Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2007

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2 Polen Ekonomin rullar på oavsett politisk ledning Den 21 oktober blir det nyval i Polen. Oavsett valutgång räknar vi med en BNP-tillväxt på goda ¼ % under 2. Nu går också Polens inhemska efterfrågan mycket bra. Det ger ytterligare affärsmöjligheter för svenska företag. Mot denna bakgrund år det synd att svenska företag fortsätter att tappa marknadsandelar i Polen. Det vore bra med ett ytterligare ökat politiskt intresse för denna viktiga när- och volymmarknad. 1. Polen före och efter valet I vår Östersjörappport från den mars i år satte vi för Polenavsnittet huvudrubriken "God tillväxt trots märklig politik". Ett av Polens särdrag jämfört med flertalet andra länder är att regeringsskiften under de gångna -1 åren inte varit särskilt avgörande för ekonomins färdriktning. Hygglig eller god tillväxt klarades i stort sett hela tiden. Polens ekonomi måste således förfoga över en del fundamentala styrkefaktorer. Hit hör enligt vår uppfattning EU-medlemskapet inklusive förbättrade institutioner en ekonomisk politik med få gammalmodiga "återställare" en relativt snabbt moderniserad finansmarknad den historiska känslan för entreprenörskap marknadens storlek ett mångårigt stort intresse från utländska investerares sida. Naturligtvis är ett lands långsiktiga ekonomiska utveckling inte oberoende av den förda ekonomiska politiken. En utbudsorienterad ekonomisk politik som (mestadels) sätter funktionssättet av produktionsfaktorerna arbete och maskin- respektive humankapital i det främsta rummet, ter sig mer lovande än en mer kortsiktigt efterfrågestimulerande ekonomisk politik. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 34 Stockholm, tfn -9 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, -9 1, Jörgen Kennemar, -9 14, ISSN 13-49

2 Mot bakgrund av denna vetenskapligt många gånger bevisade slutsats är givetvis också Polens långsiktiga ekonomiska trend beroende av den ekonomiska politikens strategi. I det korta och medellånga perspektivet gäller dock ovan nämnda konklusion att Polens BNP kan vara på en bra tillväxtbana (nästan) oavsett regeringens politiska hemvist åtminstone så länge regeringen inte strävar regelrätt bakåt. Mot denna bakgrund kunde Polen växa starkt även under de gångna två åren trots att den konservativa och nationalistiskt orienterade Kaczynski-regeringen givit ekonomisk-politiska förbättringar en mer underordnad roll. Vi får se vad som händer efter nyvalet den 21 oktober. Även om utlandet många gånger reagerade med förvåning över Kaczynski-tvillingarnas politik, agerande och uttalanden, bör man komma ihåg att deras delvis populistiska politik går hem hos breda befolkningsgrupper, i synnerhet på landsbygden. (President Lech Kaczynski, premiärminister sedan 2: Jaroslav Kaczynski). Det är med andra ord inte givet att Polen står inför ett regeringsskifte. Valutgången är fortfarande osäker Ett generellt problem är dock att Polens politiker måste åstadkomma en fungerande koalition. I detta avseende hade Kaczynski och hans parti "Law and Justice" (PiS) stora svårigheter med den populistiska bondeledaren Lepper. Vi får se om ledaren för det största oppositionspartiet "Civic Platform" (PO, liberalt/konservativt) den mer internationellt orienterade Donald Tusk vid en eventuell valseger förmår bilda en effektiv koalitionsregering med andra hittillsvarande oppositionspartier. Tusk framstår som mer näringslivsvänlig än Kaczynski. Tusk aviserar till exempel sundare statsfinanser, ett bättre sjukvårdssystem och mindre byråkrati som viktiga inslag i sin ekonomiska politik, medan Kaczynski mer talar om att försvara viktiga statliga företags intressen, social rättvisa och höjda minimilöner. Precis som i flertalet andra europeiska reformländer har mittenpartierna fått en försvagad ställning också i Polen. Även i ERM II- och EMU-frågan står valets två huvudkandidater för olika ståndpunkter med Tusk som en mer pådrivande kraft i motsats till den EMU-skeptiske Kaczynski. Det är mycket möjligt att Tusk skulle vilja se ett ERM II-inträde redan om 2-3 år. En Kaczynski-regering skulle nog vänta åtminstone ytterligare några år, innan ett polskt ERM II-inträde skulle aktualiseras. Det finns olika positioner i EMUfrågan En öppen fråga är dessutom, i vilken utsträckning Polens kommande val kommer att påverka planeringen och själva reformen av EU:s författning. Hittills har Polen intagit en starkt motsträvande roll i denna för EU:s ytterst viktiga framtidsfråga. Det kan också förväntas att en eventuell valsegrare Tusk åter kommer att driva tidigare planer på en privatisering av Warszawa-börsen ett strategiskt mål som lades på is av den nationalistiska Kaczynski-regeringen. Det återstår att se vem som kommer att vinna valet. Spännande blir det. Men trots alla framsteg sedan början av 199-talet: Polen saknar ej strukturella utmaningar under de kommande fyra åren. Nämnas kan bl a Trots alla framsteg Polen har också sina strukturella utmaningar 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2

3 det otillräckliga arbetskraftsutbudet (utvandring/demografi) ungdomsarbetslösheten brister i utbildning och teknologisk utveckling flaskhalsar i infrastrukturen institutionernas funktionssätt (trots framsteg) eftersläpande strukturella förbättringar av statsfinanserna. För närvarande uppnår Polen något över % av BNP per capita i jämförelse med EU2. En långsiktigt lovande upphämtningsprocess förutsätter att även ovan nämnda strukturella brister kan tacklas på ett effektivt och framtidsorienterat sätt. Översatt på företagsnivå: Vad kan "Made in Poland" stå för i ett längre perspektiv och hur kan impulserna från det stora antalet utländska investeringar få en ännu större spridning och förankring hos de inhemskt orienterade företagen? 2. Stark konjunktur 2 och god fortsättning 2 Trots att vi för ett halvår sedan levererade en optimistisk tillväxtprognos för Polens ekonomi avseende 2, verkar våra förväntningar ha varit något för lågt ställda. Polen kännetecknas för närvarande av en period med hög tillväxt, beroende framför allt på den mycket starka inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar). Vår egen, redan optimistiska BNP-ökningsprognos för 2 från mars i år (+ ½ %) kommer antagligen att överträffas. Numera tror vi snarare på ¼ % men en "bias" åt det ännu något starkare hållet. Den mycket starka BNP-utvecklingen hittills i år kan framför allt hänföras till den privata konsumtionen. Eller närmare bestämt till en ännu starkare löneökning än tidigare förväntat vid samtidigt fortsatt låg inflation kring 2 % (uppenbara flaskhalsar på arbetsmarknaden med kraftiga lönestegringar som följd). men också till den alltjämt pågående förbättringen av sysselsättningen. Även den relativt kraftiga kreditökningen när blir den för snabb? kommer in i bilden (med inte mindre än två tredjedelar i utländsk valuta, vilket bör analyseras noggrant även framöver). 2 kommer att ge en nästintill -procentig reallöneökning och en tillväxt i den privata konsumtionen kring %. Inför 2 får man dock räkna med en ytterst begränsad dämpning av hushållens alltjämt starka konsumtionstillväxt till omkring ½ %, mestadels beroende på högre räntor. Arbetsmarknaden har förbättrats en hel del Konsumtionsboomen är påtaglig En motsvarande mycket begränsad temperaturnedgång men med fortfarande goda klimatiska förutsättningar torde också inträffa för investeringarna under det kommande året. Totalt sett är det dock tal om en fortsatt pigg polsk investeringskonjunktur även under 2 och således goda marknadsförutsättningar för svenska företag. Polens export präglas av en mycket god utveckling under de senaste åren. Den fram till nu glödheta exportkonjunkturen kommer dock inte helt att kunna upprätthållas under de kommande kvartalen (2: Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2 3

4 + % jämfört med + % under innevarande år). Denna lätt minskade exporthastighet kan förklaras med en något mer dämpad omvärldskonjunktur, relativt kraftiga löneökningar och synliga flaskhalsar på arbetsmarknaden. Däremot räknar vi för det kommande året med en (något) mer stabil utveckling av valutan zloty än vad vi blivit vana vid under de senaste åren. Enbart Storbritannien sysselsätter numera cirka polacker. Uppskattningar säger att minst 1 miljon polacker åtminstone på deltid jobbar utomlands, kanske till och med mer än så (vilket gör den faktiska arbetslösheten uppemot 2 procentenheter mindre än den officiellt redovisade). Polens inhemska arbetskraftsutbud har följaktligen sjunkit kraftigt sedan EU-inträdet 24 med åtföljande löneökningar i storleksordningen 9 % just nu. Enhetsarbetskostnaderna per producerad enhet (ULC) befinner sig sålunda inte heller på en speciellt gynnsam trendbana. Mot denna bakgrund förvånar det föga att högre fler räntehöjningar ligger i korten för de kommande fem kvartalen, enligt vår bedömning från nuvarande 4, % för centralbankens styrränta ("referensränta") till omkring, under nästa år. Dagens låga inflation (aug: 1, %) ter sig således inte särskilt vägledande; för 2 verkar närmare 2 ½ % mer sannolikt trots ytterligare två à tre,2-procentiga räntehöjningar. Med en 2,-procentig prisökning klarar man dock exakt inflationsmålet. Ett budgetunderskott kring 4 % bidrar inte heller till någon avlastning för penningpolitiken. Intressant är också att Polens centralbank för första gången på länge påtalar det stigande bytesbalansunderskottet (2: ca -4 % av BNP). Detta underskott täcks emellertid av det stora utländska investeringsinflödet och utgår således inget stabilitetshot inom överskådlig tid (utländska direktinvesteringar, FDI, 2: 11,1 mdr euro, vilket är lika med nytt rekord). Minst en miljon polacker jobbar utomlands Fler räntehöjningar kommer Utlandets investeringsintresse är fortfarande stort Sammantaget vill vi behålla vår gamla BNP-prognos för 2. En förväntad BNP-ökning kring ¼ % bedöms fortfarande som rimligt men med en lätt "bias åt det starkare hållet. 3. Sverige tappar terräng Svenska företag har på senare år åstadkommit en viss uppryckning på den stora polska volymmarknaden, åtminstone när man tittar på Sveriges egna export- och importsiffror. Med denna vy fångas dock endast in den ena sidan av medaljen. Den andra handlar om hur svenska företags marknadsandelar i Polen utvecklats på senare år. Avseende det senare perspektivet ser det mindre imponerande ut. Svenska företag fortsätter att tappa marknadsandelar på den viktiga och stora polska marknaden (2: 2,9 %; 23: 2, %; 2: 2,2 % av polsk import). Trots växande konkurrens är detta en otillfredsställande utveckling. En titt på exportsiffrorna i miljarder kronor räcker inte. Analysen av marknadsandelarna är viktigare. Kanske kunde ett större svenskt politiskt intresse för Polen också kunna stimulera till fler näringslivssatsningar på ett framgångsrikt grannland med närmare 4 miljoner invånare. Svenska företag fortsätter att tappa marknadsandelar Har svenska regeringar varit tillräckligt intresserade av Polen? 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2

5 Hubert Fromlet Nära en cyklisk topp? (BNP, procentuell förändring jämfört med föregående år) 12 % Konsumtionsglada polska hushåll (privat konsumtion, procentuell förändring jämfört med föregående år) % % Snabb exportökning dämpas något (export, procentuell förändring jämfört med föregående år) Kraftig nedgång i arbetslösheten % Stark investeringsuppgång pågår (bruttoinvesteringar, procentuell förändring jämfört med föregående år) Stigande korträntor mer på gång Centralbankens referensränta. -årig statsobligation Zloty viss stabilisering på senare tid 2.. SEK/PLN EUR/PLN SEK/PLN, v-axel EUR/PLN, h-axel Ekonomiska sekretariatet 34 Stockholm, tel ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, -9 1 Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2