svensk nyhetsrapportering Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 1 Förtroende för svenska
Läs merPolitik för ökad jämlikhet
Politik för ökad jämlikhet Jämlikhetskommissionens uppdrag Göteborgs Stad 18 januari 2019 Jämlikhet kan löna sig 50 års politik för ökad jämställdhet har höjt BNP i de nordiska länderna med 9-20 procent:
Läs merFolke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval
Röstning i regionval och riksdagsval Röstning i regionval och riksdagsval Folke Johansson R egion/landstingsvalen har under lång tid beskrivits som de glömda valen. Riksdagsvalen har stått i centrum för
Läs merGenom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.
Rapport Undersökning inställning om samhället 2014-02-17 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 30 januari
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2015 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merSkåningarna om E6 och riksdagsvalet
Skåningarna om E6 och riksdagsvalet En opinionsundersökning 2018-02-08 Sammanfattning Kantar Sifo har på Sydsvenska Industri- och Handelskammarens uppdrag genomfört en undersökning om inställningen för
Läs merÖverbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige
Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merSadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning
Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Carl Melin forskningsledare Futurion Inledning Det är nu sex år sedan forskarna Carl Benedikt Frey och Michael
Läs merJournalister Rubrik inte som andra
er Rubrik inte som andra Underrubrik Författare en undersökning av de svenska journalisternas inställning till jobbet, ekonomin timbro och framtiden Månad 1X Andreas Ericson och Torbjörn Sjöström timbro
Läs merBostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]
Bostadsmarknadsopinion Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1a Satsa offentliga
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning
Läs merVåld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18]
Våld och demokrati Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merMedborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg
Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merAtt ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Läs merFörtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]
Förtroende för svensk nyhetsrapportering Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för svenska nyhetsmediers rapportering
Läs merVÅRDVALET I VÄSTSVERIGE
Vårdvalet i Västsverige VÅRDVALET I VÄSTSVERIGE ANNA BENDZ U nder de senaste decennierna har ett antal välfärdspolitiska reformer genomförts som syftar till ökad kvalitet, högre effektivitet samt att ge
Läs merSVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT
Svenska folket vill ha mer vindkraft SVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT jämförelse med t ex Tyskland och Danmark är utnyttjandet av vindkraft i Sverige förhållandevis blygsamt. Men Sverige står i startgroparna
Läs merAnna Bendz. Maktskiften i medborgarnas ögon
Maktskiften i medborgarnas ögon Maktskiften i medborgarnas ögon Anna Bendz En stor del av den kommunala demokratins legitimitet vilar på att de politiska representanterna i kommunen lyckas kanalisera medborgarnas
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 1987- Per Hedberg Report 12:4 Swedish National Election Studies Program Department of Political Science University
Läs merSKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015
SKOP gör regelbundna undersökningar bland ungdomar personer mellan 16 och 25 år som är bosatta i hela Sverige. I september/ intervjuades 1.000 personer. En fråga ställdes på uppdrag av Frivärld och redovisas
Läs merSvensk flyktingopinion fortsätter att bli allt mer generös. I 2010 års SOMundersökning
Framgång för Sverigedemokraterna trots en allt mer flyktinggenerös opinion Framgång för Sverigedemokraterna trots en allt mer flyktinggenerös opinion Marie Demker Svensk flyktingopinion fortsätter att
Läs merFramtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]
Framtidens arbetsmarknad Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 2 Tabell 1a Satsa på ett samhälle med
Läs merSKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Läs merVärderingsmönster bakom alkoholopinionen Tabellbilaga
Värderingsmönster bakom alkoholopinionen Tabellbilaga David Karlsson, Sören Holmberg & Lennart Weibull Göteborgs universitet, 2018 Denna PM är en bilaga till kapitlet Värderingsmönster bakom alkoholopinionen
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs mer