SOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu

Transkript

1 SOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu

2 HENRIK EKENGREN OSCARSSON DET NYA PARTISYSTEMET

3 2 september 2018: SVTs partiledarutfrågning av Jimmie Åkesson

4 Forskning om partisystemförändring På vilka sätt håller det svenska partisystemet på att förändras? Hur förändras väljarnas uppfattningar om avståndet mellan partierna i partisystemet? Hur många dimensioner behövs för att beskriva partiernas inbördes avstånd i det politiska landskapet? Håller vänster-höger på att absorbera den nya kulturella dimensionen? Vem gillar Sverigedemokraterna? Finns det (tillräckligt med) konservativa väljare?

5 Positionera partier i en politisk rymd Expertstudier Partimanifest Riksdagstryck Voteringar Kandidatundersökningar Väljarundersökningar Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningarna

6 Positionera partier i en politisk rymd Expertstudier Partimanifest Riksdagstryck Voteringar Kandidatundersökningar Väljarundersökningar Källa: CHES 2017

7 10 Estimera partiers positioner i en politisk rymd Expertstudier Partimanifest Riksdagstryck Voteringar Kandidatundersökningar Väljarundersökningar Rstriktiv--generös till flyktingmottagning Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen Vänster-höger

8 Vänster-höger och migrationspolitik Graden av partipolarisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor (eta) 1,0 0,9 Minska den offentliga sektorn Låta privata företag svara för äldreomsorg Vänster-höger 1,0 0,9 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige Ta emot färre flyktingar i Sverige 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 0, Källa: Nationella SOM-undersökningar

9

10 Håller vänster-högerdimensionen på att absorbera/införliva den kulturella dimensionen? Åsiktsdimension som från början går på tvärs börjar långsamt samvariera med VH för att till slut kollapsa ned i en dimension! V H V H V H

11 -0,40 Korrelation mellan åsikt om flyktingmottagning och vänsterhöger-placeringar -0,35-0,33-0,34-0,35-0,33-0,30-0,25-0,20-0,15-0,27-0,28-0,26-0,24-0,23-0,22-0,23-0,23-0,24-0,20-0,20-0,19-0,20-0,20-0,21-0,22-0,20-0,21-0,20-0,19-0,16-0,16-0,15-0,14-0,13-0,10-0,05 0,00 Källa: Nationella SOM-undersökningar

12 Vilket parti tycker du sämst om?

13 Finns det något parti du aldrig skulle rösta på? procent V S C L M KD MP SD FI Övr Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen

14 Evalueringar av partier och ledare: Den elvagradiga ogillar-gillarskalan (feeling thermometer)

15 Vem gillar Sverigedemokraterna? Andel som placerar SD längs ogillar-gillarskalan (procent) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018; n=1763; viktat efter valresultat

16 Vem gillar Sverigedemokraterna? Genomsnittsbetyg för SD bland olika grupper av partisympatisörer (medeltal) Källa: Nationella SOM-undersökningar från respektive år +3,4-0,8-1,6-3,2-4,1

17 2016 Svenska folkets karta över partisystemet Multidimensionell unfoldinganalys av preferensdata (ogillar-gillarskalan).

20 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

22 ideologisk identifikation x vänster-höger självplacering Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

26 Sammanfattning På vilka sätt håller det svenska partisystemet på att förändras? Just nu är det framgångsrikt att använda två dimensioner för att beskriva vad som sker. Hur förändras väljarnas uppfattningar om avståndet mellan partierna i partisystemet? Allianspartiernas inbördes positioner håller på att glida isär. M och KD närmar sig SD. Håller vänster-höger på att absorbera den nya kulturella dimensionen? Ja, beskrivningen av vänster-liberalt mot konservativt är en fullt möjlig utveckling Vem gillar Sverigedemokraterna? SDs väljare och sympatisörer men partiet väcker starka antipatier hos stora delar av svenska folket Finns det (tillräckligt med) konservativa väljare? Knappt var tionde väljare tycker att beteckningen konservativ stämmer helt in på dem själva

27 ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR

28 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, (procent) Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv Kvällspress nyhetssajt 41 Nyheter i sociala medier 38 Morgonpress papper 33 Morgonpress nyhetssajt 29 svt.se/sr.se Kvällspress papper Källa: Den nationella SOM-undersökningen

29 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande Användning av morgon- och kvällstidningar på papper och nyhetssajt minst 3 dgr/vecka, efter ålder, 2018 (procent) Morgontidning papper Morgontidning nyhetssajt Kvällstidning papper Kvällstidning nyhetssajt år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

30 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Morgontidningsläsning på papper minst 3 dagar/vecka, efter ålder, (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

31 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Morgontidningsläsning nyhetssajt minst 3 dagar/vecka, efter ålder, (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

32 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Kvällstidningsläsning på papper minst 3 dagar/vecka, efter ålder, (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

33 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Kvällstidningsläsning nyhetssajt minst 3 dagar/vecka, efter ålder, (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

34 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Användning av nationella och lokala nyheter i radio/tv och på webb minst 3 dgr/vecka, efter ålder, 2018 (procent) Riksnyheter radio/tv Lokalnyheter radio/tv sr.se/ svt.se/tv4.se år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

35 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Nationella nyheter i radio/tv minst 3 dagar/vecka, efter ålder, (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

36 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Användning av nyheter i sociala medier minst 3 dgr/vecka, efter ålder, 2018 (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

37 Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Användning av nyheter i sociala medier minst 3 dagar/vecka, efter ålder, (procent) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

38 Hur ofta brukar du ta del av följande..? Användning av olika nyhetsplattformar minst 3 dgr/vecka i olika åldersgrupper, 2018 (procent) år år år år Dagspress papper Dagspress nyhetssajt Nyheter i radio/tv Sociala medier Källa: Den nationella SOM-undersökningen

39 Hur ofta brukar du ta del av följande..? Sociala mediers bidrag till den totala nyhetsanvändningen minst 3 dgr/vecka i olika åldersgrupper, 2018 (procent) Nyhetsanvändning exkl. sociala medier Sociala mediers bidrag år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen

40 Summering Stora förändringar i nyhetsvanorna över tid, framför allt för morgon- och kvällstidningar respektive nyheter i sociala medier. Tydlig digital prägel på nyhetsvanorna bland personer under 50 år. Samtidigt kan skönjas en stabilisering i den regelbundna användningen av dagspressens nyhetssajter och nyheter i sociala medier. Sociala medier bidrar i viss mån till att öka andelen regelbundna nyhetsanvändare bland unga mellan år. Den stora majoriteten unga väljer dock att ta del av nyheter på flera olika plattformar.

41 Tack! Kontaktuppgifter:

42 SÖREN HOLMBERG & LENNART WEIBULL INSTITUTIONSFÖRTROENDE

43 Vad är förtroende?

44 Vad skapar förtroende? Förmåga/kompetens Integritet Empati Transparens Värdegemenskap Närhet

45 Individens förtroende för en institutions verksamhet påverkas av bl. a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, värdegemenskap, engagemang ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

46 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

47 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2018 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans*) Polisen (+41) Sjukvården (+51) Universitet/högskolor (+53) Radio/TV (+43) Riksbanken (+41) Domstolarna (+39) Grundskolan (+33) FN (+21) Försvaret (+19) Kungahuset (+19) Riksdagen (+8) Regeringen (+8) Svenska kyrkan (+6) Dagspressen (+5) Storföretagen (-1) Bankerna (-9) Kommunstyrelserna (-4) De fackliga org ± 0 (-5) EU-kommissionen (-7) Europaparlamentet (-9) De politiska partierna (-22) Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan och Analysen bygger på editionen Riks-SOM där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan en och tre procent för de olika institutionerna. *) Balansmått inom parentes avser Källa: Dennationella SOM-undersökningen2018

48 Förtroendet för samhällsinstitutioner (förtroendebalans) Sjukvården Universitet högskolor Grundskolan

49 Förtroendet för samhällsinstitutioner (förtroendebalans) Försvaret 20 Kungahuset 12 8 Svenska kyrkan

50 Förtroendet för samhällsinstitutioner (förtroendebalans) Riksbanken Storföretagen 0 De fackliga organisationerna -7 1 Bankerna

51 Förtroendet för samhällsinstitutioner (förtroendebalans) Radio/TV Dagspressen

52 Förtroendet för samhällsinstitutioner (förtroendebalans) Riksdagen Regeringen Kommunstyrelserna De politiska partierna

53 Valårseffekt på institutionsförtroende Genomsnittlig förändring i andel mycket eller ganska stort förtroende Antal institutioner med: Positiv förändring Ingen förändring Negativ förändring Totalt antal institutioner , , , , , , , , Medeltal åtta val: +3, Kommentar: Valåret saknas eftersom ingen jämförbar förtroendemätning gjordes Procent har beräknats bland personer som besvarat förtroendefrågorna. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

54 Genomsnittliga förtroendeförändringar för 21 institutioner under åtta valår Antal val med: Genomsnittlig förändring i andel mycket eller ganska stort förtroende Positiv Negativ Ingen förändring förändring förändring Antal val 1. Regeringen +8, Riksdagen +8, Kommunstyrelserna +5, Polisen +5, Politiska partierna +3, EU-kommissionen +3, Sjukvården +3, EU-parlamentet +3, Fackliga organisationer +2, Svenska kyrkan +2, Domstolarna +2, Grundskolan +1, Storföretagen +1, Kungahuset +1, FN +1, Försvaret +1, Dagspressen +1, Bankerna +1, Riksbanken +1, Radio/TV +0, Universiteten +0, Medeltal 21 Institutioner +3, Kommentar: Analysen omfattar åtta riksdagsval mellan 1990 och 2018.

55 REKORDHÖGT STÖD FÖR EU LINDA BERG, FÖRESTÅNDARE CERGU OCH UNIVERSITETSLEKTOR I STATSVETENSKAP

56 Är du i huvudsak för eller emot det svenska medlemskapet i EU? (procent) I huvudsak för det svenska medlemskapet I huvudsak emot det svenska medlemskapet Ingen bestämd åsikt Källa: De nationella SOM-undersökningarna

57 Positiv eller negativ bild av EU (procent, genomsnitt hela EU) May-06 Sep-06 Jan-07 May-07 Sep-07 Jan-08 May-08 Sep-08 Jan-09 May-09 Sep-09 Jan-10 May-10 Sep-10 Jan-11 May-11 Sep-11 Jan-12 May-12 Sep-12 Jan-13 May-13 Sep-13 Jan-14 May-14 Sep-14 Jan-15 May-15 Sep-15 Jan-16 May-16 Sep-16 Jan-17 May-17 Sep-17 Jan-18 May-18 Sep-18 Positive Neutral Negative Don't know Källa: Eurobarometer

58 Förslag: Sverige bör utträda ur EU (procent) Dåligt förslag Bra förslag Källa: De nationella SOM-undersökningarna

59 Om folkomröstning för att lämna EU var imorgon? (procent) Lämna Stanna Vet inte Källa: Eurobarometer 90.1 (2018)

60 Opinionsstödet för EU, olika mätserier (procent) A B C D E F G H A: Mycket/ganska dåligt förslag Sverige utträde ur EU B: I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU C: Mycket/ganska nöjd med demokratin i EU D: Allmänt mycket/ganska positiv till EU E: Mycket/ganska stort förtroende kommissionen F: Mycket/ganska stort förtroende Europaparlamentet G: Mycket/ganska bra förslag Europas förenta stater H: Mycket/ganska bra förslag införa euron som valuta Källa: De nationella SOM-undersökningarna

61 Inställning till två förslag om ökat europeiskt samarbete (procent) % mycket/ganska bra förslag att Sverige bör verka för att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. % mycket/ganska bra förslag att "Sverige bör i ökad utsträckning samordna sin utrikespolitik med övriga EU-staters." Källa: De nationella SOM-undersökningarna

62 Förslag: Sverige bör införa euro som valuta (procent) För Emot Källa: De nationella SOM-undersökningarna

63 Vad påverkar individers attityder till EU? Socioekonomiska skillnader: Kön ej längre Ålder omvänt Utbildning hög Inkomst hög Yrkesgrupp högre tjänstemän Politiskt förtroende högt Vänster-höger ej längre Däremot stora skillnader utifrån bästa parti! Geografiska skillnader: Stadland storstad Södra vs Norra Sverige ej längre Kulturella skillnader: Nationell (exklusiv) identifikation = neg Europeisk identifikation = pos

64 Partipreferens och inställning till EU-medlemskap 2018 (procent) -2 Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet 85 +/-0 Liberalerna Moderaterna 71 För Kristdemokraterna Miljöpartiet Mot Ingen åsikt -3 Sverigedemokraterna 22 (-6) Feministiskt initiativ 67 (+2) Övriga 41 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

65 Slutsatser Svenska folket är mer positivt inställda till EU än någonsin tidigare ingen preferens för Swexit Liknande trend i hela EU, men variation mellan länder Men inställningen till ökad integration och överstatlighet är låg (lågt stöd för euron, Europas förenta stater och gemensam utrikespolitik) Viss ändring i vilka grupper som är positiva, t.ex. yngre, och andra ej längre skillnad, t.ex. kön, VH-skala, nord-syd Tydliga skillnader gällande partipreferens

66 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! LINDA BERG, FÖRESTÅNDARE CERGU OCH UNIVERSITETSLEKTOR I STATSVETENSKAP

67 JOHAN MARTINSSON VILKA PARTIER HAR BÄST POLITIK I DE VIKTIGASTE SAKFRÅGORNA?

68 Politiken är en kamp om både dagordningen och om sakfrågeägarskap Vilka är de viktigaste frågorna för väljarna? Vilka partier har bäst politik i de viktigaste frågorna? Både dagordningen och frågeägarskapet förändras

69 Viktiga samhällsfrågor Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

70 Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1 #2 #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

71 Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2 #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

72 Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

73 Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3Skola/utbildning 34 (30) #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

74 Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3Skola/utbildning 34 (30) #4Miljö/energi 16 (10) #5Lag och ordning 16 (17) #6Äldrefrågor 15 (14) #7Sociala frågor 14 (15) #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

75 Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3Skola/utbildning 34 (30) #4Miljö/energi 16 (10) #5Lag och ordning 16 (17) #6Äldrefrågor 15 (14) #7Sociala frågor 14 (15) #8Arbetsmarknad 7 (9) #9Demokrati/rättigheter 5 (5) #10Ekonomi 4 (4 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

76 Källa: De nationella SOM-undersökningarna Viktiga samhällsfrågor: sjukvård Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent)

77 Källa: De nationella SOM-undersökningarna Viktiga samhällsfrågor: invandring / integration Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent)

78 Källa: De nationella SOM-undersökningarna Viktiga samhällsfrågor: skola/utbildning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent)

79 Källa: De nationella SOM-undersökningarna Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem (procent)

80 Vilka partier har bäst politik?

81

82 40 Sjukvården V S C L M KD MP SD FI

83 Sjukvården V S C L M KD MP SD FI

84 Invandring V S C L M KD MP SD FI

85 Skola/utbildning V S C L M KD MP SD FI

86 Miljö V S C L M KD MP SD FI

87 Lag och ordning V S C L M KD MP SD FI

88 Social trygghet V S C L M KD MP SD FI

89 Sysselsättning V S C L M KD MP SD FI

90 Ekonomi V S C L M KD MP SD FI

91 Jämställdhet V S C L M KD MP SD FI

92 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2018 Sammanfattning: vilka partier anses av flest ha bra politik? Sjukvård Invandring Skola/utbildning Miljö Lag och ordning Social trygghet Sysselsättning Ekonomi Jämställdhet

93 Naturligt att stora partier får bättre bedömningar av fler Påverkan i båda riktningarna Men vilka partier kan vinna på att lyfta en viss fråga?

94 Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer)

95 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2018 Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi Lag och ordning Skola/utbildning Social trygghet Sysselsättning Jämställdhet Invandring Sjukvården Miljö

96 Sammanfattning Sjukvård, invandring och skola viktigast för väljarna Sjukvården stiger hastigt. Från 24 till 45 procent på tre år Miljöfrågan på uppgång S äger välfärdsfrågorna, M äger lag och ordning samt ekonomi Flera mindre partier bedöms väl i vissa frågor mht deras storlek KD har nu fler frågor de kan vinna på, medan C har färre.

97 Forskarantologi nr. 74 Storm och stiltje släpps 25 juni. Almedalen 1 juli - Västsvenska arenan 5 juli Statsvetenskapligt forum Rapporter / Svenska trender Samverka med SOM-institutet SOM-undersökningarna 2019 Medborgarpanelen