Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar. 1. Slutsatser för svenska företag

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober 2006 Sammanfattning och kommentarer till Swedbanks nya Östersjörapport: God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar 2006 blir av allt att döma ett riktigt bra konjunkturår för Östersjöregionen. Enligt vår nya bedömning kommer samtliga Östersjöländer att växa över sin potential och tillsammans svara för en 3,3-procentig tillväxt under innevarande år. Det motsvarar för övrigt i stort sett USA:s BNP-ökning under 2006 och ligger samtidigt över EU-genomsnittet. Nästa års BNP-tillväxt i Östersjöregionen kring 2 ½ % ter sig också skapligt i ett globalt perspektiv (se vår globala tillväxttabell i själva Östersjörapporten, sidan 5). Likväl kvarstår en del tunga strukturella utmaningar. Dessa bör nämnas trots de anmärkningsvärda framsteg i Österregionen sedan början av 1990-talet. Strukturella problem avseende (vissa) EU8-länder - Instabila partipolitiska landskap - Växande problem på arbetsmarknaden - Reala apprecieringar och stora bytesbalansunderskott - Otillräcklig forskning (R&D) - Tunga demografiska utmaningar 1. Slutsatser för svenska företag Östersjöregionen är och förblir ett intressant affärsområde för svenska företag. Detta kan konstateras trots att 2007 kommer att innebära en lätt dämpad marknadstillväxt, i några länder med Tyskland i spetsen något mer synligt. Strukturellt är Tyskland på bättringsvägen, även om reformtempot lämnar en del övrigt att önska. Danmark har kommit långt med sin strukturella framtidsanpassning. Även Finland har gjort märkbara framsteg, medan Norge med sin oljeekonomi inte behöver uppleva globaliseringstrycket lika utpräglat som andra OECD-länder. Ryssland kännetecknas för närvarande av hygglig tillväxt. De institutionella svagheterna utgör dock inom överskådlig tid en oövervinnerlig strukturell tillväxtbroms för ekonomin utanför råvarusektorn. I en fun- Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@fsb.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 gerande marknadsekonomi gäller den gamla principen "pacta sunt servanda" avtal skall hållas; de senaste turerna kring utländska oljebolag i Sakhalin innebär ytterligare ett konkret exempel på Rysslands i många sammanhang bristande institutionella respekt. De tillväxtstarka baltiska länderna och Polen i sin tur fokuserar otillräckligt på vissa långsiktiga utmaningar, speciellt sådana som är knutna till utbildning och forskning. Över huvud taget verkar det för närvarande finnas en viss reformtrötthet i vad som kallas europeiska reformländer, vilket säkerligen i hög grad återspeglar folkopinionen. Ännu så länge är det dock för tidigt för en (temporär) reformpaus i de i ett cirka 15-årigt historiskt perspektiv mycket framgångsrika (relativt) nya EU-länderna. Det finns en viss reformtrötthet 2. EMU allt mer avlägsen för de senaste EU-länderna våra nya inträdesprognoser Vi har under de senaste åren i både denna skrift och i akademiska publikationer starkt varnat för ett alltför hastigt EMU-inträde från de nya EU-ländernas sida. Utvecklingen i år har tydligt bekräftat att ett estniskt, lettiskt och litauiskt EMU-inträde redan nästa år alternativt under 2008 hade kommit alldeles för tidigt. Vår EMU-skepsis har varit befogad Inte minst de svaga bytesbalanserna i de baltiska länderna utgör allvarliga strukturella brister brister som för övrigt också finns i en rad centraleuropeiska EU8-länder. Den polska regeringen har till och med slopat en mer precis tidtabell (vilket gäller för den sittande regeringen). Våra prognoser för ett kommande EMU-inträde Estland 2009/2010/senare 20/30/50 * Litauen 2009/2010/senare 10/40/50 Lettland 2010/2011/senare 10/30/60 Polen 2011/2012/senare 20/25/55 * Olika sannolikhetsgrader i procent för de tre tidsmässiga alternativen. 3. Tyskland av stor vikt för Östersjöregionen Tysklands BNP väger 21% inom EU och har således en klar koppling till EU:s utveckling i sin helhet och därmed också till Östersjöländerna. Samtidigt har Östersjöländerna följande exportandelar till (övriga) EU (2005, %), vilket ger en indikation på Tysklands inverkan på de olika ländernas exportutsikter: Norge 81 Estland 78 Polen 77 Lettland 76 Danmark 70 Litauen 65 Tyskland 63 Sverige 58 Finland 56 Ryssland 60 2 Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober 2006

3 4. Politisk instabilitet Vi har i tidigare analyser påtalat fenomenet att flertalet EU8-länder alltjämt saknar partipolitisk stabilitet och därför också regeringsstabilitet. Ett visst parti vinner ett val men krymper sedan påtagligt efter nästa val. Så är det ofta. Likaså kan nya partier växa fram och kanske under kort tid utvecklas till ett nytt regeringsparti. Vi brukar beskriva ovan nämnda fenomen som logiska inslag i den demokratiska mognadsprocessen och som en reaktion på många människors missnöje med de ekonomiska reformerna människor som med andra ord ofta missgynnats av det nya systemet. Det kan till exempel vara pensionärer och arbetslösa unga såväl som gamla. 5. Mognare finansmarknader Den senaste politiska krisen i Ungern måste ses som ett mycket negativt exempel på "public governance". Samtidigt är den ungerska ekonomin i flera viktiga avseenden i mycket dåligt skick (budget, bytesbalans) med märkbart saneringsbehov något som regeringschefen Ferenc Gyurcsany förteg inför april månads parlamentsval. Det intressanta med Ungern-krisen är att finansmarknaderna tolkar denna som ett ungerskt fenomen utan nämnvärd spridning till andra EU8-länder eller "emerging markets" en spridning ( contagion ) som däremot med emfas hände under Asienkrisen Någon sammanräkning av Ungerns och Polens svårigheter blev det följaktligen inte något som borde gälla åtminstone så länge Polen kan undvika ytterligare försämringar av det politiska virrvarret. Troligen kan denna ringa spridning förklaras på två sätt. Dels verkar finansmarknaderna ha blivit mer sofistikerade under de gångna tio åren, vilket förhoppningsvis bekräftas även framöver. Dels kan det mycket väl vara så att EU-medlemskapet åtminstone så här långt inneburit ett bättre skyddsnät för de nya EU-länderna jämfört med den tidigare statusen. Hjälper EUmedlemskapet? 6. Växande problem på arbetsmarknaden Statistiskt kan en viss ljusning på arbetsmarknaderna kunna förmärkas i de tre baltiska länderna och Polen. Å andra sidan har de senaste åren inneburit en stor emigration av arbetskraft till främst Storbritannien och Italien. I Polen nämns en exodus av arbetskraft i storleksordningen Höga siffror rapporteras till exempel också från Litauen och Lettland. Det finns en exodus av arbetskraft Ingen vet exakt, hur arbetsmarknaderna i EU8-länderna verkligen ser ut. Sektoralt och geografiskt råder till och med arbetskraftsbrist på sina håll, vilket i sin tur gör att vissa löner skjuter i höjden. Berörda svenska företag rekommenderas att noggrant studera förhållandena på arbetsmarknaden. Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober

4 7. Otillräcklig forskning Fortfarande satsar de nya EU-länderna alldeles för lite på forskning och utveckling (R&D), vilket kommer att ha en negativ inverkan på den långsiktiga tillväxten. På kort sikt däremot är detta ett mindre problem, eftersom utländska investerare tar med sig teknologi och mer effektiva produktionsprocesser m m. Flera länder i Asien har en avsevärt högre ambitionsnivå och en tydligare strategi vad gäller teknologins framtida roll. Privata och offentliga forskningsinsatser i storleksordningen 3 % av BNP definieras som önskvärt av EU. Detta kan relateras till de senast kända värdena: Forskningsinsatser (2004, i % av BNP) Estland 1,00 Litauen 0,76 Polen 0,56 Lettland 0,42 (sämst bland EU8-länderna) Slovenien 1,45 (bäst bland EU8-länderna) 8. Reala apprecieringar inger bekymmer Polens bytesbalansunderskott verkar vara hanterbart inom överskådlig tid, inte minst med tanke på att valutan zloty flyter fritt. För de baltiska länderna ser det dock inte lika bra ut, åtminstone om man sätter på sig nationalekonomens mer långsiktiga glasögon. Vad som oroar den strukturellt sinnade nationalekonomen är framför allt kombinationen av stora bytesbalansunderskott, låst valuta och den härav följande reala apprecieringsprocessen i de baltiska länderna (enligt nedanstående Eurostat-tabell med reala apprecieringar, vilket är nominella växelkurser rensat för utvecklingen av kostnaderna per producerad enhet, unit labor costs; stigande indextal återspeglar tappad konkurrenskraft från växelkurssidan). De baltiska ländernas bytesbalansunderskott förblir bekymmersamma Som en jämförelse kan tilläggas att motsvarande siffror för Ungern ligger på 149, för Portugal på 113 och för Italien på 111. Det är med andra ord inte nivån som är problemet för de baltiska länderna utan snarare trenden. Lettland gynnas alltjämt av sin tidigare SDRkoppling (särskilda dragningsrätter). Estlands nivå ter sig i dagsläget däremot mindre komfortabel. Reala apprecieringar och bytesbalansunderskott Realt apprecieringsindex Bytesbalansunderskott (1999=100) (2005, % av BNP) Estland 107,8-10,5 Lettland 91,51-11,5 Litauen 105,30-6,9 Polen 103,32-1,4 4 Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober 2006

5 9. Demografin ett stort problem på längre sikt På kort och medellång sikt finns ovan beskrivna problem på arbetsmarknaderna i en rad EU8-länder. I det längre strategiska företagsperspektivet tillkommer ett annat idag inte särskilt observerat problem den av ålderdomsskäl kraftigt sjunkande befolkningen. Se till exempel Eurostat från den 8 april 2005 om detta: Between 2004 and 2050, the largest declines are expected to be observed in most of the new Member States: Latvia (-19.2%), Estonia (-16.6%), Lithuania (-16.4%), the Czech Republic (-12.9%), Hungary and Slovakia (both -11,9%) and Poland (-11.8%). Over the whole period, the strongest increases will be recorded in Luxembourg (+42.3%), Ireland (+36.0%) Cyprus (+33.5%) and Malta (27.1%). Denna utveckling kan också ses som en stor paneuropeisk utmaning. Det på längre sikt krympande befolkningsunderlaget i så gott som samtliga europeiska länder kommer att innebära enorma arbetsmarknadspolitiska utmaningar och intraeuropeiska "slag" om arbetskraften. Idag är det enligt vår åsikt egentligen endast Storbritannien och Irland som inom EU strategiskt angriper denna viktiga framtidsfråga. Dessa två länder har goda förutsättningar att med samma arbetsmarknadspolitiska linje även fortsättningsvis klara den långsiktiga kampen om det europeiska arbetskraftsutbudet. Sedan finns det givetvis olika nationella möjligheter att förbättra enskilda länders arbetskraftsutbud genom exempelvis höjd pensionsålder, större satsningar på utbildning och R&D, fler kvinnor på arbetsmarknaden, bättre folkhälsa o s v. Men även i dessa avseenden finns det oss veterligen inga synliga långtidsstrategier i EU8-länderna. Det blir på sikt ett intraeuropeiskt slag om arbetskraften Storbritannien och Irland ligger bäst till 10 Likväl: Glöm inte de stora framstegen i regionen och "nearshoring"! Även om vi i denna analys mestadels belyser aktuella och framtida problem i Östersjöregionen, vill vi med emfas understryka att oerhört mycket uppnåtts sedan början av 1990-talet. Många affärsmöjligheter är ännu inte upptäckta eller framtagna. Och inte minst: Den geografiska närheten utgör en ovärderlig komparativ fördel, i synnerhet för exportorienterade småföretag. Likväl: Mycket har redan uppnåtts och många affärsmöjligheter erbjuds även framöver "Nearshoring", "nearsourcing" och "nearshore outsourcing" är en del nya termer som påtalar den geografiska närheten. Enligt Wikipedia handlar det om "a concept for the form of outsourcing in which business processes are relocated in locations which are, generally, cheaper and yet geographically nearer". Sic! Hubert Fromlet Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober

6 Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.