Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?

Transkript

1 Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Maria Pettersson D en offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ. 1 Oftast är det de dåliga exemplen vi får kännedom om genom massmedia eller bekanta. Det kan vara reportage om att det är svårt att komma fram till vårdcentralen i en kommun eller om det gamla paret som inte får dela bostad på äldreboendet. Alla känner vi igen oss i dessa beskrivningar, de långa väntetiderna för vård eller svårigheten för våra gamla att få den äldrevård de vill ha. Oftast blir vi arga och ledsna när vi hör talas om eller själva erfar hur det är när välfärden inte fungerar som vi vill att den ska fungera. Välfärdspolitiken lämnar ingen oberörd. Men hur utbrett är egentligen missnöjet med välfärden i Sverige? Och i vilken utsträckning förmedlar svenskarna sitt missnöje genom politisk handling? Att undersöka i vilken utsträckning som svenskarnas välfärdsmissnöje tar sig politiska uttryck är viktigt mot bakgrund av att det har blivit svårare att påverka politiken genom traditionella kanaler som att gå och rösta eller vara partimedlem. Istället har andra former av deltagande, som till exempel att direkt ta kontakt med politikerna eller skriva under en namninsamling ökat i omfattning (Petersson m.fl. 1998; Norris 2002). I den svenska servicedemokratin är därför medborgarnas bedömningar av välfärden och eventuella konsekvenser av dessa bedömningar ett viktigt inslag. Det är också viktigt att problematisera inom vilka områden som missnöjet leder till politisk handling. De senaste åren har vi sett flera exempel på protester mot nedläggningar eller försämringar av välfärden, främst när det gäller skola och hälsooch sjukvård (Pettersson 2005). Som välfärdsinstitutioner är skolan och sjukvården universella i sin utformning, de är öppna för alla, och är helt eller i väldigt stor utsträckning skattefinansierad. Men områden som äldreomsorgen har inte denna universella natur. Äldreomsorgen är behovsprövad, delvis egenfinansierad och har över tid i allt högre grad blivit inriktad på de allra sjukaste och mest behövande (SCB 2006). I kapitlet kommer därför en jämförelse att göras mellan vårdcentral och äldreomsorg, två välfärdsinstitutioner med flera olikheter, gällande i vilken utsträckning som missnöje leder till politiskt deltagande. Ett vanligt sätt att mäta medborgarnas åsikter om skola, vård och omsorg är att fråga efter hur nöjd eller missnöjd man är med servicen på respektive område (Johansson, Nilsson & Strömberg 2001; Nilsson 2004). Men det finns fler saker man kan vara nöjd eller missnöjd med, till exempel väntetider och bemötande. Jag häv- 199

2 Maria Pettersson dar att vilken tillgång man har till olika former av offentligt producerad service också är en viktig aspekt att ta hänsyn till när man undersöker medborgarnas åsikter i frågan. I kapitlet kommer jag därför också att jämföra om det finns någon skillnad gällande vilken typ av missnöje som spelar roll för politisk handling. Med politisk handling avses i detta kapitel ageranden som medborgare utför för att påverka politikens resultat (Brady 1999). Mer preciserat avses andra politiska handlingar än att gå och rösta och dessutom ska handlingarna ske utanför välfärdsinstitutionen. Med andra ord räknas inte att klaga till personalen därmed inte sagt att sådan gärning inte är av betydelse. För att summera kommer således huvudfrågan i vilken utsträckning leder välfärdsmissnöje till politisk handling att besvaras genom två parallella jämförelser. Dels genom att jämföra hur olika typer av missnöje påverkar benägenheten till att utföra politisk handling, dels om sambanden ser olika ut för vårdcentral och äldreomsorg. För att utveckla jämförelsen något kommer jag också ta hänsyn till om man är brukare eller ej av offentlig service. Leder missnöje till politisk handling? Inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2006 ställdes frågor om såväl medborgarnas bedömning av service och tillgång till vårdcentral och äldreomsorg, som frågor om att utföra politiska handlingar riktade mot dessa välfärdsinstitutioner. Innan jag presenterar resultaten för sambanden mellan missnöje och handling ska jag redogöra för resultaten gällande frågorna om bedömningar av offentlig service respektive politisk handling. Tabell 1 visar de svarandes bedömningar av service för vårdcentral respektive äldreomsorg. Resultaten visar att en majoritet är nöjda med servicen hos vårdcentralen. Denna positiva hållning avspeglas också i balansmåttet på +28. Äldreomsorgen däremot åtnjuter inte samma stöd. Medborgarna är lika nöjda som missnöjda med äldreomsorgen, vilket balansmåttet på ±0 avslöjar. Slående är också att en stor andel inte har någon uppfattning i frågan. Trettionio procent har svarat att de inte har någon uppfattning om servicen hos äldreomsorgen, jämfört med endast 7 procent för vårdcentral. Denna skillnad är givetvis inget uppseendeväckande då betydligt fler personer använder och är i kontakt med vårdcentralen jämfört med äldreomsorgen. Resultaten följer också den utveckling som tidigare studier har påvisat (jfr Nilsson 2004). 200

3 Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Tabell 1 Bedömning av offentlig service (procent och balansmått) Varken Mycket Ganska nöjd eller Ganska Mycket Ingen Summa Balans- Antal nöjd nöjd missnöjd missnöjd missnöjd uppfattning procent mått svar Vårdcentral Äldreomsorg ± Kommentar: Frågan lyder Vad anser Du om servicen i den kommun där Du bor på följande områden?. Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Mycket missnöjd samt Ingen uppfattning. Balansmåttet är uträknat genom att ta mycket och ganska nöjd minus ganska och mycket missnöjd. Balansmåttet kan variera mellan -100 (alla missnöjda) och +100 (alla nöjda). Tas alternativet Ingen uppfattning bort blir balansmåttet +30 för vårdcentral och -2 för äldreomsorg. Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Tabell 2 Bedömning av tillgången till offentlig service (procent och balansmått) Varken Mycket Ganska god eller Ganska Mycket Ingen Summa Balans- Antal god god dålig dålig dålig uppfattning procent mått svar Vårdcentral Äldreomsorg Kommentar: Frågan lyder Vad anser Du om tillgången till följande i den kommun där Du bor?. Svarsalternativen är Mycket god, Ganska god, Varken god eller dålig, Ganska dålig, Mycket dålig samt Ingen uppfattning. Balansmåttet är uträknat genom att ta mycket och ganska god minus ganska och mycket dålig. Balansmåttet kan variera mellan -100 (alla missnöjda) och +100 (alla nöjda). Tas alternativet Ingen uppfattning bort blir balansmåttet +41 för vårdcentral och +11 för äldreomsorg. Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Det andra sättet att mäta hur nöjda medborgarna är med olika välfärdsområden är att undersöka deras uppfattningar om tillgången. Resultaten i tabell 2 visar att bedömningarna av tillgången till vårdcentral och äldreomsorg i hög utsträckning liknar bedömningarna av service. Tillgången till vårdcentralen bedöms i huvudsak som positiv. Femtionio procent bedömer tillgången som mycket eller ganska god (20+39) medan 20 procent (14+6) bedömer den som dålig. Bedömningarna av tillgången till äldreomsorg är mer jämna. Balansmåttet är +5 vilket betyder att en nästan lika stor andel bedömer tillgången som god respektive dålig. Jämfört med vårdcentralen är dock bedömningarna betydligt mer svalare för äldreomsorgen och återigen är det en stor andel som anger att de inte har någon uppfattning. Utöver att veta hur medborgarnas bedömningar ser ut i sig är det också intressant att se nivåskattningarna för det politiska deltagandet. I tabell 3 jämförs dessutom deltagandenivån med motsvarande resultat från 2004 års SOM-undersökning (se 201

4 Maria Pettersson Pettersson 2005). År 2004 var första gången denna fråga ställdes och det är därför möjligt att jämföra undersökningarna med varandra för att validera resultaten. Som synes är det fortfarande en mycket liten del av medborgarna som utfört dessa så kallade välfärdsriktade politiska handlingar. Sju procent anger att de, på olika sätt, framfört synpunkter på vårdcentralen och för äldreomsorgen rör det sig av sex procent. Resultatet från 2004 är i princip detsamma vilket tyder på att det inte finns någon valårseffekt på denna typ av politiskt deltagande. Tabell 3 Andel som utfört någon politisk handling för att framföra synpunkter på vårdcentral och äldreomsorg (procent) Andel som utfört Andel som utfört någon politisk någon politiskt handling 2006 handling 2004 Vårdcentral 7 7 Äldreomsorg 6 7 Antal svar Kommentar: Frågan lyder Har Du under de senaste 12 månaderna framfört synpunkter på någon av följande offentliga verksamheter? Markera med ett kryss för varje verksamhet på vilket sätt DU i så fall har framfört Dina synpunkter. För varje offentlig verksamhet är de olika handlingsalternativen Har ej framfört synpunkter, Kontaktat tjänsteman, Kontaktat politiker, Kontaktat massmedier, Arbetat i aktionsgrupp/organisation, Skrivit på namninsamling, Demonstrerat, Arbetat i parti respektive 1667 personer har besvarat frågan och utgör således den procentbas som värdena i tabellen grundar sig på. Tabellen visar bara den andel som utfört någon handling. I tabellen ovan har för varje verksamhet ett handlingsindex skapats genom att slå samman de 7 olika handlingsformerna. Källa: Riks-SOM-undersökningen 2006 Men huvudfrågan är inte hur utvärderingarna av offentlig service och deltagandet ser ut var för sig, utan hur sambandet mellan dem ser ut. I tabell 4 presenteras sambandet mellan såväl servicebedömning och politisk handling som tillgångbedömning och politisk handling. Personer som är missnöjda med servicen när det gäller vårdcentral har i högre grad utfört politiska handlingar för att framföra sina synpunkter jämfört med nöjda personer. Sambandet mellan bedömning av tillgång till vårdcentralen och politisk handling följer samma mönster. I båda fallen har cirka 14 procent av de som är missnöjda med service eller tillgång utfört någon politisk handling, jämfört med cirka fem procent bland de nöjda. För äldreomsorgen framkommer ett mindre tydlig mönster. Servicebedömning verkar inte påverka politisk handling på ett lika tydligt sätt. De som är nöjda har utfört någon politisk handling i nästan lika hög grad som de missnöjda. Detta resultat har även framkommit i en tidigare studie (se Pettersson 2005). Däremot förefaller tillgång vara en viktigare motivering till att framföra sina synpunkter. Det 202

5 Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? är en dubbelt så stor andel av de som anser att tillgången till äldreomsorgen är dålig som utfört en politisk handling (20 procent) jämfört med de som bedömer tillgången som god (9 procent). Sammanfattningsvis spelar både bedömningar av service och tillgång en viss roll för benägenheten att göra en politisk handling om det handlar om vårdcentral, medan det för äldreomsorgen framförallt är missnöje i form av tillgång som påverkar att medborgarna framför synpunkter på verksamheten på ett politiskt sätt. 2 Tabell 4 Bedömning av service respektive tillgång och andel som utfört någon politisk handling för att framföra synpunkter på vårdcentral och äldreomsorg (procent och balansmått) Andel som utfört någon Varken nöjd politisk handling vs. service Nöjd eller missnöjd Missnöjd Balansmått Vårdcentral Antal svar Äldreomsorg Antal svar Andel som utfört någon politisk Varken god handling vs. tillgång God eller dålig Dålig Vårdcentral Antal svar Äldreomsorg Antal svar Kommentar: Se tabell 1, 2 och 3 för information om frågeformulering. De som svarat Mycket nöjd/god eller Ganska nöjd/god återfinns i tabellen ovan under kategorin Nöjd/God. På motsvarande sätt återfinns de som svarat Ganska missnöjd/dålig och Mycket missnöjd/dålig under kategorin Missnöjd/Dålig. Svarsalternativet Ingen uppfattning är borttaget och ingår ej i procentbasen. I tabellen anges också bara procentvärdet för de som utfört någon politiskt handling. Källa: Riks- SOM-undersökningen 2006 När man diskuterar åsikter eller beteenden som har med olika välfärdsområden att göra finns det en faktor framför andra som är viktig att ta hänsyn till, nämligen om man har kontakt med en välfärdsinstitution eller inte (Goul Andersen & Hoff 2001; Kumlin 2004; Nilsson 2004; Pettersson 2005). Att vara brukare av service är något som gör en person mer berörd av förändringar, och även något som i högre grad kan motivera att man verkligen framför sina synpunkter när man är missnöjd med något. 203

6 Maria Pettersson Tabell 5 visar flera intressanta resultat gällande sambandet mellan missnöje och handling bland brukare och icke-brukare. För det första har brukare som är missnöjda med service eller tillgång utfört politiska handlingar i högre grad än icke-brukare när det gäller äldreomsorg men inte när det gäller vårdcentral. För service och vårdcentral finns ingen skillnad i deltagande mellan missnöjda brukare och ickebrukare och när det gäller tillgång och vårdcentral visar istället missnöjda icke-brukare upp ett högre deltagande. Gruppen icke-brukare av vårdcentral som är missnöjda är dock totalt bara 36 personer vilket gör denna skattning mycket osäker. Tabell 5 Bedömning av service respektive tillgång och andel som utfört politisk handling bland brukare och icke-brukare av vårdcentral och äldreomsorg (procent) Varken nöjd Service Nöjd eller missnöjd Missnöjd Balansmått Själv eller Själv eller Själv eller Själv eller Ej anhörig Ej anhörig Ej anhörig Ej nära anhörig brukare brukare brukare brukare brukare brukare brukare brukare Vårdcentral Utfört politisk handling Antal svar Äldreomsorg Utfört politisk handling Antal svar Varken god Tillgång God eller dålig Dålig Balansmått Själv eller Själv eller Själv eller Själv eller Ej anhörig Ej anhörig Ej anhörig Ej nära anhörig brukare brukare brukare brukare brukare brukare brukare brukare Vårdcentral Utfört politisk handling Antal svar Äldreomsorg Utfört politisk handling Antal svar Kommentar: Se tabell 1, 2, 3 och 4 för information om frågeformulering och kodning. Frågan om brukare lyder: Har Du eller någon anhörig nyttjat någon av följande former av service de senaste 12 månaderna? De som för vårdcentral respektive äldreomsorg svarat Ja, jag nyttjar själv eller Nyttjar ej själv, men nära anhörig nyttjar utgör kategorin Själv eller anhörig brukare i tabellen medan de som svarat Nej, varken jag eller nära anhörig nyttjar hör till kategorin Ej brukare i tabellen. Balansmåttet anger andelen nöjda icke-brukare minus andelen missnöjda icke-brukare respektive andelen nöjda brukare minus andelen missnöjda brukare. Procentbasen, och antal svarspersoner, utgörs av samtliga som besvarat frågan, det vill säga även de om inte utfört någon politisk handling. Källa: Riks-SOM-undersökningen

7 Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? För det andra är det tydligt att effekten av missnöje, det vill säga skillnaden mellan en nöjd och en missnöjds persons deltagande, är högre bland icke-brukarna. Även om en icke-brukare i genomsnitt utför politiska handlingar i lägre grad blir skillnaden mellan en nöjd och en missnöjd icke-brukare större än bland brukarna. Det avspeglas i att balansmåtten är högre för icke-brukare än för brukare i samtliga fall utom för servicebedömningar av äldreomsorgen. För det tredje visar också resultaten i tabell 5 att den grupp som utfört politisk handling i högst grad är brukare (inklusive dess nära anhöriga) av äldreomsorg som är missnöjda med service eller tillgång. I båda fallen anger cirka en fjärdedel av de missnöjda brukarna att de utfört någon politisk handling för att framföra synpunkter på verksamheten. Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Att hävda att missnöje per definition leder till att man som medborgare utför politiska handlingar är en överdrift. Vad resultaten i detta kapitel pekar på är ett mer komplicerat förhållande än så. Visst finns det en missnöjeseffekt, men det är långt ifrån alla som omsätter sitt missnöje i handling. När det gäller själva missnöjeseffekten är ett syfte med kapitlet att jämföra i vilken utsträckning bedömningar av service respektive tillgång spelar roll för medborgarnas politiska handlingar. Svaret är att båda missnöjestyperna spelar roll oavsett på vilket sätt man är missnöjd betyder det att man i högre utsträckning än en nöjd person utför en politisk handling. Om man i detta avseende också jämför resultaten för vårdcentral och äldreomsorg visar det sig att den relativt sett högsta andelen politisk handling finns i gruppen av personer som är missnöjda med tillgången till äldreomsorgen. Trots äldreomsorgens behovsprövande karaktär och att den enbart omfattar en viss grupp av befolkningen är missnöje med tillgången något som ger bränsle åt medborgarnas protester. Om jag lägger till brukardimensionen till analysen visar resultaten å ena sidan att skillnaden mellan icke-brukare och brukare är väldigt liten gällande vårdcentral här är det istället skillnaden mellan att vara nöjd och missnöjd som är huvudsaken för om man utfört politiska handlingar och inte huruvida man är brukare eller ej. En anledning till detta resultat kan vara det faktum att den stora majoriteten anser sig vara brukare av vårdcentralen. Till vårdcentralen vänder sig i princip alla människor någon gång och huruvida man betraktar sig som brukare eller inte spelar därför ingen roll för i vilken utsträckning missnöje omsätts i handling. Brukardimensionen leder å andra sidan till att sambandet mellan missnöje och handling framstår ännu tydligare inom äldreomsorgen. Den grupp där deltagandet är som högst är just bland missnöjda brukare av äldreomsorg, oavsett om det handlar om service eller tillgång. Kanske är detta ett resultat av den nedmontering som skett av äldreomsorgen de senaste åren, där resurserna blivit färre och vården koncentrerats till de med allra störst behov. I brukargruppen har en fjärdedel utfört någon handling, med andra ord framfört sina synpunkter på verksamheten genom 205

8 Maria Pettersson politiskt deltagande. Den svenska välfärden är alltså inte bara något som vi strider om i valtider utan också något som mobiliserar medborgare att säga sin mening genom andra former av deltagande. Noter 1 Medverkan i 2006 års nationella SOM-undersökning samt detta kapitel sker inom ramen för forskningsprogrammet Välfärdsstatens politiska sociologi: Institutioner, skiljelinjer, preferenser (ISP) som finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Riksbankens Jubileumsfond. 2 Mer elaborerade analyser av sambandet visar att det finns en signifikant effekt av missnöje med service respektive tillgång på politisk handling för både vårdcentral och äldreomsorg och detta samband håller under kontroll för faktorer som utbildning, ålder, kön, social klass och vänster-höger-ideologi. Samma analyser visar också på att utbildning, en annars vanlig förklaring till politiskt deltagande, inte påverkar sambandet. Mer information finns i Pettersson, Maria (2007) Välfärdsmissnöje och politisk handling Tabeller för presentation på SOM-institutets utvärderingskonferens i Dublin mars Referenser Brady, Henry E. (1999) Political Participation, i Measures of Political Attitudes: Volume 2 in Measures of Social Psychological Attitudes Series, John P. Robinson, Philip R. Shaver, & Lawrence S. Wrightsman (red), San Diego, CA: Academic Press. Goul Andersen, Jørgen & Jens Hoff (2001) Democracy and Citizenship in Scandinavia, New York, NY: Palgrave. Johansson, Folke, Lennart Nilsson & Lars Strömberg (2001) Kommunal demokrati under fyra decennier, Malmö: Liber. Kumlin, Staffan (2004) The Personal and the Political: How Personal Welfare State Experiences Affect Political Trust and Ideology, New York: Palgrave Macmillan. Nilsson, Lennart (2004) Service och demokrati, i Svensk samhällsorganisation i förändring, Lennart Nilsson (red), Göteborgs universitet: SOM-institutet & Cefos. Norris, Pippa (2002) Democratic Phoenix: Reinventing Political Activism, Cambridge: Cambridge University Press. Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell & Anders Westholm (1998) Demokratirådets rapport 1998: Demokrati och medborgarskap, Stockholm: SNS Förlag. Pettersson, Maria (2005) Rör inte vår välfärd! i Lyckan kommer, lyckan går. SOMrapport nr. 35, Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Göteborgs universitet: SOM-institutet. SCB (2006) Äldres levnadsförhållanden Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk