Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter."

Transkript

1 Innehåll Inledning... 3 Goda råd per telefon... 4 Allt börjar med åkern... 6 Kalk är grunden till en god produktionsförmåga Med ett förmånskontrakt är du aldrig ensam En välplanerad skörd är hälften bärgad Rätt näringsämnen ger en stor skörd Ta tillväxten i egna händer Växtskydd är lika med kvalitetsgaranti Inga svaga länkar i maskinkedjan Ställ höga krav på skörden Satsa rätt, få bättre resultat Tillväxtprogram för olika grödor Korn Vårvete Höstvete, rågvete Höstråg Havre Ensilering av spannmål Oljeväxter Torkad ärt Specialväxter Vall Potatis Sockerbeta Bilagor Gödslingsrekommendationer Tolkning av resultatet av markkarteringen Vanliga ogräs Skadedjur Transport, förvaring och hantering. av lantbrukskemikalier Anteckningar Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter.

2

3 Bästa odlare! I handen håller du rådgivningsdelen till Kemira GrowHow:s och. Agrimarkets guide om Tillväxtprogrammet. Tillsammans med den separata produktdelen utgör dessa två en omfattande helhet som det lönar sig. att utnyttja till fullo när du planerar framtiden på din gård. En åker med god markstruktur är A och O för all odling, och. i Tillväxtprogrammen har du nyckeln till en lönsam produktion. När din åker är i grundläggande gott skick hjälper våra sortanpassade Tillväxtprogram dig att få maximal avkastning på allt kapital som är bundet till odlingen. Jordbrukets verksamhetsbetingelser förändras hela tiden.. Det nya miljöstödet och dess mål innebär både nya möjligheter. och nya utmaningar. Ur Tillväxtprogrammets synvinkel medför det nya. miljöstödet många bra möjligheter som du kan diskutera med våra. experter. Kom och prata med Tillväxtprogrammets försäljningschef eller någon annan av experterna vid Kemira GrowHow, så börjar vi ett nytt. Tillväxtprogram tillsammans! Mika Pänkälä Kemira GrowHow Oyj

4 Goda råd per telefon Tillväxtprogrammets försäljningschefer Jarmo Virtanen Jorma Peippo Simo Ylä-Uotila Pekka Lipsanen Erkki Lehto Eero Martikainen Asko Kinnunen Pekka Luoma Jan Brännkärr Jani Huuha Ilkka Mustonen Kalle Piirainen e-post:

5 Personerna bakom Tillväxtprogrammet Tillväxtprogrammet är ett utvecklingsprogram för odlingar som är resultatet av ett långt och omsorgsfullt arbete. Programmet siktar på en produktivare, säkrare och mer planerad odling. Nu har du chansen att dra nytta av våra special-. experter och deras arbete och planera ett fungerande Tillväxtprogram för din gård! Anne Kerminen Marknadsföringschef, spannmål Ilkka Mustonen Marknadsföringschef, vall Marko Toimela Marknadsföringschef, potatis, sockerbeta och grönsaker Mikko Korhonen Utvecklingschef, svin och fjäderfä Ingela Hildèn Utvecklingschef, spannmål Juha Liespuu Utvecklingschef, spannmål Bengt Aspelin Produktchef, serviceprodukter Leena Ristimäki Utvecklingschef Raimo Kauppila Forsknings- och utvecklingschef e-post:

6 Allt börjar med åkern Åkerns grundskick är till stor del avgörande för skiftets avkastning. Att ta reda på skiftets nuvarande skick är det första tillväxtsteget mot en lönsam skörd. Rekommendationer Ta reda på skördarna från de tre föregående åren Identifiera eventuella kvalitetsbrister i skörden Gör en markkartering av skiftet,... kontrollera även spårämnen Kontrollera att dikningen är i skick Ta reda på eventuella brister i markstrukturen Att tänka på Vad kan jag korrigera för att öka skörden på ett lönsamt sätt?

7 Bibehållande av åkerns produktionsförmåga Markstrukturens betydelse För att åkern skall kunna producera skörd krävs en bra markstruktur, vattenhushållning och god grundkondition. När marken tillpackas försämras också vattenhushållningen, luftväxlingen och tillgodogörandet av näringsämnen i jorden. Det blir mer problematiskt därför att det är svårt att upptäcka långsamma försämringar av markstrukturen. De insatser som använts för odlingen ger inte önskvärt resultat om förutsättningarna för tillväxt är dåliga. Detta leder till såväl kvantitativt som kvalitativt sämre skörd. Om skiftets produktionsförmåga inte går att förbättra till skälig kostnad lönar det sig att inrikta odlingsinsatserna på skiften med god tillväxt och satsa mindre på de sämre skiftena eller lägga ner dem helt och hållet. ÅKERNS GRUNDKONDITION Kartläggning av åkermarkens produktionsförmåga Genom att granska åkerskiftena kan man ta reda på åkrarnas produktionsförmåga och göra en bedömning. av lämpliga korrigerande åtgärder. De flesta observationer kan göras utan grävarbete.. T.ex. plöjning ger en uppfattning om markstrukturen. och aggregatstrukturen. För noggrannare observationer krävs en s.k. spaddiagnos. Närmare anvisningar om provtagning och observationer finns på webbadressen Ett lätt sätt att göra en kartering av åkerns produktionsförmåga är att anteckna observationerna på blanketten som finns på följande uppslag. Blanketten innehåller de observationer som förutsätts av villkoren för miljöstödet. I en mark med god struktur kan växten utveckla ett omfattande rotsystem och ta upp vatten och näringsämnen ända från alven. Då markstrukturen. är i skick sker en snabb nedbrytning av gamla halmrester, vilket ökar. markens humushalt.

8 Bedömning av åkerns produktionsförmåga Gårdens namn: Skiftets namn och signum: Jordart: jämn varierande Datum och person som utför karteringen: Typ av dikning: Kryssa för det lämpligaste alternativet Dikningssystemets funktion Dikningen fungerar väl Lokala problem förekommer Dikningen fungerar dåligt Ingen fungerande dikning Egna observationer: Jordens aggregatstruktur Gott om runda aggregat Små mängder aggregat förekommer Sporadiskt med vasskantade aggregat Ingen aggregatstruktur Egna observationer: Mängd daggmask Daggmask förekommer regelbundet Sporadiskt med daggmask Inga daggmaskar förekommer Egna observationer: Torkkänslighet Skiftet torkar inte upp Skiftet torkar sällan upp Skiftet har torkkänsliga partier Skiftet torkar ofta upp Egna observationer:

9 Åkerns förmåga att torka upp i bearbetningsskick Jordbearbetning Skiftet torkar snabbt Skiftet torkar i genomsnitt snabbt Skiftet torkar långsamt Vissa partier av skiftet torkar långsamt Egna observationer: Hela skiftet är lättbearbetat Lokala bearbetningssvårigheter Kräver extra bearbetning ÅKERNS GRUNDKONDITION Egna observationer: Upptorkning efter intensivt regn, vattengenomsläpplighet Inga pölar efter regn, också intensivt regn Pölar efter rikligt regn under 3 dygn Pölar efter rikligt regn under 1 dygn Vattnet stannar på skiftet i längre perioder Egna observationer: Problem i växtbeståndet förorsakade av torka eller väta Inga symptom Växtbeståndet gulnar under våta år Växtbeståndet torkar bort under torra år Egna observationer: Markpackningsproblem Jämn och frodig tillväxt på skiftet Sämre tillväxt på vändtegarna än på det övriga skiftet Växtbeståndet har ränder som motsvarar maskinspår Egna observationer: Genomförda korrigeringar:

10 10

11 Problem och korrigeringar Nästa steg efter karteringen är att planera korrigerande åtgärder och genomföra dem i mån av möjlighet. Dikningssystemets funktion: öppna täckdikenas tapphål öka antalet stenögon gör om dikningen där det behövs ny dikning på hela skiftet inför grönträda eller djuprotade växter i växtföljden Aggregatstruktur och mängd daggmask: öka mängden organisk substans för att förbättra aggregatstrukturen använd stallgödsel kalka se till att jorden är luftig Torkkänslighet: spara vårfuktigheten bearbeta så lite som möjligt harva och jämna ut ojämna mjälpartier på förhand så vid rätt tidpunkt direktsådd Åkerns förmåga att torka upp i bearbetningsskick: se till att dikningen fungerar Jordbearbetning: bearbeta vid rätt tidpunkt plöj jämnt jämna ut fuktighetsväxlingar med hjälp av harvning Upptorkning efter intensivt regn: se till att dikningen fungerar ytplanering förbättra markstrukturen, inför grönträdor,.... djuprotade grödor ÅKERNS GRUNDKONDITION Problem i växtbeståndet förorsakade av torka eller väta: val av odlingsgröda: undvik att odla korn. på skiften som lider av väta se till att dikningen fungerar förbättra markstrukturen, inför grönträdor,.... djuprotade grödor avlägsna alvpackning Maskgångarna är ett tecken på att markstrukturen är god och. mikrobverksamheten livlig. Markpackningsproblem: undvik att bearbeta våt jord undvik åkerkörning, i synnerhet när jorden är våt djuprotade grödor, rotkanaler frodigt växtbestånd, stallgödsel, gynna daggmaskarnas verksamhet flerårig grönträda efter mekanisk uppluckring. av alven eller grunden 11

12 Kalk är grunden till en god produktionsförmåga Kalkning förbättrar markens aggregatstruktur och biologiska aktivitet och gör att näringsämnen tas upp effektivare. Kalken binder även tillväxthämmande ämnen i oskadlig form. Genom att kalka ser man till att de övriga produktionsinsatserna utnyttjas effektivt. Rekommendationer Grundkalka enligt.... kalkningsplanen Se till att kalka regelbundet Använd rätt kalksort. i rätt mängd Att tänka på Vad är skiftets ph-målsättning? 12

13 Många skäl att kalka Kalkning minskar på markens surhet och gör näringsämnena bättre tillgängliga för växterna. Kalk är samtidigt bra för produktionsförmågan och markstrukturen.. I välkalkad mark finns det kalcium som förbättrar aggregatstrukturen, gör att rötter växer bättre och gynnar upptagningen av vatten och näringsämnen. I en välkalkad åker blir alla produktionsinsatser utnyttjade på ett effektivt sätt. Kalkningen hjälper växterna utnyttja huvudnäringsämnena Växter tar den näring de behöver från markvätskan. Markens ph-värde har betydelse för hur mycket näringsämnen de kan ta upp. I kalkad mark frigörs jämna mängder huvudnäringsämnen från jordpartiklar och organisk materia och tas upp av växtbeståndet. I sur. mark trängs näringsämnena på jordpartiklarna undan. av vätejoner. Näringen binds i svårupplöslig form eller riskerar att rinna bort. I sura förhållanden binds t.e.x fosfor tillsammans med järn och aluminium så att det blir oanvändbart för växterna. I mycket sur mark är aluminium giftigt för både växter och mikroorganismer. Kalk är bra för markstrukturen Välkalkad mark har ett livligt organismbestånd som bildar hållbara aggregat. Organismerna bryter snabbare ner gammalt växtavfall och eliminerar sjukdomsalstrare. Dessutom bidrar kalciumet i kalken till aggregatbildning. Porerna mellan aggregaten släpper igenom överloppsvatten och rötterna får gott om plats att ta upp vatten. och näring från ett brett område. Av de olika näringsämnena har t.ex. fosfor ganska begränsad rörlighet. Därför har breda rotsystem betydelse när det gäller att utnyttja näringsämnena. Genom att. se till att jorden är välkalkad och mullrik försäkrar man att näringsämnena, t.ex. kväve, frigörs jämnt under odlingssäsongen. En välkalkad åker är det lättaste sättet att trygga en stor skörd av brödvete med hög proteinhalt. Högklassigt foder med kalkning Kalkningens roll i utfordringen gäller främst tryggandet. av en balanserad mineralsammansättning i fodret. Kalkning ökar halterna av kalcium, magnesium och fosfor. i fodret, på bekostnad av halten av kalium. Spårämneshalterna i marken har ett ständigt växlande beteende och måste kontrolleras separat med hjälp av foderanalyser. Kalkning är ett förmånligt sätt att öka halten av magnesium och kalcium i marken. Genom att välja rätt. typ av kalk kan man samtidigt se till att halterna av kalcium och magnesium i vallfoder är i balans. I vall sjunker ph-värdet snabbt, på tre år kan det sjunka med t.o.m.. en enhet. Därför är kalkning en viktig åtgärd när man anlägger vall. Kalkbehovet avslöjas genom en markkartering Olika jordarter kräver olika mängder kalk för att uppnå. ett visst ph-värde. Dessutom beror ph-värdet i sin tur. av jordarten: i organisk jord med mindre aluminiumrisk räcker det med ett lägre ph-värde än i mineraljord. Det viktigaste är i varje fall att kalka regelbundet och i måttliga mängder. För mycket kalk gör att de flesta spårämnen. och fosforn blir oanvändbara för växterna. Den rekommenderade engångsgivan vid grundläggande iståndsättning, en nödvändig åtgärd på nybrutna åkrar, är 9 ton/ha. Efter den första kalkningen lönar det sig att göra upp. en kalkningsplan som är anpassad till jordarten och sträcker sig över ett flertal år. I grov, mullfattig mineraljord krävs 2 ton kalk med korta mellanrum för en förbättring motsvarande en bördighetsklass. I styvlera med hög mullhalt krävs däremot 9 ton kalk per hektar för. en höjning motsvarande en bördighetsklass. KALKNING 13

14 Målet är grönt Målsättningen är att åkern skall ha ett ph-värde i klassen god. Endast sockerbetsodlingar har ett högre rekommenderat ph-värde. Värden under sex är oacceptabla i lerjord, och också i mineraljord skall man inte pruta på denna. nivå med mer än högst några tiondelar. Om stämplarna. å andra sidan börjar bli helgröna bör halten av spårämnen kontrolleras med hjälp av en markartering och kompletteras vid behov. ph-målvärde enligt gröda Spannmål, vall, oljeväxter, baljväxter och stärkelsepotatis Sockerbeta Matpotatis God Hög Tillfredsställande Kalkmängd som krävs för en förbättring motsvarande en bördighetsklass (0,4 ph-enheter), ton/ha Mullhalt 14 Grov mineraljord Lerig mineraljord Molera, mellanlera, mjällera Styvlera Mulljord, torvjord, gyttjelera Mullfattig Mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mullhalt över 20 % Den rätta kalktypen avgörs av förhållandet mellan kalcium och magnesium på skiftet. Dela kalciumvärdet med magnesiumvärdet. Ca:Mg förhållandet Rekommenderat kalkningsmedel under 8 kalkstenspulver 8 13 ingen skillnad på kalkningsmedel över 13 magnesiumhaltigt kalkningsmedel Olika kalktyper har varierande magnesiumhalt och finhetsgrad. Kalkningsmedel med en magnesiumhalt under 2 % räknas som kalkstenspulver. Produkter som beskrivs som magnesiumhaltiga har en magnesiumhalt. på 2 10 %. Magnesiumrik dolomitkalk skall innehålla. över 12 % magnesium. Kalkens snabba neutraliseringsförmåga beror på finhetsgraden. Om man önskar en snabb kalkningseffekt bör man kontrollera att kalkmedlet har en hög finhetsgrad och en neutraliseringsförmåga på minst 30 %.

15 Kalkningens inverkan på kalciumhalten hos vall och ekvivalensförhållandet K/(Ca+Mg) ,06 4,08 KALKNING 3 2 Målvärde under 2,5 2,3 2, Kalcium, g/kg ts Kalkad Ekvivalens K/(Ca+Mg) Okalkad Försöksresultat ph-värdets inverkan på kornskörden I Tillväxtprogramförsöken med vall mätte man vilken inverkan kalkning hade på kalciumhalten och ekvivalensförhållandet hos vall. Målvärdet för ekvivalensförhållandet är under 2,5. Skörd, kg/ha ph 6,0 6,3 ph 6,4 6,7 ph 6,8 7,2 Grova mineraljordar Skördarna kommer från Kemira GrowHow:s Tillväxtprogramgårdar (ca 200 gödslingsrutor). Samtliga rutor hade korn som odlingsgröda och Tillväxtprogrammet som odlingsmetod. 15

16 16

17 Kalkningsprov i lerjord Kalkningsprov i mulljord 2003 KALKNING Skörd, kg/ha Skörd, kg/ha Fosforgödsling 0 kg/ha ph 6,0, kalk 0 ton/ha Fosforgödsling 15 kg/ha Fosforgödsling 33 kg/ha ph 6,7, kalk 12 ton/ha Kalkning bidrar till att förbättra upptagningen av markens naturliga näringstillgångar. Fosforhalten på försöksskiftena var tillfredsställande (7,7 13 mg/l), odlingsgrödorna var vete eller korn. 0 Fosforgödsling 0 kg/ha ph 6,4, kalk 0 ton/ha Fosforgödsling 15 kg/ha Fosforgödsling 33 kg/ha ph 7,1, kalk 12 ton/ha 17

18 Med ett förmånskontrakt är du aldrig ensam Ett förmånskontrakt ger odlaren tillgång till ett eget Tillväxtprogram. Programmet erbjuder en pålitlig kumpan under hela odlingssäsongen. En god skörd börjar med ett friskt och livskraftigt utsäde som är förädlat för rätt användningsändamål. All spannmål passar inte som utsäde, det krävs tid och arbete för att uppnå de rätta egenskaperna. Rekommendationer Teckna ett förmånskontrakt för din spannmål, du får tillgång till de nyaste sorterna Skaffa utsädet till förmånligt förhandspris 18

19 Agrimarkets Garantiutsäde en lönsam och trygg investering UTSÄDE Utsädescentralen i Alastaro ligger mitt i Finlands största spannmålsområde. Här iståndsätts certifierat utsäde för vår- och höstspannmål samt ärter och oljeväxter. Det lönar sig alltid att så med certifierat utsäde.. Ett certifierat utsäde är garanterat sortäkta, och odlaren kan lita på att utsädet är av just den sort som garantin. på säcken hänvisar till. Genom att använda certifierat utsäde drar odlaren full nytta av utsädets sortegenskaper och kan lita på att det lämpar sig för precis det ändamål som odlingen är planerad för. Certifierade utsäden. är kontrollerade både genom en odlingsinspektion och. i laboratorieprov på Eviras utsädeslaboratorium.. All certifierad garantiutsäde, också ekologiskt producerade partier, är betad för respektive användningsändamål med de bästa preparaten. När du köper certifierat utsäde kan du lita fullständigt. på att utsädet är fullständigt fritt från flyghavre. Detta säkerställs med hjälp av inspektioner under odlingssäsongen, analyser av förhandsprov och officiella laboratorieanalyser. Genom att använda certifierat utsäde tryggar odlaren den bästa möjliga avkastningen för sin gård. Agrimarket Finlands största handlare av certifierat utsäde Agrimarket och Hankkija-Maatalous Oy svarar för. ca hälften av den finländska produktionen av certifierat utsäde. Agrimarket erbjuder ett högklassigt, friskt och 19

20 Tillväxtprogrammet är starkt med i spelet direkt från de olika sorternas inledande skeden. Man samlar information från olika odlingar med utsädeskontrakt, bl.a. i fråga. om olika gödslingsnivåer, skördekvalitet, skördevolym, växtsjukdomar och hur olika sorter trivs i olika jordarter. Uppgifterna finns till odlarnas förfogande när de nya sorterna släpps på marknaden. Detta samarbete drivs tillsammans med Boreal Växtförädling och med utländska förädlare och sortrepresentanter. Den viktigaste samarbetspartnern när det gäller att utveckla Tillväxtprogrammen. är Kemira GrowHow, vars försöksstation i Kotkaniemi producerar stora mängder viktig information t.ex. om olika växtskydds- och gödslingsåtgärder. På utsädesanläggningen i Hyvinge iståndsätter man certifierat spannmålsutsäde och även vallutsäde, för både lantbruk och konsumenter. Här utförs också utsädesbehandling med iseed. välgroende certifierat utsäde som beaktar skördens olika användningsändamål. Verksamheten på Hankkija-Maatalous Oy:s utsädesanläggningar i Alastaro och Hyvinge bygger på noggrann övervakning och kontroll. Verksamheten styrs av certifierade kvalitets- och miljösystem. Råpartierna av utsäde produceras av 450 yrkeskunniga finländska kontraktsodlare. De producerade växtslagen och sorterna är valda. för att passa Tillväxtprogrammen och de finländska förhållandena. Eftersom Agrimarket tillhör de största spannmålshandlarna i Finland är utsädesproduktionen även inriktad för förädlingsindustrin för spannmål,. t.ex. mälterier, kvarnar och stärkelse- och foderindustrin. Eftersom en del av kedjans spannmålshandel riktar sig utomlands duger sorterna även för export. Detta gäller. i synnerhet maltkorn och foderhavre. Urvalet omfattar också oljeväxtoch vallutsäde Urvalet av Garantiutsäde omfattar också vall och fodergrödor. När man börjar odla flerårig fodervall är det viktigt att välja rätt växtslag och sort. Genom att omsorgsfullt välja rätt växtslag, sort och blandning kan vallodlingen. ge påtagligt bättre skörd i foderenheter. Agrimarkets urval av vallutsäde omfattar sorter som är förädlade med tanke på finländska förhållanden. De ger högklassiga och rikliga vallskördar under flera år. Urvalet av Garantiutsäde för oljeväxter omfattar högklassiga och avkastningsrika sorter med hög oljehalt. Nyheter under 2007 är rybssorten Apollo och rapssorten Marie. Rybssorterna Apollo och Hohto och rapssorten Marie finns också med iseed-behandling. 20

21 iseed -utsäde ger större skörd av jämnare kvalitet UTSÄDE iseed-behandlat utsäde börjar växa fortare och jämnare. Skillnaden syns på bilden: brodden till vänster har vuxit ur iseed-behandlat utsäde och är redan i gång med god fart. iseed är ett högklassigt, näringsberikat och certifierat utsäde. Utsädet har en beläggning som innehåller näringsämnen fosfor, kalium och magnesium, som tryggar en god tillväxt från första början. Rötterna och växten har direkt tillgång till näringsämnena i jorden innan dessa hinner bli bundna i oanvändbar form. Grödan blir stark och konkurrenskraftig och får ett rotsystem som effektivt kan utnyttja även de andra näringsämnena. i jorden. Också bladmassan hos iseed-grödor ökar fort. Växtbeståndet blir frodigt och jämnt, vilket har stor betydelse när det gäller att konkurrera med ogräs, i synnerhet för oljeväxter. iseed-behandlingen bidrar också till att fosfor och andra näringsämnen utnyttjas effektivare, vilket minskar på näringsbelastningen i miljön. iseed ger en bättre skörd av jämnare kvalitet. Ett gott resultat kräver dock att man ser efter alla odlingsfaktorer. bl.a. gödslingen och växtskyddet under hela odlingssäsongen. Vid fältförsök har iseed haft en positiv inverkan på skördens tillväxt och kvalitet. T.ex. hos oljeväxter har skörden t.o.m. kunnat öka med över 10 %. En skördeökning på 1 2 procent räcker redan till för att täcka kostnaderna för iseed-behandlingen. Behandlingen gör det även lättare att bekämpa ogräs och effektiviserar upptagningen av näringsämnen. 21

22 22

23 Försöksresultat iseed försöksresultat med vårrybs och vårraps 2006 iseed försöksresultat med vårrybs 2005 UTSÄDE Skörd, kg/ha % % % +2% Skörd, kg/ha Hohto 1 Hohto 2 Hunter 1 Hunter 2 Obehandlad iseed-utsäde 0 Obehandlad iseed-utsäde iseed-behandlingen hade en positiv inverkan på skördarna av vårrybs (Hohto) och vårraps (Hunter). Diagrammet visar två olika gödslingsprogram (1 och 2). Försöksplats: Kotkaniemi. Sort: Hohto. Behandlingen med iseed hade en positiv inverkan på rybsskörden. Försöksställe: MTT Södra Österbottens försöksstation. iseed försöksresultat med vårrybs Skörd, kg/ha Hahkiala Jockis Kotkaniemi Mietois Obehandlad iseed-utsäde Medeltal iseed-behandlingen ökade kärnskörden med 3 29 %. Sort: Valo. Försöksställen: MTT Jockis, MTT Mietois, Kotkaniemi och Hahkiala. 23

24 En välplanerad skörd är hälften bärgad Ju bättre du planerar desto lättare sker arbetet. Odlaren har moderna hjälpredskap, Internet och pc-program, som underlättar planeringen och rutinerna kring odling. Ofta kan dock ett gammalt knep vara bättre än en hel näve nya: glöm alltså inte bort exempelvis växtföljden eller att göra observationer i beståndet under odlingssäsongen. Rekommendationer Reservera tillräckligt med. tid för planeringsarbetet Vid behov får du hjälp av Tillväxtprogrammets försäljningschefer eller Agrimarket Kom ihåg växtföljden Utnyttja möjligheten till fem. års utjämning när du planerar fosforgödslingen Gå igenom fjolårets observationer och fundera om det finns något att förbättra 24

25 Växtföljd När man planerar odlingen finns det ett flertal faktorer som påverkar vilka grödor man bör välja. Växtföljden har som huvudsaklig uppgift att se till att marken hålls bördig och minska på risken för växtsjukdomar och skadedjur. Odlarens beslut påverkas emellertid också av gårdens produktionsinriktning, åkrarnas egenskaper, produkternas marknadspotential och olika typer av stöd. Det bästa sättet att se efter markens goda skick. är att odla arter med varierande rotsystem och skördrester. Olika odlingsgrödor har olika förfruktsvärde; för spannmål är t.ex. vall och rybs de bästa förfrukterna. Av spannmålen har havre det bästa förfruktsvärdet eftersom det har det största rotsystemet och dess växtsjukdomar avviker från andra spannmålssjukdomar. Att odla samma art två gånger i följd t.ex. vete. direkt efter vete är ett dåligt alternativ. I sådana fall. kan det hända att växtsjukdomar, i synnerhet DTR, förökas i växtresterna och får skörden att rasa om de inte bekämpas ordentligt. Genom att variera olika odlingsgrödor. kan man i bästa fall uppnå kg större skördar jämfört med fortsatt odling av en och samma art. Skiftets egenskaper har en avgörande betydelse för valet av odlingsgröda. T.ex. påverkar skiftets ytplanering hur höstspannmålen övervintrar; medan korn exempelvis är känsligt för väta. Mullrika skiften lämpar sig bäst för vete, medan det bästa för maltkorn är fukthållande mullfattiga mineraljordar. Det största problemet när det gäller växtföljd är att vall förekommer så sällan. I lerjordar i synnerhet blir jorden tillpackad av ensidig spannmålsodling och tunga maskiner, vilket har bromsat upp skördenivåernas tillväxt. Vall kan införas i gårdens växtföljd t.ex. genom träda med växttäcke, vallfröodling, odling av rörflen som energigröda eller genom att byta skiften med husdjursgårdar. På Kotkaniemi försöksstation har man redan i 40 år gjort växtföljdsförsök för att reda ut vad gödslingen har för effekt på skördemängden och kvaliteten och hur den påverkar åkerns egenskaper. En balanserad och tillräcklig gödsling kan bidra till att minska skillnaden mellan avkastningen av spannmål i ensidig växtföljd och avkastningen av mångsidigare växtföljder med spannmål och vall. Försöksresultat Skörd, kg/ha Gödsling 0 kg/ha Växtföljdsförsök Gödsling 250 kg/ha Växtföljd med spannmål Gödsling 500 kg/ha Gödsling 750 kg/ha Växtföljd med spannmål och vall Genomsnittliga spannmålsskördar i olika växtföljder, gödsling med Spannmål Y kg/ha. Källa: Kotkaniemi försöksstation ODLINGSPLANERING 25

26 FarmitNetWisu ett planeringsprogram för den moderna odlaren FarmitNetWisu är ett internetbaserat planeringsprogram för den moderna odlaren. Användaren behöver inte bry. sig om att uppdatera programmet i fortsättningen, utan programmet hålls uppdaterat på servern. Regelbundna säkerhetskopior är också lätta att göra. Alla användare. har tillgång till den senaste informationen samtidigt. Programmet fungerar med samma användarnamn. och lösenord som Farmit och aktiveras då programmet. tas i bruk. Detta gör att man i fortsättningen kan öppna programmet i Farmit-klubben utan att måsta komma ihåg några ytterligare lösenord. Lättare att planera tack vare kombinerad skiftesinmatning Programmet har gjorts så användarvänligt som möjligt. Bl.a. har det två egenskaper som avsevärt underlättar planeringsarbetet. Den ena är möjligheten till kombinerad skiftesinmatning, som innebär att samma åtgärd kan matas in på flera skiften samtidigt. Ett bra exempel. på denna funktion är att jämföra mångfaldig inmatning. av tankblandningar, en vanlig del av växtskyddsarbetet, jämfört med separat inmatning av samma blandning. 26

27 för varje skifte. Samma gäller bearbetning; vanligtvis får flera olika skiften samma bearbetning under en och samma dag. En bearbetningsåtgärd kan dessutom matas in på en gång för flera skiften. Den andra underlättande egenskapen är möjligheten att välja gröda. Man kan t.ex. ta samtliga kornskiften. i behandling på samma gång. På så sätt undviker man. att bläddra mellan långa skiftkataloger. Fjolårets uppgifter kommer i användning Användare av pc-programmen FarmitWisu och Wisu kan överföra sin skiftesbokföring direkt till det nya programmet. Programmen är fullständigt kompatibla eftersom. pc-programmet och det nya nätbaserade FarmitNetWisu. är uppbyggda av samma företag, Bitcomp Oy. Detta gör att det nya programmet är avsevärt lättare att ta i bruk.. I praktiken sker övergången mycket lätt. Också övriga nya kunder har det nu lättare än någonsin. Av kommunernas landsbygdssekreterare får man användarkoder till jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike. Därifrån går det automatiskt att flytta skiftetes uppgifter från fjolåret till det nya programmet, vilket gör att man undviker onödigt inmatningsarbete. Markkarteringsinformationen kan laddas ner direkt från Tuloslaari i Markkarteringstjänsten. Kartfunktion på beställning Det går också att beställa en kartfunktion till programmet som gör arbetet avsevärt effektivare och underlättar anteckningar. Det går bl.a. att rita in skiftenas gränser på kartan redan i planeringsstadiet och noggrannare definiera ODLINGSPLANERING Det valda skiftet syns på kartan och på skiftkatalogen i blå färg. 27

28 28

29 åtgången av utsäde och gödselmedel för nästa säsong.. På kartan kan man dessutom märka ut flyghavre, stenar, brunnar, etc. I fortsättningen kommer jordprover allt oftare att tas. ut med hjälp av GPS. Om jordproverna och utskrifterna innehåller koordinater kan programmet placera proverna på rätt plats på kartan. Odlaren kan också själv placera jordproverna på kartan med tämligen stor precision,. även om ingen GPS har använts. Detta är möjligt tack. vare att programmet har en baskarta som visar vägar, vatten, höjdkurvor och andra uppgifter som inte syns. på gränskartan. Om man har användarkoder till Tike kan man ladda ner skiftenas gränser ovanpå baskartan. Detta innebär helt nya möjligheter för planeringen. Samtliga av de kartfunktioner som nämns ovan kommer att införas nästa vår. Bokföringsinformation direkt per telefon Programmet har en ny egenskap på kommande,. en s.k. telefonversion. Tack vare denna tjänst kan odlaren direkt överföra utförda åtgärder och kilomängder till skiftets bokföring per mobiltelefon. När man öppnar programmet finns uppgifterna sedan färdigt i den skiftesvisa bokföringen. Även om det inte är svårt eller arbetsdigert att anteckna på minneslappar kan dessa lätt tappas bort. Det har också visat sig vara svårt att komma ihåg alla uppgifter när det. är dags att mata in dem i programmet. Senast vid inspektionen brukar uppgifterna vara ordentligt utspridda, och det krävs mycket arbete för att redigera alla lappar så att inspektören kan godkänna informationen. Det räcker med en mobiltelefon av basmodell, så länge den stöder Javafunktioner. Verktyg för gödslingsplanering När det gäller att planera gödslingen har odlaren stöd av beräkningsmodellerna inom Kemira GrowHow:s Tillväxtprogram. T.ex. kan gödslingen av maltkorn, stärkelsekorn och vete planeras med hjälp av Tillväxtprogrammets kvävegödslingsrekommendation. Verktyget hjälper att planera gödslingen enligt den målsättningsmässiga proteinhalten och de tidigare årens gödslingar, skördeavkastningar och proteinhalter. Med denna metod kan gödslingen anpassas varje år, vilket gör det sannolikare att den målsatta proteinhalten kan uppnås. För att underlätta valet av gödselmedel kan man också mata in de gödselmedel som skaffats till gården i programmet. Programmet rekommenderar sedan det bästa alternativet bland de gödselmedel som finns. Ekonomi och möjlighet till auktorisering Programmet innehåller också en s.k. A-kalkyl av täckningsbidraget. Kalkylen kan tillämpas med odlarens egna priser eller med antagna priser. Odlaren har också möjlighet att befullmäktiga Tillväxtprogrammets försäljningschef vid Kemira GrowHow eller en av ProAgrias rådgivare att komma åt gårdens data. På detta sätt har odlaren t.ex. möjlighet att få experthjälp med att välja rätt gödselmedel. Det blir också påtagligt lättare att diskutera dessa frågor per telefon när man. på båda håll har samma information på skärmen.. Systemet har ett dataskydd som innebär att användaren, d.v.s. licensinnehavaren, beslutar vem som har tillgång. till informationen. Auktorisationen är till extra stor nytta när det gäller. att planera gödsling med Gårdens egen Y-gödsel. Odlaren kan i lugn och ro mata in den information som behövs, t.ex. odlingsgrödor eller markkarteringsuppgifter. När alla nödvändiga uppgifter är inmatade kan Tillväxtprogrammets försäljningschef uppgöra en gödslingsplan med Gårdens egen Y-gödsel för odlarens räkning. Sedan kan odlaren och försäljningschefen diskutera planen per telefon med samma uppgifter på skärmen. 29 ODLINGSPLANERING

30 Rätt näringsämnen ger en stor skörd Gödslingen skall bestämmas på basis av markkarteringen, skiftets skördenivå och odlingsgrödans användningsändamål. Rätt gödselmängd är viktigt för att säkerställa en ekonomisk och miljövänlig odling. Rekommendationer Välj rätt gödselmedel på basis av markkarteringen Beräkna gödselmängden enligt skördenivån och användningsändamålet Köp gödselmedlen. till förhandspriser. Kör med noggranna. inställningar och kontrollera resultatet Att tänka på Har grödan tillgång till alla näringsämnen som behövs för en god skörd? 30

31 Åkerns skick avslöjas genom en markkartering Förändringarna i miljöstödet gör att det lönar sig att. friska upp minnet i fråga om åkrarnas bördighet genom. att studera markkarteringsresultaten. En grundanalys. av markkarteringen avslöjar många saker som hjälper odlingen på rätt väg. För en ordentlig helhetsbild lönar. det sig att kartera spårämneshalterna per skifte med åtminstone ett prov. Egenskaper per jordartsgrupp Lerjordar kaliumhalten är rätt hög fosforhalten kan däremot vara låg ett högt magnesiumvärde är typiskt för lerjordar,... våta lerjordar blir lätt packade halterna av zink och mangan är ofta bristfälliga Grova mineraljordar näringsämnena rinner lätt bort låga halter av kalium och magnesium mineraljordar har ofta högre fosforhalter. än lerjordar utöver brist på mangan och zink kan det också förekomma brist på koppar Organogena jordar denna jordartsgrupp omfattar många olika jordtyper det lönar sig att kontrollera behovet av kalium brist på spårämnen förekommer sällan behovet av kväve är ofta klart mindre. än hos mineraljordar Markens ph Det är bra att börja med att kontrollera kalkningsbehovet. Ett ph-värde med röda stämplar är något som absolut måste åtgärdas om man vill odla lönsamt i fortsättningen. Ett ph-värde med helgröna stämplar bör man också fästa uppmärksamhet vid. Kalkning löser inte alla problem, eftersom för mycket kalk innebär en risk för att spårämnena binds och blir svårtillgängliga. Mullhalt Det lönar sig att hålla åkerns mullhalt hög, eftersom det förbättrar markstrukturen och underlättar upptagningen av näringsämnen. Rötter som växer i en jord med bra struktur når djupare. Det finns ett klart positivt samband mellan mullhalt och skördenivå; en stor halmskörd bidrar också till att ytterligare öka mullhalten. Genom halmen återvänder dessutom en del kalium till marken i en form som växterna kan använda. Maltkornsodlare gör emellertid bäst i att undvika mullrika jordar. Fosforhalt i balans Jordar med låg fosforhalt behöver grundläggande åtgärder för att förbättra markstrukturen. Sådana åtgärder är t.ex. kompletterande dikning, lättare bearbetning och kalkning. Dessa bidrar till att fosforn tas upp effektivare av växterna. Fosforgödsling ger klart större skördar på skiften med röd bördighetsstämpel. Om åkern har en tillfredsställande bördighetsklass lönar det sig att ge samma mängd fosfor som den mängd som förs bort, så att bördighetsklass inte sjunker. Ett överdrivet högt bördighetsklass skall aldrig vara. ett mål i sig. Det är i så fall ett tecken på att det finns halter som börjar vara skadliga för grödans förmåga. att utnyttja övriga näringsämnen. För stora fosforhalter hindrar t.ex. växterna från att utnyttja zink. NÄRINGSÄMNEN 31

32 Kalium får inte glömmas Kaliumgödslingen blir ofta överskuggad av kväve- och fosforgödslingen. När det inte finns i tillräckliga mängder borde kaliumet dock inte glömmas, även när det gäller spannmål. I spannmålsskördar förs kg kalium/ha bort med skörden, och om kaliumvärdet är rött lönar det sig att ge åtminstone samma mängd i gödslingen. Kaliumgödsling som överskrider 50 kg bör man tänka sig för, eftersom kalium även urlakas lätt i jordar med stort kaliumbehov. En sak som är bra att komma ihåg är att det vid halmbärgning förs bort ca 20 kg kalium/ha. Vall förbrukar påtagligt mer av kaliumet i marken än spannmål. När man odlar vall är det bra att komma ihåg att kalium också har betydelse bl.a. för växternas tillväxt och övervintring. Kalium kan å andra sidan vålla problem. i samband med utfodringen av djur. Erfarenheterna med Biotit för åker har varit goda när det gäller förrådsgödsling av kalium. Genom gödsling kompletterar man näringstillgångarna i marken så att de motsvarar grödans behov. En markkartering hjälper odlaren att välja den rätta gödselmedlet.. En högklassig skörd förutsätter att odlaren vet hur det ligger till med åkrarnas näringsinnehåll. En välväxande gröda, jordar med tillräckliga spårämneshalter och. en balanserad gödsling ökar också halten av spårämnen. i skörden. Genom att använda mångsidig och noggrann gödsling producerar man hälsosam mat på ett miljövänligt och lönsamt sätt. Riskförhållanden med tanke på näringsämnesbrist ph Övriga näringshalter. i marken Jordart Mullhalt Väder och fuktighetsförhållanden Högt ph Lågt ph Hög fosforhalt Lerjordar Grova mineraljordar Torvjordar Mulljordar Mullfattig Kyla Väta Torka Bor Koppar Mangan Molybden Zink Järn 32 Ev. riskfaktor Hög riskfaktor

33 Selen är hälsosamt för människor och djur Selen (Se) är ett spårämne som förekommer i jordmånen. i mycket varierande halter. T.ex. i Finland innehåller jordmånen inte tillräckligt med selen. Selen är dock livsviktigt för både människors och djurs hälsa. I Finland har man sedan 1980-talet tryggat finländarnas selenintag med en exceptionell åtgärd: genom att tillsätta selen i Y-gödselmedel. Det visade sig snabbt vara ett välfungerande system; idag har finländarna ett dagligt selenintag som motsvarar näringsrekommendationerna. Detta är ett tydligt tecken på att tillsatt selen i gödselmedel tas upp av människan via växterna. Våra husdjur får selen på motsvarande sätt i fodret. och ökar växtcellernas förmåga att försvara sig mot stress. Vid institutionen för tillämpad kemi och mikrobiologi. vid Helsingfors universitet har man observerat att selen bromsar upp växternas föråldringsprocess. T.ex. sallad hålls längre i försäljningsdugligt skick. Selen hjälper växter utnyttja ljus bättre, vilket naturligtvis leder till en bättre skörd. Dessutom har man observerat att selengödsling kan förbättra näringsegenskaperna hos skördeprodukter, t.ex. genom att göra så att E-vitamin förvaras längre i sallader. NÄRINGSÄMNEN Se efter selenintaget hos din boskap Selen är en antioxidant som är absolut nödvändig för våra cellers funktion. Hos husdjur motverkar selen i synnerhet muskelsjukdomar och dräktighetsproblem. Hos idisslare leder selenbrist till ökad risk för juver- och livmoderinfektion. Djurens selenintag är helt beroende av människan. Selenet i gödslingen överförs effektivt till djuren via fodret. Om man odlar eget foder med gödselmedel utan selen eller helt utan gödsling kan det hända att djuren börjar lida av selenbrist. När man odlar eget foder skall man komma ihåg att selen inte lagras i marken. Man kan alltså inte förrådsgödsla, utan selen måste ges varje år och separat för varje foderskörd. Se, mg/kg ka Försöksresultat 0,20 0,15 0,10 0,05 Efterverkan av selengödsling hos vårvete Också odlingsgrödor kan dra nytta av selen De senaste undersökningarna har visat att också växterna kan dra nytta av selen. Enligt dessa undersökningar har selen en positiv effekt på växternas försvarsmekanismer 0 Gödsling utan selen, påbörjad 1991 Gödsling utan selen, påbörjad 1994 Gödsling utan selen, påbörjad 1998 Gödsling med selenhaltigt gödselmedel

34 Y-gödsel är A och O för Tillväxtprogrammen Y-gödselmedel är ett beprövat och pålitligt gödselval. Näringssammansättningen i Y-gödselmedlen är planerad för den finska åkern utgående ifrån växternas och djurens behov. Rätt Y-gödselmedel kompletterar åkerns näringsinnehåll och man får en råvara som motsvarar användningsändamålet, både med tanke på industrin och för eget behov. Y-gödsel innehåller även spårämnen som är livsviktiga för växten och selen som är nödvändigt för både människor och djur. Med Y-gödsel får åkern alla de näringsämnen som grödan behöver på en gång.. Y-gödselmedlen fungerar på ett unikt sätt. Alla näringsämnenfinns i ett och samma korn. Det gör det lättare för växterna att ta upp näringsämnena. än när de är spridda i marken. I mycket bördiga marker kan det hända att höga halter av ett näringsämne eller markens höga ph-värde hindrar andra näringsämnen från att tas upp av växten. Också i dessa fall underlättas upptagningen av näringsämnen av att alla ämnen finns. i samma korn; t.ex. mangan upptas lättast från den sura zonen runt ett Y-gödselkorn. 34

35 Pålitlig kvalitet, rena råämnen Y-gödselmedlets ytbehandlade, jämnstora granulatkorn rinner jämnt genom såningsmaskinen och sprids jämnt. i marken. Tack vare ytbeläggningen håller Y-granulaten fram till våren utan att klumpa ihop sig. Den runda formen gör att gödselmedlet inte sliter på såningsmaskinen. De finländska Y-gödselmedlen är försedda med Renhetsgaranti. Garantin innebär att gödselmedlet inte innehåller några tungmetaller som förs till åkern. Renhetsgarantin fastställer gränsvärden för tungmetallhalter som är mycket strängare än de som fastställs av lagstiftningen.. Förverkligandet av renhetsgarantin skall uppföljas med. ett strikt egenkontrollprogram. Råvaran i gödselmedel väljs på basis av renhet. Gödselmedlen innehåller bl.a. apatitmalm från Siilinjärvi, som är den renaste fosforråvaran. Ett Y-gödselmedel är en långsiktig investering. Gödselmedlets balanserade innehåll av huvudnäringsämnen. och spårämnen garanterar att åkern hålls i gott skick också i framtiden, och Renhetsgarantin är ett sätt att se till att åkern hålls ren för kommande generationer. NÄRINGSÄMNEN Gårdens egen Y-gödsel Tillväxtprogrammets flexibla och mångsidiga näringskoncept Kemira GrowHow har utvecklat Gårdens egen Y-gödsel,. en flexibel och mångsidig gödslingsprodukt för gårdar som utvecklas. Gårdens egen Y-gödsel planeras tillsammans med kunden så att det motsvarar grödornas näringsbehov. Nya och flexiblare gödslingslösningar har börjat utvecklas med anledning av intensivare odlingar som medför specifika gödslingsbehov, odlingsmarker med brist på svavel och spårämnen, och i husdjursgårdar för att trygga djurens hälsa genom ett balanserat hemmaproducerat foder. Gårdens egen Y-gödsel tillverkas på Kemira GrowHow:s fabrik i Nystad genom att blanda Y-gödselmedel med spårämneskomponenter. Gårdens egen Y-gödsel innehåller selen och är försett med Renhetsgaranti, precis som alla andra inhemska gödselmedel. Gödselmedlet har runda granulatkorn som innehåller flera olika näringsämnen.. Till sina egenskaper och spridningslätthet motsvarar Gårdens egen Y-gödsel alla andra Y-gödselmedel av Kemira GrowHow. Receptet för Gårdens egen Y-gödsel planeras av Kemira GrowHow:s försäljningschef tillsammans med odlaren, utifrån gårdens behov och odlarens önskemål. Det finns. en stor efterfrågan för Gårdens egen Y-gödsel i synnerhet på husdjursgårdar, där produkten gör det möjligt att kombinera grundgödsling och spårämnesgödsling. Gårdens egen Y-gödsel innebär också större möjligheter att komplettera stallgödseln, i synnerhet när det gäller spårämnen. På potatis- och grönsaksgårdar förutsätter en god skörd ofta en mycket mångsidig gödsling som måste skräddarsys i fråga om huvudnäringsämnen och i vissa fall även sekundära näringsämnen eller spårämnen. Med hjälp. av Gårdens egen Y-gödsel kan man också framställa ett gödselmedel som är svavelhaltigare än vanligt så att det lämpar sig för ändrade svavelbehov hos rybs, spannmål eller vall. En balanserad gödsling är ett kostnadseffektivt sätt att försäkra en god skörd. Genom att skräddarsy gödselmedlen så att de med större exakthet motsvarar näringsbehovet sparar man i gödslings- och spridningskostnader och får en skörd av bättre kvalitet. 35

36 Försäkra god skörd med spårämnesgödsling En del av de näringsämnen som ges med gödslingen. och som frigörs ur jorden förs bort med skörden. Om de inte påfylls genom gödsling börjar spårämnesreserverna minska över decennierna. Halten av spårämnen varierar mellan olika jordarter. Det enklaste sättet att ta reda på spårämneshalten är en markkartering. Y-gödselmedlen bidrar till att bibehålla spårämneshalterna, men de räcker inte till om det enligt markkarteringen förekommer brist. på ett näringsämne. På grundval av forskning vet man att det i Finland är vanligast med brist på mangan och zink. Ca hälften av alla åkrar med i övrigt god markstruktur lider brist på mangan, och tre fjärdedelar lider brist på zink. På somliga områden förekommer kopparbrist som gör att skördarna blir mindre och kreaturens foder näringsfattigare. När svavelnedfallet är nästan slut bör svavelgödsling införas åtminstone hos oljeväxter, eftersom de behöver dubbelt så mycket svavel som spannmål. Y-gödselmedel innehåller alltid svavel, men om svavelbehovet är stort kan extra svavel tillföras t.ex. med Gårdens egen Y-gödsel. Markens ph-värde avgör vilket som är det effektivaste sättet att ge spårämnesnäring. Brist på spårämnen är vanligast i jordar med högt ph, där spårämnena binds. i en svårlöslig form som är oanvändbar för växterna.. Det enklaste i dessa fall är att använda Y-gödselmedel med tillsatta spårämnen. Det sura gödselgranulatet ger växterna de spårämnen de behöver under odlingssäsongen även. om jorden har ett högt ph-värde. Detta ger växten tillgång till spårämnen ända från våren, och någon bristsituation hinner aldrig uppstå. En annan viktig fördel är att det inte krävs någon extra gödslingsomgång för att ge spårämnen. Y-gödsel med spårämnen eller Gårdens egen Y-gödsel. är det förmånligaste sättet att trygga ett tillräcklig spårämnesintag hos grödor, husdjur och människor. Samtidigt får åkern det svavel som grödorna behöver. Om det förekommer spårämnesbrister under odlingssäsongen kan dessa korrigeras med hjälp av bladgödsling. Bladgödsel innehåller näringsämnen i ganska små mängder som korrigerar näringsbristen under en kort tid. Bladgödsel kan vanligtvis ges tillsammans med ogräsmedel. Granulerade spårämnesgödselmedel lämpar sig som spårämnestillskott i jordar med tillfredställande eller lägre ph. De skall ges med ca tre års mellanrum. De kan också ges som startgödsling med hjälp av en startlåda. Den största rekommenderade mängden är då 50 kg/ha. Kopparbehovet tillfredsställs bäst med ett separat koppargödselmedel, eftersom det inte går att tillsätta koppar. i Y-gödselmedel. När Gårdens egen Y-gödsel används kan t.ex. Finlandssalpetern kompletteras med koppar. På detta sätt går det bra att använda produkten som kompletterande gödsel till stallgödseln. 36

37 Justering av kvävegödslingen Utöver skördenivån är valet av kvävegödsel avgörande för skördekvaliteten och lönsamheten. Kväve har en central roll också när det gäller att bedöma odlingens miljöeffekter. Det är skäl att planera kvävegödslingen med omsorg. så att alla dessa mål tas i beaktande. Tillväxtprogrammets kvävegödslingsrekommendation. på FarmitNetWisu hjälper odlaren att räkna ut den rätta kvävegödslingen för skiftet redan i planeringsstadiet. Programmet tar tidigare års skördenivåer och kvalitet. i beaktande. Kalkylen beaktar också vilken mängd kvävegödsling som getts och vilken mängd kväve som skörden har tagit upp från marken. Den rekommenderade kvävemängden anges i kg/ha och räknas enligt den eftersträvade skördenivån och proteinhalt. Odlingssäsongerna är mycket varierande, och med dem växlar också skiftenas tålighet mot torka och avkastningsförmåga. Speciellt utmanande blir det att välja kvävegödslingsnivån om skiftet får stallgödsel eller om förfrukten frigör kväve i ett senare skede under odlingssäsongen. Om man har spridit stallgödsel på hösten eller om man använder upplöjd vall som förfrukt är det bra att mäta kvävemängden med hjälp av en Kväveväska på våren före sådden. En stor del av det organiska kvävet i marken frigörs i löslig form först senare under odlingssäsongen, och kan därför ännu inte mätas i detta skede. I mineraljordar är kvävehalten på våren i genomsnitt 20 kg/ha. Kvävehalten i växtbeståndet kan mätas med hjälp. av KEG-klorofyllkort, som mäter klorofyllhalten, eller. en kvävemätare. Ett exakt resultat kräver åtminstone. 30 mätningar på olika håll i skiftet. Man kan också lämna en ogödslad och en övergödslad ruta på skiftet och jämföra mätningsresultaten från båda, vilket ger en exakt bild av hur kvävet räcker till på skiftet. KEG-kortleken innehåller tydliga. anvisningar för hur mätnings-. resultaten skall tolkas.. Om det finns för mycket. kväve kan mera kväve. ges som granulat eller. bladgödsel på växterna.. Om klorofyllhalten är mycket. hög, skall liggsäd bekämpas. med tillväxtregulatorer. Tillskottskväve under odlingssäsongen Under odlingssäsongen kan tillskottskväve ges genom. att sprida kg Finlandssalpeter per hektar på. ett torrt växtbestånd medan jorden är fuktig. Alternativt kan tillskottskvävet sprutas på ett torrt växtbestånd som Urea eller Kvävelösning... Urea Kvävelösning I samband med ogräs-. besprutningen högst 20 kg/ha 5 10 l/ha Vattenmängd 200 l/ha 200 l/ha Ensamt för sig. i flaggbladsstadiet högst 40 kg/ha 30 l/ha Vattenmängd 200 l/ha 200 l/ha Med ett sjukdomspreparat. i flaggbladsstadiet högst 20 kg/ha 18 l/ha Vattenmängd 200 l/ha 200 l/ha Det tillskottskväve som ges under odlingssäsongen. bör räknas med i kvävebalansen i enlighet med villkoren för miljöstödet. NÄRINGSÄMNEN 37

38 Fosforutjämning Då det nya miljöstödet tas i bruk skall fosforgödslingen alltid göras på basis av en markkartering. Rekommendationerna i fråga om fosforgödsling är definierade så att markfosforn utnyttjas för odlingen om skiftet har ett gott eller högt fosfortal. Skiften med tillfredsställande fosfortal bör få en fosformängd som ersätter den fosfor som förs bort med skörden. Skiften som tillhör svagare kategorier kan få en rikligare fosforgödsling så att jordens produktionsförmåga förbättras framöver. 70 % av åkrarna i Finland har ett försvarligt eller tillfredsställande fosforvärde. Rekommendationerna för dessa kategorier har alltså stor betydelse. Inom kategorin försvarlig är det tillåtet att använda kilo fosfor för en spannmålsskörd på kg, beroende på spannmålsslaget. Fosformängden kan utökas med ytterligare 3 kg/ha om skördenivån stiger till kg per hektar. På skiften som ger skördar inom den högsta skördenivån kan gödselmängden utökas med högst 6 kg/ha. Inom kategorin tillfredsställande kan man använda 8 14 kg fosfor/ha för en skörd på kilo, med samma skördenivåjustering som i de andra kategorierna. Enligt Kemira GrowHows forskningsresultat räcker de presenterade fosformängderna till för att producera en god skörd, då jordmånens struktur och ph är i ordning. Behovet av fosforgödsling är som störst då bördighetsstämplarna är röda. Kalkning och fosforgödsling på sådana skiften bör göras på det sätt som beskrivs. i stödvillkoren, för att skörden inte ska minska. Åkerns fosforklass inverkar också på skördens fosforhalt, så det lönar sig att sörja för åkerns bördighet också på lång sikt.. Itillfredsställande bördighetsklasser är det viktigt att använda all den tillåtna fosforgödslingen, så att åkerns produktionsförmåga inte försämras. I höga bördighetsklasser eller bättre behövs ingen fosforgödsling. I och med det nya miljöstödet förlängs utjämningsperioden för fosforgödslingen till fem år, vilket för sin del underlättar planeringen av gödslingen. Alltså kan gården betona fosforgödslingen av olika växter på önskat sätt, bara den mängd fosfor som används på skiftet under fem år inte över-skrider den tillåtna fosforgödslingen för de odlade växterna. Fosforutjämning i spannmålsföljden Tillfredsställande bördighetsklass, skördenivå kg/ha med spannmål och kg/ha med rybs Högsta gödslingsnivån enligt miljöstödet Realiserad gödslingsmängd 2007 Korn 14 kg/ha 18 kg/ha 2008 Vårvete 12 kg/ha 20 kg/ha 2009 Havre 8 kg/ha 0 kg/ha 2010 Rybs 12 kg/ha 5 kg/ha 2011 Korn 14 kg/ha 17 kg/ha Utjämning: fosformängd tot. 60 kg/ha 60 kg/ha 38

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

Information om rörflen 1/2004

Information om rörflen 1/2004 1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.

Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen. MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 Giltighetstid 23.3.2005 - tills vidare Bemyndigande 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

gödsling med tillskottskväve under

gödsling med tillskottskväve under 1/11 Ett nytt verktyg för precisionsodling: Yara N-Sensor finlands första Yara n-sensor används i sommar såväl för olika tester som inom praktisk odling på både forskningsstationens och aktiva jordbrukares

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Miljöersättning 2015

Miljöersättning 2015 Miljöersättning 2015 1 Maarit Solla och Markku Äijälä, NTM-centralen i Egentliga Finland, enheten för landsbygdstjänster Uppdaterad 2.4.2015 Tidigare och nya jordbruksstöd 2 Miljöersättningssituationen

Läs mer

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas MILJÖERSÄTTNING: Miljöförbindelse Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas Största delen av förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Goda produktionsoch. spannmål

Goda produktionsoch. spannmål Goda produktionsoch lagringsmetoder för spannmål Goda produktions- och lagringsmetoder för spannmål Spannmålsbranschens samarbetsgrupp 2006 Publikationens namn: Goda produktions- och lagringsmetoder för

Läs mer

Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008

Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008 Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Växternas ämnesomsättning... 3 Växter behöver

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015 BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015 Villkor för erhållande av miljöersättning för balanserad användning av näringsämnen Innehållsförteckning 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Foderkunskap för ekogårdar Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Mångsidiga tillskottsfoder för ekobesättningar Grunden för ekologisk produktion är egna

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Jordbrukstekniska institutet

Jordbrukstekniska institutet i L " npi Jordbrukstekniska institutet Swedish Institute of Agricultural Engineering ULTUNA UPPSALA Energigrödor för biogas Effekter på odlingssystem Waldemar Johansson Lennart Mattsson Lennart Thyselius

Läs mer

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna 3 Växtskyddsmedel Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas För växtskyddet har endast använts sådana växtskyddsmedel som är godkända i Finland. Växtskyddsmedlen har använts korrekt, enligt anvisningarna

Läs mer

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis Landskap Trädgård Jordbruk Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis En litteraturstudie Joakim Ekelöf och Tora Råberg Område Jordbruk odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Frukt. och grönt på ditt sätt

Frukt. och grönt på ditt sätt Frukt och grönt på ditt sätt Du vet väl att det också finns frukt och grönsaker hos Chipsters? Sortimentet är mångsidigt och varierar efter säsong. Hos oss hittar du inhemska och utländska frukt- och grönsaksprodukter

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Nr 7 Nr 7 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om ändring av Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden Utfärdad i Mariehamn den 7 februari

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer