Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007 Kommentarer till årets första Östersjörapport: Trots många positiva trender obalanser bör aldrig negligeras! 1. Relativt stabil tillväxt i Östersjöregionen under 2007/2008 Vår nya prognos för Östersjöregionen andas totalt sett tillväxtoptimism. Flertalet pusselbitar för fortsatt god tillväxt är på plats om än inte alla. Den globala inklusive den västeuropeiska utvecklingen skapar av allt att döma under de kommande två åren en relativt god miljö för tillväxt för reformländerna kring eller nära Östersjön; troligen inte fullt så bra som under de gångna två åren men rätt skapligt ändå, speciellt under Vi vill inte bagatellisera de senaste dagarnas börsoro men befarar inte heller nämnvärda makroekonomiska effekter. Flertalet Östersjöländer kommer under de närmaste kvartalen att präglas av en något avtagande exportdynamik. Likväl ter sig exportutsikterna relativt positiva, särskilt för reformländerna. Det tar sig uttryck bl a i växande marknadsandelar, delvis beroende på kontinuerligt förbättrad produktkvalitet och produktivitet. Som speciellt tillväxtdrivande i de tre baltiska länderna och Polen (ÖR4) samt Ryssland och Ukraina visar sig den privata konsumtionen (samtliga sex länder definieras som ÖR6). Det kan relativt lätt förklaras med rätt kraftiga löneökningar i en rad sektorer, den aggressivt lånefinansierade konsumtionen från hushållens sida och vissa förbättringar på arbetsmarknaden. Vi ser dock vissa risker och flockmentalitet i flertalet reformländer avseende den snabbt växande skuldsättningsgraden i utländsk valuta. Den privata konsumtionen är speciellt tillväxtdrivande i Östersjöregionen och en stor del av denna finansieras av lån i utländsk valuta Dessa observationer gäller för övrigt också för reformländerna i Central- och Sydosteuropa. Längtan efter en trevligare bostad, en (bättre) bil och andra konsumtionsvaror finns överallt i de gamla planekonomierna; samtidigt som investeringarna också befinner i tydligt positiva tillväxtzoner. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 2. Ihållande hög tillväxt ger resultat de baltiska länderna fortsätter att knappa in Granskas BNP per capita vilket dock inte säger något om själva inkomstfördelningen kan konstateras att de baltiska länderna fortsätter att knappa in genom sin ekonomiska upphämtningsprocess. Estland till exempel har gått förbi Ungern. Polen, Litauen och Lettland ligger numera rätt nära varandra det vill säga något över hälften av EU25-genomsnittet. Estland har gått förbi Ungern Om vi tekniskt antar att de tre baltiska länderna framöver trendmässigt kommer att växa med 6 %, Polen med 4 % och EU25 med 2 ½ %, kommer det enligt våra beräkningar att ta 13 år för Estland att komma ikapp EU25-genomsnittet. Motsvarande tal för Litauen, Lettland och Polen är 18, 19 respektive 46 år. BNP per capita 2006 (EU25=100) Estland 66 Litauen 56 Lettland 53 Polen Slovenien 84 (leder) Tjeckien 77 Ungern 64 Slovakien 59 Rumänien 36 Bulgarien 32 Källa: WIIW, preliminära uppgifter 3. Vissa bekymmersamma obalanser kvarstår Den rätt positiva konjunkturbilden för vår prognosregion bör dock inte vända blickarna från ett antal obalanser som fortfarande tynger. I Baltikum är det framför allt de stora underskotten i bytesbalansen, vilka i sin tur återspeglar hushållens pågående kredit- och importhunger men också företagens ihållande investeringslusta. Det glöms ofta bort att den växande utlandsupplåningen i många länder i sin tur skapar nya påfrestningar för bytesbalansen, eftersom räntebetalningar till utlandet ingår i bytesbalansen. Glöm inte obalanserna! Utlandsupplåningens räntebetalningar skapar nya underskott i bytesbalansen Polens statsfinansiella dagsläge kan förvisso inte betecknas som allvarligt men befinner sig fortfarande en bra bit från EMU-mognad. För Rysslands del kvarstår framför allt de omfattande institutionella bristerna, vilket också kan sägas om grannlandet Ukraina. 4. Trots alla framsteg: Polen och de baltiska länderna står inför nya strukturella utmaningar Polen, de baltiska länderna och de centraleuropeiska länderna baserar sin tillväxt i hög grad på alltjämt relativt låga löner och gynnsamma exportpriser. Det kommer de att göra även inom överskådlig tid. Likväl håller nya strukturella utmaningar på att byggas upp brist på arbetskraft och snabba löneökningar inom en hel del sektorer, erforderliga ambitiösa satsningar på utbildning/f&u samt successivt växande krav på "value added"-exportprodukter. 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007

3 Dessa utmaningar måste accepteras och tacklas för att man på längre sikt inte ska hamna i en ofördelaktig position mellan de mer sofistikerade EU15-länderna och mer kostnadsgynnsamma länder såsom Rumänien och Bulgarien samt giganten Ryssland plus Ukraina. Det gäller inte minst att förvalta de stora inflödena från EU:s strukturfonder både effektivt och strategiskt samt att inte stirra sig blind på dessa i den långsiktiga tillväxtpolitiken. Effektiv förvaltning av EU:s regionalstöd blir mycket viktig 5. Ryssland och Ukraina bör sätta institutionerna i fokus! Trots hygglig tillväxt för närvarande producerar både Ryssland och Ukraina fortfarande under sina möjligheter. Det beror i hög grad på de svaga institutionella förutsättningarna. Jämförelsen med de tidigare, förvisso respektabla institutionella omdaningsprocesserna i de baltiska staterna haltar emellertid. Detta eftersom de baltiska länderna under relativt kort tid hade EU:s institutionella anpassningskrav på sig (vilket Ryssland och Ukraina inte alls har i samma utsträckning i samband med sina WTO-planer). Forskning visar att ett dylikt externt anpassningstryck snabbast ger framsteg i denna för den trendmässiga (långsiktiga) tillväxten enormt viktiga parameter. Ryssland och Ukraina bör ej jämföras med de baltiska länderna 6. Obalanser utan komplikationer? Titta på Ungern! Ungern är ett land med regelbundet återkommande stora tvillingunderskott i bytesbalansen och budgeten (för närvarande cirka -6,5 % respektive -9 %); i jämförelse med de baltiska länderna kan dock sägas att dessa har god kontroll över statsfinanserna. Visserligen må det ungerska läget vara något speciellt p g a premiärminister Ferenc Gyurcsanys (socialistpartiet) tidigare totala försköning av det ekonomiska läget. Det ledde i höstas till de största gatuprotesterna sedan kommunismens fall och dessutom till märkbara fleråriga åtstramningsprogram med sikte på medel- och höginkomsttagare. Lärdomen från den ungerska krisen är att långvariga obalanser förr eller senare brukar leda till mindre behagliga ekonomisk-politiska motgrepp. Ungern kunde trots eller snarare på grund av flytande valuta undvika en akut valutakris. Det skedde dock till priset av räntenivåer kring 4 ½ % över ECB:s. Möjligen håller också en viss "EUbonus" på att etableras även med tanke på alltjämt rätt goda FDItal. Det är tänkbart men ej bevisbart att Ungern för ett årtionde sedan hade råkat ut för avsevärt större irritation från de internationella finans- och "green field"-investerarna än vad som var fallet i höstas. Långvariga obalanser bör alltid tas på allvar Ungerns bytesbalansunderskott täcktes under 2006 till cirka 70 % av utländska direktinvesteringar, vilket i dagsläget är en betryggande relation. Säkerligen ger just denna faktor alltjämt jämförelsevis stabilitet till bytesbalanssvaga reformländer (motsvarande preliminära täckningstal är exempelvis för Estland 80 %, för Lettland cirka 55 % och för det ännu så länge något mindre allvarligt bytesbalansdrabbade Litauen omkring 40 %). Detta viktiga bidrag till relativt bytesbalanslugn bör inte underskattas i vart fall inte i dagsläget. Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars

4 Det ungerska exemplet visar emellertid att långvariga obalanser i statsfinanserna och/eller bytesbalansen mycket väl kan medföra några år med tydligt dämpad tillväxt. Detta förblir antagligen en icke negligerbar risk för alla (före detta) reformländer med ovan beskrivna obalanser. och kan även vid undvikandet av akut kris medföra några år med tillväxtdämpning Forskning och praxis visar emellertid på mindre säkra konsekvenser, när endast bytesbalansen i ett EU-land ger ett klart minus. I ett sådant läge är det å andra sidan politiskt svårare att parlamentariskt få igenom importdämpande åtgärder mot konsumenterna. Detta fenomen förtydligas av dagsläget i den baltiska länderna. Samtidigt gäller det också att observera i vad mån reala apprecieringar av den egna valutan (valutaförstärkning med hänsyn till inflationsskillnader) kan kompenseras av simultana produktivitetsökningar. Om så ej sker, försvagas konkurrenskraften. Portugal (och Italien) till exempel drabbas numera allvarligt av sådana indikationer på försvagad konkurrenskraft utan att finansmarknaderna hittills brytt sig särskilt mycket om detta. Däremot har Portugals tillväxtproblem blivit uppenbara. Under de senaste fem åren uppgick Portugals genomsnittliga BNP-tillväxt till blott 0,4 %. En intressant indikator är också bruttoutlandsskulden i relation till BNP. I detta avseende ligger Tjeckien bäst till, Lettland och Ungern sämst. Bruttoutlandsskuld, 2006 och 2004 (i procent av BNP) Tjeckien 35,9 38,1 Rumänien 41,7 35,7 Polen 43,9 46,6 Slovakien 51,2 51,5 Litauen 57,1 42,5 Slovenien 74,9 58,4 Bulgarien 78,6 64,2 Ungern 94,9 67,0 Lettland 113,7 88,9 Källa: WIIW, preliminärt för Arbetsmarknaden i Baltikum och Polen blandade signaler a) Genomsnittslön (i euro) Lettland (prel, +57%) Litauen (prel, +66%) Estland (prel, +89%) Polen (prel, +35%) Det är alldeles uppenbart att de baltiska länderna präglats av kraftiga löneökningar under de senaste sex åren. 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007

5 Dessa siffror återspeglar dock bara den ena sidan av medaljen. Dels gäller det att också titta på utvecklingen av produktiviteten under samma period. Dels bör uppmärksammas att sysselsättningen förbättrats under de gångna 2-3 åren. b) Sysselsättning (milj) Estland 0,573 0,646 Lettland 0,941 1,092 Litauen 1,398 1,502 Polen 14,526 14,600 Som synes, har sysselsättningen stigit något i de ovannämnda fyra länderna sedan Detta är viktigare än att använda sig av statistiken för arbetslösheten, eftersom denna ännu mindre fångar upp den omfattande emigrationen av arbetskraft till framför allt Storbritannien, Irland och Tyskland. c) Arbetskostnader per producerad enhet (i euro, index 100=år 2000) Estland ,6 Lettland ,0 Litauen ,9 Polen ,5 Källa: WIIW, preliminära siffror för a-c Arbetskostnaderna per producerad enhet (unit labor costs) understryker väl att ÖR4-länderna har ett uppenbart ökat kostnadstryck. Utvecklingen kom dock först att accentueras under de senaste tre åren med sammanlagda ökningar kring %. För att få en totalbild över konkurrenskraften, behövs också en preliminär analys av produktivitetsutvecklingen. Denna återges i nedanstående tabell, framtagen av professor Bart van Ark (Groningen), en av Europas ledande produktivitetsforskare. Det bör dock uppmärksammas att dylika siffror kan skilja sig åt en hel del, delvis beroende på olikartade beräkningar av arbetsproduktiviteten (för industrin, ekonomin i sin helhet). Ökning av arbetsproduktiviteten (totalt) (2006, preliminärt) Lettland +8,2 Estland +7,4 Litauen +5,8 Polen +2, Finland +3,7 Sverige +2,8 Danmark +1,9 Tyskland +2,0 Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars

6 8. De gamla och nya reformländerna attraherar många utländska investerare Det finns allehanda undersökningar som visar att utländska direktinvesteringar (FDI) har en positiv inverkan på ett reformlands produktivitetsutveckling. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att något närmare undersöka vilken ställning FDI förfogar över i olika europeiska reformländer. Det gäller att skilja på absoluta och relativa tal. FDI i EU10 reformländer (stock 2006) Miljoner euro Per capita (euro) 1) Polen ) Estland ) Ungern ) Ungern ) Tjeckien ) Tjeckien ) Estland ) Lettland ) Litauen ) Litauen ) Lettland ) Polen Källa: WIIW 9. Våra aktuella prognoser för ett EMU-inträde Tidigast *) Polen / 40 / 30 Estland / 30 / 30 Lettland / 40 / 30 Litauen / 40 / 20 *) Olika sannolikhetsgrader i procent för de tre tidsmässiga alternativen Det är uppenbart att framför allt Polen och Lettland placerat ett framtida EMU-inträde mycket längre ned på prioriteringslistan. I Polen mest av nationalistiska skäl. Polen är också den största bromsklossen vad gäller EU:s nya konstitution. I Estland är inte alla ekonomiska fundamenta på plats (för hög inflation och helt otillfredsställande bytesbalans). I Lettland tillkommer en otillräcklig förankring i befolkningen. Sammantaget har vi för samtliga EMU-kandidatländer en cirka ettårig försening jämfört med prognoserna från i höstas. Vi ser en ytterligare ettårig EMU-försening Vi ansluter oss inte till EEAG-rapportens slutsatser (IFO-institutets European Economic Advisory Group) som nyligen presenterades även i Stockholm. I denna heter det att ett Balassa-Samuelson - tillägg för naturligt höjd inflation i ett reformland bör tillåtas för en övergång till euron om alla andra EMU-kriterier uppfylls. För det första är en sådan förändring av Maastrichfördraget föga realistisk och således en ren skrivbordsprodukt, även om Balassa- Samuelson-effekten med icke produktivitetsanpassade löneökningar inom servicesektorn förekommer i flertalet reformländer. För det andra är flera EMU-kandidatländers stora problem den strukturellt svaga bytesbalansen en indikator som för övrigt påtalas även i Maasrichtfördraget. För det tredje är inflationskriteriet inte något som bör klaras för stunden utan även fundamentalt. Dylika förutsättningar kan ej åstadkommas på kort sikt. Det finns fortfarande s k skrivbordsprodukter 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007

7 10. Slutsatser för svenska (nordiska) företag och politiken bör agera för baltiskt medlemskap i OECD! Som framgår av ovanstående rader, torde det skapligt till goda affärsklimatet i länderna kring Östersjön innebära många intressanta affärsmöjligheter för svenska (nordiska) företag även under denna prognosperiod med nya framtida färska EU-pengar till de baltiska länderna och Polen; Polen blir under till och med det största mottagarlandet av EU-subsidier överhuvudtaget. Den privata konsumtionen tog ytterligare fart under fjolåret i samtliga gamla och nya reformländer kring Östersjön, det vill säga när även Ryssland och Ukraina inkluderas. I alla dessa länder, förutom Polen, uppnåddes under 2006 tvåsiffriga tillväxttal för hushållens inköp; men även Polens stegring av den privata konsumtionen blev allt annat än svag. Trots hushållens explosiva lånefinansiering tyder mycket på fortsatt stark utgiftsökning från hushållens sida under vår prognosperiod vid en analys av Östersjöregionen i sin helhet. Samtidigt tenderar bytesbalansunderskotten i en del länder att få en kvalitetsförsämring framtidsorienterade investeringar ger ju avkastning längre fram. Tvåsiffriga ökningstal noterades under 2006 i ÖR4 och Ryssland/ Ukraina också för bruttoinvesteringarna. ÖR4 får under prognosperioden ansenliga regionalstödspengar från Bryssel, vilka bör hålla investeringslusten väl uppe. Rysslands investeringar kan möjligen komma att påverkas något av nästa års presidentval. Ibland kan investeringarna i en del reformländer präglas av större kast, vilket exempelvis skedde i Ukraina under de gångna två åren (bruttoinvesteringar 2005: -0,3 %; 2006: +11 till 12 %). Med idag iakttagbara förutsättningar pekar flertalet faktorer på en hygglig till god investeringsverksamhet i hela ÖR6-regionen. Det finns alltjämt många intressanta affärsmöjligheter för svenska/nordiska företag Konsumtionskonjunkturen runt Östersjön är stark och torde mer eller mindre så förbli under prognosperioden Även investeringskonjunkturen är god inte minst till följd av EU:s regionalstöd till ÖR4-länderna Med all respekt för några Östersjöländers rätt tunga ekonomiska obalanser: De för svenska (nordiska) och baltiska företag i stort sett positiva perspektiven för försäljning (export) av mestadels både konsumtions- och investeringsvaror till Östersjöregionen i sin helhet torde förstärkas ytterligare av att nu också Tyskland äntligen hamnat på en gynnsammare tillväxtbana. Det ger positiva tillväxteffekter på hela Europa. Det är dags att nu också satsa mer offensivt på Tyskland! Givetvis erbjuder också Ryssland och Ukraina en del intressanta affärsuppslag för svenska (nordiska) företag under vår prognosperiod 2007/2008 och bortom denna. Jämfört med de baltiska länderna och Polen har dock dessa två länder avsevärt svagare institutionella förutsättningar för affärsverksamhet en brist som för övrigt också många gångar präglar affärerna med Kina. Vi får se, vad som händer i detta avseende efter president Putin. Institutionernas kvalitet kan också men behöver självfallet inte alltid vara av betydelse vid svenska (nordiska) direktinvesteringar i de sex här analyserade tillväxtmarknaderna kring eller nära Östersjön. Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars

8 Enligt fjolårets SILF/Swedbank-undersökning "Inköparnas omvärld" räknas speciellt Polen men även Estland, Lettland, Litauen och med stigande tendens Ryssland till de mest populära länderna för svenska inköp. Det låga kostnadsläget torde också ge Ukraina en växande potential för inköpare kring Östersjön. Inköp i regionen icke att förglömma! Det gäller således att inte förbise inköpsverksamheten i Östersjöregionen vid kommersiella strategiuppläggningar i de relevanta svenska (nordiska) företagen. Vid ett politiskt perspektiv: Det ter sig förvånansvärt att de baltiska länderna som EU-medlemmar fortfarande inte tagit språnget till OECD-medlemskap, vilket Mexiko lyckades med redan för många år sedan. Av de nya EU-länderna är det endast Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien som uppnått denna prestigefyllda status. Rent principiellt är de baltiska ländernas OECD-utanförskap svårförståelig! Personligen kan jag inte finna något annat skäl till detta märkliga förhållande än finansiella (språk-)restriktioner. De baltiska ländernas OECD-utanförskap är svårförståeligt Det vore väldigt positivt för de baltiska länderna om Sverige (kanske tillsammans med Finland och övriga nordiska länder) aktivt kunde verka för ett estniskt, lettiskt och litauiskt OECD-medlemskap med önskvärd växande global status för dessa framgångsrika marknadsekonomier som följd. Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. 8 Swedbank Östersjöanalys Nr 8 7 mars 2007