Innehållsförteckning

Transkript

1 Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Vad är folkhälsoarbete?... 3 Nationella mål... 4 Hur är folkhälsan i vår kommun?... 4 Vision för folkhälsoarbetet... 6 Målstruktur... 6 Strategiska målområden... 6 Goda livsvillkor Mål... 7 Ge barn och unga en bra start i livet... 7 Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla... 9 Stärka delaktighet och inflytande Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor - Mål Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Främja goda levnadsvanor Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel - Mål Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning Slutord

3 Förord Kommunfullmäktige gav den 26 september 2011 uppdraget till beredningen för välfärd att ta fram ett måldokument för folkhälsoarbete i Ulricehamns kommun. Måldokumentet skall, utifrån de nationella mål som finns, formulera övergripande mål som kommunstyrelsen skall använda vid framtagande av handlingsplaner. Vid utarbetande av detta måldokument har beredningen som bas använt Folkhälsoinstitutets vision för en bättre folkhälsa. Nyckelord som lyfts fram är det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Beredningen har också använt Västra Götalandsregionens VISION VÄSTRA GÖTALAND DET GODA LIVET som innehåller fem fokusområden varav ett är En god hälsa. Detta fokusområde är tillsammans med det övergripande nationella folkhälsomålet med sina målområden utgångspunkt för de sex folkhälsoutmaningarna i Västra Götaland. Utmaningarna har tagits fram tillsammans med folkhälsoaktörer i regionen och de grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor. I Handlingsprogram för Ulricehamns kommun, mandatperioden , finns det många punkter som rör folkhälsoarbete. Beredningen har därför använt Handlingsprogrammet som ett viktigt underlag i sitt arbete och alla förslag som lyfts fram i måldokumentet har därför en direkt eller indirekt koppling till detta dokument. Eftersom måldokumentet för folkhälsoarbete skall fungera som ett övergripande styrdokument finns flera förslag som mer eller mindre liknar målformuleringar i andra styroch planeringsdokument i kommunen, t ex Översiktsplan, Drogpolitiskt program, Handlingsplan för bättre måluppfyllelse i skolan m fl. Detta ser beredningen inte som ett problem. Istället är detta en bekräftelse på att det aktuella området är viktigt att satsa på utifrån ett övergripande folkhälsoperspektiv. Beredningen har under uppdragets gång blivit väl insatt i folkhälsofrågorna. Inledningsvis arrangerades en heldag med föreläsare från regionens Folkhälsokommitté, Borås kommun och kommunens egen folkhälsoplanerare. Beredningen har också haft stor nytta av medborgardialogen i sitt arbete. Beredningen bjöd vid ett tillfälle in över 100 föreningar, organisationer, myndigheter m fl till ett dialogmöte. Det blev över 80 deltagare och diskussionen blev mycket bra och många värdefulla synpunkter lämnades. Vad är folkhälsoarbete? Människors hälsa påverkas av såväl biologiska och sociala faktorer och även av hur samhället är organiserat och hur vi lever. De strukturella bestämningsfaktorerna (fysisk miljö, bostadsplanering, trafik, utbildning, arbetsmiljöer och arbetets organisation, drogpolitik m.m) kan påverkas genom kollektiva beslut och har en avgörande betydelse för folkhälsan eftersom vår livsstil i hög grad hänger samman med den sociala miljön. Levnadsvanorna (kost, fysisk aktivitet, användning av tobak, alkohol och andra droger) bestäms av socioekonomiska villkor, utbildning och kulturtraditioner, men även av gruppens påverkan samt marknadsföring och reklam. 3

4 Folkhälsoarbete innebär systematiska och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Nationella mål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Hur är folkhälsan i vår kommun? Det är svårt att mäta folkhälsa, men vi kan i alla fall få olika indikationer på hur det ser ut i kommunen genom att ta del av statistiska undersökningar som är gjorda de senaste åren. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011 *) redovisar bland annat följande resultat för Ulricehamns kommun: - 69,6 procent av de tillfrågade uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. - 4,5 procent har dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. - 10,5 procent har nedsatt psykiskt välbefinnande - 25 procent av kvinnor år anger ett nedsatt psykiskt välbefinnande (VGregion) - 3,7 procent av kvinnorna har svåra problem med ängslan, oro, ångest - 4,9 procent har svåra sömnproblem - Andelen med övervikt eller fetma bland de svarande är 49 procent - 13,1 procent av kvinnorna och 12,0 procent av männen uppger att de röker dagligen - 20,4 procent av männen uppger att de snusar dagligen - Andelen med dålig tandhälsa är 8,1 procent. Bland unga år har ca 25 procent avstått att söka tandvård trots upplevt behov (VGregion). Nästan två av tre uppger ekonomi som skäl för att inte söka tandvård vid behov. - Andelen med stillasittande fritid är 10,9 procent - Fysiskt aktiv minst 30 min/dag, 66 procent - Andelen som äter frukt och grönt minst 3 gånger per dag är ca 22,8 procent (kvinnor 32,9 procent, män 11,6 procent) - Andelen män med riskabla spelvanor är 3,5 procent - Andelen som uppger sig använda astma-/allergimediciner är 17,8 procent - Andelen med diabetes i Ulricehamn är 6,4 procent *) Enkäten skickades ut till 1600 personer, i åldern år, i kommunen. Det inkom 931 svar. (svarsfrekvens 58,2 procent) 4

5 I Kommunkartläggning 2011 finns följande uppgifter: - 31 procent av befolkningen saknar gymnasial utbildning (2009) - Ulricehamnarna redovisade totalt 31 ohälsodagar i snitt till Försäkringskassan år 2010 (rehabiliteringspenning, sjukpenning och sjukersättning). - Andelen rökande blivande mammor är drygt 9 procent (2009) Kvalitetsredovisning 2011 av skolverksamheten i Ulricehamns kommun. - Cirka 20 procent av eleverna i årskurs 9 är inte behöriga till gymnasieskolan - 10,5 procent av eleverna i årskurs 9 har inte nått målen för läsförståelse i svenska på nationella proven - Nästan var femte elev i årskurs 9 har inte nått målen i matematik (18,4 procent) på nationella proven. Flickorna presterar sämre, 22,6 procent har inte nått målen och av pojkarna är det 14,5 procent. - 5,4 procent av eleverna i årskurs 3 i grundskolan till årskurs 3 på gymnasiet upplever dagligen att ingen vill vara med dem CAN drogvaneundersökning genomfördes senast 2010 och omfattar alla ungdomar i högstadiets årskurs 9-71 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna är alkoholkonsumenter - 25 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna uppger att de är intensivkonsumenter av alkohol, vilket innebär att de dricker motsvarande minst en halvflaska sprit eller 6 burkar starköl vid ett och samma tillfälle - 19 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna röker - 3 procent av både pojkar och flickor uppger att de testat narkotika Arbetsmarknadsstatistik från arbetsförmedlingen (mars 2012) personer är öppet arbetslösa i kommunen. Därutöver finns 279 personer i någon form av program med aktivitetsstöd, totalt 669 personer. I åldersgruppen år är 59 personer öppet arbetslösa och 109 personer deltar i ett program. Ekonomiska sociala förutsättningar - Antal barn i hushåll med enbart försörjningsstöd som inkomst; 52 st, varav 12 är umgängesbarn (Uppgift från IFO, april 2012) Polisens Trygghetsmätning procent av kommuninvånarna mellan år känner sig otrygga med att gå ut ensamma sent en kväll - 8 procent har avstått från att delta i aktivitet minst en gång på grund av rädsla/otrygghet Statistik från Polisen om brott, skadegörelse, brand - Antal anmälda brott år 2011 rörande skadegörelse, inklusive klotter: 210 (år 2010:143, år 2009:212) - Antal anmälda brott år 2011 rörande klotter: 18 (år 2010:36, år 2009:25) - Antal anmälda brott år 2011 rörande brand, inkl. skadegörelse genom brand: 24 (år 2010:14, år 2009:31), därav mordbrand: 9 (år 2010: 4,år 2009: 7) 5

6 Vision för folkhälsoarbetet Beredningens förslag till vision för folkhälsoarbetet i kommunen är att skapa goda och jämlika livsvillkor för hela befolkningen. För att ge goda förutsättningar i arbetet med folkhälsa behöver dessa frågor integreras i all kommunal verksamhet och måldokumentet bli ett av kommunens övergripande styrdokument. Detta överensstämmer även med Handlingsprogram för Ulricehamns kommun där det står Alla kommunens verksamheter skall alltid arbeta utifrån ett främjande och förebyggande folkhälsoperspektiv. Målstruktur Som underlag för detta måldokument har beredningen valt att utgå ifrån de elva nationella folkhälsomålen. För att få en mer lättöverskådlig struktur har vi använt Folkhälsoinstitutets modell att indela målområdena i tre strategiska områden. Under respektive område har beredningen därefter formulerat ett eller flera inriktningsmål. Slutligen anges ett antal målformuleringar. Strategiska målområden Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan skall bli bättre. Med goda livsvillkor kan människan lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. I Handlingsplan för Ulricehamns kommun uttalas att det skall finnas ett starkt stöd för dem som har det svårast samt att Ulricehamn skall vara en kommun där man kan växa som människa och där barnen är i centrum. Goda livsvillkor skapar förutsättningar för en bättre hälsa även inom de två andra strategiska områdena. 6

7 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor har främst fokus på arbetsmiljö samt den fysiska och psykosociala miljön där vi bor och tillbringar vår fritid. Våra levnadsvanor har stor betydelse för hur vi mår. Att vi äter bra mat, har ett aktivt liv, arbete och bra fritid med möjlighet till återhämtning och goda relationer har stor betydelse för vår fysiska-, psykiskaoch sociala hälsa. Den enskilda individen har det yttersta ansvaret för sin hälsa och alla kan förbättra den. Men det handlar också om samhället runt om oss och vilka möjligheter som finns att göra hälsosamma val. Dessa förutsättningar skapas till stor del i vårt närsamhälle, i skolan, på jobbet, i primärvården, i samhällsplaneringen, men även i föreningslivet. Området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel har som syfte att minska missbruket med hjälp av samhällets åtgärder. Goda livsvillkor Inriktningsmål Ge barn och unga en bra start i livet Goda livsvillkor Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla Stärka delaktighet och inflytande Ge barn och unga en bra start i livet - Mål 1. Erbjud föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år Ökat stöd till föräldrar ska främja barn- och ungdomars välbefinnande och hälsa. År 2009 utformade regeringen Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Där definieras föräldrastöd på följande vis: "En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Att 7

8 förbättra möjligheterna för föräldrar att ge sina barn en trygg och bra uppväxt är ett viktigt steg för att förbättra barn- och ungdomars hälsa, framför allt den psykiska. Målgruppen är alla föräldrar med barn i ålder 0-18 år. 2. Satsa på att alla elever som slutar grundskolan skall vara godkända i alla ämnen Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren. Skolprestationen kan också påverka den psykiska hälsan och vice versa. Det finns studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. En av de viktigaste åtgärderna i skolan är att ge omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter. Det finns ett antaget handlingsprogram i Ulricehamns kommun för ökad måluppfyllelse i grundskolan som föreslår kraftfulla insatser på olika områden för att bl a höja andelen elever som är godkända i alla ämnen. Beredningen är positiv till detta och vill särskilt peka på vilken koppling/betydelse detta har för folkhälsan i kommunen. Det är viktigt att kommunen i alla utredningar framöver som berör skolstruktur och skolutveckling m.m lyfter in folkhälsoperspektivet. 3. Ge alla barn och ungdomar med psykosociala svårigheter det stöd de behöver Psykiska svårigheter hos barn och unga är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från bl a kommunen. Det gäller att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Utgångspunkten för insatserna är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt hem och i förskola/skola. Både socialtjänsten och skolan (elevhälsan) har en viktig roll. Samverkan med primärvården (t ex familjecentral, ungdomsmottagning) är också central i detta arbete och regleras genom en särskild överenskommelse mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland (Västbus). I Ulricehamn har förvaltningen projektet Samlad kraft som samordnar kommunens resurser till stöd för barn och ungdomar med särskilda behov. Beredningen vill trycka på vikten av att både socialtjänsten och elevhälsan har/får tillräckliga resurser för att på ett bra sätt kunna ge stöd åt alla barn och ungdomar som behöver detta. 4. Motverka all form av mobbning och kränkande behandling i skolan Många studier visar att det finns ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar. Mobbning är ett brett begrepp och kan ta sig många olika uttrycksformer, allt från tyst uteslutning till verbala tillmälen och fysiskt våld. De som blir utsatta för mobbning mår sämst, men det finns även indikatorer på att de som mobbar också mår dåligt. Studier har visat att depressioner, oro, psykosomatiska symptom och ätstörningar kan vara lika vanliga hos mobbare som hos de mobbade. Beredningen anser att alla förskolor, skolor och fritidshem ska arbeta systematiskt för att förhindra och motverka mobbing och kränkande behandling. Målet för detta arbete måste vara nollvision. Vid genomförandet skall arbetet följas upp och dokumenteras. 8

9 Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla - Mål 5. Ge barnfamiljer med försörjningsstöd extrahjälp och stöd Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Inte sällan har socialt utsatta familjer också dålig ekonomi. Det ligger därför nära tillhands att tänka sig att det är den dåliga ekonomin som bidrar till att försämra barnens hälsa. En svensk studie av barn i ålder år tyder på detta. När familjerna hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter. Ofta märks inte ohälsan bland yngre barn i de utsatta familjerna utan de mår relativt bra. Men vid 13 års ålder ökar den psykiska ohälsan och fortsätter sedan att stiga. Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd är särskilt utsatta. De löper större risk att utvecklas ogynnsamt. Beredningen föreslår att kommunen satsar på att barnfamiljer med försörjningsstöd skall ges extra stöd för att kunna bli självförsörjande. Detta innebär möjlighet till större ekonomisk och social trygghet i barnfamiljerna vilket ger barnen ett bättre utgångsläge inför framtiden. Den faktor som har högst betydelse för barns fattigdom är om föräldrarna saknar arbete. 6. Förstärk åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden Att ha ett arbete har visat sig vara en av de mest betydelsefulla hälsofrämjande faktorerna. En sysselsättning bidrar till ekonomisk trygghet, ger social gemenskap, möjliggör personlig utveckling och är bra för det egna välbefinnandet, så länge som arbetet uppfattas som tillfredställande. Det finns många påvisade samband mellan arbetslöshet och negativa effekter på hälsan. Psykisk ohälsa som depressioner, oro och ångest är vanligare bland arbetslösa än bland personer i arbete. Hur länge en person varit utan arbete påverkar också välbefinnandet. Ju längre arbetslösheten varar desto sämre mår individen och desto svårare blir symptomen. Unga arbetslösa är en särskilt utsatt grupp som alltid får bära en tung börda vid konjunktursvängningar. Ungdomsarbetslösheten är av många utpekat som det just nu största hotet mot folkhälsan i Sverige. Beredningen föreslår att kommunen förstärker sina arbetsmarknadsåtgärder. Kommunen kan öka antalet praktikplatser för bl a ungdomar inom kommunal verksamhet och även satsa på fler OSA-platser (OSA=offentligt skyddat arbete), lönebidragsanställningar m.m. 7. Alla kommunanställda skall få önskad tjänstgöringsgrad tillgodosedd I Sverige arbetar 37 procent av kvinnorna deltid jämfört med 12 procent av männen. Ofta har deltidsjobben högt tempo, som sliter och stressar. Folkhälsan skulle förbättras om de som jobbar ofrivillig deltid få en chans till den hälsa, trygghet och handlingsfrihet som ett bättre avlönat jobb kan ge. Ulricehamns kommun har tidigare fattat inriktningsbeslut om att kommunanställda skall ges möjlighet att välja tjänstgöringsgrad. Grundprincipen skall vara att alla som vill och kan arbeta heltid skall få det. Denna reform har ännu inte genomförts inom alla verksamheter varför beredningen föreslår att detta arbete prioriteras ytterligare. Kommunen skall självklart vara ett föredöme när det gäller arbets- och anställningsvillkor samt jämställdhet. Det skall vara möjligt för alla, kvinnor som män, att försörja sig på heltidsjobb vilket också är positivt för folkhälsans utveckling. 8. Skolan skall vara helt fri från särskilda avgifter Enligt skollagen skall utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan 9

10 föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Det finns även en liknande formulering i skollagen för gymnasieskolan. Rädda barnen kräver att skolan ska vara avgiftsfri. Annars bryter man mot barnkonventionen och skollagen. Man menar att passagen obetydlig kostnad i skollagen ger skolor utrymme att diskriminera barn från ekonomiskt utsatta hem. Beredningen föreslår att kommunen ser till att ta bort dessa diverse avgifter för skolutflykter, fika och lunchlådor m.m. till aktiviteter och resor. 9. Oavsett ekonomiska förutsättningar skall alla barn och ungdomar kunna delta i musikskolans och simhallens verksamheter Fattigdom i Sverige är enligt Rädda Barnen andelen barn i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomststandard. Det innebär att inkomsterna är lägre än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna. För barnen i dessa familjer kan det till exempel innebära att inte kunna följa med på skolutflykter, gå till simhallen, vara med i musikskolan eller gå på bio med kompisar. I Barnkonventionen (artikel 27) står att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Därför anser beredningen att kommunen behöver se över avgifterna till musikskola och simhallen och ändra dessa så att även barn från ekonomiskt utsatta familjer skall ha råd att gå i musikskolan och till simhallen. 10. Erbjud barnomsorg på obekväm arbetstid När förskolan stänger har arbetsdagen för många föräldrar inte ens börjat. De jobbar kvällar, nätter och helger inom exempelvis vården, restaurangbranschen eller handeln. Enligt den nya skollagen, som trädde i kraft den 1 juli 2011, ska landets kommuner efter en individuell bedömning sträva efter att erbjuda nattis. För att underlätta möjligheten till kombinerat föräldraskap och arbetsliv för både mammor och pappor föreslår beredningen att mer flexibla öppettider skall erbjudas inom kommunens barnomsorg, inklusive möjlighet till s k nattis. Detta leder till att fler familjer, även ensamstående föräldrar, får bättre möjligheter att försörja sig ekonomiskt vilket har positiva effekter för barnen. Stärka delaktighet och inflytande - Mål 11. Stärk delaktigheten och inflytandet för barn, unga och äldre Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor ett lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Särskilda insatser för ökad delaktighet och inflytande behöver göras för personer med funktionshinder samt för utlandsfödda. 10

11 För kommunens del vill beredningen som exempel på åtgärder föreslå att det inrättas särskilda råd för äldre, personer med funktionsnedsättning och ungdomar. För ungdomarnas del kan kommunen aktivera och utveckla ett ungdomsfullmäktige. För de grupper i samhället som har svårt att ta del av kommunal information m.m, t ex utlandsfödda, är det också viktigt att skapa bra förutsättningar så att de ges möjligheter att kommunicera utifrån sina förutsättningar. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Inriktningsmål Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Främja goda levnadsvanor Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering - Mål 12. Tillskapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan, motverka kroniska sjukdomar och uppmuntra ett aktivt liv hos invånarna. Forskning visar att ett stort antal insatser i den byggda miljön kan öka eller skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet, lek och rörelse, exempelvis genom att det bilfria gång- och cykelvägnätet byggs ut och genom att höja säkerheten och tryggheten på barns skolvägar. Vidare kan mötesplatser skapas för rörelse för äldre, bevara och utveckla utbudet av parker, grönområden och tätortsnära 11

12 natur samt rusta upp och utveckla barns miljöer för lek, fysisk aktivitet och utevistelse. Förbättrad belysning är en annan trygghetsskapande åtgärd i utemiljön som bl a leder till minskad risk att drabbas av brott. För kommunens del så vill beredningen särskilt lyfta fram förslaget att det tillskapas s k generationsparker i kommunen. Här kan t ex utegym för äldre och skateboardpark för yngre ingå. Detta skulle även spela en positiv roll som mötesplats för unga som gamla. Beredningen önskar vidare att folkhälsoperspektivet skall vara en viktig faktor vid all form av samhällsplanering och att detta bl a skall leda till att det skapas fler parker, grönområden och annan bostadsnära natur. Främja goda levnadsvanor - Mål 13. Öka den fysiska aktiviteten Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att orsaka någon skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Konkret vill beredningen till exempel att det sker en satsning på ökad fysisk aktivitet i skolan. Antalet lektioner med fysisk aktivitet i skolan skall utökas. Alla elever skall delta i och nå målen för grund- och gymnasieskolans undervisning i idrott och hälsa. Området skall integreras i det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagens bestämmelser. Likaså föreslås insatser för att bidra till allmänt ökad motion och rörelse hos alla kommuninvånare. Kommunen kan t ex på olika sätt verka för att ge stöd till idrottsledare och frivilligorganisationer. Kommunen kan också som arbetsgivare vara ett föredöme för andra genom att aktivt uppmuntra sina anställda till daglig fysisk aktivitet. Arbetsgivaren kan göra detta genom att t ex införa en friskvårdstimme på arbetet och en friskvårdspeng som innebär att man subventionerar motion på fritiden. 14. Främja goda matvanor Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Matvanorna har också stor betydelse för hälsan, såväl för barn som för vuxna. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Ohälsosamma matvanor är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där alla aktörer drar åt samma håll mot ett gemensamt 12

13 mål. Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra är att ge barnen bra matvanor. Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, orka arbeta och gå i skolan. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig under lektionerna och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Skollunchen är därför viktig för skolarbetet. För kommunens del kan detta mål leda till att alla barn/unga skall erbjudas ett näringsriktigt och välsmakande matutbud i skolan. Ulricehamn lägger i jämförelse med andra kommuner lite resurser på skolmaten. Resurstilldelningen bör ses över liksom ökade möjligheter till fortbildning av kökspersonal. Vidare bör det ske en ökad satsning på hemkunskapsundervisningen så att eleverna får en bra utbildning om näringsämnen och en sund kosthållning så att de inspireras till fortsatt goda matvanor i vuxenlivet. Beredningen anser slutligen att alla barn/unga skall ges möjlighet att äta frukost i skolan. 15. Främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer till exempel om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - med ohälsa som följd. Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för sexualitet och reproduktiv hälsa. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. Beredningen anser att alla elever i grundskolan och gymnasieskolan ska få sex- och samlevnadsundervisning och utbildning om HBT-frågor av god kvalitet. Undervisningen ska syfta till utvecklandet av en trygg och hälsosam sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld. Området ska integreras i det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagens bestämmelser. 16. Främja ökad kunskap om behovet av sömn och vila Bristande sömn är ett stort och växande folkhälsoproblem. Sömnbrist och migrän är det som upptar det mesta av sjukvårdens tid vilket leder till mycket stora kostnader för samhället, även i form av nedsatt arbetsförmåga och koncentration. Särskilt alarmerande är att andelen unga, särskilt tonåringar, med olika former av sömnproblem ökat kraftigt under senare år och är idag lika hög som hos den vuxna befolkningen cirka 25 procent. En god sömn är alltså central för hälsan bland annat för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning och har stark koppling till vårt psykiska välbefinnande. Som en åtgärd vill beredningen föreslå t ex att alla elever i grundskolan och gymnasieskolan genom information och diskussion skall få ökad kunskap och förståelse av nyttan och behovet av sömn och vila för god hälsa och för bra resultat i skolan. Informationen kan även ges till föräldrar på föräldramöten. 13

14 17. Informera om skydd mot smittspridning Alla medborgare ska ha samma möjligheter att få skydd mot smittsamma sjukdomar. Det innebär i första hand att informationen om smittor och om hur man skyddar sig måste utformas så att alla kan ta del av den. Detta innebär ett särskilt ansvar för kommunen att se till att t ex utlandsfödda och andra grupper som kan ha svårt att ta del av kommunens information ges denna möjlighet. Inom den kommunala omsorgen finns ett särskilt eget ansvar för att inte sprida smitta mellan vårdtagare och brukare. 18. Gör kulturen till en kommunal profilfråga Under de senaste åren har ett flertal forskningsprojekt kommit fram till att kulturell stimulans främjar både den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt viktigt är kultur för unga. Alla ungdomar ska ha tillgång till spännande kulturmöten och möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Levande kultur berör och väcker engagemang, nyfikenhet och lust till lärande. Beredningen anser att kommunen kan öka sina satsningar inom kulturens område, både inom de egna verksamheterna och riktat till alla kommunmedborgare. En viktig del i detta är självklart att satsa på ett nytt centralt bibliotek/kulturhus som bör utvecklas till att bli en naturlig mötesplats dit alla grupper i samhället känner sig välkomna. Kommunen bör vidare också verka för att det på andra orter inom landsbygden kan skapas lokala allaktivitetshus, Grannskapscentra, som skulle bidra till bättre folkhälsa genom att det aktiverar människor socialt, ökar bildningen och ger förutsättningar för större delaktighet och inflytande. 19. Att årligen arrangera en folkhälsodag För att sprida information och kunskap och för att öka engagemanget i hela samhället om folkhälsofrågorna föreslår beredningen att kommunen satsar på att årligen genomföra en folkhälsodag för hela kommunen. Exempel på aktiviteter som kan ingå: Temadag på skolor Informationsträffar hos föreningar, arbetsplatser Motionsaktiviteter typ prova på i samarbete med föreningslivet Motionslopp i samarbete med föreningar Offentliga föreläsningar Utdelning av pris för årets folkhälsoinsats Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats - Mål 20. Gör kommunen till en hälsofrämjande arbetsplats för att därigenom fungera som ett föredöme och inspiratör för andra arbetsgivare Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) är arbetsplatsens arbetsmiljö både en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel i det stora rekryteringsbehov som kommunerna står inför. En hälsofrämjande arbetsgivare lägger stor vikt vid faktorer som bidrar till god fysisk och psykisk hälsa hos både den enskilda medarbetaren, gruppen och organisationen. En ökad hälsa bland medarbetarna ökar möjligheten för kommunen att klara sina kärnuppdrag. Inte minst viktig är skolan, kommunens största arbetsplats, som är en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Skolan är inte bara centrum för inlärning och kunskap utan 14

15 också en social mötesplats. Miljön i skolan har stor del i den vardag som formar barn och unga. Goda relationer med vänner och lärare påverkar inte bara välbefinnande hos unga, utan leder även till bättre skolprestationer. För att nå målet med en arbetsplats där elever och personal trivs och mår bra måste alla hjälpas åt elever, skolpersonal och föräldrar. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar många olika åtgärder på olika nivåer. Ett exempel som nämnts tidigare (mål 13) är att kommunen kan jobba mer aktivt med friskvård för sina anställda. Ett annat exempel som beredningen föreslår är att kommunen inför rökfria arbetsplatser. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Inriktningsmål Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans mot narkotika och dopning Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning - Mål 21. Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: 1. Minskat bruk av alkohol och tobak 2. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning 3. Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t ex alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Skolan har en mycket viktig roll att informera för att öka elevernas kunskaper i ämnet. För att förebygga bruket av alkohol och andra droger bland unga måste skolan, tillsammans med andra berörda, medvetet arbeta för att stärka frisk- och skyddsfaktorer som skolframgång (godkända betyg) och skoltrivsel och därmed minska riskerna för att eleverna hamnar i ett 15

16 eventuellt framtida missbruk. Ungdomar som fastnar i alkoholmissbruk och som börjar experimentera med narkotika har det oftast svårt i skolan, känner mindre engagemang och skolkar oftare. Det är en utmaning för lärare att skapa lust till lärande och motivation just hos dessa elever. Beredningen föreslår som konkret åtgärd att alla elever skall få utökad undervisning/upplysning om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel så att deras kunskaper ökar på detta område. Så många föräldrar som möjligt bör också få information och diskutera dessa frågor på föräldramöten. Likaså bör samarbetet mellan skola, hem, primärvård, socialtjänst, polis, ideell sektor och politiker utvecklas vidare. I samband med information om narkotika och dopning föreslår beredningen att kommunens noll-tolerans-policy deklareras. Även föreningslivet har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Beredningen anser att kommunen i samband med bidragsgivning till idrottsföreningar kan ställa krav på att föreningar skall ha någon form av plan för hur man arbetar förebyggande med barn och unga i frågor som rör alkohol, tobak m.m. Kommunen kan även erbjuda stöd i detta arbete. 22. Satsa på drogfria mötesplatser för ungdomar Ungdomar i Ulricehamns kommun ska kunna mötas på platser där det inte förekommer tobak, alkohol eller narkotika. Många ungdomar saknar någon vuxen att prata med och därför är det viktigt att det finns vuxna till hands på dessa mötesplatser. Beredningen anser att kommunen skall verka för att det kan starta upp nya sådana mötesplatser/lokaler på flera ställen, i centralorten och på landsbygden. Slutord Som vi inledningsvis påpekade är detta måldokument brett utformat med utgångspunkt från de nationella folkhälsomålen. Vi anser det viktigt att kommunen har ett eget lokalt anpassat folkhälsoprogram/måldokument som omfattar samtliga de nationella folkhälsomål vi berörs av. Detta dokument kan då användas som ett styrdokument och vara ett bra stöd i kommunens verksamhetsutveckling och i det förebyggande arbetet. Om alla verksamheter i kommunen har gemensamma målbilder och har insikt om hur viktigt det är arbeta utifrån ett helhetsperspektiv tror vi att folkhälsoarbetet både blir mer stimulerande och mer effektivt när det gäller att använda befintliga resurser för att uppnå bästa möjliga resultat. Beredningen hade som ambition att lämna förslag på vilka mål vi ser som de mest prioriterade i måldokumentet. Vi har dock funnit det svårt att peka ut några enskilda mål framför andra. Vi anser att ambitionen måste vara, med hänvisning till ovan nämnda, att kommunen skall arbeta med folkhälsa på ett mer övergripande sätt, där många fler kan engageras. Ett område vill vi ändå lyfta fram som det viktigaste att ha fokus på och det är barn och ungas hälsa och välbefinnande. Vi vill avslutningsvis tacka alla som deltagit i arbetet med folkhälsoprogrammet. 16

17 Ulricehamn den 7 september 2012 Beredningen för välfärd Peder Danesved (FP), beredningsledare Richard Hallifax (M) Ingela Widell (KD) Fredrik Skattberg (C) Matthias Nordgren (S), vice beredningsledare Göte Öberg (M) Annika Andersson (C) Anna Martinsson (S) Gunnar Scott (S) 17