BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG.

Transkript

1 BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG

2 Svenska folket bedömer regeringens arbete Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: Mycket bra; Ganska bra; Varken bra eller dåligt; Ganska dåligt; Mycket dåligt Bra Dåligt Dåligt S-regering B-regering S-regering B-regering S/MP-regering Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra"; "ganska bra"; "varken bra eller dåligt"; "ganska dåligt" samt mycket dåligt. Resultaten redovisar andel svarande som angett "mycket" eller "ganska bra" respektive "mycket" eller "ganska dåligt". Åren 1991, 1994, 2006 och 2014 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden och de har därför uteslutits. Procentbasen utgörs av de som har besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

3 Källa: Den nationella SOM-undersökningen Bedömningen av regeringens arbete bland olika partiers sympatisörer S 40 S 59 MP 50 V V -8 MP -20 C -23 L -30 KD -40 M -50 SD -60 KD -1 C -3 L -8 M -28 SD S-regering B-regering Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra"; "ganska bra"; "varken bra eller dåligt"; "ganska dåligt" samt mycket dåligt. Resultaten redovisar andel svarande som angett "mycket" eller "ganska bra" respektive "mycket" eller "ganska dåligt". Åren 2006 och 2014 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden och de har därför uteslutits. Procentbasen utgörs av de som har besvarat frågan. S/MP-regering

4 Svenska folkets bedömning av hur bra eller dåligt en regering sköter sin uppgift ett år före ett val har ett samband med hur det senare går i valet Procentenheters förändring i ett regeringsblocks röststöd B =.12 Konstant = -4.1 R 2 = S98-17/-3,5 B94-21/-5,3 B10 S02 +26/+1,1 +23/±0,0 S88 +36/+3,0-10 S06-13/-6,8 S91-35/-9,0 B14 +19/-9, En sittande regerings betygsbalans: % bra minus % dåligt Kommentar: Resultaten visar utfallet av en regressionsanalys med förändringar i olika regeringsblocks valutfall som beroende variabel. Förändringen har mätts som ökningar eller minskningar i procentenheter i jämförelse med föregående val. Regeringsblock har definierats som V/S/MP 1988, 1992, 2002 och 2006 och som C/FP/KD/M 1994, 2010 och 2014: betecknade S respektive B. Regeringarnas betygbalans bygger på en SOM-fråga om hur människor tycker regeringen sköter sin uppgift och anger andel bra-svar minus andel dåligt-svar. I ovanstående analys har regeringarna betygsbalans beräknats ett år före respektive val. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 OPINION OM MIGRATION OCH RELIGION MARIE DEMKER

6 Inställning till flyktingmottagning Andelen bra förslag samt dåligt förslag att ta emot färre flyktingar (procent) Bra förslag 30 Dåligt förslag

7 Inställning till flyktingmottagning efter partisympati Andelen bland partisympatisörerna som angivit att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, (procent) V S MP C L M KD SD

8 Stöd för religionsfrihet och flyktingmottagning bland dem som ser invandringen som hot (2017) Hot mot svensk kultur och svenska värden? (procent) Invandrare i Sverige skall fritt kunna utöva sin religion här Religionsfrihetens ställning i Sverige är hotad Bra förslag att ta emot färre flyktingar Hot helt riktigt Hot delvis riktigt Hot delvis felaktigt Hot helt felaktigt

9 BIBLIOTEKSBESÖK OCH LÄSNING I SVERIGE CATARINA ERIKSSON OCH KATARINA MICHNIK; LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM, HÖGSKOLAN I BORÅS

10 Presentationens fem punkter: Trenden för biblioteksbesök Biblioteksbesök vs. användning av internet Vem besöker biblioteken? Eller: hur ser sambandet ut mellan biblioteksbesök och olika grupper Trenden för bokläsning Bokläsningens fördelning på olika format

11 Trenden för biblioteksbesök Sedan början av 2000-talet: En nedåtgående trend av fysiska biblioteksbesök. Digitala biblioteksbesök ökar MEN uppväger inte den nedåtgående trenden av fysiska biblioteksbesök. Andelen aktiva låntagare är lägre än andelen fysiska biblioteksbesökare > människor använder bibliotek till mycket mer än till att låna böcker.

12 Frågan gällande biblioteksbesök: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Besökt bibliotek. Sju svarsalternativ som sträcker sig från Ingen gång till Flera gånger i veckan. Frågan gällande biblioteksärenden via internet: Hur ofta har du de senaste 12 månaderna gjort följande på internet? Gjort biblioteksärenden. Sju svarsalternativ som sträcker sig från Ingen gång till Dagligen.

13 Biblioteksbesök vs. användning av internet Enligt vissa tidigare studier: risk finns för att digitala aktörers tjänster prioriteras framför bibliotekens. Enligt andra tidigare studier: samband finns mellan användning av bibliotek och användning av internet. Vår sambandsprövning visar: det beror på typ av internetanvändning: Något starkare samband mellan biblioteksbesök och informationssökning på internet än mellan biblioteksbesök och användning av sociala medier respektive mellan biblioteksbesök och att ta del av nyheter på internet.

14 Vem besöker biblioteken? Eller: hur ser sambandet ut mellan biblioteksbesök och olika grupper Utbildningsnivå Fyra kategorier från Max grundskola till Examen från högskola/ universitet Kön Kvinna Man Annat Ålder år år år år Var man bor Fyra kategorier från Ren landsbygd till Storstad Hushållens totala inkomst Tre kategorier från Max kr till Mer än kr Biblioteksbesök X X X X Frågan gällande biblioteksbesök: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Besökt bibliotek. Sju svarsalternativ som sträcker sig från Ingen gång till Flera gånger i veckan.

15 Frågan gällande läst bok: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Läst bok. Tillgång till surfplatta ingår i frågan: Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll? Surfplatta. Läsning av e-bok bygger på frågan: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? I diagrammet visas användning av e-bok totalt någon gång per år eller oftare. I samtliga ovanstående frågors fall används en 7-gradig skala från Ingen gång till Flera gånger i veckan.

16 Bokläsningens fördelning på olika format Frågan gällande läsningens fördelning på olika bokformat: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? I diagrammet anges andelen som har läst/lyssnat minst någon gång under de senaste 12 månaderna.

17 Kontaktuppgifter Om frågor finns om biblioteksbesök: Catarina Eriksson Katarina Michnik Om frågor finns om läsning: Lars Höglund Eva Wahlström

18 ÄR SVENSK DEMOKRATI (O)JÄMLIK? MARIA OSKARSON PROFESSOR I STATSVETENSKAP GÖTEBORGS UNIVERSITET

19 Argumentet Delaktighet och politiskt deltagande förutsätter åtminstone ett visst mått av engagemang och intresse Den som inte är intresserad söker ingen information Den som inte har förtroende litar inte på budskapet Om dessa båda förhållningssätt systematiskt skiljer sig åt mellan grupper är det politiska (subjektiva) medborgarskapet ojämlikt

20 Fyra förhållningssätt till politik, kvalitativt olika Högt politiskt intresse Lågt politiskt intresse Högt politiskt förtroende Integrerade Lojala Lågt politiskt förtroende Skeptiska Alienerade

21 Alienationsindex Index för av förtroende för regering, riksdag, partier samt politiker. Cronbch s alpha ,85 Subjektivt politiskt intresse (mycket+ganska intresserad samt ganska + mycket lite intresserad)

22 Fyra förhållningssätt till politik alienerade; 30,5 Integrerade; 22,9 lojala; 9,5 Källa: SOM2017 Antal respondenter 1612 Skeptiska 37,2

23 Fyra förhållningssätt till politik % 45% 40% Skeptiska 35% 30% 25% 20% 15% 10% V a l e t Alienerade Integrerade Lojala 5% 0% Källa: Den nationella SOM-undersökningen

24 Inte diskuterat politik senaste 12 mån aldrig läser morgontidning integrerade lojala skeptiska alienerade Nöjd med svensk demokrati Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

25 90% Mycket + ganska stort förtroende för: 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% dagspress Radio/TV Integrerade lojala skeptiska alienerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

26 30 Alienerade 25 Balans alienerade - integrerade Integrerade -25 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

27 40 Alienerade 35 Balans alienerade - integrerade Integrerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

28 60% Ideologisk placering 50% 40% 30% 20% 10% 0% Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller till höger Något till höger Integrerade lojala kritiska alienerade Klart till höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

29 45% Partisympati hösten 2017 bland integrerade respektive alienerade 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Integrerade alienerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

30 60% Integrerade: S, M eller SD bästa parti % Alienerade: S, M eller SD bästa parti % 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Integrerade S Integrerade M Integrerade SD Alienerade S Alienerade M Alienerade SD Källa: Den nationella SOM-undersökningen

31 Mycket + Ganska bra förslag Åsiktsskillnader Integrerade Alienerade Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

32 Politikens två dimensioner Vänster-Höger Minska inkomstskillnaderna Införa Euro Mer sjukvård i privat regi Satsa mer på friskolor GAL/TAN Ta emot färre flyktingar Satsa mer på miljövänligt samhälle Minska försvarsutgifterna Öka antalet poliser Eigenvalue 2,11 Eigenvalue 1,45 N=1541, 2 faktorer, varimax

33 0,3 Skeptiska 0,2 Alienerade 0,1 0-0,15-0,1-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 GAL/TAN Lojala -0,1-0,2-0,3 Integrerade -0,4-0,5 Vänster/Höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

34 Slutsatser Det går att urskilja olika förhållningssätt till politik Förhållningssättet till politik har tydligt samband med socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer Förhållningssättet till politik spelar roll för medieförtroende och nyhetsvanor Förhållningssättet till politik har samband med politiska attityder, framförallt i vissa sakfrågor

35 De politiskt integrerade med stort politiskt intresse och högt förtroende är de mest aktiva, men de är långt ifrån politiskt representativa Bland dem som syns och hörs minst är den politiska alienation (lågt förtroende + lågt intresse) mest utbredd

36 VILKA ÄR SVENSKA FOLKETS VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM? JOHAN MARTINSSON

37 Vilka är de viktigaste samhällsproblemen 2017?

38 Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2017 (2016 i parentes) #1Invandring/integration 43 (45) #2Sjukvård 37 (29) #3Skola/utbildning 30 (34) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

39 Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2017 (2016 i parentes) #1Invandring/integration 43 (45) #2Sjukvård 37 (29) #3Skola/utbildning 30 (34) #4Lag och ordning 17 (12) #5Sociala frågor 15 (12) #6Äldrefrågor 14 (14) #7Miljö/energi 10 (9) #8Arbetsmarknad 9 (13) #9Bostadsfrågor 5 (6) #10Demokrati/rättigheter 5 (3) #11Ekonomi 4 (6) #12Familjepolitik 3 (2) #13Skatter 3 (2) #14Svensk utrikespolitik 3 (4) #15Styrelseskick/politik 2 (2) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

40 Viktiga samhällsfrågor: invandring / integration Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

41 Viktiga samhällsfrågor: sjukvård Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

42 Viktiga samhällsfrågor: skola/utbildning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

43 Viktiga samhällsfrågor: lag och ordning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

44 Viktiga samhällsfrågor: lag och ordning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

45 Viktiga samhällsfrågor: social frågor/problem Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

46 Viktiga samhällsfrågor: äldrefrågor Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

47 Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

48 Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

49 Viktiga samhällsfrågor: arbetsmarknad Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

50 Viktiga samhällsfrågor: ekonomi Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

51 Dagordningen idag inför valet 2018 Frågor som nu står högst på medborgarnas dagordning är Invandring/integration, sjukvård och skola. Bland frågorna som ökat mest ser vi lag och ordning / brottslighet Frågor som tidigare varit viktiga som miljö och arbetslöshet/ekonomi har nu hamnat tydligt i skymundan Allt tyder på att vi kommer få en valrörelse som toppas av några frågor vi inte är vana debattera i valrörelser: invandring och lag och ordning

52 Gynnar denna dagordning specifika partier? Korta svaret: Ja. Statsvetenskaplig forskning om väljarbeteende har länge utgått från att det är så Idéen är att partier har historiskt betingade hemmaplansfrågor (sakfrågeägarskap) De tävlar sedan om att sätta dagordningen till sin favör

53 Gynnar denna dagordning specifika partier? Inte riktigt så enkelt: senare forskning har visat att frågeägarskap är mer rörligt än vi tidigare trott och kan förloras och vinnas Frågeägarskapet har flera delkomponenter: prioritering, kompetens, sakpolitik väljarna uppskattar För att gynnas av att en fråga står högt på dagordningen måste väljarna uppfatta att partiet har någon av de tre komponenterna

54 Vilka partier har i nuläget sakfrågeägarskapet i de viktigaste frågorna? Invandring / integration : Sjukvård: Skola / utbildning: Lag och ordning: Inget politiskt block tycks tydligt gynnas av väljarnas dagordning i nuläget

55 Vilka skillnader finns mellan partiernas väljare?

56 Invandring / integration bland olika partiers väljare (procent) Alla

57 Sjukvård bland olika partiers väljare (procent) Alla

58 Skola bland olika partiers väljare (procent) Alla

59 Lag och ordning bland olika partiers väljare (procent) Alla

60 Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning

61 Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Ung Till höger Hög inkomst I större stad

62 Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Ung Äldre Till höger Till vänster Hög inkomst I större stad

63 Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Kvinna Ung Äldre Äldre Till höger Till vänster Till vänster Hög inkomst Hög inkomst I större stad Högutbildad

64 Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Kvinna Man Ung Äldre Äldre Äldre Till höger Till vänster Till vänster Till höger Hög inkomst Hög inkomst Ej högutbildad I större stad Högutbildad

65 Sammanfattning Medborgarnas dagordning genomgår stora förändringar över tid. Ibland mycket snabbt. Det finns klara i vilka frågor olika sociala och politiska grupper prioriterar Tillsammans med bilden av vilka partier som har bäst politik formar dessa skillnader de politiska partiernas möjlighet att få stöd för sin politik i valen Ett ideologiskt jämnt läge Den aktuella dagordningen gynnar inte tydligt något särskilt politiskt block

66 Vad händer nu? Forskarantologi nr. 72 Sprickor i fasaden släpps 26 juni. Almedalen Visby 8 juli 09:00 Västsvenska arenan 11:00 Statsvetenskapligt forum Rapporter / Svenska trender /publicerat Samverka med SOM-institutet SOM-undersökningarna 2018 Medborgarpanelen

67 TACK OCH PÅ ÅTERSEENDE SOM-INSTITUTET, GÖTEBORGS UNIVERSITET