Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar. 1. Slutsatser för svenska företag
|
|
- David Vilhelm Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober 2006 Sammanfattning och kommentarer till Swedbanks nya Östersjörapport: God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar 2006 blir av allt att döma ett riktigt bra konjunkturår för Östersjöregionen. Enligt vår nya bedömning kommer samtliga Östersjöländer att växa över sin potential och tillsammans svara för en 3,3-procentig tillväxt under innevarande år. Det motsvarar för övrigt i stort sett USA:s BNP-ökning under 2006 och ligger samtidigt över EU-genomsnittet. Nästa års BNP-tillväxt i Östersjöregionen kring 2 ½ % ter sig också skapligt i ett globalt perspektiv (se vår globala tillväxttabell i själva Östersjörapporten, sidan 5). Likväl kvarstår en del tunga strukturella utmaningar. Dessa bör nämnas trots de anmärkningsvärda framsteg i Österregionen sedan början av 1990-talet. Strukturella problem avseende (vissa) EU8-länder - Instabila partipolitiska landskap - Växande problem på arbetsmarknaden - Reala apprecieringar och stora bytesbalansunderskott - Otillräcklig forskning (R&D) - Tunga demografiska utmaningar 1. Slutsatser för svenska företag Östersjöregionen är och förblir ett intressant affärsområde för svenska företag. Detta kan konstateras trots att 2007 kommer att innebära en lätt dämpad marknadstillväxt, i några länder med Tyskland i spetsen något mer synligt. Strukturellt är Tyskland på bättringsvägen, även om reformtempot lämnar en del övrigt att önska. Danmark har kommit långt med sin strukturella framtidsanpassning. Även Finland har gjort märkbara framsteg, medan Norge med sin oljeekonomi inte behöver uppleva globaliseringstrycket lika utpräglat som andra OECD-länder. Ryssland kännetecknas för närvarande av hygglig tillväxt. De institutionella svagheterna utgör dock inom överskådlig tid en oövervinnerlig strukturell tillväxtbroms för ekonomin utanför råvarusektorn. I en fun- Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@fsb.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 gerande marknadsekonomi gäller den gamla principen "pacta sunt servanda" avtal skall hållas; de senaste turerna kring utländska oljebolag i Sakhalin innebär ytterligare ett konkret exempel på Rysslands i många sammanhang bristande institutionella respekt. De tillväxtstarka baltiska länderna och Polen i sin tur fokuserar otillräckligt på vissa långsiktiga utmaningar, speciellt sådana som är knutna till utbildning och forskning. Över huvud taget verkar det för närvarande finnas en viss reformtrötthet i vad som kallas europeiska reformländer, vilket säkerligen i hög grad återspeglar folkopinionen. Ännu så länge är det dock för tidigt för en (temporär) reformpaus i de i ett cirka 15-årigt historiskt perspektiv mycket framgångsrika (relativt) nya EU-länderna. Det finns en viss reformtrötthet 2. EMU allt mer avlägsen för de senaste EU-länderna våra nya inträdesprognoser Vi har under de senaste åren i både denna skrift och i akademiska publikationer starkt varnat för ett alltför hastigt EMU-inträde från de nya EU-ländernas sida. Utvecklingen i år har tydligt bekräftat att ett estniskt, lettiskt och litauiskt EMU-inträde redan nästa år alternativt under 2008 hade kommit alldeles för tidigt. Vår EMU-skepsis har varit befogad Inte minst de svaga bytesbalanserna i de baltiska länderna utgör allvarliga strukturella brister brister som för övrigt också finns i en rad centraleuropeiska EU8-länder. Den polska regeringen har till och med slopat en mer precis tidtabell (vilket gäller för den sittande regeringen). Våra prognoser för ett kommande EMU-inträde Estland 2009/2010/senare 20/30/50 * Litauen 2009/2010/senare 10/40/50 Lettland 2010/2011/senare 10/30/60 Polen 2011/2012/senare 20/25/55 * Olika sannolikhetsgrader i procent för de tre tidsmässiga alternativen. 3. Tyskland av stor vikt för Östersjöregionen Tysklands BNP väger 21% inom EU och har således en klar koppling till EU:s utveckling i sin helhet och därmed också till Östersjöländerna. Samtidigt har Östersjöländerna följande exportandelar till (övriga) EU (2005, %), vilket ger en indikation på Tysklands inverkan på de olika ländernas exportutsikter: Norge 81 Estland 78 Polen 77 Lettland 76 Danmark 70 Litauen 65 Tyskland 63 Sverige 58 Finland 56 Ryssland 60 2 Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober 2006
3 4. Politisk instabilitet Vi har i tidigare analyser påtalat fenomenet att flertalet EU8-länder alltjämt saknar partipolitisk stabilitet och därför också regeringsstabilitet. Ett visst parti vinner ett val men krymper sedan påtagligt efter nästa val. Så är det ofta. Likaså kan nya partier växa fram och kanske under kort tid utvecklas till ett nytt regeringsparti. Vi brukar beskriva ovan nämnda fenomen som logiska inslag i den demokratiska mognadsprocessen och som en reaktion på många människors missnöje med de ekonomiska reformerna människor som med andra ord ofta missgynnats av det nya systemet. Det kan till exempel vara pensionärer och arbetslösa unga såväl som gamla. 5. Mognare finansmarknader Den senaste politiska krisen i Ungern måste ses som ett mycket negativt exempel på "public governance". Samtidigt är den ungerska ekonomin i flera viktiga avseenden i mycket dåligt skick (budget, bytesbalans) med märkbart saneringsbehov något som regeringschefen Ferenc Gyurcsany förteg inför april månads parlamentsval. Det intressanta med Ungern-krisen är att finansmarknaderna tolkar denna som ett ungerskt fenomen utan nämnvärd spridning till andra EU8-länder eller "emerging markets" en spridning ( contagion ) som däremot med emfas hände under Asienkrisen Någon sammanräkning av Ungerns och Polens svårigheter blev det följaktligen inte något som borde gälla åtminstone så länge Polen kan undvika ytterligare försämringar av det politiska virrvarret. Troligen kan denna ringa spridning förklaras på två sätt. Dels verkar finansmarknaderna ha blivit mer sofistikerade under de gångna tio åren, vilket förhoppningsvis bekräftas även framöver. Dels kan det mycket väl vara så att EU-medlemskapet åtminstone så här långt inneburit ett bättre skyddsnät för de nya EU-länderna jämfört med den tidigare statusen. Hjälper EUmedlemskapet? 6. Växande problem på arbetsmarknaden Statistiskt kan en viss ljusning på arbetsmarknaderna kunna förmärkas i de tre baltiska länderna och Polen. Å andra sidan har de senaste åren inneburit en stor emigration av arbetskraft till främst Storbritannien och Italien. I Polen nämns en exodus av arbetskraft i storleksordningen Höga siffror rapporteras till exempel också från Litauen och Lettland. Det finns en exodus av arbetskraft Ingen vet exakt, hur arbetsmarknaderna i EU8-länderna verkligen ser ut. Sektoralt och geografiskt råder till och med arbetskraftsbrist på sina håll, vilket i sin tur gör att vissa löner skjuter i höjden. Berörda svenska företag rekommenderas att noggrant studera förhållandena på arbetsmarknaden. Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober
4 7. Otillräcklig forskning Fortfarande satsar de nya EU-länderna alldeles för lite på forskning och utveckling (R&D), vilket kommer att ha en negativ inverkan på den långsiktiga tillväxten. På kort sikt däremot är detta ett mindre problem, eftersom utländska investerare tar med sig teknologi och mer effektiva produktionsprocesser m m. Flera länder i Asien har en avsevärt högre ambitionsnivå och en tydligare strategi vad gäller teknologins framtida roll. Privata och offentliga forskningsinsatser i storleksordningen 3 % av BNP definieras som önskvärt av EU. Detta kan relateras till de senast kända värdena: Forskningsinsatser (2004, i % av BNP) Estland 1,00 Litauen 0,76 Polen 0,56 Lettland 0,42 (sämst bland EU8-länderna) Slovenien 1,45 (bäst bland EU8-länderna) 8. Reala apprecieringar inger bekymmer Polens bytesbalansunderskott verkar vara hanterbart inom överskådlig tid, inte minst med tanke på att valutan zloty flyter fritt. För de baltiska länderna ser det dock inte lika bra ut, åtminstone om man sätter på sig nationalekonomens mer långsiktiga glasögon. Vad som oroar den strukturellt sinnade nationalekonomen är framför allt kombinationen av stora bytesbalansunderskott, låst valuta och den härav följande reala apprecieringsprocessen i de baltiska länderna (enligt nedanstående Eurostat-tabell med reala apprecieringar, vilket är nominella växelkurser rensat för utvecklingen av kostnaderna per producerad enhet, unit labor costs; stigande indextal återspeglar tappad konkurrenskraft från växelkurssidan). De baltiska ländernas bytesbalansunderskott förblir bekymmersamma Som en jämförelse kan tilläggas att motsvarande siffror för Ungern ligger på 149, för Portugal på 113 och för Italien på 111. Det är med andra ord inte nivån som är problemet för de baltiska länderna utan snarare trenden. Lettland gynnas alltjämt av sin tidigare SDRkoppling (särskilda dragningsrätter). Estlands nivå ter sig i dagsläget däremot mindre komfortabel. Reala apprecieringar och bytesbalansunderskott Realt apprecieringsindex Bytesbalansunderskott (1999=100) (2005, % av BNP) Estland 107,8-10,5 Lettland 91,51-11,5 Litauen 105,30-6,9 Polen 103,32-1,4 4 Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober 2006
5 9. Demografin ett stort problem på längre sikt På kort och medellång sikt finns ovan beskrivna problem på arbetsmarknaderna i en rad EU8-länder. I det längre strategiska företagsperspektivet tillkommer ett annat idag inte särskilt observerat problem den av ålderdomsskäl kraftigt sjunkande befolkningen. Se till exempel Eurostat från den 8 april 2005 om detta: Between 2004 and 2050, the largest declines are expected to be observed in most of the new Member States: Latvia (-19.2%), Estonia (-16.6%), Lithuania (-16.4%), the Czech Republic (-12.9%), Hungary and Slovakia (both -11,9%) and Poland (-11.8%). Over the whole period, the strongest increases will be recorded in Luxembourg (+42.3%), Ireland (+36.0%) Cyprus (+33.5%) and Malta (27.1%). Denna utveckling kan också ses som en stor paneuropeisk utmaning. Det på längre sikt krympande befolkningsunderlaget i så gott som samtliga europeiska länder kommer att innebära enorma arbetsmarknadspolitiska utmaningar och intraeuropeiska "slag" om arbetskraften. Idag är det enligt vår åsikt egentligen endast Storbritannien och Irland som inom EU strategiskt angriper denna viktiga framtidsfråga. Dessa två länder har goda förutsättningar att med samma arbetsmarknadspolitiska linje även fortsättningsvis klara den långsiktiga kampen om det europeiska arbetskraftsutbudet. Sedan finns det givetvis olika nationella möjligheter att förbättra enskilda länders arbetskraftsutbud genom exempelvis höjd pensionsålder, större satsningar på utbildning och R&D, fler kvinnor på arbetsmarknaden, bättre folkhälsa o s v. Men även i dessa avseenden finns det oss veterligen inga synliga långtidsstrategier i EU8-länderna. Det blir på sikt ett intraeuropeiskt slag om arbetskraften Storbritannien och Irland ligger bäst till 10 Likväl: Glöm inte de stora framstegen i regionen och "nearshoring"! Även om vi i denna analys mestadels belyser aktuella och framtida problem i Östersjöregionen, vill vi med emfas understryka att oerhört mycket uppnåtts sedan början av 1990-talet. Många affärsmöjligheter är ännu inte upptäckta eller framtagna. Och inte minst: Den geografiska närheten utgör en ovärderlig komparativ fördel, i synnerhet för exportorienterade småföretag. Likväl: Mycket har redan uppnåtts och många affärsmöjligheter erbjuds även framöver "Nearshoring", "nearsourcing" och "nearshore outsourcing" är en del nya termer som påtalar den geografiska närheten. Enligt Wikipedia handlar det om "a concept for the form of outsourcing in which business processes are relocated in locations which are, generally, cheaper and yet geographically nearer". Sic! Hubert Fromlet Swedbank Östersjönalys Nr 2 11 oktober
6 Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merKina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6
Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007
Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merInköparnas Omvärldsrapport
Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merVad handlar eurokrisen om?
Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007
Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007 Kommentarer till årets första Östersjörapport: Trots många positiva trender obalanser bör aldrig negligeras! 1. Relativt stabil tillväxt i Östersjöregionen under
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merECAD Sverige, Gävle 18 september 2012
ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merDe nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa
De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa Huvudfrågor För- och nackdelar med en övergång till euron Hur väl avpassade är EUs konvergenskrav till de nya ländernas situation? Flertalet nya
Läs merLägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2007
Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2 Polen Ekonomin rullar på oavsett politisk ledning Den 21 oktober blir det nyval i Polen. Oavsett valutgång räknar vi med en BNP-tillväxt på goda ¼ % under 2. Nu
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merTysklands tillväxtpotential skrivs upp
Swedbank Analys Nr 29 20 december 2006 Swedbanks Tysklandspanel - konjunktur och reformer i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbanks Tysklandspanel
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs mer9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2019 (OR. en) 9021/19 ECOFIN 468 UEM 139 SOC 346 EMPL 260 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper 2)/rådet
Läs merSMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln
SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Läs merArbetskraftens rörlighet i det
Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 5 2 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 5 2 mars 2006 Våra kommentarer till den aktuella Östersjörapporten: Hygglig tillväxt i Östersjöregionen men potential och risker kräver eftertanke 1. Östersjöregionen i ett
Läs merDet ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merSwedbank Analys Nr 24 9 november 2006
Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar
Läs merEuropeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden
Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merStora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka
Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen
Läs merPMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter
12 10 01 PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter PMI-totalt sjönk till 44,7 i september från,1 i augusti och det innebär att indexet hamnade utanför tillväxtzonen för andra månaden
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 12 mars 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 12 mars 2014 23/2014 (Finlands författningssamlings nr 200/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av ändringarna i fördraget
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs merEkonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merCVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merSamhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi
Läs merAktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet
Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för
Läs mer7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs mer