Påverkar arbetet människors politiska tilltro?
|
|
- Gunnar Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Mattias Bengtsson och Tomas Berglund De flesta människor är beroende av ett förvärvsarbete för sin försörjning. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån var 67 procent av den svenska befolkningen mellan år sysselsatta år Andelen sysselsatta varierar kraftigt i olika åldrar. Exempelvis var enbart 12 procent bland åringarna sysselsatta detta år och bland åringar var andelen inte större än 42 procent. Sin topp nådde sysselsättningsgraden bland åringar i denna ålderskategori var hela 89 procent sysselsatta. Merparten av de sysselsatta (90 procent) var anställda, dvs. de hyrde ut sin arbetskraft eller arbetsförmåga till andra genom att lönearbeta. De övriga hade antingen ett eget företag där de själva producerade varor eller tjänster till försäljning och/eller hade anställda till att utföra dessa uppgifter (Statistiska Centralbyrån 2008). Förvärvsarbete innebär att man vistas en ansenlig del av dygnets timmar i en miljö avpassad för varu- eller tjänsteproduktion av något slag. Ens arbetsvillkor varierar exempelvis om man är företagare eller anställd, om man är tjänsteman eller arbetare eller om man arbetar inom privat eller offentlig sektor. Sådana faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå tenderar också att vara betydelsefulla för människors villkor och upplevelser i arbetet. Hösten 2008 genomfördes en SOM-undersökning med särskilt fokus på arbete och arbetsliv och dess relation till andra sfärer av människors liv. Detta kapitel syftar till att undersöka hur grundläggande arbetsvillkor varierar mellan olika kategorier av förvärvsarbetande. Dessutom skall vi undersöka om de arbetsvillkor människor verkar under påverkar deras intresse för politik. Det vill säga, bör vi ta hänsyn till villkor och upplevelser i arbetslivet för att bättre kunna förstå vad som gynnar eller missgynnar människors tilltro till politik? Olika slags arbeten Hur varierar arbetet för förvärvsarbetande i Sverige idag? I tabell 1 redovisas några aspekter av arbetet och vi börjar med att redovisa resultaten uppdelade på kön, ålder och utbildning. Bland de förvärvsarbetande säger 34 procent att de arbetar med produkter, t.ex. genom tillverkning. Denna typ av arbete är tydligt könsrelaterad varannan man säger sig arbeta med produkter medan det enbart gäller för var femte kvinna. Dessutom arbetar 54 procent av de med högst grundskoleutbildning med produkter, vilket kan jämföras med 19 procent av de högskoleutbildade. Om 213
2 Mattias Bengtsson och Tomas Berglund endast var tredje arbetar med produkter så är det en stor majoritet av de förvärvsarbetande som säger sig arbeta med människor (75 procent). Detta gäller i högre grad kvinnor, äldre och högutbildade. Tabell 1 Arbetsuppgifternas karaktär (procent) Problem- Arbete Arbete Admini- lösning/ Arbete i med med strativt Kreativt grupp/ produkter människor arbete skapande team Antal Alla Kön Kvinna Man Ålder Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Högskola Klassposition (ESeC) Företagare med anställda Företagare utan anställda Tjänstemannaklassen Mellanliggande klasser Arbetarklassen Anställningssektor Privat Offentlig Kommentar: I frågeformuläret ställdes följande fråga: I vilken utsträckning omfattar/omfattade ditt arbete följande:. Därefter radades de arbetslivsvillkor upp som anges i kolumnerna ovan. Svarsalternativen var en femgradig skala där 1 angavs till inte alls och 5 betyder I mycket stor utsträckning. I tabellen anges andelen som har svarat 4 eller 5. Klassposition (ESeC) definieras uifrån den Europeiska Socio-ekonomiska Klassificeringen (se också Oskarson 2008). Den bygger på de förvärvsarbetandes yrkesställning (anställd eller företagare), samt deras yrke. I denna analys är ESeC något annorlunda definierad eftersom företagare med och utan anställda särredovisas. Analysen fokuserar endast på förvärvsarbetande vid undersökningstillfället. Dessa utgör 1289 av totalt 2374 respondenter. Antal anger antalet förvärvsarbetande inom varje kategori. 214
3 Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Bland de förvärvsarbetande anser 43 procent att deras arbete är av administrativt slag. Denna typ av arbete är särskilt utmärkande bland kvinnor och högskoleutbildade. Det framträder dessutom ett visst åldersmönster där en mindre andel av såväl yngre som äldre har ett administrativt innehåll jämfört med åringar. När det gäller huruvida arbetet kännetecknas av problemlösning eller kreativt skapande varierar det särskilt tydligt med utbildningsnivå. Dessa inslag i arbetet är vanligare bland högskoleutbildade än bland förvärvsarbetande med enbart gymnasie- eller grundskoleutbildning. Till sist, för drygt två av tre förvärvsarbetande kännetecknas arbetssituationen av arbete i grupp, arbetslag eller team. Här kan vi bland annat se att det är fler kvinnor än män som arbetar i grupp. Utbildning spelar också en viss roll grupparbete är vanligare bland högutbildade än lågutbildade. Vilken betydelse har då klassposition och sektor? Om vi jämför företagare med anställda och företagare utan anställda så finner vi generella skillnader. Oavsett om det gäller arbeten med produkter, med människor, i grupp, med administrativa eller problemlösande inslag är de vanligare bland företagare med anställda än bland företagare utan anställda. Det gäller framförallt administrativt arbete och grupparbete. Övergår vi till att titta på gruppen av anställda finner vi även tydliga skillnader mellan arbetarklassen och tjänstemannaklassen. Framförallt gäller det administrativt arbete och problemlösning/kreativt skapande, vilka är betydligt vanligare bland högre tjänstemän än arbetare. I den sistnämnda gruppen är det däremot vanligare att man arbetar med produkter, även om vi också kan se att det är en minoritet av arbetarna som säger sig ha denna typ av arbete. Utöver klasskillnader finns det tydliga skillnader mellan privat och offentligt anställda. Det handlar om skillnader vad gäller arbete med produkter och med människor. En klart större andel privatanställda arbetar med produkter jämfört med offentliganställda, medan en större andel inom offentlig sektor arbetar med människor. Vi kan samtidigt lägga märke till att en majoritet inom båda sektorer säger sig arbeta med människor. Upplevelser av arbetet Vid sidan av om arbetet kännetecknas av aspekter såsom problemlösning eller arbete med produkter skall vi även redovisa resultat över hur individen mer subjektivt upplever sin arbetssituation. Upplevs arbetet som meningsfullt och omväxlande eller som stressigt och mentalt och fysiskt krävande? I tabell 2 kan vi se att drygt fyra av fem uppfattar arbetet som meningsfullt. Med avseende på skillnader mellan olika kategorier av förvärvsarbetande är två särskilt noterbara. För det första är det en mindre andel i den yngsta åldersgruppen och bland arbetare som ser arbetet som meningsfullt. Dessutom finns det en skillnad mellan privata och offentliga verksamheter där 74 procent av de privatanställda ser sitt arbete som meningsfullt jämfört med 90 procent av de offentliganställda. Knappt sex av tio förvärvsarbetande anser att de i stor utsträckning har ett stressigt arbete. Det finns dock inga 215
4 Mattias Bengtsson och Tomas Berglund direkt uppseendeväckande skillnader mellan olika grupper av förvärvsarbetande. Nästan 70 procent upplever att de har ett omväxlande arbete. Yngre och arbetare har mer sällan ett omväxlande arbete, vilket i högre grad utmärker arbetet för äldre, högskoleutbildade, högre tjänstemän samt företagare. Tabell 2 Upplevelse av arbetet (procent) Menings- Om- Mentalt Fysiskt fullt Stressigt växlande krävande krävande Antal Alla Kön Kvinna Man Ålder Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Högskola Klassposition (ESeC) Företagare med anställda Företagare utan anställda Tjänstemannaklassen Mellanliggande klasser Arbetarklassen Anställningssektor Privat Offentlig Kommentar: I frågeformuläret ställdes följande fråga: I vilken utsträckning upplever du ditt arbete som:. Därefter radades de upplevelser av arbetssituationen upp som anges i kolumnerna ovan. Svarsalternativen var en femgradig skala där 1 angavs till inte alls och 5 betyder I mycket stor utsträckning. I tabellen anges andelen som har svarat 4 eller 5. I övrigt se tabell
5 Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Vidare ställdes frågan om arbetet är mentalt eller fysiskt krävande. Medan drygt var tredje förvärvsarbetande anser att arbetet är fysiskt krävande anser samtidigt drygt två av tre att det är mentalt krävande. Graden av mentala och fysiska krav varierar starkt med klassposition. Inom tjänstemannaklassen återfinns störst andel som anser sig ha ett mentalt krävande arbete och minst andel med ett fysiskt krävande. Arbetare är istället de som i minst utsträckning har mentalt krävande arbeten men som å andra sidan i stor utsträckning har arbeten som är mer fysiskt krävande. Vi kan också lägga märke till att upplevelsen av fysiska krav i hög grad överensstämmer mellan arbetare och företagare. Upplevelsen av mentalt och fysiskt krävande arbeten varierar också med utbildningsnivå på ett likartat sätt som för klassposition. Förvärvsarbetande med högskoleutbildning har mer mentalt krävande, och mindre fysiskt krävande, arbeten än de med lägre utbildningsnivå. Vi kan även se att kvinnor och offentliganställda anser att de i större utsträckning har ett mentalt krävande arbete jämfört med män och privatanställda. En motsvarande skillnad finns däremot inte i fråga om fysiskt krävande arbeten. Arbetssituation och politisk tilltro Vi har beskrivit hur olika arbetsvillkor fördelar sig bland de förvärvsarbetande och generellt kan man dra slutsatsen att de varierar mellan olika grupper. Vissa har fysiskt betungande arbeten, andras arbeten är mer mentalt krävande. Vi har också kunnat se att merparten ser sina arbeten som meningsfulla, medan det finns en desto större variation bland olika kategorier av förvärvsarbetande i fråga om arbetet innehåller problemlösning och kreativt skapande. Inom arbetslivsforskningen finns det en klassisk diskussion om vad arbetsförhållanden kan betyda för individens övriga liv. Det talas ibland om alienerande arbetsvillkor då människor inte ser någon större mening i sitt arbete eller då de känner att de enbart i begränsad utsträckning kan påverka sina arbetssituationer (Blauner 1964; Seeman 1967). Sådana arbetsvillkor sägs även få överspridningseffekter för hur man i övrigt ser på möjligheterna att kunna påverka sitt liv (Kohn och Schooler 1983). En konsekvens skulle kunna vara att människors tilltro till politiken påverkas av deras erfarenheter i arbetet. Kan det vara så att alienerande arbetsförhållanden också kan leda till det som inom statsvetenskap kallas för politisk alienation (se Oskarson 2007)? Denna mer allmänna hypotes skall här undersökas tämligen explorativt i en serie statistiska analyser. Tre variabler ligger i fokus. Den första handlar om hur politiskt intresserad man i allmänhet är, den andra om hur nöjd man är med hur demokratin fungerar i Sverige och den tredje om ens förtroende för svenska politiker. De följande analyserna (tabell 3-5) sker i flera steg eller modeller. I den första modellen redovisas de arbetsvillkor som har en tydlig effekt på politiskt intresse. Ursprungligen ingick alla arbetslivsvariabler som har redovisats ovan (tabell 1 och 2) i analysen. De faktorer som inte har uppvisat några effekter har därefter sållats 217
6 Mattias Bengtsson och Tomas Berglund bort. I den andra modellen tillförs klassposition och anställningssektor och därefter kön, ålder och utbildningsnivå i den tredje och avslutande modellen. Syftet med detta tillvägagångssätt är att genom att studera hur koefficienterna förändras mellan modellerna kan man avgöra hur arbetslivsvariablerna samvarierar med övriga variabler, till exempel ålder, klassposition och utbildningsnivå. I tabell 3 redovisas effekterna av olika arbetsvillkor för människors politiska intresse. Bland de förvärvsarbetande uttrycker 52 procent att de i allmänhet är mycket eller ganska politiskt intresserade. I den första modellen kan vi se att de som i stor utsträckning har ett problemlösande och kreativt arbete också har en större sannolikhet (högre odds) att vara politiskt intresserade jämfört med dem som i mindre utsträckning har ett sådant arbete. Även de som upplever arbetet som mentalt krävande visar sig vara mer politiskt intresserade. Om man däremot har ett fysiskt krävande arbete är det mindre sannolikt att man är politiskt intresserad. Dessa resultat påverkas av individens klassposition och anställningssektor effekterna av mentalt och fysiskt krävande arbete försvinner (se modell 2). Detta har till stor del att göra med att dessa villkor i så hög grad varierar mellan individer i olika klasspositioner. Som vi tidigare har kunnat se är tjänstemannaklassens arbetsförhållanden mer mentalt krävande och mindre fysiskt krävande än arbetarnas. I den tredje modellen tillförs kön, ålder och utbildning samtliga faktorer har tydlig effekt på politiskt intresse. Män är mer intresserade av politik än kvinnor och högskoleutbildade är det i väsentligt högre grad än förvärvsarbetande med gymnasieeller grundskoleutbildning. Med avseende på ålder är det framförallt de äldsta som är politiskt intresserade (60+). Effekten av problemlösande och kreativt arbete kvarstår i samtliga modeller. Det verkar således som att de som har ett mer problemlösande och kreativt arbete även i allmänhet är mer politiskt intresserade. 218
7 Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Tabell 3 Intresse för politik. Oddskvoter. Logistisk regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Problemlösning/kreativt skapande Stor utsträckning 1,93*** 1,57** 1,54** Mentalt krävande arbete Stor utsträckning 1,44* 1,14 1,25 Fysiskt krävande arbete Stor utsträckning 0,64** 0,88 0,95 Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 3,20** 2,40* Företagare utan anställda 1,53 1,13 Tjänstemannaklassen 2,85*** 1,64* Mellanliggande klasser 1,45* 1,21 Arbetarklassen (ref) 1 1 Anställningssektor Privat 0,87 0,95 Offentlig (ref) 1 1 Kön Kvinna (ref) 1 Man 1,83*** Ålder ,28*** ,23*** ,26*** ,41*** 60+ (ref) 1 Utbildningsnivå Grundskola (ref) 1 Gymnasium 1,65* Högskola, universitet 3,94*** Konstant 0,63** 0,48*** 0,56 Nagelkerke R 2 0,06 0,12 0,21 Antal 1082 Kommentar: Den beroende variabeln bygger på frågan Hur intresserad är du i allmänhet av politik? där svarsalternativen Inte särskilt intresserad och Inte alls intresserad har värde 1 och Ganska intresserad och Mycket intresserad har fått värde 2. Koefficienterna visar oddskvoterna för värde 2. Referenskategorin anges med koefficienten 1. Signifikansnivåer: p<0,05:*; p<0,01:**; p<0,001:***. I övrigt se tabell 1 och 2. I tabell 4 ligger fokus på om man är nöjd med hur den svenska demokratin fungerar. Bland de förvärvsarbetande är 77 procent mycket eller ganska nöjda. I den andra modellen kan vi se att samtliga arbetslivsfaktorer har betydelse. Det är mindre sannolikt att vara nöjd med den svenska demokratin om man i stor utsträckning arbetar med produkter jämfört med om man inte gör det. Samma mönster gäller för dem som i stor utsträckning har ett mentalt eller fysiskt krävande arbete. Om man däremot arbetar med människor eller säger sig ha ett meningsfullt arbete så är 219
8 Mattias Bengtsson och Tomas Berglund man i större utsträckning nöjd med den svenska demokratin jämfört med dem som inte arbetar med människor eller som inte ser sitt arbete som meningsfullt. Tabell 4 Nöjd med den svenska demokratin. Oddskvoter. Logistisk regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Arbete med produkter Stor utsträckning 0,68* 0,61** 0,67* Arbete med människor Stor utsträckning 1,40 1,47* 1,44 Meningsfullt arbete Stor utsträckning 2,29*** 2,23*** 2,27*** Mentalt krävande arbete Stor utsträckning 0,74 0,66* 0,70 Fysiskt krävande arbete Stor utsträckning 0,53*** 0,62** 0,65* Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 2,01 1,61 Företagare utan anställda 1,88 1,52 Tjänstemannaklassen 1,69* 0,93 Mellanliggande klasser 1,22 0,96 Arbetarklassen (ref) 1 1 Anställningssektor Privat 1,50* 1,76** Offentlig (ref) 1 1 Kön Kvinna (ref) 1 Man 1,05 Ålder ,38** ,40** ,44* ,51* 60+ (ref) 1 Utbildningsnivå Grundskola (ref) 1 Gymnasium 2,49*** Högskola, universitet 5,13*** Konstant 2,71*** 1,71* 1,36 Nagelkerke R 2 0,09 0,11 0,15 Antal 1063 Kommentar: Den beroende variabeln bygger på frågan På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i: Sverige där svarsalternativen Inte särskilt nöjd och Inte alls nöjd har värde 1 och Ganska nöjd och Mycket nöjd har värde 2. Koefficienterna visar oddskvoterna för värde 2. Referenskategorin anges med koefficienten 1. Signifikansnivåer: p<0,05:*; p<0,01:**; p<0,001:***. I övrigt se tabell 1 och
9 Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Det finns även starka effekter av ålder och utbildning. Ju lägre ålder och utbildningsnivå, desto mindre nöjd är man med den svenska demokratin. Dessutom är privatanställda i större utsträckning nöjda än offentliganställda. Efter kontroll för övriga faktorer i den tredje modellen kvarstår effekterna för tre arbetslivsfaktorer: ett arbete med produkter, ett meningsfullt arbete samt ett fysiskt krävande arbete. Resultatet ger fog för att dessa faktorer har en egen betydelse för huruvida man är nöjd eller inte med demokratin i Sverige, snarare än att de verkar indirekt t.ex. genom selektionsprocesser av lågutbildade till vissa typer av arbeten som kännetecknas av dessa arbetssituationer. Tabell 5 Förtroende för svenska politiker. Oddskvoter. Logistisk regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Arbete med produkter Stor utsträckning 0,70* 0,71* 0,75 Meningsfullt arbete Stor utsträckning 1,79** 1,64** 1,68** Fysiskt krävande arbete Stor utsträckning 0,66** 0,76 0,79 Klassposition (ESeC) Företagare med anställda 1,52 1,32 Företagare utan anställda 1,32 1,09 Tjänstemannaklassen 1,62** 1,13 Mellanliggande klasser 1,14 0,98 Arbetarklassen (ref) 1 1 Anställningssektor Privat 1,15 1,23 Offentlig (ref) 1 1 Kön Kvinna (ref) 1 Man 1,05 Ålder , , ,63* , (ref) 1 Utbildningsnivå Grundskola (ref) 1 Gymnasium 2,00** Högskola, universitet 2,97*** Konstant 0,51*** 0,37*** 0,26*** Nagelkerke R 2 0,04 0,06 0,08 Antal 1072 Kommentar: Den beroende variabeln bygger på frågan Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? där svarsalternativen Ganska litet och Mycket litet har fått värde 1 och Ganska stort och Mycket stort har fått värde 2. Koefficienterna visar oddskvoterna för värde 2. Referenskategorin anges med koefficienten 1. Signifikansnivåer: p<0,05:*; p<0,01:**; p<0,001:***. I övrigt se tabell 1 och
10 Mattias Bengtsson och Tomas Berglund Den avslutande frågan gäller förtroendet för svenska politiker (tabell 5). Bland de förvärvsarbetande hyser 39 procent mycket eller ganska stort förtroende. Det finns även här vissa effekter av arbetslivsfaktorerna (se modell 1). De viktigaste faktorerna är, liksom i fråga om hur nöjd man är med hur den svenska demokratin fungerar, arbete med produkter, ett meningsfullt arbete samt ett fysiskt krävande arbete. Om man arbetar med produkter eller har ett fysiskt krävande arbete minskar sannolikheten för att man har förtroende för svenska politiker. Men upplever man arbetet som mer meningsfullt är sannolikheten däremot större för att man känner ett förtroende. Det är dock enbart effekten av ett meningsfullt arbete som kvarstår i den tredje modellen, vilket understryker dess betydelse för politiskt förtroende. Förutom detta resultat ser vi också att det finns en stark effekt av utbildning med en högre utbildningsnivå ökar sannolikheten för att känna ett förtroende för svenska politiker. Arbetet påverkar politiken I detta kapitel har vissa aspekter av svenskt arbetsliv hösten 2008 undersökts. Vi har kunnat se att en relativt liten andel säger sig arbeta med produkter medan det är betydligt vanligare att man arbetar med människor. Detta överensstämmer med beskrivningar av samtida västerländska samhällen som tjänstesamhällen eller postindustriella samhällen med en tydlig minskning av jobb inom tillverkningsindustrin och inom verksamheter såsom jordbruk och fiske medan jobb inom tjänstesektorn har ökat kraftigt (Bell 1974; Hansen 2001). Denna utveckling har ofta beskrivits i ganska positiva ordalag och vi kan också se i denna undersökning att en tydlig majoritet upplever att deras arbete är problemlösande och kreativt, omväxlande och meningsfullt. De krav som arbetet idag ställer på de förvärvsarbetande är därför snarare mentala än fysiska. Men bilden av ett tjänstesamhälle är samtidigt inte helt entydig. Villkoren skiljer sig en hel del mellan olika grupper av förvärvsarbetande, exempelvis utifrån klassposition och utbildningsnivå. Jämfört med högre tjänstemän och högskoleutbildade arbetar en betydligt större andel arbetare och lågutbildade med produkter och har ett fysiskt krävande arbete. Dessutom upplever de i mindre utsträckning att deras arbeten är meningsfulla eller ger utrymme för problemlösning och kreativitet. Villkor och upplevelser i arbetet kan också ha en vidare betydelse genom att påverka hur människor ser på sina liv och sina möjligheter. Resultaten från denna studie visar att arbetsvillkoren har en betydelse för människors tilltro till politiken. Ett mer problemlösande och kreativt arbete är relaterat till ett större intresse för politik. Upplever man dessutom att arbetet är meningsfullt är man mer nöjd med det sätt på vilket den svenska demokratin fungerar samt hyser ett större förtroende för svenska politiker. Om man däremot arbetar med produkter och har ett fysiskt krävande arbete tenderar man att vara mindre nöjd med hur demokratin fungerar. 222
11 Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Den centrala slutsats som går att dra av denna studie är därför att det verkar finnas fler skäl att satsa på goda arbetsmiljöer och motiverande arbeten än rent hälsomässiga och ekonomiska också demokratin kan tjäna på att människor trivs och utvecklas i sina arbeten. Not 1 De officiella svenska definitionerna av den arbetsföra befolkningen ändrades 2007 som en anpassning till EU:s definitioner. Det innebär bland annat att den arbetsföra befolkningen nu återfinns mellan år medan den tidigare definierades som år. Att vara sysselsatt innebär enligt den officiella definitionen att man under en mätvecka minst utförde 1 timmes arbete som anställd, företagare eller medhjälpande familjemedlem, eller att man under mätveckan var tillfälligt frånvarande från sådant arbete p.g.a. föräldraledighet, sjukfrånvaro etc. Referenser Bell, D. (1974) The Coming of Post-Industrial Society. A Venture in Social Forecasting. London: Heinemann. Blauner, R. (1964) Alienation and Freedom. The Factory Worker and His Industry. Chicago & London: The University of Chicago Press. Hansen, L. H. (2001) The Division of Labour in Post-Industrial Societies. Göteborg: Department of Sociology, University of Gothenburg. Kohn, M. L. & Schooler, C. (1983) Work and Personality: An Inquiry Into the Impact of Social Stratification. Norwood, NJ: Ablex Publishing Corporation. Oskarson, M. (2007) Social Risk, Policy Dissatisfaction, and Political Alienation: A Comparison of Six European Countries. in The Political Sociology of the Welfare State. Institutions, Social Cleavages and Orientations. S. Svallfors. Stanford, Stanford University Press: Oskarson, M. (2008) De sociala klassernas skilda världar i Holmberg, S och Weibull, L., (red) Skilda världar. Trettioåtta kapitel om politik medier och samhälle. Göteborg: Göteborgs universitet, SOM-rapport nr 44, s Seeman, M. (1967) On the Personal Consequences of Alienation in Work, American Sociological Review 32:2, s Statistiska Centralbyrån (2008) Labour Force Survey Stockholm: Statistiska Centralbyrån. 223
12
De senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING
ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING Tillämpad sociologi VT2011 Mattias Bengtsson Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Mattias.Bengtsson@sociology.gu.se Individualisering ett mångtydigt och flerdimensionellt
Läs merHur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:
Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Synovate: Arne Modig Projektnummer: S-114614 Datum: 2008-02-05 Sammanfattning Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag?
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merSå svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merJobbhälsoindex 2018:2
Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl
Läs merFeelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Läs merHur mycket arbetar seniorer?
Rapport 7 Anna Fransson Maria Söderberg Anna Fransson och Maria Söderberg Rapport 7 Delegationen för senior arbetskraft S 2018:10 Samtliga rapporter i serien finns att ladda ner gratis på www.seniorarbetskraft.se
Läs mer2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18
2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder
Läs merArbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 4:e kvartalet Tema Undersysselsatta
AM 11 SM 1001 Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU 4:e kvartalet 2009. Tema Undersysselsatta Labour Force Survey: Fourth Quarter 2009 I korta drag Färre personer i arbete jämfört
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merLivslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor 1979- Per Hedberg Report 12:3 Swedish National Election Studies Program Department
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merPrivatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning
Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna
Läs mer(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)
Globala målen 8. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 antog världens länder 7 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merUtvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Mattias Gunnarsson [ SOM-rapport nr 2014:30] Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument SOM-institutet har från starten haft fokus på
Läs merLågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar
Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merSida i svenskarnas ögon 2018
Sida i svenskarnas ögon 018 En undersökning om allmänhetens syn på bistånd och Sida Foto: Petter Meirik/Sida 1 (8) GULLERS GRUPP Innehåll INLEDNING SAMMANFATTNING 1. KÄNNEDOM OM SIDA. KUNSKAP OM SIDA 9.
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Hallands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merArbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Örebro län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]
Åsikter om energi och kärnkraft Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merGlobala målen Telefonundersökning
Globala målen 2017 1. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM DE GLOBALA MÅLEN 2015 antog världens länder 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året i rad mäts
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merHur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?
Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning? Inledning SCB-undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2017 Personer med funktionsnedsättning
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merDYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG
DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA
Läs merUtan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna
Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merFacklig anslutning år 2016
ARBETSMARKNAD Facklig anslutning år 2016 Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990 2016 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 2 1 Facklig anslutning
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,
Läs merSKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB
SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i Skåne
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVuxnas deltagande i utbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller
Läs merSysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe
AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2010 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska Valforskningsprogrammet
Läs merVårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor
Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska
Läs merAllmänhetens syn på Vetenskap 2003
DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste
Läs merInnehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor
Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel
Läs merBilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån
Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2019 SOM-undersökningen 2018 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merHar förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Läs merSkånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB
Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merHögskoleutbildning lönar sig allt sämre
Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.
Läs merSida i svenskarnas ögon 2010
Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört
Läs merJobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa
Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,
Läs merAnställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen
Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Södermanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 3 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merArbetsmarknad i förändring
Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merEnkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda
UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2015 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merFunktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.
Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och
Läs mer2016:26 B. Tillit på jobbet
2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 1987- Per Hedberg Report 12:4 Swedish National Election Studies Program Department of Political Science University
Läs merLedande indikator, USA. Källa: EcoWin
12 Ledande indikator, USA 115 11 15 1 2 21 22 23 24 25 Källa: EcoWin Procent av disponibel inkomst 15 Sparkvot, USA 1 5 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 23 1961 1965 1969 1973 1977
Läs merSKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB
SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i
Läs merEn fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik
Maria Oskarsson, Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (red.) En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik (Liber 2010) En sammanfattning gjord av Hedvig Ekerwald, Sociologiska institutionen,
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merHur reagerar väljare på skatteförändringar?
Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de
Läs merBefria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning
Läs merKompletterande material till Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad? av Erik Vestin och Maria Oskarson.
Kompletterande material till Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad? av Erik Vestin och Maria Oskarson. 1. Validering av omkodningen av yrkeskoder Som nämnds i metodavsnittet
Läs merFörekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden
DECEMBER 2017 Allt fler jobbar heltid Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Heltids- och deltidsarbete på arbetsmarknaden...4
Läs merPolitisk alienation vs politisk integration. Maria Oskarson
Det (o)jämlika politiska medborgarskapet Det (o)jämlika politiska medborgarskapet Politisk alienation vs politisk integration Maria Oskarson S verige beskrivs ofta som något av demokratins lycksaliga ö
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs mer2016:1. Jobbhälsobarometern
2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, 900 000 personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges
Läs mer