Väljarbeteende i 2010 års val. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet

Transkript

1 Väljarbeteende i 2010 års val Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet

2 Vad förklarar valresultatet? Bristande datatillgång än så länge Hittills främst SVT Valu Till våren: Valundersökningen (SCB/GU) Till våren: SOM-undersökningen 2010 Här även (GU)

3 Innehåll En snabb uppsummering av valet 2010 Några aktuella ämnen i eftervalsanalysen Historisk belysning

4 Två teman Frågeägarskap Koalitionsfrågan

5

6 Vad har hänt? (S) på historisk låg nivå (30,7%) (M) på historiskt hög nivå (30,1%) Alliansregeringen framåt i regeringsställning (ca +1) (SD) in i Riksdagen (5,7%)

7 Vad har hänt? (S) -4,3% (M) + 3,8% (MP) +2,1% (SD) +2,8% Och antagligen var (M) största parti - om vi räknar bort taktikrösterna

8 (S) valresultat

9 Dramatiska opinionssvängningar under mandatperioden Sahlin A-kassan Alliansen är rökt S+V+MP Lehman Eup09 Grekland Vårmotion Sjukförs Avhopp Högt reformtempo

10 sep2006 oct2006 dec2006 feb2007 mar2007 may2007 jul2007 aug2007 oct2007 nov2007 jan2008 mar2008 apr2008 jun2008 aug2008 sep2008 nov2008 jan2009 feb2009 apr2009 jun2009 jul2009 sep2009 oct2009 dec2009 feb2010 mar2010 may2010 jul2010 aug2010 oct2010 Procent Socialdemokraternas opinionsutveckling Datum

11 Valspurten för Moderaterna och Socialdemokraterna M S

12 Några allmänna förklaringar till valutgången 2010 Agenda och frågeägarskap Ideologisk högerbris Partiledare? Partisamarbeten?

13

14 De viktigaste frågorna för partivalet enligt VALU Skola och utbildning Sysselsättningen Skola och utbildning 2 Sjukvården Skola och utbildning Sysselsättning 3 Svenska ekonomin Sjukvården Svenska ekonomin 4 Äldreomsorgen Svenska ekonomin Sjukvården 5 Barnomsorgen Äldreomsorgen Sociala välfärden

15

16

17 Vad hade kunnat förändra valutgången? Strategibeslut V+S+MP / de RödGröna? Rödgröna manifestet presenterades märkligt sent

18 Vad hade kunnat förändra valutgången? Sakfrågor - kortsiktigt Gemensamma vårmotionen levde inte upp till förväntningarna Miljön kom inte upp på agendan Kunde sjukförsäkringsfrågan utnyttjats mer? Backa från RUT-motståndet? Pensionärsskatten?

19 Vad hade kunnat förändra valutgången? Sakfrågor - långsiktigt Det uppenbara svaret: En (annan) politik för skola, ekonomi, sysselsättning och skatter som väljarna uppskattar och tror på! Åtminstone två av dessa är en bra utgångspunkt för ett bättre valresultat!

20 Tema 1 - Frågeägarskap

21 Frågeägarskap / sakägarskap Vad är frågeägarskap? Kompetens, prioritering, association Förklaringar till skiften i ägarskap Outforskat område inom forskningen Resultat, prioritering, problemformulering / framing (M) lyckades sensationellt ta över sysselsättningsfrågan 2006 Men började det först då? Finns en längre trend? Hur ser det ut i andra frågor och hur vanligt är sådana skiften?

22 Väljarnas bedömning av partiernas sysselsättningspolitik Enligt de svenska valundersökningarna

23 Socialdemokraterna Bra politik ingen åsikt Dålig politik Balans Moderaterna Bra politik ingen åsikt Dålig politik Balans

24 Sysselsättningspolitiken hos (S) och (M) enligt väljarna

25 Andel väljare som anser (S) och (M) betonade sysselsättningen i valrörelsen

26 Positiva bedömning av partiernas sysselsättningspolitik (%) (S) (M) (V) Källa: FSI

27 Frågeägarskap Problemen i sysselsättningsfrågan började långt innan 2006 Egentligen inget grundmurat förtroende för (S) sedan mitten av 1990-talet

28 Förändring och stabilitet i andra sakfrågor

29 40 Svensk ekonomi (S) (M) (V) Linjerna visar sk balansmått

30 30 Skola och utbildning (FP) (M) (S) Linjerna visar sk balansmått

31 40 Jämställdhet (V) (S) (FP) Linjerna visar sk balansmått

32 70 Miljö (MP) (C) (S) Linjerna visar sk balansmått

33 80 Social trygghet (S) (FP) (M) Linjerna visar sk balansmått

34 Lag och ordning (M) (FP) (S) Linjerna visar sk balansmått

35 Frågeägarskap Exempel på både stabilitet och förändring Många frågor är väldigt stabila, enligt förväntan Rejäl förändring i sysselsättningsfrågan jämfört med andra områden

36 Tema 2 - Koalitionsfrågan

37 Koalitionsfrågan De flesta tycks ense om att (S) förlorade mycket på det RödGröna samarbetet De vetenskapliga beläggen ännu svaga Alla data ännu inte tillgängliga Tanken bygger på att v+s+mp-sympatisörerna inte riktigt tycker om varandras partier Stämmer verkligen detta? Vad är alternativet så länge Alliansen håller samman?

38 Ogillar S-väljare de andra samarbetspartierna?

39 Ogillande av V (% negativa bedömningar) 1 0,9 0,8 0,7 alla 0,6 0,5 0,4 S-sympatisörer 0,3 0,2 0,1 Potentiella S- väljare 0 Källa: SOM-institutet

40 ,9 Ogillande av MP (% negativa bedömningar) 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Potentiella S- väljare S-sympatisörer 0,3 0,2 0,1 alla 0 Källa: SOM-institutet

41 En legitimeringseffekt kan initialt ses 2009, särskilt för V

42 Och hur ser det ut på den andra sidan? En snabbtitt på Moderaternas sympatisörer och väljare

43 1 0,9 Ogillande av C (% negativa bedömningar) alla 0,8 0,7 M-sympatisörer 0,6 0,5 0,4 Potentiella M- väljare 0,3 0,2 0, Källa: SOM-institutet

44 1 0,9 Ogillande av FP (% negativa bedömningar) alla 0,8 0,7 M-sympatisörer 0,6 0,5 0,4 Potentiella M- väljare 0,3 0,2 0, Källa: SOM-institutet

45 1 0,9 Ogillande av KD (% negativa bedömningar) alla 0,8 0,7 M-sympatisörer 0,6 0,5 0,4 Potentiella M- väljare 0,3 0,2 0, Källa: SOM-institutet

46 Tydlig legitimeringseffekt, särskilt för C

47 Var förutsättningarna sämre eller bättre för de RödGröna? Hur många av partiernas sympatisörer ogillar någon annat parti i samarbetet?

48 0,25 0,2 0,15 Andel inom respektive koalition som starkt ogillar något ingående parti Alliansen bildas 0,14 RödGröna bildas 0,1 0,05 0 0,08 0,08 0,11 0,10 0,09 0,05 0,07 0, Källa: SOM-institutet

49 De RödGröna Generellt sett tycks de grundläggande förutsättningarna INTE sämre Mycket få inom RG ogillar starkt något av partierna Efter bildandet tycks det gå åt rätt håll

50 De RödGröna Finns ett relativt stort ogillande av (V) Men inom Alliansen ett ofta ännu större ogillande av (KD), särskilt bland (FP)

51 Var förutsättningarna sämre eller bättre för de RödGröna? Hur många potentiella väljare ogillar något parti inom samarbetet?

52 Var förutsättningarna sämre eller bättre för de RödGröna? Hur ser antipatierna ut efter ideologisk position? Antag att RödGröna siktar på vänstermittenväljarna (ca 65%) Samt att Alliansen siktar på mittenhögerväljarna (ca 65%)

53 Andel som starkt ogillar något samarbetsparti efter ideologi 0,7 0,6 0,53 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,45 0,27 0,36 0,40 0,40 0,23 0,20 Alla väljare Vänster-mitten

54 Andel som starkt ogillar något samarbetsparti efter ideologi 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,27 0,34 0,36 RG bland vänster-mitten 0,2 0,1 0,23 0,

55 Andel som starkt ogillar något samarbetsparti efter ideologi 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,27 0,34 0,28 0,36 0,25 0,28 0,25 0,23 0,20 RG bland vänstermitten Allians bland höger-mitten

56 Var förutsättningarna sämre eller bättre för de RödGröna? Uppfattades tex Vänsterpartiets framtida inflytande som hotfullt stort?

57 Uppfattat inflytande i framtida RödGrön regering inflytande V inflytande S inflytande MP alla vänster-mitten OBS: bygger ej på ett representativt urval Källa: E-p@anelen

58 inflytande C Uppfattat inflytande i framtida Alliansregering inflytande FP inflytande M inflytande KD alla mitten-höger OBS: bygger ej på ett representativt urval Källa: E-p@anelen

59 De RödGröna Problemet antagligen inte på väljarnivån Förutsättningarna inte sämre än för Alliansen Hanteringen av samarbetet samt politikens innehåll var problemet

60 Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet