Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

Transkript

1 Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

2 Inledande ord Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet

3 Program för dagen Skilda världar, det demografiskt delade Sverige Valdeltagande i ett regionalt perspektiv Starkt stöd för EU i Sverige PAUS EU som ett flernivåsystem, utmaningar för svensk demokrati Demokratins triangeldrama Avslutning: En polariserad tid?

4 Sociala skiljelinjer Finns det avgörande skillnader i grundläggande livsvillkor och levnadsförhållanden som skapar varaktiga skillnader i politiska intressen, attityder och åsikter och som görs till föremål för politisk strid av partier och intresseorganisationer GÖTEBORGS UNIVERSITET VALFORSKNINGSPROGRAMMET

5 Det delade Sverige: Sociala skiljelinjer politiska skiljelinjer Samband mellan grupptillhörighet och partival i svenska riksdagsval (Cramers V) 0,60 Arbetsmarknadsrelaterade skiljelinjer 0,60 Stad-land, regionala och religiösa skiljelinjer 0,60 Kön, ålder, utbildning, bakgrund 0,50 0,50 0,50 0,40 0,40 0,40 0,30 0,30 0,30 0,20 0,10 Sektor Klass Fack Yrke 0,20 0,10 Kyrkogång Stad-land Region 0,20 0,10 Utb Kön Ålder Bakgr 0, , , Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningar

6 Det delade Sverige: Förtroende för samhällsinstitutioner Förtroende (1-5) för ett tjugotal olika samhällsinstitutioner bland boende i Sveriges kommuner (genomsnittligt indexvärde) Danderyd Lidingö Boxholm Täby Hallsberg Gnosjö Båstad Klippan Smedjebacken Bräcke Älvdalen Åstorp Olofström Storuman Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna [2.73,2.77] (2.77,2.81] (2.81,2.85] (2.85,2.89] (2.89,2.92] (2.92,2.96] (2.96,3.00] (3.00,3.04] (3.04,3.08] (3.08,3.12]

7 Det delade Sverige: Nöjd med demokratin Graden av nöjdhet med hur demokratin fungerar bland boende i Sveriges kommuner (genomsnittligt indexvärde). Vaxholm Danderyd Knivsta Solna Täby Lomma Sollentuna Älvdalen Valdemarsvik Orsa Ockelbo Vilhelmina Norsjö Åre Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna [1.85,1.92] (1.92,1.99] (1.99,2.06] (2.06,2.12] (2.12,2.19] (2.19,2.26] (2.26,2.33] (2.33,2.40] (2.40,2.47] (2.47,2.54]

8 Avslutning: En polariserad tid? Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet

9 Vi lever i en polariserad tid Begreppet polarisering är populärt Det används på många olika sätt och i många olika sammanhang Viktigt med definitioner och jämförelsepunkter! Några exempel: partisystempolarisering, åsiktspolarisering, väljarnas uppfattningar om polarisering, partipolarisering i politiska sakfrågor, affektiv polarisering. GÖTEBORGS UNIVERSITET VALFORSKNINGSPROGRAMMET

10 Polarisering: Partisystemets vänster-högerpolarisering Dalton s index för partisystempolarisering. Bygger på data om partipositioner hämtade från analyser av partimanifest och viktade efter partiernas röstetal. 0,60 Vänster-högerpolarisering 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,45 0,42 0,42 0,42 0,40 0,39 0,40 0,37 0,37 0,38 0,38 0,37 0,40 0,39 0,37 0,37 0,37 0,39 0,40 0,39 0,39 0,44 0,44 0,45 0,43 0,43 0,45 0,47 0,49 0,00 Källa: ParlGov (2019) Kommentar: Polariseringsmåtten är baserade på Russell J. Daltons polariseringsindex (PI) (Dalton, 2008) och anger beräknad polarisering av det svenska partisystemet längs vänster-högerdimensionen. Dalton, Russell J. (2008). The Quantity and the Quality of Party Systems Party System Polarization, Its Measurement, and Its Consequences, Comparative Political Studies, 41, Döring, Holger and Philip Manow Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in modern democracies. Development version.

11 Polarisering: Åsiktsintensitet Hur stor andel av befolkningen har intensiva åsikter i politiska sakfrågor vid olika tidpunkter? intensiv åsikt ej intensiv åsikt intensiv åsikt GÖTEBORGS UNIVERSITET

12 Polarisering: Åsiktsintensitet Svenska folkets genomsnittliga andel intensiva åsikter i dagspolitiska sakfrågor (procent) 55 Samtliga sakfrågor sakfrågor Andel med intensiva åsikter Andel med intensiva åsikter skattningar utjämnad linje skattningar utjämnad linje Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna

13 Polarisering: väljarnas bedömningar av partiernas vh-positioner Perceptioner av partiernas positioner längs vänster-högerdimensionen (medeltal) Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna GÖTEBORGS UNIVERSITET VALFORSKNINGSPROGRAMMET

14 Polarisering: Väljarnas bedömningar av partiernas positioner längs vänster-högerdimensionen och efter restriktiv-generös inställning till flyktingmottagande, 1994 och 2018 Restriktiv / Generös flyktingpolitik Vänster-Höger Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 1994 och 2018.

15 Vänster-höger och migrationspolitik Graden av partipolarisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor (eta) 1,0 0,9 0,8 Minska den offentliga sektorn Låta privata företag svara för äldreomsorg Vänster-höger 1,0 0,9 0,8 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige Ta emot färre flyktingar i Sverige 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0, , Källa: Nationella SOM-undersökningar

16

17 Polarisering: Affektiv polarisering i Sverige Fyra olika index för affektiv polarisering (0-10) som sammanfattar väljarnas antipatier och sympatier vid olika tidpunkter. för riksdagens partier och som bygger på placeringar av partierna på en skala från ogillar starkt till gillar starkt. 5,0 Affektiv polarisering 4,0 3,0 2,0 1,0 3,1 3,2 3,1 2,9 3,0 2,8 2,9 2,8 3,1 3,2 3,4 3,8 0, Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna

18 Affektiv polarisering: Vilket parti tycker du sämst om?

19 Affektiv polarisering: Finns det något parti du aldrig skulle rösta på? procent V S C L M KD MP SD FI Övr Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen 2018

20 Polariserad tid? Sammanfattning Partisystempolarisering Små rörelser men något högre 2014 och 2018 Åsiktspolarisering Inga trender över tid. Lika intensiva sakfrågeåsikter idag som tidigare. Väljarnas uppfattningar om polarisering Depolarisering , eventuellt trendbrott 2018 Partipolarisering i politiska sakfrågor Den kulturella dimensionen väger in allt tyngre, kompletterar konflikt i fördelningspolitiska frågor Affektiv polarisering Starkare ogillande och gillande av partier, främst på grund av fortsatt starka antipatier till ett växande SD.