Granskning av politiker och tjänstemäns syn på styrning och ledning av verksamheten
|
|
- Per-Erik Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunrevisionen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av politiker och tjänstemäns syn på styrning och ledning av verksamheten På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av politiker och tjänstemäns syn på styrning och ledning av verksamheten, se bifogad bilaga. Granskningen har skett genom en webbenkät till 60 personer, med uppföljande intervjuer, svarsfrekvensen på enkäten var 72 procent. Granskningen visar att det totalt finns ett visst missnöje med själva processen vid framtagande av målen. Över 40 procent av de svarande anser att denna inte alls, eller bara delvis är tillfredsställande. Ett liknande missnöje finns då det gäller rapporteringen, fast då begränsat till politikerna. I sammanhanget framstår vård- och omsorgsnämnden som den mest välfungerande nämnden med nöjda politiker och tjänstemän. Revisionen önskar framhålla följande bedömningar: Utbildningsnämnden bör genomföra åtgärder i syfte att få till en förbättrad dialog mellan politiker och tjänstemän. Socialnämnden bör vidta åtgärder för att stärka nämnden i sin roll Kompetensbehovet för socialnämndens ledamöter bör uppmärksammas och inventeras och tillgodoses där behov föreligger. Vård och omsorgsnämnden och socialnämnden rekommenderas att se över områdena uppföljning, rapportering och kontroll. Svar över vidtagna åtgärder önskas före mars månads utgång FÖR LUNDS KOMMUNS REVISORER Lars Larsson, ordförande Postadress Besöksadress Telefon Fax e-post Box 41 Stortorget komrev@lund.se Lund
2 Revisionsrapport Politikers och tjänstemäns syn på styrningen i tre nämnder Lunds kommun Janos Dios *connectedthinking
3 Sammanfattning Denna granskning omfattar utbildningsnämnden, socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Fokus har varit på tjänstemäns och politikers syn på styrningen av verksamheten. Granskningen har skett genom en webenkät, med uppföljande intervjuer. Vi skickade ut 60 enkäter och fick 43 svar vilket ger en svarsfrekvens på 72%. Vi intervjuade förvaltningscheferna i de tre förvaltningarna samt ordförandena i utbildnings- samt socialnämnderna. I vård- och omsorgsnämnden intervjuades vice ordförande. Totalt finns ett visst missnöje med själva processen vid framtagande av målen. Över 40% av de svarande anser att denna inte alls, eller bara delvis är tillfredsställande. Ett liknande missnöje finns då det gäller rapporteringen, fast då begränsat till politikerna. I sammanhanget framstår vård- och omsorgsnämnden som den välfungerande nämnden med nöjda politiker och tjänstemän. Det missnöje som finns bland politikerna handlar om verksamhetsrapporteringen och möjligheten att se verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet. Socialnämndens politiker är missnöjda med såväl processen kring målen som rapporteringen. Man ser pessimistiskt på sin möjlighet att styra verksamheten och bekymrar sig för möjligheten att balansera ekonomiska krav med verksamhetsmål. Inom utbildningsnämnden är man också missnöjda med processen kring målen, fast i lägre omfattning. Det som karaktäriserar utbildningsnämnden är klyftorna i svaren mellan politiker och tjänstemän. Vi rekommenderar att: Utbildningsnämnden genomför åtgärder i syfte att få till en förbättrad dialog mellan politiker och tjänstemän. Socialnämnden vidtar åtgärder för att stärka nämnden i dess roll Kompetensbehovet för socialnämndens ledamöter inventeras och tillgodoses
4
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Resultat Vård och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Detaljerad jämförelse mellan nämnderna Arbetssätt och arbetsformer Mål Processen med målen Beslutsunderlag Rapportering Uppföljning och kontroll Styrning Analys/Reflektion Arbetssätt och arbetsformer Mål och riktlinjer Uppföljning, rapportering och kontroll Reflektioner Slutsatser - Rekommendation...19
6
7 1 Inledning Revisorerna i Lunds kommun har av Öhrlings PricewaterhouseCoopers beställt en granskning avseende tjänstemäns och förtroendevaldas syn på styrningen av verksamheten. De frågeområden som skulle kartläggas var: Arbetssätt och arbetsformer, dvs hur anser tjänstemän och politiker att styrningen i det löpande arbetet fungerar och, mer konkret, samarbetet mellan tjänstemän och politiker? Anledningen till att vi undersöker denna aspekt är att ett förtroendefullt samarbete tenderar att generera bättre resultat. Mål- och riktlinjer, dvs i vilken mån menar tjänstemän och politiker att arbetet med nämndens mål och riktlinjer fungerar väl? Uppföljning, rapportering och kontroll innehåller ett antal frågeställningar vilkas syfte är att visa om politiker och tjänstemän är tillfredsställda med de rapporter man får, respektive ombes att lämna. Begripliga rapporter är nödvändiga för att kunna styra. De nämnder som revisorerna ville granska i denna omgång var utbildnings-, vård och omsorg-, samt socialnämnderna. Synpunkter från nämndsledamöter och tjänstemän samlades in via en webenkät. Vi begränsade oss till nämndernas ordinarie ledamöter samt de ledande tjänstemännen i respektive förvaltning. Uppgifter om ledande tjänstemän erhöll vi från förvaltningscheferna. Granskningen inleddes med en kontakt med förvaltningscheferna den 8:e oktober och samtidigt bokades intervjuer med dessa under slutet av oktober och början av november. Enkäten till politiker och tjänstemän gick ut den 15:e oktober, en påminnelse till politikerna gick ut den 3:e november och slutligen ringde vi alla politiker den 6:e november för att uppmuntra till besvarande av enkäten. Vi skickade ut 60 enkäter och fick in 43 svar, vilket ger en svarsfrekvens om 72%. Svarsfrekvensen bland politiker blev 77% och bland tjänstemännen 64%. Svarsfrekvenserna för de olika nämnderna anges nedan. I totalen ingår 4 politikersvar där nämndtillhörigheten inte framgår. Nämnd Politiker Tjänstemän Totalt Utbildningsnämnden 77% 67% 72% Socialnämnden 72% 60% 69% Vård- och omsorgsnämnden 45% 62% 55% Total 77% 64% 72% 1
8 Som en komplettering till enkäten, i syfte att förstå bakgrunden till svaren intervjuades ordförandena i utbildnings- och socialnämnderna samt vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Intervjuer genomfördes även med förvaltningscheferna och beträffande socialförvaltningen deltog också ledningsgruppen vid intervjutillfället. Sammanlagt intervjuades 9 personer. Undertecknad som genomfört undersökningen har ingen egen erfarenhet som politiker däremot som ledande tjänsteman i en kommun under 4 år, dessutom 15 års erfarenhet som konsult/ rådgivare. Studien har dessutom kvalitetsgranskats av projektansvarig Stefan Tengberg med 18 års erfarenhet från ledande positioner i kommuner. 2 Bakgrund Lund är en av Sveriges större städer och väl känd av alla, kanske främst som universitetsstad. I vår undersökning är det av intresse att kommunen har växlat majoritet vid en följd av val. Detta medför möjligen bekymmer ur styr- och ledningssynpunkt. Om inte annat blir det ju nya relationer att hantera för tjänstemännen, som i stor utsträckning får stå för kontinuiteten. Lunds kommun har gått ifrån den tidigare kommundelsnämndsorganisationen. Inom skolans område har man nu tre nämnder inom utbildningsområdet, en utbildningsnämnd och två skolnämnder. Lund fick under tiden vårt arbete pågick Lärarförbundets pris som Sveriges bästa skolkommun. 3 Resultat I detta avsnitt redovisas i diagramform de resultat som samlats in. Under varje diagram skriver vi korta synpunkter eller förklaringar som kommit in via enkäten och via intervjuer. Vi börjar på en övergripande nivå per nämnd och redovisar därefter fråga för fråga. Våra egna tankar och reflektioner redovisar vi i kapitel 4; Analys och reflektion. 2
9 Röd stapel visar andelen som inte anser att påståendena stämmer vilket ger en signal om var åtgärder bör sättas in för att åtgärda den negativa bilden. De frågor som handlar om processen vid framtagande av målen visar en hög andel röda siffror; det handlar dels om tjänstemännens delaktighet i processen, dels om möjligheter att balansera ekonomi och mål. De nämnder som är minst nöjda inom detta avsnitt är socialnämnden samt utbildningsnämnden. Inom socialnämnden är den fråga som pekar mest åt det negativa hållet möjligheterna att balansera ekonomi och verksamhetsfrågor. Inom utbildningsnämnden handlar det för de förtroendevalda om delaktighet. Utbildningsnämndens tjänstemän är missnöjda med alla frågor inom detta område. Uppföljning och kontroll är nästa område med ett relativt stort missnöje, här skiljer det sig kraftigt mellan förtroendevalda och tjänstemän, där de senare är betydligt mer nöjda. Vård- och omsorgsnämndens politiker är missnöjda med verksamhetsrapporteringen, är verksamheten tex ändamålsenlig, man är inte heller som politiker lika säker på att verksamheten håller en god standard jämfört med andra kommuner som de övriga nämnderna är. Inom socialnämnden är man som förtroendevald inte heller säker på om verksamheten är kostnadseffektiv, man är något mer böjd att tro att den egna verksamheten är lika effektiv som i andra kommuner. Beslutsunderlagen är man något mer missnöjd med från politiker- än tjänstemannahåll. Styrning innefattar två frågor; dels om nämnden om nämnden styr verksamheten på lång sikt, dels om nämnden styr på kort sikt. 3.1 Vård och omsorgsnämnden 3
10 I vård- och omsorgsnämnden finns bland de förtroendevalda ett missnöje avseende uppföljning och kontroll. Tjänstemännen är betydligt mer nöjda. Politikernas missnöje som är relativt stort handlar dels om verksamhetens ändamålsenlighet, dels om verksamhetens kostnadseffektivitet. Man har också beslutat att tillsätta en kvalitetssamordnare, centralt direkt under förvaltningschefen, åtminstone delvis till följd av sin önskan att få klarhet i dessa frågor. 3.2 Utbildningsnämnden Inom utbildningsnämnden är det mycket röda siffror. Jämfört med vård- och omsorgsnämndens politiker är utbildningsnämndens politiker mindre nöjda med arbetssätt och arbetsformer, mål, processen med målen, beslutsunderlagen, rapportering och styrning. Man är mer nöjd med uppföljning och kontroll. Tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen är i större utsträckning missnöjda än inom vård- och omsorgsförvaltningen. Då det gäller processen med målen är nämndens politiker missnöjda med sin egen delaktighet. Inte heller tjänstemännen anser att nämnden deltar i den processen i tillräcklig omfattning. Då det gäller tjänstemännen är missnöjet närmast massivt med det egna deltagandet. Nämnden är delad i frågan om processen ger möjlighet till att skapa balans mellan ekonomi och verksamhetsmålen. Tjänstemännen tycks vara klara på att processen inte ger en sådan möjlighet. Beslutsunderlagen är såväl tjänstemän som politiker missnöjda med. Frågan är uppmärksammad och man har genomfört ändringar i beredningsgången i syfte att nämnden skall få bättre beslutsunderlag. 4
11 Tjänstemännen anser i stor utsträckning att nämnden inte styr verksamheten, vare sig på lång eller kort sikt. Nämndens ledamöter har dock större förtroende för sin styrning. När det gäller arbetssätt och arbetsformer tycks frågorna omkring rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker vara störst inom utbildningsnämndens område. 3.3 Socialnämnden Socialnämnden har de minst nöjda politikerna och de mest nöjda tjänstemännen. Då det gäller processen med målen, målen och nämndens styrning är socialnämndens politiker minst nöjda. Då det gäller processen med målen, finns en dominerande fråga nämligen möjligheten att skapa balans mellan ekonomin och verksamhetsmålen. Även tjänstemännen upplever att frihetsgraderna för nämnden är mycket små. Nämndens politiker tycks uppleva sig som maktlösa med små möjligheter att påverka, politikerna är också kritiska till möjligheterna till kompetensutveckling. Inom området uppföljning och kontroll är man mycket tveksam till om verksamheten är kostnadseffektiv eller ändamålsenlig. Tjänstemännen tycks vara övertygade om åtminstone kostnadseffektiviteten. Inom detta område pågår en ganska kraftfull utveckling av ett verksamhetsrapporteringssystem och på lite längre sikt ett kvalitetsledningssystem. Också när det gäller styrningen återkommer tveksamheten till nämndens egen förmåga att styra utvecklingen på kort och lång sikt. Delvis handlar det om nämndens myndighetskaraktär. Man fattar många beslut på detaljnivå och riskerar att hamna i en situation där man inte ser skogen för alla trän. Ett försök att hantera detta är den föreslagna förändringen i delegationsordningen. Man vill uppnå en möjlighet att kunna styra på en mer övergripande nivå. 5
12 3.4 Detaljerad jämförelse mellan nämnderna Nedan redovisas, per avsnitt, svaren på varje påstående som vi ställt Arbetssätt och arbetsformer Rollfördelningen mellan nämnden och förvaltningens tjänstemän är tydlig. Utbildningsnämndens ledamöter anser att rollfördelningen mellan tjänstemän och förtroendevalda behöver förtydligas. Flera politiker beskriver situationen som att nämnden är tjänstemannastyrd, tjänstemännen upplever nog att de förtroendevalda lägger sig i detaljfrågor. Inom vård- och omsorg finns en stor andel tjänstemän som anser att rollfördelningen inte är tillräckligt tydlig. Rollfördelningen mellan nämnden och förvaltningens tjänstemän fungerar bra i praktiken. Utbildningsnämndens ledamöter anser att rollfördelningen fungerar bättre i praktiken än i teorin. Inom vård- och omsorgsförvaltningen finns ett visst missnöje bland tjänstemännen. 6
13 Den nuvarande delegationsordningen ger bra balans när det gäller beslut som ska fattas av nämnden och respektive tjänsteman. Med undantag av tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen är man mycket nöjd med delegationsordningen. Samarbetet mellan nämnden och tjänstemännen fungerar bra. Samarbetet fungerar bra på de flesta håll, en minoritet inom utbildningsförvaltningen markerar dock ett missnöje. Arbetssättet i nämnden ger goda möjligheter att styra och ha kontroll på verksamhet och ekonomi. Såväl nämndledamöter som tjänstemän inom utbildningsnämnden markerar tveksamhet till detta påstående. 7
14 Vid behov erhåller nämnden ett tillräckligt och kompetent stöd i de frågor man behöver hjälp med. Den information jag erhåller från tjänstemännen är lättförstålig och enkel att erhålla. Inom utbildningsnämnden finns ett stort missnöje med informationen från tjänstemännen. Det kan vara sammankopplat med beslutsunderlagen, där man har haft och delvis fortfarande har ett komplicerat system. 8
15 Om jag ser ett behov av att höja min kompetens i olika frågor är det enkelt för mig att få detta tillgodosett. (Påståendet har bara ställts till förtroendevalda) Inom socialnämnden finns ett stort missnöje med utbildningsmöjligheterna. Nämndens område är komplicerat och med många nya ledamöter är behovet naturligtvis stort Mål Det finns politiskt fastställda mål som Kommunfullmäktige har fastställt för nämnden. Politiskt fastställda mål finns för alla nämnder. De tjänstemän som svarat att det inte finns har sannolikt tänkt på de planer som beslutas/bereds av kommunstyrelsen. 9
16 Det finns politiskt fastställda mål för nämndens olika verksamhetsområden Processen med målen Processen att ta fram de kortsiktiga målen (1-års) och verksamhetsplanen ger möjligheter till tillfredsställande delaktighet för nämnden. 10
17 Processen att ta fram de kortsiktiga målen (1-års) och verksamhetsplanen ger möjligheter till tillfredsställande delaktighet för tjänstemännen. (Frågan bara ställd till tjänstemän) Utbildningsnämndens ledamöter och tjänstemän är missnöjda med delaktigheten i processen då man tar fram de kortsiktiga målen. Processen att ta fram de kortsiktiga målen (1-års) och verksamhetsplanen ger möjligheter till att skapa balans mellan tillgänglig ekonomi och verksamhetsmålen. Inom socialnämnden upplever man att nämnden har liten frihet att ändra i verksamheten, den sägs vara regelstyrd i mycket hög utsträckning. Tjänstemän och nämnd svarar ungefär likadant. Den mest nöjda nämnden är vård- och omsorgsnämnden, där alla ledamöter och en majoritet av tjänstemännen upplever sig kunna skapa balans mellan ekonomi och verksamhetsmål under processen. Utbildningsnämnden intar i denna fråga ett mellanläge, man har dock de minst nöjda tjänstemännen. 11
18 3.4.4 Beslutsunderlag Beslutsunderlagen är tillfredsställande/tillräckliga för att ta beslut om nämndens långsiktiga verksamhetsutveckling. Inom socialnämnden anser man att arbetsflödet i för stor utsträckning styrs av den dagliga ärendeingången. För lite tid ägnas åt de långsiktiga frågorna. Inom utbildningsnämnden riktar sig missnöjet framförallt mot kvalitén på underlagen. Beslutsunderlagen är tillfredsställande/tillräckliga för att ta beslut om nämndens kortsiktiga (1-års) verksamhet! 12
19 Beslutsunderlagen är tillfredsställande/tillräckliga för att ta beslut om nämndens omprövningar, beslut och direktiv under året Rapportering Påstående: Nämnden ges tillfredsställande/tillräcklig rapportering under året om ekonomin! 13
20 Nämnden får tillfredsställande/tillräcklig rapportering under året om måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen. Inom vård- och omsorg har fokus en längre tid legat på ekonomin. Man har nu inrättat en tjänst som kvalitetsledare centralt, man föreslår också en minskning av antalet ekonomirapporteringstillfällen nästa år. Inom socialnämndens område utvecklar man ett verksamhetsrapporteringssystem. Även här har fokus mycket varit på ekonomin. Utbildningsnämnden har till skillnad från de andra nämnderna inte månadsrapportering om ekonomin. Påstående: Nämnden ges tillfredsställande/tillräcklig rapportering under året om verkställandet av beslut och direktiv! 14
21 Rapporteringen diskuteras på ett tillfredsställande sätt i nämnden. Återrapporteringen till nämnden av fattade beslut enligt delegation fungerar tillfredsställande. 15
22 3.4.6 Uppföljning och kontroll Nämnden kan på ett tillfredsställande sätt följa om verksamheten är ändamålsenlig (följsamhet mot nationella mål och lagar, fullmäktiges mål och föreskrifter etc) Nämnden ges information så att de på ett tillfredsställande sätt kan följa om verksamheten är kostnadseffektiv. Tjänstemännen är mycket nöjda, däremot inte politikerna. 16
23 Påstående: Invånarna i vår kommun får en kvalité och omfattning av verksamheten som är av samma nivå som invånarna får i liknande kommuner i landet (avseende nämndens ansvarsområde) Styrning Påstående: Nämnden styr på ett tillfredsställande sätt den långsiktiga verksamhetsutvecklingen! Påstående: Nämnden styr på ett tillfredsställande sätt den kortsiktiga (1-års) verksamheten! 17
24 4 Analys/Reflektion 4.1 Arbetssätt och arbetsformer Hur anser politiker och tjänstemän att den löpande styrningen och samarbetet mellan politiker och tjänstemän fungerar? Svaren indikerar att det finns bekymmer framförallt inom utbildningsnämnden, hälften av politikerna anser att rollfördelningen inte är tydlig, nästan 40% av tjänstemännen anser att delegationsordningen inte är välbalanserad. En majoritet av såväl tjänstemän som politiker anser att nämndens arbetssätt inte ger goda möjligheter att styra verksamhet och ekonomi. Hälften av politikerna i nämnden tycker inte att informationen från tjänstemännen är lättförståelig och enkel att erhålla. En lika stor andel anser att det inte är lätt att få sitt kompetensbehov tillgodosett. Över 60% av de förtroendevalda inom socialnämnden anser inte att det är lätt att få sitt behov av kompetenshöjning tillgodosett. Inom vård- och omsorgsnämnden finns anledning att fundera över varför 40% av tjänstemännen inte anser att rollfördelningen är tydlig eller att den fungerar väl- 4.2 Mål och riktlinjer Hur fungerar det viktiga arbetet med mål och riktlinjer för de olika nämnderna? Även här finns anledning till oro beträffande utbildningsnämnden. En stor del, 50%, av nämndledamöterna anser inte att processen med de kortfristiga målen ger tillräcklig möjlighet till delaktighet. En överväldigande majoritet av tjänstemännen anser inte att deras delaktighet i processen är tillfredsställande. Det finns också en stor andel av politikerna som är missnöjda med beslutsunderlagen. En av de mest utslagsgivande frågorna i hela enkäten är att 80% tjänstemännen inom utbildningsnämnden inte anser att processen ger möjlighet till tillfredsställande balans mellan ekonomi och verksamhetsmål. Av socialnämndens ledamöter är det över 80% som inte anser att processen ger möjlighet till att skapa balans mellan ekonomi och verksamhetsmål. 4.3 Uppföljning, rapportering och kontroll På detta område är det vård- och omsorgsnämnden samt socialnämnden som har mest negativa svar. De förtroendevalda inom nämnderna är inte nöjda med verksamhetsrapporteringen. Eftersom de inte får tillfredsställande rapporter inom detta område kan de inte heller veta om verksamheten är ändamålsenlig eller kostnadseffektiv. 18
25 Inom socialnämnden finns också ett missnöje bland politikerna avseende nämndens möjlighet att styra den kortsiktiga verksamheten. Tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen är i stor utsträckning negativa i sin syn på hur nämnden styr verksamheten, såväl på lång som kort sikt. 4.4 Reflektioner Man kan ibland höra uttryck som att kommun x är politikerstyrd och att kommun y är tjänstemannastyrd. Det är ett uttryck för att relationen och gränsdagningen mellan politiker och tjänstemän inte är självklar och enkel, den kan se olika ut i olika kommuner. I Lund ser det dessutom, enligt vår uppfattning, olika ut i olika nämnder. Utbildningsnämnden har på sin lott fått en förvaltning som värnar de stolta traditionerna i lärdomsstaden Lund, ingen ifrågasätter att verksamheten fungerar utomordentligt väl. Den blir också uppmärksammad på riksplanet genom priset som främsta skolkommun. I enkät och intervjuer framgår att politiker och tjänstemän har olika syn på varandras respektive roller där ordet tjänstemannastyre förekommer. Socialnämndens verksamhet är komplex och detaljreglerad, nämndens ledamöter ger i enkäten tydligt uttryck för att man känner sig maktlös och att man vill ha mer utbildning. Det kan inte vara en bra situation att tjänstemännen så att säga sköter verksamheten och politikerna fattar detaljbesluten. Vår bedömning är att nämnden ur ledningssynpunkt är på rätt väg såväl med förbättrad verksamhetsrapportering, som i sin vilja att lyfta sig från detaljbeslutsnivån. Inom vård- och omsorgsnämnden finns en fungerande balans i rollerna. 5 Slutsatser - Rekommendation Relationen mellan politiker och tjänstemän är en viktig ingrediens i ledningen och styrningen av en kommun och därmed viktig för att den kommunala servicen skall fungera väl. Relationen och rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän behöver kraftfullt förbättras inom utbildningsnämnden. Vår rekommendation är att man planerar och vidtar åtgärder i syfte att få till en förbättrad dialog. Inom socialnämnden är vår bedömning att nämnden behöver stärkas i sin roll. Även de enskilda ledamöternas kompetensbehov behöver inventeras och tillgodoses. Vård- och omsorgsnämnden framstår i sammanhanget som en välfungerande nämnd. De frågor som finns i enkäten arbetar man redan i stor utsträckning med. 19
REVISIONSRAPPORT. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsutövande. Granskning av. Söderhamns kommun. Februari Ove Lindholm
REVISIONSRAPPORT Granskning av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsutövande Söderhamns kommun Februari 2004 Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag och
Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten
Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor
Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten
Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal
Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking
Revisionsrapport Analys avseende om de budgetansvariga i verksamheterna har rätt kunskap och insikt i ekonomi- och verksamhetsstyrningen? Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking
Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...
Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...
Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning
Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011
Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande
Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.
www.pwc.se Revisionsrapport Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens verksamhet Louise Cedemar Helena Steffansson Carlson David Boman Niklas Eriksson
Granskning av utbildningsoch omsorgsnämndens ledning, styrning och uppföljning. Älvkarleby kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Hanna Franck Larsson Jennifer Lendeng Oskar Månsson Mars 2019 Granskning av utbildningsoch omsorgsnämndens ledning, styrning och uppföljning Innehållsförteckning Sammanfattning...
Revisionsrapport. Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat. Ljusdals kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat Göran Persson-Lingman Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson Certifierad
Granskning av nämndernas beredningsrutiner
Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...
Revisionsrapport. Söderhamns kommun
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämnden granskning av nämndens ansvarsutövande Augusti 2012 Ove Axelsson Certifierad kommunal revisor Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1 Uppdrag, revisionsfråga
Samspel politik och förvaltning
Revisionsrapport Samspel politik och förvaltning Sollefteå kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Augusti 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Revisionell
Uppföljning av tidigare gjord revisionsrapport avseende Granskning över kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare gjord revisionsrapport avseende Granskning över kommunstyrelsens uppsiktsplikt Vänersborgs kommun 2007-11-05 Stefan Tengberg *connectedthinking 1 Innehållsförteckning
Revision- Granskning av biståndsbedömning inom hemtjänsten
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-26 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Revision- Granskning av biståndsbedömning inom
Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden
PM Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Katrineholms kommun November 2009 Fredrik Alm Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 1.1 BAKGRUND, UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...2 1.2 METOD...2
Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat
Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport
Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2
Granskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Revisionsrapport - Granskning av kommunstyrelsens arbete med intern kontroll
Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2017-08-29 1 Ks 208 Dnr KS 2017/0414 Revisionsrapport - Granskning av kommunstyrelsens arbete med intern kontroll Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1.
Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Svar på revisionsrapport om Våld i nära relationer
Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-04-24 1 Ks 97 Dnr KS 2018/0115 Svar på revisionsrapport om Våld i nära relationer Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna yttrande daterat
Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande
PAJALA KOMMUN 1 (5) För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Pajala kommun Kommunstyrelsen Nämnderna Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar
Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4
Granskning av kommunens ekonomistyrning
Revisionsrapport* Granskning av kommunens ekonomistyrning Bollnäs kommun Mars 2009 Bengt Andersson Göran Persson-Lingman *connectedthinking INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattande bedömning...3 1. Bakgrund
Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2
Svenljunga kommun Januari 2019
www.pwc.se Fredrik Carlsson Certifierad Kommunal revisor Emma Ekstén Isabelle Panasco Grundläggande granskning 2018 Svenljunga kommun Januari Uppdrag Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer
Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad
Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad Antagen 2019-04-24 Revisionsplan 2019 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts
Vård- och omsorgsnämndens resultat kommunrevisionens webbenkät intern styrning och kontroll förtroendevalda och chefer juni 2018 Lidköpings kommun
www.pwc.se Vård- och omsorgsnämndens resultat kommunrevisionens webbenkät intern styrning och kontroll förtroendevalda och chefer juni 2018 Lidköpings kommun Redovisning September 2018 Allmänt Uppföljning
Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2
Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Erik Jansen November 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Yttrande över - Övergripande granskning av socialnämnden år 2010
Allmänna utskottet 2011-03-16 14 4 Socialnämnden 2011-03-25 40 5 Dnr 2010/363-70 Yttrande över - Övergripande granskning av socialnämnden år 2010 Bilaga: Revisorernas revisionsrapport Årlig granskning
av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Niklas Eriksson Översiktlig granskning av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun Översiktlig granskning av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövande
Svar revisionsrapport granskning av hjälpmedelsnämnden
Handläggare Datum Lars Axelsson 2019-01-15 0480-453800 070-5923028 Hjälpmedelsnämnden Svar revisionsrapport granskning av hjälpmedelsnämnden Förslag till beslut: Hjälpmedelsnämnden överlämnar nedanstående
Nämnden för lärande och arbete granskning av nämndens ansvarsutövande
Nämnden för lärande och arbete granskning av nämndens ansvarsutövande Söderhamns kommun Revisionsrapport December 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod 3 1.1 Uppdrag
Protokollsutdrag. 219 Svar revisionsrapport Kommunens styrmodell Dnr KS/2018:240. Beslut Kommunstyrelsen beslutar:
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-08-21 1 219 Svar revisionsrapport Kommunens styrmodell Dnr KS/2018:240 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Avge svar enligt kommunledningskontorets
Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014
2015-01-16 1 (7) För kännedom Kf:s presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Nämnderna Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar om mål och riktlinjer för
Motala kommun. Övergripande granskning 2015 Kommunstyrelsen. Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG. Antal sidor: 9
Kommunstyrelsen Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG Antal sidor: 9 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with
Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006
1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll
INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens
Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning
Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Genomlysning av IFO
Revisorerna Socialnämnden För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Genomlysning av IFO Revisionen har genom KPMG genomfört en uppföljning av rapporten
INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
Värmdö kommun. Granskning av ärendehanteringsprocessen inom kommunstyrelsen. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-05-22 Antal sidor: 5
Granskning av ärendehanteringsprocessen inom Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6.
Delegation av beslutanderätten Härryda kommun
Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4
Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige
Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat
Revisionsrapport Granskning av kultur- och fritidsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Oxelösunds kommun
Revisionsrapport Granskning av kultur- och fritidsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Oxelösunds kommun Håkan Lindahl Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 1 3
För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.
MARIESTAD KOMMUN 2011-12-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Teknisk nämnd Kulturnämnd För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna
Revisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Granskningen utförd av: Peter Alexandersson Malin Eriksson Anders Larson Rapport 2017-06-28 Linköpings
Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare
INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 MILJÖ OCH BYGGNÄMNDEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens
REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Nämnden för Lärande och arbete.
REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Processen för ekonomisk styrning inom Nämnden för Lärande och arbete Januari 2004 Bengt Andersson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning
Granskning av delegationshantering. Kungälvs kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Januari 2016 Granskning av delegationshantering Kungälvs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Strängnäs kommuns politiska organisation
9 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:491-001 2018-10-29 1/5 Strängnäs kommuns politiska organisation 2019-2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att 1. Strängnäs
Förutsättningar för effektiv ekonomistyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Anneth Nyqvist Martin Gandal Förutsättningar för effektiv ekonomistyrning Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.
Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun
Sollefteå kommun Anneth Nyqvist Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt 2015 1 3.2.1
REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, KF 166 Dnr: KS 2015/90 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se
Granskning av intern kontroll
Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2
Socialnämndens arbetsformer
Revisionsrapport Socialnämndens arbetsformer Anneth Nyqvist Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 2.1 Bakgrund 2.2 Revisionskriterier 2.3 Avgränsning 2.4 Granskningsmetod
Uppföljning överförmyndarnämndens verksamhet
Uppföljning överförmyndarnämndens verksamhet Bakgrund Under 2015 genomförde kommunrevisionen i Falkenbergs kommun en övergripande granskning av överförmyndarnämndens verksamhet mot bakgrund av inrättandet
Reglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Målstyrning enligt. hushållning
www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...
Svar till revisorerna angående intern kontroll och återrapportering av delegationsbeslut UN-2014/
Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Klas Bergström (M) 2014-01-08 UN-2014/ Utbildningsnämnden Svar till revisorerna angående intern kontroll och återrapportering av delegationsbeslut UN-2014/
Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar
Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...
Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport
Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...
Revisionsrapport. Söderhamns kommun
Revisionsrapport Bygg- & miljönämnden granskning av nämndens ansvarsutövande December 2011 Ove Axelsson Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1 Uppdrag, revisionsfråga och metod 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga
Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.
Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod
Granskning av kommunstyrelsens arbetsformer, styrning och uppföljning
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens arbetsformer, styrning och uppföljning Söderhamns kommun Januari 2009 Författare Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Uppdrag och revisionsfråga...3 1.1 Uppdrag...3
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-01-30 KS 2018/1063 Kommunstyrelsen Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets
Revisionsrapport. Granskning av. Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro. Bollnäs kommun. November 2005.
Revisionsrapport Granskning av Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro Bollnäs kommun November 2005 Lena Forssell INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...3
Internkontrollplan 2017
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika 2016-11-23 KTN-2016-0393 Kulturnämnden Internkontrollplan 2017 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att anta förslag till
Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer
91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2015-06-18 1 (1) SOCIALNÄMNDEN Dnr SN 2013/183 91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa Beslut Socialnämnden ställer sig bakom det från socialchefens
Maria Svenningsson, kommunsekreterare. Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-04-24 1-5 Plats och tid Sammanträdesrum A2, klockan 8-9. ande Övriga deltagare Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Jana Nilsson (S), vice ordförande
Revisionsrapport Söderhamns kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat
Komplettering till kallelse till kommunfullmäktiges sammanträde den 9 april Kompletterande handlingar /Nya ärenden
SAMMANTRÄDESHANDLINGAR Datum 2018-04-09 Kommunstyrelsens förvaltning Kansliet Vår handläggare Kanslichef Eva Kristina Andersson Komplettering till kallelse till kommunfullmäktiges sammanträde den 9 april
Ansvarsprövning 2014
www.pwc.se Ansvarsprövning 2014 Översiktlig granskning av kommunstyrelsen och nämnderna Robert Bergman April 2014 1 Inledning 2 Inledning Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna
Revisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Budgetprocessen Pajala kommun September 2017 Budgetprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Strängnäs kommuns politiska organisation
PROTOKOLLSUTDRAG 11:1 KS 212 2018-10-31 1/5 Dnr KS/2018:491-001 Strängnäs kommuns politiska organisation 2019-2022 Beslut förslår kommunfullmäktige besluta att 1. Strängnäs kommuns politiska organisation
Kommunstyrelsens ekonomistyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens ekonomistyrning Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Jenny Krispinsson Certifierad kommunal revisor Januari 2018 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning...
Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning
Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3
Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten
SLUTDOKUMENT Revisorerna 180528 För kännedom Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Överförmyndarnämnden Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten Vi har i egenskap av
Revisionsrapport av Valnämnden
REVISIONSRAPPORT 1(7) KR 2014/ 0003 Christer Lordh, revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av Valnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Nämndens ansvarsområde... 3 3 Resultat och bedömning av dokumentstudier
Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning
Kommunstyrelsen 2007-02-12 51 92 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 14 34 Personalkontoret, Kommunrevisionen, KPMG 06.812 007 febks20 Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete
Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder
Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll. Smedjebackens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll Hans Gåsste Linnéa Grönvold November 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Uppdraget... 3 1.3.
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Rapport nr 03/2014 Juni 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Granskning
Kommunrevisionen: Granskning av intern kontroll 2016
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Rinander Barbro Datum 2017-09-19 Diarienummer GSN-2017-1376 Gatu- och samhällsmiljönämnden Kommunrevisionen: Granskning av intern kontroll 2016 Förslag till beslut
Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande aktiviteter 2012 Hammarö kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande aktiviteter 2012 Hammarö kommun Maria Jäger Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1.
För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden
Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7).
Arvidsjaurs kommlln Revisorerna Datum 2014-03-13 DO/St- '.J.tJ/'1 2014-03- i j ",. ' För kännedom: Socialnämnden Bam- och utbildningsnämnden Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Fullmäktiges presidium
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Riktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget