Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Vad är folkhälsoarbete?... 3 Nationella mål... 4 Hur är folkhälsan i vår kommun?... 4 Vision för folkhälsoarbetet... 6 Målstruktur... 6 Strategiska målområden... 6 Goda livsvillkor Mål... 7 Ge barn och unga en bra start i livet... 7 Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla... 9 Stärka delaktighet och inflytande Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor - Mål Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Främja goda levnadsvanor Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel - Mål Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning Slutord

3 Förord Kommunfullmäktige gav den 26 september 2011 uppdraget till beredningen för välfärd att ta fram ett måldokument för folkhälsoarbete i Ulricehamns kommun. Måldokumentet skall, utifrån de nationella mål som finns, formulera övergripande mål som kommunstyrelsen skall använda vid framtagande av handlingsplaner. Vid utarbetande av detta måldokument har beredningen som bas använt Folkhälsoinstitutets vision för en bättre folkhälsa. Nyckelord som lyfts fram är det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Beredningen har också använt Västra Götalandsregionens VISION VÄSTRA GÖTALAND DET GODA LIVET som innehåller fem fokusområden varav ett är En god hälsa. Detta fokusområde är tillsammans med det övergripande nationella folkhälsomålet med sina målområden utgångspunkt för de sex folkhälsoutmaningarna i Västra Götaland. Utmaningarna har tagits fram tillsammans med folkhälsoaktörer i regionen och de grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor. I Handlingsprogram för Ulricehamns kommun, mandatperioden , finns det många punkter som rör folkhälsoarbete. Beredningen har därför använt Handlingsprogrammet som ett viktigt underlag i sitt arbete och alla förslag som lyfts fram i måldokumentet har därför en direkt eller indirekt koppling till detta dokument. Eftersom måldokumentet för folkhälsoarbete skall fungera som ett övergripande styrdokument finns flera förslag som mer eller mindre liknar målformuleringar i andra styroch planeringsdokument i kommunen, t ex Översiktsplan, Drogpolitiskt program, Handlingsplan för bättre måluppfyllelse i skolan m fl. Detta ser beredningen inte som ett problem. Istället är detta en bekräftelse på att det aktuella området är viktigt att satsa på utifrån ett övergripande folkhälsoperspektiv. Beredningen har under uppdragets gång blivit väl insatt i folkhälsofrågorna. Inledningsvis arrangerades en heldag med föreläsare från regionens Folkhälsokommitté, Borås kommun och kommunens egen folkhälsoplanerare. Beredningen har också haft stor nytta av medborgardialogen i sitt arbete. Beredningen bjöd vid ett tillfälle in över 100 föreningar, organisationer, myndigheter m fl till ett dialogmöte. Det blev över 80 deltagare och diskussionen blev mycket bra och många värdefulla synpunkter lämnades. Vad är folkhälsoarbete? Människors hälsa påverkas av såväl biologiska och sociala faktorer och även av hur samhället är organiserat och hur vi lever. De strukturella bestämningsfaktorerna (fysisk miljö, bostadsplanering, trafik, utbildning, arbetsmiljöer och arbetets organisation, drogpolitik m.m) kan påverkas genom kollektiva beslut och har en avgörande betydelse för folkhälsan eftersom vår livsstil i hög grad hänger samman med den sociala miljön. Levnadsvanorna (kost, fysisk aktivitet, användning av tobak, alkohol och andra droger) bestäms av socioekonomiska villkor, utbildning och kulturtraditioner, men även av gruppens påverkan samt marknadsföring och reklam. 3

4 Folkhälsoarbete innebär systematiska och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Nationella mål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Hur är folkhälsan i vår kommun? Det är svårt att mäta folkhälsa, men vi kan i alla fall få olika indikationer på hur det ser ut i kommunen genom att ta del av statistiska undersökningar som är gjorda de senaste åren. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011 *) redovisar bland annat följande resultat för Ulricehamns kommun: - 69,6 procent av de tillfrågade uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. - 4,5 procent har dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. - 10,5 procent har nedsatt psykiskt välbefinnande - 25 procent av kvinnor år anger ett nedsatt psykiskt välbefinnande (VGregion) - 3,7 procent av kvinnorna har svåra problem med ängslan, oro, ångest - 4,9 procent har svåra sömnproblem - Andelen med övervikt eller fetma bland de svarande är 49 procent - 13,1 procent av kvinnorna och 12,0 procent av männen uppger att de röker dagligen - 20,4 procent av männen uppger att de snusar dagligen - Andelen med dålig tandhälsa är 8,1 procent. Bland unga år har ca 25 procent avstått att söka tandvård trots upplevt behov (VGregion). Nästan två av tre uppger ekonomi som skäl för att inte söka tandvård vid behov. - Andelen med stillasittande fritid är 10,9 procent - Fysiskt aktiv minst 30 min/dag, 66 procent - Andelen som äter frukt och grönt minst 3 gånger per dag är ca 22,8 procent (kvinnor 32,9 procent, män 11,6 procent) - Andelen män med riskabla spelvanor är 3,5 procent - Andelen som uppger sig använda astma-/allergimediciner är 17,8 procent - Andelen med diabetes i Ulricehamn är 6,4 procent *) Enkäten skickades ut till 1600 personer, i åldern år, i kommunen. Det inkom 931 svar. (svarsfrekvens 58,2 procent) 4

5 I Kommunkartläggning 2011 finns följande uppgifter: - 31 procent av befolkningen saknar gymnasial utbildning (2009) - Ulricehamnarna redovisade totalt 31 ohälsodagar i snitt till Försäkringskassan år 2010 (rehabiliteringspenning, sjukpenning och sjukersättning). - Andelen rökande blivande mammor är drygt 9 procent (2009) Kvalitetsredovisning 2011 av skolverksamheten i Ulricehamns kommun. - Cirka 20 procent av eleverna i årskurs 9 är inte behöriga till gymnasieskolan - 10,5 procent av eleverna i årskurs 9 har inte nått målen för läsförståelse i svenska på nationella proven - Nästan var femte elev i årskurs 9 har inte nått målen i matematik (18,4 procent) på nationella proven. Flickorna presterar sämre, 22,6 procent har inte nått målen och av pojkarna är det 14,5 procent. - 5,4 procent av eleverna i årskurs 3 i grundskolan till årskurs 3 på gymnasiet upplever dagligen att ingen vill vara med dem CAN drogvaneundersökning genomfördes senast 2010 och omfattar alla ungdomar i högstadiets årskurs 9-71 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna är alkoholkonsumenter - 25 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna uppger att de är intensivkonsumenter av alkohol, vilket innebär att de dricker motsvarande minst en halvflaska sprit eller 6 burkar starköl vid ett och samma tillfälle - 19 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna röker - 3 procent av både pojkar och flickor uppger att de testat narkotika Arbetsmarknadsstatistik från arbetsförmedlingen (mars 2012) personer är öppet arbetslösa i kommunen. Därutöver finns 279 personer i någon form av program med aktivitetsstöd, totalt 669 personer. I åldersgruppen år är 59 personer öppet arbetslösa och 109 personer deltar i ett program. Ekonomiska sociala förutsättningar - Antal barn i hushåll med enbart försörjningsstöd som inkomst; 52 st, varav 12 är umgängesbarn (Uppgift från IFO, april 2012) Polisens Trygghetsmätning procent av kommuninvånarna mellan år känner sig otrygga med att gå ut ensamma sent en kväll - 8 procent har avstått från att delta i aktivitet minst en gång på grund av rädsla/otrygghet Statistik från Polisen om brott, skadegörelse, brand - Antal anmälda brott år 2011 rörande skadegörelse, inklusive klotter: 210 (år 2010:143, år 2009:212) - Antal anmälda brott år 2011 rörande klotter: 18 (år 2010:36, år 2009:25) - Antal anmälda brott år 2011 rörande brand, inkl. skadegörelse genom brand: 24 (år 2010:14, år 2009:31), därav mordbrand: 9 (år 2010: 4,år 2009: 7) 5

6 Vision för folkhälsoarbetet Beredningens förslag till vision för folkhälsoarbetet i kommunen är att skapa goda och jämlika livsvillkor för hela befolkningen. För att ge goda förutsättningar i arbetet med folkhälsa behöver dessa frågor integreras i all kommunal verksamhet och måldokumentet bli ett av kommunens övergripande styrdokument. Detta överensstämmer även med Handlingsprogram för Ulricehamns kommun där det står Alla kommunens verksamheter skall alltid arbeta utifrån ett främjande och förebyggande folkhälsoperspektiv. Målstruktur Som underlag för detta måldokument har beredningen valt att utgå ifrån de elva nationella folkhälsomålen. För att få en mer lättöverskådlig struktur har vi använt Folkhälsoinstitutets modell att indela målområdena i tre strategiska områden. Under respektive område har beredningen därefter formulerat ett eller flera inriktningsmål. Slutligen anges ett antal målformuleringar. Strategiska målområden Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan skall bli bättre. Med goda livsvillkor kan människan lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. I Handlingsplan för Ulricehamns kommun uttalas att det skall finnas ett starkt stöd för dem som har det svårast samt att Ulricehamn skall vara en kommun där man kan växa som människa och där barnen är i centrum. Goda livsvillkor skapar förutsättningar för en bättre hälsa även inom de två andra strategiska områdena. 6

7 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor har främst fokus på arbetsmiljö samt den fysiska och psykosociala miljön där vi bor och tillbringar vår fritid. Våra levnadsvanor har stor betydelse för hur vi mår. Att vi äter bra mat, har ett aktivt liv, arbete och bra fritid med möjlighet till återhämtning och goda relationer har stor betydelse för vår fysiska-, psykiskaoch sociala hälsa. Den enskilda individen har det yttersta ansvaret för sin hälsa och alla kan förbättra den. Men det handlar också om samhället runt om oss och vilka möjligheter som finns att göra hälsosamma val. Dessa förutsättningar skapas till stor del i vårt närsamhälle, i skolan, på jobbet, i primärvården, i samhällsplaneringen, men även i föreningslivet. Området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel har som syfte att minska missbruket med hjälp av samhällets åtgärder. Goda livsvillkor Inriktningsmål Ge barn och unga en bra start i livet Goda livsvillkor Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla Stärka delaktighet och inflytande Ge barn och unga en bra start i livet - Mål 1. Erbjud föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år Ökat stöd till föräldrar ska främja barn- och ungdomars välbefinnande och hälsa. År 2009 utformade regeringen Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Där definieras föräldrastöd på följande vis: "En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Att 7

8 förbättra möjligheterna för föräldrar att ge sina barn en trygg och bra uppväxt är ett viktigt steg för att förbättra barn- och ungdomars hälsa, framför allt den psykiska. Målgruppen är alla föräldrar med barn i ålder 0-18 år. 2. Satsa på att alla elever som slutar grundskolan skall vara godkända i alla ämnen Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren. Skolprestationen kan också påverka den psykiska hälsan och vice versa. Det finns studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. En av de viktigaste åtgärderna i skolan är att ge omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter. Det finns ett antaget handlingsprogram i Ulricehamns kommun för ökad måluppfyllelse i grundskolan som föreslår kraftfulla insatser på olika områden för att bl a höja andelen elever som är godkända i alla ämnen. Beredningen är positiv till detta och vill särskilt peka på vilken koppling/betydelse detta har för folkhälsan i kommunen. Det är viktigt att kommunen i alla utredningar framöver som berör skolstruktur och skolutveckling m.m lyfter in folkhälsoperspektivet. 3. Ge alla barn och ungdomar med psykosociala svårigheter det stöd de behöver Psykiska svårigheter hos barn och unga är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från bl a kommunen. Det gäller att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Utgångspunkten för insatserna är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt hem och i förskola/skola. Både socialtjänsten och skolan (elevhälsan) har en viktig roll. Samverkan med primärvården (t ex familjecentral, ungdomsmottagning) är också central i detta arbete och regleras genom en särskild överenskommelse mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland (Västbus). I Ulricehamn har förvaltningen projektet Samlad kraft som samordnar kommunens resurser till stöd för barn och ungdomar med särskilda behov. Beredningen vill trycka på vikten av att både socialtjänsten och elevhälsan har/får tillräckliga resurser för att på ett bra sätt kunna ge stöd åt alla barn och ungdomar som behöver detta. 4. Motverka all form av mobbning och kränkande behandling i skolan Många studier visar att det finns ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar. Mobbning är ett brett begrepp och kan ta sig många olika uttrycksformer, allt från tyst uteslutning till verbala tillmälen och fysiskt våld. De som blir utsatta för mobbning mår sämst, men det finns även indikatorer på att de som mobbar också mår dåligt. Studier har visat att depressioner, oro, psykosomatiska symptom och ätstörningar kan vara lika vanliga hos mobbare som hos de mobbade. Beredningen anser att alla förskolor, skolor och fritidshem ska arbeta systematiskt för att förhindra och motverka mobbing och kränkande behandling. Målet för detta arbete måste vara nollvision. Vid genomförandet skall arbetet följas upp och dokumenteras. 8

9 Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla - Mål 5. Ge barnfamiljer med försörjningsstöd extrahjälp och stöd Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Inte sällan har socialt utsatta familjer också dålig ekonomi. Det ligger därför nära tillhands att tänka sig att det är den dåliga ekonomin som bidrar till att försämra barnens hälsa. En svensk studie av barn i ålder år tyder på detta. När familjerna hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter. Ofta märks inte ohälsan bland yngre barn i de utsatta familjerna utan de mår relativt bra. Men vid 13 års ålder ökar den psykiska ohälsan och fortsätter sedan att stiga. Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd är särskilt utsatta. De löper större risk att utvecklas ogynnsamt. Beredningen föreslår att kommunen satsar på att barnfamiljer med försörjningsstöd skall ges extra stöd för att kunna bli självförsörjande. Detta innebär möjlighet till större ekonomisk och social trygghet i barnfamiljerna vilket ger barnen ett bättre utgångsläge inför framtiden. Den faktor som har högst betydelse för barns fattigdom är om föräldrarna saknar arbete. 6. Förstärk åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden Att ha ett arbete har visat sig vara en av de mest betydelsefulla hälsofrämjande faktorerna. En sysselsättning bidrar till ekonomisk trygghet, ger social gemenskap, möjliggör personlig utveckling och är bra för det egna välbefinnandet, så länge som arbetet uppfattas som tillfredställande. Det finns många påvisade samband mellan arbetslöshet och negativa effekter på hälsan. Psykisk ohälsa som depressioner, oro och ångest är vanligare bland arbetslösa än bland personer i arbete. Hur länge en person varit utan arbete påverkar också välbefinnandet. Ju längre arbetslösheten varar desto sämre mår individen och desto svårare blir symptomen. Unga arbetslösa är en särskilt utsatt grupp som alltid får bära en tung börda vid konjunktursvängningar. Ungdomsarbetslösheten är av många utpekat som det just nu största hotet mot folkhälsan i Sverige. Beredningen föreslår att kommunen förstärker sina arbetsmarknadsåtgärder. Kommunen kan öka antalet praktikplatser för bl a ungdomar inom kommunal verksamhet och även satsa på fler OSA-platser (OSA=offentligt skyddat arbete), lönebidragsanställningar m.m. 7. Alla kommunanställda skall få önskad tjänstgöringsgrad tillgodosedd I Sverige arbetar 37 procent av kvinnorna deltid jämfört med 12 procent av männen. Ofta har deltidsjobben högt tempo, som sliter och stressar. Folkhälsan skulle förbättras om de som jobbar ofrivillig deltid få en chans till den hälsa, trygghet och handlingsfrihet som ett bättre avlönat jobb kan ge. Ulricehamns kommun har tidigare fattat inriktningsbeslut om att kommunanställda skall ges möjlighet att välja tjänstgöringsgrad. Grundprincipen skall vara att alla som vill och kan arbeta heltid skall få det. Denna reform har ännu inte genomförts inom alla verksamheter varför beredningen föreslår att detta arbete prioriteras ytterligare. Kommunen skall självklart vara ett föredöme när det gäller arbets- och anställningsvillkor samt jämställdhet. Det skall vara möjligt för alla, kvinnor som män, att försörja sig på heltidsjobb vilket också är positivt för folkhälsans utveckling. 8. Skolan skall vara helt fri från särskilda avgifter Enligt skollagen skall utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan 9

10 föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Det finns även en liknande formulering i skollagen för gymnasieskolan. Rädda barnen kräver att skolan ska vara avgiftsfri. Annars bryter man mot barnkonventionen och skollagen. Man menar att passagen obetydlig kostnad i skollagen ger skolor utrymme att diskriminera barn från ekonomiskt utsatta hem. Beredningen föreslår att kommunen ser till att ta bort dessa diverse avgifter för skolutflykter, fika och lunchlådor m.m. till aktiviteter och resor. 9. Oavsett ekonomiska förutsättningar skall alla barn och ungdomar kunna delta i musikskolans och simhallens verksamheter Fattigdom i Sverige är enligt Rädda Barnen andelen barn i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomststandard. Det innebär att inkomsterna är lägre än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna. För barnen i dessa familjer kan det till exempel innebära att inte kunna följa med på skolutflykter, gå till simhallen, vara med i musikskolan eller gå på bio med kompisar. I Barnkonventionen (artikel 27) står att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Därför anser beredningen att kommunen behöver se över avgifterna till musikskola och simhallen och ändra dessa så att även barn från ekonomiskt utsatta familjer skall ha råd att gå i musikskolan och till simhallen. 10. Erbjud barnomsorg på obekväm arbetstid När förskolan stänger har arbetsdagen för många föräldrar inte ens börjat. De jobbar kvällar, nätter och helger inom exempelvis vården, restaurangbranschen eller handeln. Enligt den nya skollagen, som trädde i kraft den 1 juli 2011, ska landets kommuner efter en individuell bedömning sträva efter att erbjuda nattis. För att underlätta möjligheten till kombinerat föräldraskap och arbetsliv för både mammor och pappor föreslår beredningen att mer flexibla öppettider skall erbjudas inom kommunens barnomsorg, inklusive möjlighet till s k nattis. Detta leder till att fler familjer, även ensamstående föräldrar, får bättre möjligheter att försörja sig ekonomiskt vilket har positiva effekter för barnen. Stärka delaktighet och inflytande - Mål 11. Stärk delaktigheten och inflytandet för barn, unga och äldre Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor ett lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Särskilda insatser för ökad delaktighet och inflytande behöver göras för personer med funktionshinder samt för utlandsfödda. 10

11 För kommunens del vill beredningen som exempel på åtgärder föreslå att det inrättas särskilda råd för äldre, personer med funktionsnedsättning och ungdomar. För ungdomarnas del kan kommunen aktivera och utveckla ett ungdomsfullmäktige. För de grupper i samhället som har svårt att ta del av kommunal information m.m, t ex utlandsfödda, är det också viktigt att skapa bra förutsättningar så att de ges möjligheter att kommunicera utifrån sina förutsättningar. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Inriktningsmål Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Främja goda levnadsvanor Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering - Mål 12. Tillskapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan, motverka kroniska sjukdomar och uppmuntra ett aktivt liv hos invånarna. Forskning visar att ett stort antal insatser i den byggda miljön kan öka eller skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet, lek och rörelse, exempelvis genom att det bilfria gång- och cykelvägnätet byggs ut och genom att höja säkerheten och tryggheten på barns skolvägar. Vidare kan mötesplatser skapas för rörelse för äldre, bevara och utveckla utbudet av parker, grönområden och tätortsnära 11

12 natur samt rusta upp och utveckla barns miljöer för lek, fysisk aktivitet och utevistelse. Förbättrad belysning är en annan trygghetsskapande åtgärd i utemiljön som bl a leder till minskad risk att drabbas av brott. För kommunens del så vill beredningen särskilt lyfta fram förslaget att det tillskapas s k generationsparker i kommunen. Här kan t ex utegym för äldre och skateboardpark för yngre ingå. Detta skulle även spela en positiv roll som mötesplats för unga som gamla. Beredningen önskar vidare att folkhälsoperspektivet skall vara en viktig faktor vid all form av samhällsplanering och att detta bl a skall leda till att det skapas fler parker, grönområden och annan bostadsnära natur. Främja goda levnadsvanor - Mål 13. Öka den fysiska aktiviteten Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att orsaka någon skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Konkret vill beredningen till exempel att det sker en satsning på ökad fysisk aktivitet i skolan. Antalet lektioner med fysisk aktivitet i skolan skall utökas. Alla elever skall delta i och nå målen för grund- och gymnasieskolans undervisning i idrott och hälsa. Området skall integreras i det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagens bestämmelser. Likaså föreslås insatser för att bidra till allmänt ökad motion och rörelse hos alla kommuninvånare. Kommunen kan t ex på olika sätt verka för att ge stöd till idrottsledare och frivilligorganisationer. Kommunen kan också som arbetsgivare vara ett föredöme för andra genom att aktivt uppmuntra sina anställda till daglig fysisk aktivitet. Arbetsgivaren kan göra detta genom att t ex införa en friskvårdstimme på arbetet och en friskvårdspeng som innebär att man subventionerar motion på fritiden. 14. Främja goda matvanor Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Matvanorna har också stor betydelse för hälsan, såväl för barn som för vuxna. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Ohälsosamma matvanor är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där alla aktörer drar åt samma håll mot ett gemensamt 12

13 mål. Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra är att ge barnen bra matvanor. Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, orka arbeta och gå i skolan. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig under lektionerna och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Skollunchen är därför viktig för skolarbetet. För kommunens del kan detta mål leda till att alla barn/unga skall erbjudas ett näringsriktigt och välsmakande matutbud i skolan. Ulricehamn lägger i jämförelse med andra kommuner lite resurser på skolmaten. Resurstilldelningen bör ses över liksom ökade möjligheter till fortbildning av kökspersonal. Vidare bör det ske en ökad satsning på hemkunskapsundervisningen så att eleverna får en bra utbildning om näringsämnen och en sund kosthållning så att de inspireras till fortsatt goda matvanor i vuxenlivet. Beredningen anser slutligen att alla barn/unga skall ges möjlighet att äta frukost i skolan. 15. Främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer till exempel om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - med ohälsa som följd. Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för sexualitet och reproduktiv hälsa. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. Beredningen anser att alla elever i grundskolan och gymnasieskolan ska få sex- och samlevnadsundervisning och utbildning om HBT-frågor av god kvalitet. Undervisningen ska syfta till utvecklandet av en trygg och hälsosam sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld. Området ska integreras i det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagens bestämmelser. 16. Främja ökad kunskap om behovet av sömn och vila Bristande sömn är ett stort och växande folkhälsoproblem. Sömnbrist och migrän är det som upptar det mesta av sjukvårdens tid vilket leder till mycket stora kostnader för samhället, även i form av nedsatt arbetsförmåga och koncentration. Särskilt alarmerande är att andelen unga, särskilt tonåringar, med olika former av sömnproblem ökat kraftigt under senare år och är idag lika hög som hos den vuxna befolkningen cirka 25 procent. En god sömn är alltså central för hälsan bland annat för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning och har stark koppling till vårt psykiska välbefinnande. Som en åtgärd vill beredningen föreslå t ex att alla elever i grundskolan och gymnasieskolan genom information och diskussion skall få ökad kunskap och förståelse av nyttan och behovet av sömn och vila för god hälsa och för bra resultat i skolan. Informationen kan även ges till föräldrar på föräldramöten. 13

14 17. Informera om skydd mot smittspridning Alla medborgare ska ha samma möjligheter att få skydd mot smittsamma sjukdomar. Det innebär i första hand att informationen om smittor och om hur man skyddar sig måste utformas så att alla kan ta del av den. Detta innebär ett särskilt ansvar för kommunen att se till att t ex utlandsfödda och andra grupper som kan ha svårt att ta del av kommunens information ges denna möjlighet. Inom den kommunala omsorgen finns ett särskilt eget ansvar för att inte sprida smitta mellan vårdtagare och brukare. 18. Gör kulturen till en kommunal profilfråga Under de senaste åren har ett flertal forskningsprojekt kommit fram till att kulturell stimulans främjar både den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt viktigt är kultur för unga. Alla ungdomar ska ha tillgång till spännande kulturmöten och möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Levande kultur berör och väcker engagemang, nyfikenhet och lust till lärande. Beredningen anser att kommunen kan öka sina satsningar inom kulturens område, både inom de egna verksamheterna och riktat till alla kommunmedborgare. En viktig del i detta är självklart att satsa på ett nytt centralt bibliotek/kulturhus som bör utvecklas till att bli en naturlig mötesplats dit alla grupper i samhället känner sig välkomna. Kommunen bör vidare också verka för att det på andra orter inom landsbygden kan skapas lokala allaktivitetshus, Grannskapscentra, som skulle bidra till bättre folkhälsa genom att det aktiverar människor socialt, ökar bildningen och ger förutsättningar för större delaktighet och inflytande. 19. Att årligen arrangera en folkhälsodag För att sprida information och kunskap och för att öka engagemanget i hela samhället om folkhälsofrågorna föreslår beredningen att kommunen satsar på att årligen genomföra en folkhälsodag för hela kommunen. Exempel på aktiviteter som kan ingå: Temadag på skolor Informationsträffar hos föreningar, arbetsplatser Motionsaktiviteter typ prova på i samarbete med föreningslivet Motionslopp i samarbete med föreningar Offentliga föreläsningar Utdelning av pris för årets folkhälsoinsats Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats - Mål 20. Gör kommunen till en hälsofrämjande arbetsplats för att därigenom fungera som ett föredöme och inspiratör för andra arbetsgivare Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) är arbetsplatsens arbetsmiljö både en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel i det stora rekryteringsbehov som kommunerna står inför. En hälsofrämjande arbetsgivare lägger stor vikt vid faktorer som bidrar till god fysisk och psykisk hälsa hos både den enskilda medarbetaren, gruppen och organisationen. En ökad hälsa bland medarbetarna ökar möjligheten för kommunen att klara sina kärnuppdrag. Inte minst viktig är skolan, kommunens största arbetsplats, som är en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Skolan är inte bara centrum för inlärning och kunskap utan 14

15 också en social mötesplats. Miljön i skolan har stor del i den vardag som formar barn och unga. Goda relationer med vänner och lärare påverkar inte bara välbefinnande hos unga, utan leder även till bättre skolprestationer. För att nå målet med en arbetsplats där elever och personal trivs och mår bra måste alla hjälpas åt elever, skolpersonal och föräldrar. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar många olika åtgärder på olika nivåer. Ett exempel som nämnts tidigare (mål 13) är att kommunen kan jobba mer aktivt med friskvård för sina anställda. Ett annat exempel som beredningen föreslår är att kommunen inför rökfria arbetsplatser. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Inriktningsmål Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans mot narkotika och dopning Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning - Mål 21. Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: 1. Minskat bruk av alkohol och tobak 2. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning 3. Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t ex alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Skolan har en mycket viktig roll att informera för att öka elevernas kunskaper i ämnet. För att förebygga bruket av alkohol och andra droger bland unga måste skolan, tillsammans med andra berörda, medvetet arbeta för att stärka frisk- och skyddsfaktorer som skolframgång (godkända betyg) och skoltrivsel och därmed minska riskerna för att eleverna hamnar i ett 15

16 eventuellt framtida missbruk. Ungdomar som fastnar i alkoholmissbruk och som börjar experimentera med narkotika har det oftast svårt i skolan, känner mindre engagemang och skolkar oftare. Det är en utmaning för lärare att skapa lust till lärande och motivation just hos dessa elever. Beredningen föreslår som konkret åtgärd att alla elever skall få utökad undervisning/upplysning om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel så att deras kunskaper ökar på detta område. Så många föräldrar som möjligt bör också få information och diskutera dessa frågor på föräldramöten. Likaså bör samarbetet mellan skola, hem, primärvård, socialtjänst, polis, ideell sektor och politiker utvecklas vidare. I samband med information om narkotika och dopning föreslår beredningen att kommunens noll-tolerans-policy deklareras. Även föreningslivet har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Beredningen anser att kommunen i samband med bidragsgivning till idrottsföreningar kan ställa krav på att föreningar skall ha någon form av plan för hur man arbetar förebyggande med barn och unga i frågor som rör alkohol, tobak m.m. Kommunen kan även erbjuda stöd i detta arbete. 22. Satsa på drogfria mötesplatser för ungdomar Ungdomar i Ulricehamns kommun ska kunna mötas på platser där det inte förekommer tobak, alkohol eller narkotika. Många ungdomar saknar någon vuxen att prata med och därför är det viktigt att det finns vuxna till hands på dessa mötesplatser. Beredningen anser att kommunen skall verka för att det kan starta upp nya sådana mötesplatser/lokaler på flera ställen, i centralorten och på landsbygden. Slutord Som vi inledningsvis påpekade är detta måldokument brett utformat med utgångspunkt från de nationella folkhälsomålen. Vi anser det viktigt att kommunen har ett eget lokalt anpassat folkhälsoprogram/måldokument som omfattar samtliga de nationella folkhälsomål vi berörs av. Detta dokument kan då användas som ett styrdokument och vara ett bra stöd i kommunens verksamhetsutveckling och i det förebyggande arbetet. Om alla verksamheter i kommunen har gemensamma målbilder och har insikt om hur viktigt det är arbeta utifrån ett helhetsperspektiv tror vi att folkhälsoarbetet både blir mer stimulerande och mer effektivt när det gäller att använda befintliga resurser för att uppnå bästa möjliga resultat. Beredningen hade som ambition att lämna förslag på vilka mål vi ser som de mest prioriterade i måldokumentet. Vi har dock funnit det svårt att peka ut några enskilda mål framför andra. Vi anser att ambitionen måste vara, med hänvisning till ovan nämnda, att kommunen skall arbeta med folkhälsa på ett mer övergripande sätt, där många fler kan engageras. Ett område vill vi ändå lyfta fram som det viktigaste att ha fokus på och det är barn och ungas hälsa och välbefinnande. Vi vill avslutningsvis tacka alla som deltagit i arbetet med folkhälsoprogrammet. 16

17 Ulricehamn den 7 september 2012 Beredningen för välfärd Peder Danesved (FP), beredningsledare Richard Hallifax (M) Ingela Widell (KD) Fredrik Skattberg (C) Matthias Nordgren (S), vice beredningsledare Göte Öberg (M) Annika Andersson (C) Anna Martinsson (S) Gunnar Scott (S) 17

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens namn den dag månad årtal x Reviderad: Nämndens namn den dag månad årtal x Giltig t.o.m: Den dag månad årtal Ansvarig ägare:

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga

Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-02 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2014.0021 Folkhälsonämnden Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga Sammanfattning Under 2014 kommer folkhälsonämndens

Läs mer

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se PLAN 1(12) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans

Läs mer

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av

Läs mer