Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 2007

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07 Ukraina Hög inhemsk tillväxt men med större obalanser Ukraina har efter parlamentsvalet fått en ny regering med Julia Tymosjenko som premiärminster. Det politiska läget fortsätter dock att vara osäkert eftersom den orangea koalitionen är skör och majoriteten är knapp. Den inhemska efterfrågan utvecklas mycket starkt, driven av hushållens inkomst- och kredittillväxt samt företagens investeringar. Vi har reviderat upp BNP-tillväxten med en halv procentenhet både för i år och nästa år till 7 % respektive 6 ½ %. Samtidigt ökar underskotten i bytesbalansen, och inflationen har bitit sig fast. Den medvind Ukraina hittills haft med förbättrade bytesförhållanden, ett allt högre kapacitetsutnyttjande, låga energipriser och en mycket snabbt växande inhemsk efterfrågan kommer så småningom att vända. Därför är det viktigt att reformprocessen återupptas så att tillväxttakten blir mer uthållig. Svenska företag tappade marknadsandelar ifjol och även under första halvåret i år. Vår näringsinriktning passar Ukrainas utvecklingsbehov och det finns en klart underutnyttjad potential i handelsutbytet mellan Sverige och Ukraina. Vår prognos för Ukraina: BNP-tillväxt Inflation Bytesbalans Budgetsaldo (%) (KPI, %) (% av BNP) (% av BNP) ,1 7,0 6,5 9,1 11,0 9,5-1,6-4,2-5,7-0,7-3,0-3,0 1. Omgruppering efter valet Den 30 september genomfördes det tredje parlamentsvalet i Ukraina på tre år. Enligt officiella rapporter har den västorienterade falang Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 5 34 Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 som stod bakom den orangea revolutionen 04 vunnit. Segern var knapp med endast 6 mandats övervikt. Måndagen den 15 oktober gjordes en överenskommelse där Julia Tymosjenko återigen blir premiärminister. Hennes parti (BYuT) bildar en koalition med president Jusjenkos parti Vårt Ukraina (som gått samman med Folkets självförsvarsparti, vilket leds av Yuri Lutsenko och där hela blocket nu går under förkortningen NUNS). Parlamentet (Rada), som består av 450 mandat, kommer att inkludera fem partier. Förutom de två ovannämnda blocken, som får 228 mandat, får oppositionens största parti, Regionernas parti, 175 mandat. Tillsammans med kommunistpartiet och Litvinblocket blir det totalt 222 mandat, men det räcker inte för majoritet för den avgående premiärministern Janukovitj. Ombytta roller när oppositionen företräds av Janukovitj och Tymosjenko blir premiärminister Det finns risk att den politiska processen även fortsättningsvis kommer att utvecklas med förvecklingar. Några reflektioner: Den orangea koalitionen är sannolikt minst lika sårbar för osämja och uppbrott idag som för ett par år sedan, när Tymosjenko tvingades avgå som premiärminister. Tymosjenko är populär bland nationalister och bland dem som vill minska Rysslands inflytande i Ukraina, men hon anses också populistisk och utgöra ett hot mot näringslivet. Hon förutses få ansvaret för ekonomi, näringsliv och energi, vilket innebär risker för ekonomin eftersom hon tidigare visat sig vara beredd att ta till icke-marknadsmässiga lösningar som hämmat produktionen, samtidigt som hennes mål att minska oligarkernas makt också kan påverka industriproduktion och investeringar. En orange koalition som lyckas hålla ihop kommer sannolikt ha ambitionen att stärka banden med väst, med EU, Nato och WTO. WTO-inträdet kommer dock inte till stånd före årsskiftet. Ett EU-medlemskap om alls kommer långt fram i tiden. Ukraina måste fortsätta att balansera mellan öst och väst, både vad gäller ekonomi och säkerhetspolitik. Den tillträdande makten får en knapp majoritet och är sårbar för uppkomsten av nya koalitioner. För att göra konstitutionella förändringar krävs dessutom 300 mandat i Rada. Det finns därför risk för att den politiska turbulensen kommer att försena reformprocessen. Inte minst blir det svårt att arbeta för att stärka institutionerna och återuppta privatiseringsarbetet. Omedelbart efter att valutgången hade blivit känd hotade det ryska gasbolaget Gazprom att stänga gaskranarna om inte Ukraina betalade skulder till ett värde av 1,3 miljarder USD före den 1 november. Detta skapade oro både i Ukraina och i stora delar av Europa, eftersom 80 % av rysk gasexport till Europa passerar genom Ukraina. Kort därefter hade skulden stigit till 2 miljarder USD. Ett avtal mellan Ukraina och Ryssland slöts den 9 oktober, där Ukraina skall betala 900 miljoner USD samtidigt som gas till ett värde av 1,2 miljarder USD skall återföras Gazprom. Ukraina har inte längre möjlighet att dra några fördelar i sina relationer med Ryssland. Ryssland och Gazprom markerade sitt missnöje med valutgången 2 Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07

3 Gazprom har nu fått kontroll över Ukrainas underjordslager av gas och kan vid senare tillfällen hålla tillbaka dessa, samtidigt som leveranserna till Europa garanteras. Ryssland förutses höja gaspriset ytterligare nu när Tymosjenko blir premiärminister. Effekterna på ekonomin kan bli relativt stora, eftersom Ukrainas industri är mycket energiberoende och det är de energiintensiva industrierna som ökat sin andel av produktionen (från 31,6 % 01 till 43,8 % 06). Samtidigt kan högre energipriser på sikt leda till investeringar som minskar energibehovet. Detta behövs för Ukraina är ett av världens mest energiintensiva länder, med tre gånger så hög intensitet som OECDgenomsnittet. Inför valet har politikerna tävlat om att höja lönerna i den offentliga sektorn och pensionerna för att vinna röster. Budgetdisciplinen har delvis satts ur spel. Samtidigt har privatiseringsprocessen stannat upp, vilket ytterligare bidragit till uteblivna budgetintäkter. Budgetunderskottet kommer att stiga från ca 1 % av BNP ifjol till dryga 3 % av BNP redan i år. Finanspolitiken har varit klart expansiv inför valet 2. Krediter och inkomster höjer efterfrågan Trots den politiska turbulensen har Ukrainas ekonomiska utveckling varit relativt god under senare år. Mellan 00 och 06 ökade BNP med 52 %, eller 7,4 % per år. Samtidigt är det värt att påminna om att Ukraina var ett av de länder där ekonomin krympte som mest efter kommunismens fall, eftersom nedgången blev hela 60 % mellan 1990 och Nedgångarna i grannländerna Polen och Ungern blev 14 % respektive 18 %, och inte ens Ryssland krympte lika mycket som Ukraina, utan endast med 40 %. I fjol ökade Ukrainas BNP med drygt 7 %. I mars i år räknade vi med att BNP-tillväxten 07 skulle bli 6 ½ %, för att sedan avta till 6 % 08. Det finns nu anledning att revidera upp prognosen något. Under första halvåret har Ukrainas ekonomi vuxit med närmare 8 %. I augusti dämpades den höga tillväxttakten till följd av en svag utveckling i det torkdrabbade jordbruket. Andra sektorer fortsätter dock att utvecklas relativt starkt, om än inte lika starkt som i början av året. Ett till synes något svagare andra halvår än det första, medför att vi förutser tillväxttakten för 07 till 7 %, d v s en upprevidering med ½ procentenhet. Exporten har dämpats något jämfört med första halvåret, men till skillnad från i fjol växer nu exporten även volymmässigt. Metaller och maskiner svarar för två tredjedelar av exporttillväxten. Importen växer dock ännu snabbare, vilket medför att bytesbalansen försämras. Underskottet uppgår nu till knappt 3 ½ % av BNP, och väntas växa till drygt 4 % i år och nära 6 % nästa år. Hittills täcks underskottet utan problem av ökade utländska investeringar och det finns förutsättningar för att så sker även fortsättningsvis. Oron på finansmarknaderna utgör en risk främst om den blir långvarig. En starkare tillväxt under första halvåret får oss att revidera upp tillväxten Finansmarknadsoron utgör risker för tillväxt, kapitalinflöden och finansieringen av bytesbalansunderskottet Det är den inhemska efterfrågan som driver tillväxten i den ukrainska ekonomin. Investeringarna förutses växa med 18 % i år, vilket är i linje med fjolårets tillväxt. Eftersom investeringarna till stor del är bero- Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07 3

4 ende av utländskt kapital utgör finansmarknadsoron också i detta avseende en risk för investeringsprognosen. Hushållens konsumtion utvecklas starkt till följd av en allt högre sysselsättning och en fallande arbetslöshet, samt en tvåsiffrig ökningstakt i den reala disponibelinkomsten. I den preliminära budgeten för 08 inkluderas en 23-procentig ökning i minimilönen, vilket bidrar till att även framgent hålla uppe konsumtionstakten på höga nivåer. Även den snabba kredittillväxten bidrar till att stärka konsumtion och investeringar. Mellan 01 och 06 har kreditstocken som andel av BNP tredubblats till 46 %. Kredittillväxten har fortsatt att eskalera och nådde 76 % i årstakt i juli i år. Samtidigt som tillväxten av krediter i utländsk valuta steg med närmare 0 %, ökade krediter i hryvnia med knappt 60 %. Banklån utgör nu drygt 15 % av finansieringen av företagens investeringar, jämfört med 8 % Denna fördubbling är ett resultat av dels lägre företagsvinster, dels bättre tillgång till banklån. För hushållens del är den långa löptiden på krediterna en indikation på att den större delen av lånen kan hänföras till varaktiga varor eller fastigheter. Dollariseringen av utlåningen till företag och hushåll, där 44 % av kreditstocken nu är i utländsk valuta, ger upphov till valutarisker. Många av dem som tagit lånen i utländsk valuta har endast inkomster i hryvnia och är inte säkrade för valutaförändringar. Ett sätt att hejda den snabba kredittillväxten i utländsk valuta och även minska inflationen är att gradvis tillåta större valutaflexibilitet, och så småningom övergå till en flytande hryvnia och ett inflationsmål som ankare för penningpolitiken. En sådan process måste få ta lite tid, eftersom Ukraina saknar en välutvecklad finansmarknad, och institutioner som kan garantera att den makroekonomiska stabiliteten upprätthålls, trots en flytande valuta. Ekonomer, såsom Ize och Levy-Yegati, visar att dessa förutsättningar krävs för att vända en dollarisering: Det räcker således inte med att förändra växelkursregimen i Ukrainas fall. Inflationen har fortsatt att stiga, och uppgick i augusti till 14,2 %. Torkan drev upp livsmedelspriserna. Livsmedel utgör mer än 60 % av hushållens konsumtion av varor och tjänster. Även den starka inhemska efterfrågan främst som en följd av en stark inkomst- och kredittillväxt för hushållen och en expansiv penningpolitik bidrog till att inflationen steg. Vår tidigare inflationsprognos på % i år revideras upp till 11 %, medan prognosen på 9 ½ % 08 hålls oförändrad. 3. En uthålligt hög tillväxttakt kräver reformer OECD karaktäriserar Ukrainas ekonomiska utveckling som recovery growth. Under de senaste sex-sju åren har Ukraina verkligen haft medvind. Tillväxten har stimulerats av allt bättre bytesförhållanden med höga metallpriser, ett stigande kapacitetsutnyttjande och låga energipriser. Efterfrågan har drivits av en mycket hög tillväxttakt i inkomster och krediter. Vindarna vänder ovillkorligen, om än inte tvärt. Bytesförhållandena försämras dock redan i år, kapacitetsutnyttjandet når normala nivåer och energipriserna stiger gradvis för att harmoniseras med internationella priser. Finanspolitiken blir mindre expansiv och lönerna utveck- Kreditstocken har tredubblats som andel av BNP sedan 01 Dollariseringen av utlåningen ökar Ukrainas sårbarhet för valutaoro hög tid att öka valutaflexibiliteten Torka och stigande livsmedelspriser samt en mer expansiv ekonomisk politik driver upp inflationen Ukraina har haft medvind ovillkorligen vänder vinden, men inte tvärt 4 Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07

5 las mer i linje med produktiviteten, vilket håller tillbaka hushållens inkomstutveckling. Kredittillväxten avtar när den upphinnande fasen går mot sitt slut, men detta kommer att ta lite tid. BNP per capita är fortfarande endast 25 % av OECD-genomsnittet (om vi utgår från en köpkraftsparitet). Det finns således utrymme för ytterligare upphämtningstillväxt, men Ukraina måste samtidigt snabba upp reformprocessen för att säkerställa att tillväxttakten blir uthållig och bärkraftig. Att stärka kapitalintensiteten i ekonomin, d v s att öka kapitalstocken i förhållande till arbetskraften blir allt viktigare när arbetskraften minskar, och kapitalstocken åldras. Ukrainas privata investeringar i relation till BNP är låg i förhållande till många andra tillväxtekonomier. Att förbättra förutsättningarna för näringslivet, genom att stärka det legala ramverket och äganderätten, är viktigt för att förbättra produktivitetsutvecklingen. Här gäller också att stärka landets institutioner de länder som lyckas med detta kan snabbare förflytta sig uppåt i förädlingskedjan och har bättre förutsättningar att bli höginkomstländer. Ukrainas internationella konkurrenskraft är begränsad och de komparativa fördelarna finns främst inom jordbruk och livsmedel. Komparativa nackdelar hittas istället inom investeringsvaror, telekommunikationer, konsumentvaror, fordon, läkemedel och kolväten. Konkurrensfrågor på hemmaplan måste få komma mer i fokus. En fortsatt privatiseringsprocess och fler avregleringar är några sätt att förbättra konkurrensen. Fortsatt tillgång till utländska direktinvesteringar är också viktigt för stärka produktiviteten, liksom inträdet i WTO som ökar kravet på omstrukturering i olika sektorer. 4. Goda affärsmöjligheter för svenska företag Ungefär 50 svenska bolag finns registrerade i Ukraina, vilket är en uppgång på senare år. Samtidigt skulle fler företag kunna etablera sig, men många uppfattar att steget mellan Sverige och Ukraina är väl långt. Om den politiska turbulensen minskar, och Ukraina gradvis mognar som demokrati, förbättras förutsättningarna för att fler svenska företag tar steget in på den ukrainska marknaden. I takt med att kostnadsläget stigit i de baltiska staterna ökar nu intresset bland svenska företag för produktion i Ukraina där lönekostnaderna är lägre. En annan faktor som stärker intresset för Ukraina är den snabbt stigande inhemska efterfrågan. Försäljningsmöjligheterna ökar. Marknaden är stor, då befolkningen uppgår till 47 miljoner människor. Fem av Ukrainas städer har en befolkning på över en miljon. Medelklassen växer allt snabbare, främst i städerna. En annan faktor är en större förekomst av utländska banker, som bland annat bidrar med möjligheter till mer långfristiga krediter och internationella spelregler. Flera faktorer talar för ökad svensk närvaro i Ukraina Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07 5

6 Svenska företag tappade marknadsandelar under 02 och 03, men under 04 och 05 växte svensk export till Ukraina betydligt snabbare än Ukrainas totala import. Under 06, och även under 07 när exporten till Ukraina minskar, har svenska företag återigen tappat marknadsandelar. På minussidan syns telekomprodukter, medan fordonsexporten hamnar på plussidan. Svensk inriktning på insats- och investeringsvaror borde innebära goda förutsättningar för svenska företag att lyckas ännu bättre på den ukrainska marknaden. Istället för fallande marknadsandelar: Satsa mer på att öka handelsutbytet! Cecilia Hermansson 6 Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07

7 s.a Fortsatt stark BNP-tillväxt (BNP, procentuell förändring jämfört med föregående år) Ukrainas invånare konsumerar mer (privat konsumtion, procentuell förändring jämfört med föregående år) Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 25 Exportvolymen ökar återigen (export, procentuell förändring jämfört med föregående år) Låg, sjunkande officiell arbetslöshet Percent Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 40 Inga tydliga spår av kreditoro 50 Tvåsiffrig investeringsökning i år (bruttoinvesteringar, procentuell förändring jämfört med föregående år) Percent månaders interbankmarknadsränta Centralbankens diskonto 0 - Hryvnian följer US-dollarn - Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q EUR/UAH SEK/UAH USD/UAH Ekonomiska sekretariatet 5 34 Stockholm, tel ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjöanalys Nr oktober 07 7