Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen."

Transkript

1 MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av husdjursgård - Åtgärderna på gårdsnivå ändras till mer skiftesspecifika - Avtal om specialstöd överförs till skiftesspecifika åtgärder i förbindelsen - För vissa åtgärder riktas ersättningen till bestämda områden (miljövårdsvallar samt växttäcke vintertid) - Antalet åtgärder begränsas i princip inte - Ingen referensareal för förbindelsen - Krav på utbildningsdag - Minimiareal för ersättning 3 ha > 5 ha, för trädgårdsväxter 0,5 ha -> 1 ha Miljöförbindelse och ersättningsberättigade skiften 2015 Alla gällande förbindelser som har börjat tidigare avslutas utan återkrav. I de gällande förbindelserna om miljöstöd finns en klausul enligt vilken förbindelsen kan ändras utan återkrav. I stället för den avslutade förbindelsen kan jordbrukaren ansöka om en ny femårig miljöförbindelse i den samlade stödansökan Den femåriga förbindelsen börjar 1.5. Efter förbindelseperioden kan förbindelserna eventuellt förlängas med ett år i taget. Förbindelseareal Den areal som kan ingå i en förbindelse är den areal som berättigade till stöd 2014 och den areal som ändras till/ansöks om att bli stödberättigande under kommande period. Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen. Maximalt 5 ha ersättningsberättigande areal som härrör från någon som inte har ingått förbindelse kan åren inkluderas direkt i förbindelsen. Om den areal som härrör från någon som inte ingått förbindelse är större än 5 ha måste en ny femårig förbindelse ingås. Åren kan areal inte längre läggas till i förbindelsen, utan om gården får mindre areal än 5 ha ska den odlas enligt förbindelsevillkoren utan ersättning. Om gården får mer än 5 ha åren , ingår gården en ny förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas inte ett område som övergår till någon annan med eller utan förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas areal som tas ur jordbruksanvändning, t.ex. ett område som blir tomtmark eller som beskogas.

2 2 (26) Förbindelsen har ingen referensareal, utan ett område som tas ur jordbruksanvändning stryks från förbindelsen och blir föremål för eventuellt återkrav. Frånträdande av förbindelse En förbindelse kan frånträdas på grund av force majeure. En jordbrukare som frånträder sin miljöförbindelse får för husbehovsodling lämna kvar en åkerareal som är mindre än en hektar. Ersättningsberättigande skifte Ersättningsberättigande är en bestående egenskap för ett skifte som förblir i jordbruksanvändning. Ersättningsberättigandet försvinner inte även om besittningen av skiftet överförs till en som inte har någon förbindelse. Ersättningsberättigandet upphör dock om skiftet tas ur jordbruksanvändning och samtidigt anses skiftet eller en del av det ha utgått ur förbindelsen. Som ersättningsberättigande i en miljöförbindelse som ingår i miljöersättningarna betraktas jordbruksmark som år 2013 berättigade till stöd i fråga om kompensationsbidrag eller miljöstöd och som år 2015 utgör jordbruksareal enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1307/2013. Som ersättningsberättigande areal betraktas från år 2015 dessutom vissa områden som definieras särskilt och utgjorde jordbruksareal år Ersättningsberättigande enligt prövning kan beviljas för skiften som är föremål för ägoreglering och skiften som härrör från jordbrukare som är äldre än 65 år. Till ett ersättningsberättigande skifte kan man årligen lägga till ett högst 0,1 ha stort område som inte berättigar till ersättning. Skiften som inte är ersättningsberättigande är i huvudsak skiften som röjts efter år Byte av ersättningsberättigandet Ersättningsberättigandet kan bytas mellan skiften i jordbrukarens ägo. Minimiarealen är en hektar. Bytet är bestående. Miljöförbindelsens innehåll Miljöförbindelsens åtgärder En miljöförbindelse består av följande åtgärder: Gårdsspecifika åtgärder: - Balanserad användning av näringsämnen Skiftesspecifika åtgärder: - Placering av flytgödsel i åkermark - Återanvändning av näringsämnen och organiskt material - Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter - Hantering av avrinningsvatten - Miljövårdsvallar

3 3 (26) - Växttäcke vintertid på åkrar - Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis - Åkernaturens mångfald - Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Val av skiftesspecifika åtgärder Den sökande väljer åtgärderna till förbindelsen det första förbindelseåret. Det är inte obligatoriskt att välja andra åtgärder utöver åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. När den sökande ingår förbindelse kan han eller hon välja åtgärder, även om t.ex. de växter som krävs för åtgärden inte odlas det första året. Åtgärden Växttäcke vintertid ska genomföras varje förbindelseår. Åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska genomföras på minst ett jordbruksskifte varje år. När det gäller åtgärden Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska det årligen finnas minst ett skifte med en sådan växt där man använder täckmaterial som berättigar till ersättning. Begränsningar för val av åtgärder En gård kan inte välja åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark om den har valt åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material (och vice versa). En jordbrukare som har ingått förbindelse om ekologisk produktion kan inte välja åtgärden Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter eller Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Ersättningsbelopp /ha Balanserad användning av näringsämnen -åkergrödor 54 -trädgårdsgrödor 200 Placering av flytgödsel i åkermark 40 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material 40 Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter 400 Hantering av avrinningsvatten -reglerbar dränering 70 -reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten 250 Miljövårdsvallar -skyddszonvallar (område dit ersättningen riktas) 500 -skyddszonvallar i annat område 450 -fleråriga miljövallar 50 -vallar på naturvårdsåker (område dit ersättningen riktas) 120 -vallar på naturvårdsåker i annat område 100 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

4 4 (26) -ettåriga trädgårdsväxter 300 -fleråriga trädgårdsväxter 500 Åkernaturens mångfald -gröngödslingsvallar 54 -fånggrödor 100 -saneringsgrödor 300 -mångfaldsåkrar 300 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter -grupp grupp För åtgärden som gäller växttäcke vintertid betalas följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppgett: växtäcke % område dit ersättningen riktas /ha annat område /ha Grund för betalningen för åtgärderna Ersättning för den valda åtgärden betalas enligt den växt som uppgetts för jordbruksskiftet och/eller en åtgärd som väljs separat för skiftet. Utbetalning för åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark, Återanvändning av näringsämnen och organiskt material och Växttäcke vintertid söks årligen på hösten på basis av den faktiska arealen, som inte är bunden till vårens jordbruksskiften. Arealerna för åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten uppges på våren likaså utan koppling till jordbruksskiften. Begränsningar inom miljöersättningen för betalning för åtgärderna I miljöersättning kan betalas ett bestämt maximalt belopp/ha och därför måste betalningen för åtgärder delvis begränsas. För ettåriga växter är gränsen 600 /ha, för fleråriga åkerväxter 450 /ha och för fleråriga trädgårdsväxter 900 /ha. De valda växtarterna (anmälda växtkoderna) styr och begränsar redan i princip utbetalningarna, men alla åtgärder och utbetalningarna av dem kan inte sökas via växtkoderna. Om beloppet av miljöersättning som betalas till jordbrukaren överstiger de maximala belopp som hänför sig till miljöersättningen, betalas ingen miljöersättning för reglerbar underbevattning/återanvändning av avrinningsvatten, om jordbrukaren har valt en åtgärd för trädgårdsväxter för skiftet eller om saneringsgrödor i samband med åkernaturens mångfald har uppgetts som skiftets åtgärd.

5 5 (26) Av åtgärderna för trädgårdsväxter betalas inget annat för kummin än ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen till trädgårdsväxter. Om gården har en förbindelse om ekologisk produktion betalas gården inte miljöersättning för gröngödslingsvall i samband med åtgärden Åkernaturens mångfald. Ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen betalas inte för träda eller permanent gräsmark. Ersättning betalas inte heller för skyddszoner, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller åkrar för tranor, gäss och svanar. Ersättning för Växttäcke vintertid betalas inte för åkrar: 1) för vilka har uppgetts en skyddszon, flerårig miljövall, vall på naturvårdsåker, gröngödslingsvall, mångfaldsåker som ingår i miljöförbindelsen eller användning av marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis, 2) som omfattas av ett tidigare avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket som gäller effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggning och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar, 3) för vilka har uppgetts träda, permanent torrhö-, ensilage- och grönfodervall eller permanent betesvall. Begränsningar för betalning av ersättning för åtgärder på grund av andra stödsystem Växttäcke vintertid Miljöersättning betalas inte om gården har befriats från: 1) förgröningsstödets krav på diversifierad odling på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, 2) förgröningsstödets krav på diversifierad odling eller krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens ersättningsberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, eller 3) förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda, i odling med ärtväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar. Miljövårdsvall

6 6 (26) Miljöersättning betalas inte för fleråriga miljövallar eller vallar på naturvårdsåker i samband med åtgärden Miljövårdsvall, om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal, därför att mer än 75 procent av åkerarealen på hans eller hennes gård består av vall eller träda. Om jordbrukaren har valt åtgärden Miljövårdsvall betalas ingen miljöersättning för fleråriga miljövallar för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Åkernaturens mångfald Ersättning för åtgärden kan inte betalas för ekologisk fokusareal enligt förgröningsstödet i samband med direktstöden eller för sådan vallareal som berättigar till befrielse från kravet på denna ekologiska fokusareal. Byte av skiftesspecifik åtgärd Jordbrukaren kan byta åtgärd om jordbrukaren upphör med odlingen av trädgårdsväxter eller börjar odla sådana årligen på minst en hektars nivå förbindelsen överförs (generationsväxling eller annan besittningsöverföring av en hel gård) jordbrukaren börjar eller slutar med ekologisk produktion miljöförbindelsen justeras på basis av rådgivning När jordbrukaren börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen av dem kan han eller hon välja en åtgärd för trädgårdsväxter. Jordbrukaren ska meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av en skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni det aktuella året. Om meddelandet om byte görs senare, betalas miljöersättning i enlighet med ändringen från och med ingången av följande förbindelseår. Frånträdande av en skiftesspecifik åtgärd En skiftesspecifik åtgärd kan frånträdas om en generationsväxling eller en annan besittningsöverföring av hela gården genomförs under pågående förbindelseperiod, och förbindelsen överförs. Jordbrukaren ska frånträda åtgärderna reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter och alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, om han eller hon ingår förbindelse om ekologisk produktion. En skiftesspecifik åtgärd för en trädgårdslägenhet kan frånträdas, om arealen för odling av trädgårdsväxter minskar till under en hektar. Gårdsspecifik åtgärd i miljöförbindelsen Balanserad användning av näringsämnen

7 7 (26) Detta är en åtgärd som berör samtliga åkerskiften på en gård med miljöförbindelse. Åtgärden är ett krav för att gården ska kunna ingå förbindelse om andra skiftesspecifika åtgärder i miljöförbindelsen. I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att ta markkarteringar och göra skiftesvisa anteckningar samt att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor. I åtgärden ingår också obligatorisk utbildning om miljöersättningen. Kväve- och fosforgödslingen måste utföras enligt skifte på basis av grödan, markens bördighet och skördenivån. På gården måste man ta jordprover av de åkrar som odlas och låta utföra markkartering av dem med tanke på odlingsplanering och uppföljning. I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Markkarteringarnas resultat och dokumenten som hör samman med de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gården. Krav på utbildning En jordbrukare som ingått miljöförbindelse ska avlägga en endagskurs om systemet för miljöersättning. Kursen kan också avläggas elektroniskt. Kursen ska avläggas innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren. Markkartering Jordbrukaren ska för odlingsplanering och uppföljning utföra markkarteringar av de åkrar som odlas. Prov från åkrar som inte odlas och från trädesåkrar samt från andra åkrar som ska börja odlas ska tas under den växtperiod då odlingen inleds. När det gäller åkrar som kommer i jordbrukarens besittning kan man använda också en gällande markkartering som utförts av den tidigare innehavaren, om en sådan finns att tillgå. En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående provtagningen, frånsett linjeprovtagning där prov ska tas vart tredje år. Tiden räknas från föregående provtagningsdatum, eller om det saknas, från den dag då provet inkom till laboratoriet för analys. Markkarteringarna för en gård som tidigare har förbundit sig till systemet för miljöstöd ska uppfylla villkoren för systemet för miljöersättning efter att fem år har gått sedan den föregående provtagningen. En jordbrukare som ingår miljöförbindelse och inte tidigare har haft någon förbindelse inom systemet för miljöstöd, måste utföra en markkartering som uppfyller villkoren före slutet av det första förbindelseåret. Om det ännu inte finns någon markkartering av skiftet används värdena för mullrika jordar vid kvävegödslingen och värdena för god bördighetsklass vid fosforgödslingen. Markkarteringen ska vara en grundanalys som bestämmer jordart, mullhalt, ph, ledningstal, utbytbart kalcium, lättlöslig fosfor, utbytbart kalium och utbytbart magnesium. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller datum då provet skickades för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på att utföra markanalyser. Uppgifter om skifte och läge ska fogas till proverna. Till markkarteringen ska tas minst ett prov per basskifte, om basskiftet är större än 0,5 hektar. Om basskiftet är större än fem hektar ska man ta ett prov per varje påbörjad fem hektar. För skiften som är mindre än 0,5 hektar kan användas samma markkarteringsprov som för det angränsande skiftet. Med angränsande skiften avses skiften som har gemensam gränslinje med

8 8 (26) skiftet eller skiften som är åtskilda av en väg eller ett dike. Av enskilda basskiften som är mindre än 0,5 hektar ska tas ett prov eller också ska man kvävegödsla enligt värdena för mullrika jordar i bilaga 1, 3 och 4 och fosforgödsla enligt värdena för god bördighetsklass i bilaga 5 och 7. Vid linjeprovtagning räcker det med ett prov per varje påbörjad tio hektar. Varje prov som ingår i markkarteringen ska bestå av minst sju delprov. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. Skiftesvisa anteckningar I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om skiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Den grundläggande informationen om ett skifte utgörs av uppgifter om skiftets läge och förhållanden samt om kalkning, dikesrenar, skyddsremsor, mångfaldsremsor, utförda miljövårdsåtgärder och andra motsvarande uppgifter. Uppgifter från olika källor kan förvaras och sparas separat som egna dokument eller kartor. Kvävegödsling Kvävegödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration. Det lösliga kvävet i kreatursgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet. På en gård får högst kvävemängderna i tabell 1-3 användas. Mängderna kvävegödsling får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Den uppnådda skördenivån bestäms genom att hela skörden av den aktuella grödan som bärgats på gården fördelas på de skiften där grödan har odlats, eller genom att på annat sätt påvisa att skördemängden har uppnåtts på det berörda skiftet. Om jordbrukaren använder mer kvävegödsling än vad som bestäms i tabell 1, måste den skördenivå som ligger till grund för gödslingsmängden ha uppnåtts på skiftet under något av de fem tidigare skördeåren. På basis av den uppnådda högre skördenivån är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter använda en mängd tillskottskväve enligt tabell 4 utöver kvävemängderna enligt tabell 1. Skördenivåkorrigeringen utförs per skifte och den kan tillämpas steglöst. Till höstsådda grödor får tillskottskväve enligt skördenivåkorrigeringen inte ges på hösten året för sådd. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om en fånggröda används för ettåriga trädgårdsväxter får kvävegödslingen utökas med 20 kilogram per hektar. Fånggrödan ska då sås senast den 15 augusti. Den ovan nämnda möjligheten att öka kvävegödslingen gäller inte för huvud- och brysselkål, baljväxter och purjolök eller huvud- och bladsallat när man odlar två skördar. Fosforgödsling Fosforgödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration och det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids i kemiska ämnen avsedda för bindning av fosfor räknas inte in.

9 9 (26) Fosformängderna får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Skördenivån bestäms på samma grunder som för kvävegödslingen. På skiften som är större än fem hektar ska gödslingen basera sig på två eller flera jordprover. Jordbrukaren kan planera och genomföra gödslingen antingen i enlighet med de gödslingsskiften som jordproverna representerar eller räkna ut gödslingen med användning av medeltalet eller det vägda medeltalet av de tillåtna maximala givorna. Fosforgödslingen kan inte räknas ut som ett medeltal för hela skiftet, om bördighetsklassen för fosfor i något jordprov är så hög att det inte alls går att fosforgödsla odlingsväxten. På en gård får högst fosformängderna i tabell 5 och 6 användas. Fosformängderna som nämns i stallgödselundantaget får användas när enbart husdjursgödsel från den egna gården används vid fosforgödslingen. Fosforutjämning får tillämpas på stallgödselundantaget, men inte skördenivåkorrigeringar. Om den uppnådda skördenivån för spannmål är högre än 4000 kilogram per hektar och år, för råg mer än 3000 kilogram per hektar och år och för oljeväxter mer än 1750 kilogram per hektar och år, kan man i enlighet med tabell 7 lägga till 3 eller 6 kilogram fosfor. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Om tabellen saknar ett värde för fosforgödslingen, kan skördenivåkorrigering inte användas. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annan motsvarande växtlighet anläggs på träda efter den 15 juli eller om det på en areal med ekologiskt fokus enligt artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med tabellerna. Om det på ett skifte där det odlas spannmåls-, olje- eller baljväxter används enbart husdjursgödsel som fosforgödsel, får den användas i överensstämmelse med stallgödselundantaget i bördighetsklasserna tillfredsställande och god. Om man enbart använder husdjursgödsel som fosforgödsel på ett skifte med flerårig vallgröda, får husdjursgödseln årligen användas i överensstämmelse med stallgödselundantaget i bördighetsklasserna försvarlig, tillfredsställande och god. Stallgödselundantaget får inte tillämpas närmare än 25 meter från ett vattendrag. Näringsämnena i husdjursgödsel ska räknas in i gödslingsmängderna antingen på basis av värdena i bilaga 2 till statsrådets förordning om begränsning av utsläpp från jordbruket och trädgårdsodlingen (x/201x) eller utifrån en stallgödselanalys. Av totalfosforn i stallgödsel och cellsaft av potatis beaktas 100 procent. Av fosforn i pälsdjursgödsel samt i behandlat slam från slamavskiljare och avloppsslam beaktas 60 procent. De ovan nämnda reglerna för beräkning av totalfosforn tillämpas på organiska gödselfabrikat så att fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas utifrån den råvara som det finns mest av i gödselfabrikatet. Vid fosforgödsling kan högst fem års fosforutjämning tillämpas. Uträknandet av fosforutjämningen ska påbörjas när den fosformängd som spridits på jordbruksskiftet överskrider den tilllåtna årliga mängden för första gången. Utjämningen kan påbörjas också när fosformängden underskrider den tillåtna årliga mängden. Fosforutjämningen ska utföras per jordbruksskifte. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet ändras under utjämningsperioden måste fosforutjämningen följas upp på basskiftesnivå. Den årliga fosformängd som använts på basskiftet beräknas då genom att man multiplicerar den fos-

10 10 (26) formängd per hektar som använts för grödan på respektive jordbruksskifte med det berörda jordbruksskiftets areal och adderar dessa summor. Den maximala fosformängd som är tillåten för den aktuella grödan på basskiftet räknas ut på motsvarande vis. Vid uppföljningen av fosforutjämningen används skillnaden mellan den tillåtna maximala fosformängden och den fosformängd som använts. Om skiftet inte odlas under fosforutjämningsperioden anses skiftet inte förbruka fosfor alls under året eller åren i fråga. Skyddsremsor och mångfaldsremsor Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag måste det finnas en i medeltal minst tre meter bred skyddsremsa vid åkerkanten mot vattendraget. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan man för att främja naturens mångfald anlägga i medeltal högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal. Basskiftet gränsar inte till ett vattendrag om 1) det mellan åkern och vattenfåran finns i medeltal minst tio meter skog, tomtmark, vägområde eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på åkern, 2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i medeltal minst 10 meter buskage, tvinmark eller impediment eller motsvarande och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på åkern, eller 3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och torrläggningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt. Skyddsremsan ska vara täckt av flerårig vall-, hö- eller ängsväxtlighet. Skyddsremsan får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vid svåra fall av ogräs är det undantagsvis tillåtet att förstöra och förnya växtligheten i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar. Med svår ogrässituation avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprids till andra åkerskiften med vinden eller på annat sätt, att växter eller buskar med vedartad stam börjar växa på skiftet, att det förekommer skadliga invasiva arter eller en annan motsvarande situation. Ogräsen kan förstöras kemiskt eller mekaniskt vid bekämpning av flyghavre och i andra svåra fall av ogräs i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar. Efter det att ogräsen har förstörts ska den nya vallen sås under samma växtperiod. Om växtligheten på skyddsremsan skadas eller förstörs under vintern, i samband med iståndsättning av dikning eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt, måste den nya vallväxtligheten sås på skyddsremsan genast när förhållandena medger det. En uppgift om de åtgärder som utförs på skyddsremsan ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Skörd får bärgas på skyddsremsan och den kan skötas genom betesgång. En mångfaldsremsa ska anläggas genom sådd av frön av vall-, gräs-, ängs-, vilt- eller landskapsväxter. På mångfaldsremsan kan det också växa samma odlingsväxt som på resten av skiftet, men då sköts mångfaldsremsan genom att lämna en högst tre meter bred obärgad remsa längs skiftets kant eller kanter. Mångfaldsremsan ska skötas på samma sätt som en skyddsremsa.

11 11 (26) Tabell 1. Maximala mängder kvävegödsling (kg/ha/år) till spannmål, olje- och industriväxter samt baljväxter, sockerbeta och potati Växt / uppnådd skördenivå kg Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Korn och havre, blandsäd 4000 kg Vårvete 4000 kg Höstråg på hösten Höstråg på våren 3000 kg Vårråg 3000 kg Lin, majs, oljehampa, solros Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren 4000 kg Andra sädesslag och andra blandade växtbestånd 4000 kg Höstrybs och höstraps (i juliaugusti) Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren 1750 kg Andra åkergrödor Ärt, bondböna, sötlupin Sockerbeta Stärkelsepotatis 35 ton/ha Stärkelsepotatis 40 ton/ha Tidig potatis Tidig potatis + fånggröda Annan potatis 35 ton/ha Annan potatis 40 ton/ha

12 12 (26) Tabell 2. Maximala mängder kvävegödsling (kg/ha/år) till vallar och andra grödor Spridningstid Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Frövallar På våren Ett- och fleråriga vallar, en skörd På våren Majsensilage, en skörd På våren Rörflen under skördeåren På våren Grönfodersäd, helsäd (vårsäd, en skörd) Vårspridning Grönfodersäd, helsäd: höstvete och rågvete, en skörd På hösten På våren Ett- och fleråriga vallar, grönfodersäd, bete När minst två skördar bärgas Betesvall När minst tre skördar bärgas Anläggning av vall med skyddsgröda på våren Anläggning av vall utan skyddsgröda på våren Till skyddsgrödan högst kvävemängden enligt den växtartsspecifika tabellen Vårspridning :a spridningen Anläggning av vall på sommaren, anläggning av rörflen, naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda (ingen bärgning) Anläggning av vall på hösten I anläggningsskedet Höstspridning senast

13 13 (26) Tabell 3. Maximala mängder kvävegödsling till trädgårdsväxter, för grönsaker och kryddväxter (kg/ha/år) Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar HUVUD- OCH BRYSSELKÅL* PURJOLÖK* ANDRA LÖKVÄXTER, MOROT* ANDRA ROTSAKER* BALJVÄXTER* HUVUD- OCH BLADSALLAT (en skörd)* HUVUD- OCH BLADSALLAT, (två skördar)* ANDRA GRÖNSAKER (INKL. FRILANDS- GURKA)* FRÖKRYDDOR OCH ÖRTER* Tabell 4. Maximala tillskott (kg/ha/år) till kvävegödselmängderna i tabell 1, på basis av uppnådd skördenivå Tillskott kg Vårråg Andra sädesslag Oljeväxter som sås på våren Tillskott kg Vårvete Höstvete, rågvete, speltvete Höstråg

14 14 (26) Höstoljeväxter Tabell 5. Maximala mängder fosforgödsling (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Spannmål, oljeväxter, baljväxter Spannmål, oljeväxter, baljväxter stallgödselundantag Ett- och fleråriga fodervallar, rörflen skördeåret, helsädesensilage, majs Ett- och fleråriga fodervallar, skördenivån minst 7500 kg ts/ha/år Ett- och fleråriga fodervallar, stallgödselundantag Flerårig vall: bete Anläggning av vall och rörflen på våren (med eller utan skyddsgröda) Anläggning av vall på sommaren eller hösten samt anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda, vall på våren innan anläggning på sommaren Potatis Sockerbeta Spånadslin

15 15 (26) Rörflen skördeåret, andra växter Tabell 6. Maximala mängder fosforgödsling (kg/ha/år) till trädgårdsväxter på basis av bördighetsklass Växt Dålig/ rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög PLANTSKOLEVÄXTER * JORDGUBBE, HALLON, SVARTA VIN- BÄR *** Anläggningsskedet Årlig gödsling ANDRA BÄR Anläggningsskedet Årlig gödsling FRUKTER Anläggningsskedet Årlig gödsling KÅLVÄXTER OCH LÖKVÄXTER ** ROTFRUKTER och VINTERMOROT ** BALJVÄXTER ** ANDRA GRÖNSAKER ** ÖRTER OCH FRÖKRYDDOR, ANDRA VÄXTER * Övre gränser för fosforgödsling av krukplantor: Grundgödsling 165 g/m3, långverkande gödsling och kompletteringsgödsling 250 g/m3. ** Fosforgödsling vid tillväxtstarten kan ges, om planteringen/sådden sker före medlet av maj, i norra Finland senast *** För jordgubbe som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,4 kg/ha per varje skördeökning om kg/ha. För hallon som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,7

16 16 (26) kg/ha per varje skördeökning om kg/ha. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Tabell 7. Mängden fosforgödsling (kg/ha/år) som ska korrigeras på basis av uppnådd skördenivå Tillskott kg Råg Andra sädesslag Oljeväxter Miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärder Placering av flytgödsel i åkermark Åtgärden som gäller placering av flytgödsel i åkermark kan genomföras på ersättningsberättigande åkermark. Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på åkerskiftet med anordningar som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje år/årligen. Flytgödseln eller urinen ska spridas med en anordning som skär ett snitt i åkerns yta dit flytgödseln rinner eller sprutas ner. Det är också godtagbart att använda ett myllningsaggregat som är kopplat till den enhet som sprider flytgödsel eller urin. Placering av flytgödsel i åkermark är en åtgärd som ansöks om att ingå i miljöförbindelsen i samband med vårens stödansökan. Den årliga faktiska spridningsmängden ska meddelas till kommunen senast För åtgärdens del måste man beakta nitratförordningens verkningar på spridningen och spridningsmängderna. Återanvändning av näringsämnen och organiska material Åtgärden som gäller återanvändning av näringsämnen och organiskt material kan genomföras på ersättningsberättigande åkerareal. På åkern sprids näringshaltigt organiskt material vars torrsubstanshalt är minst 20 procent. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006), fast gödsel

17 17 (26) som skaffats från en annan gård för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gård berättigar inte till ersättning. Mängden som sprids ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. En gård kan inte både överlåta och ta emot organiskt material samtidigt. Åtgärden behöver inte genomföras varje år. Jordbrukaren ska med hjälp av överlåtelseavtal, betalningskvitto eller fraktsedel kunna påvisa anskaffningen av material utanför gården och mängden material. De fosfor- och kvävemängder som ingår i de organiska material som spridits ut ska beaktas i kväve- och fosformängderna enligt åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen. Återanvändning av näringsämnen och organiskt material är en åtgärd som ansöks om att ingå i miljöförbindelsen i samband med vårens stödansökan. Den årliga faktiska spridningsmängden ska meddelas till kommunen senast De material som används ska vara godkända med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat 24/11 och ingå i förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar som förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter Åtgärden som gäller reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter ska genomföras på gårdens hela areal i odling med ettåriga trädgårdsväxter. På arealen med ettåriga trädgårdsväxter får man använda kväve och fosfor i en mängd som motsvarar högst två tredjedelar av de tillåtna gödselgivorna inom den gårdsspecifika åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. För åtgärdens del iakttas samma regler för beräkning av näringsmängderna som inom åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. Jordbrukaren ska vid gödslingen följa de maximala näringsmängder som slås fast i Tabell 8 och 9. De kväve- och fosformängder som använts ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Vid fosforgödslingen kan man använda högst fem års fosforutjämning. Reducerad gödsling kan genomföras på arealer med ettåriga trädgårdsväxter och på frökryddor. Åtgärden kan inte väljas av en gård som ingått förbindelse om ekologisk produktion eller skiften där det odlas kummin. Tabell 8. Gränserna för maximala kvävemängder till trädgårdsväxter (kg/ha/år) inom åtgärden reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter. Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Huvud- och brysselkål Purjolök Andra lökväxter, morot Andra kålväxter och rotsaker Organogena jordar

18 18 (26) Baljväxter Huvud- och bladsallat (en skörd) Huvud- och bladsallat (två skördar) Andra grönsaker (inkl. frilandsgurka) Frökryddor och örter Tabell 9. Gränserna för maximala fosformängder till trädgårdsväxter (kg/ha/år) inom åtgärden reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter. Växt Dålig / rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Kålväxter och lökväxter Rotsaker och vintermorot Baljväxter Andra grönsaker Örter, frökryddor och andra växter

19 19 (26) Områden dit miljöersättningen riktas - Sura sulfatjordar Skyddszoner och vallar på naturvårdsåker - Växttäcke vintertid Hantering av avrinningsvatten

20 20 (26) Åtgärden som gäller hantering av avrinningsvatten kan genomföras på ersättningsberättigande åkerareal som ligger på sur sulfatjord i tillrinningsområdet för ån Sirppujoki, i tillrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa tillrinningsområden. Dessutom kan åtgärden genomföras i det område där programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tillämpas, på torv- och mulljordar samt på åkerskiften som omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren eller där det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller ett system för återanvändning av torrläggningsvatten. Ett åkerskifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5 1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att ph utan inkubation ligger under 4,5 eller att ph efter minst åtta veckors inkubation ligger under 4,0. Reglering av torrläggningssystem kan genomföras antingen på ett åkerskifte med reglerbar dränering eller på ett åkerskifte som har ett system med reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten. Man måste föra journal över genomförandet av regleringen och i journalen anteckna reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärderna. Uppgifterna kan också föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sura sulfatjordar ska konstateras på basis av jordanalys som utförs av ett laboratorium. Vid provtagningen iakttas den provtagningstäthet som bestämts om markkartering. Den som söker ersättning ska lämna in analysresultatet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september den växtperiod då sökanden för första gången ansöker om miljöersättning. Miljövårdsvallar Inom åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på ett åkerskifte. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller vall på naturvårdsåker. Miljövårdsvall kan inte anläggas på areal med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden. Skyddszoner Skyddszoner ska anläggas på åkerskiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattensområde, längs vattendrag eller utfallsdiken eller som gränsar till våtmark som ska skötas med miljöavtal. I skärgårdsområdena i ett område dit ersättningen riktas kan skyddszon anläggas på alla åkerskiften som berättigar till ersättning i miljöförbindelsen. Skyddszonen ska vara över tre meter bred. På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar kan växtligheten på en skyddszon anläggas i skyddssäd redan föregående växtperiod och efter anläggandet får området varken bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Växtligheten kan anläggas genom att använda färdiga fröblandningar av vall- och gräsväxter. I samband med att växtligheten anläggs kan man gödsla litet för att växtbeståndet ska bli täckande. Då får högst de kväve- och fosformängder som slagits fast för vall på naturvårdsåker i bilaga 2 och 5 användas.

21 21 (26) Växtligheten ska slås varje år. När tidpunkten för slåttern bestäms ska man beakta levnadsförhållandena för vilda fåglar och däggdjur. Växtmassan ska föras bort från skyddszonen och den får tas till vara. Djur får gå på bete på skyddszonen, om det inte ger upphov till erosion och inte äventyrar naturens mångfald och om det inte finns något hinder med tanke på vattenskyddet. Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra svåra ogräs som sprids med vinden får bekämpas kemiskt på skyddszonen i överensstämmelse med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar eller mekaniskt. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, på grund av flyghavrebekämpning eller någon annan liknande orsak, ska den skadade arealen besås med ny vallväxtlighet genast när förhållandena medger det. Anläggnings- och skötselåtgärderna på skyddszonen, förstörd växtlighet, bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och anläggning av nytt växtbestånd ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Skyddszoner och fleråriga miljövallar kan anläggas bara under de tre första förbindelseåren och de ska bevaras på jordbruksskiftet ända till förbindelseperiodens slut. Vallar på naturvårdsåker kan utgöra sammanlagt högst 20 procent av gårdens ersättningsberättigande åkerareal (område dit miljöersättningen riktas) och högst 5 procent i ett annat område. Fleråriga miljövallar Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar kan anläggas i ett område som ligger i tillrinningsområdet för ån Sirppujoki, i tillrinningsområdet för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa tillrinningsområden. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska det odlas vall- och gräsväxter på flerårig miljövall under hela förbindelseperioden. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under förbindelseperioden, men vallväxtligheten får förnyas genom direktsådd utan bearbetning. På flerårig miljövall får man täckdika, kalka, gräva och rensa utfallsdiken samt vidta andra kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Växtlighet som skadats eller förstörts i samband med de ovan nämnda åtgärderna måste genast sås om med vall- eller gräsväxter efter åtgärden. Växtligheten ska bärgas årligen och den får tas till vara. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att den inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man börjar från åkerkanterna och fortsätter in mot mitten. Betesgång är tillåten på området, men då måste man se till att åkern förblir täckt av gräs. Vid gödslingen iakttas begränsningarna enligt bilaga 2 och 5 och vid växtskyddet de krav som föreskrivs i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i samband med tvärvillkoren (xx/201x). Grunden för anläggning av flerårig miljövall ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sura sulfatjordar, torvjordar och mulljordar ska konstateras på basis av markprov. Vid provtagningen iakttas markkarterings provtagningstätheten. Den som ansöker om ersättning ska skicka analysresultatet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då sökanden för första gången ansöker om miljöersättning. Vallar på naturvårdsåker

22 22 (26) Vall kan anläggas som naturvårdsåker eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Vallar på naturvårdsåker kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som vallar på naturvårdsåker kan anläggas också som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter, framför allt på kanterna mot syd och väst samt i mitten av stora öppna fält. Vall på naturvårdsåker ska bevaras på samma skifte minst två växtperioder. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska vallväxtligheten för naturvårdsåker anläggas [senast den 30 juni] genom sådd av frön av fleråriga vall- eller gräsväxter. Fröblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande grödor. Växtligheten kan anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsgröda eller genom sådd i stubben. Vallarna på naturvårdsåker kan också vara tidigare anlagda fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter, eller mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter åren Tidigare anlagd flerårig vallväxtlighet kan till avsevärd del bestå av vilda gräsväxter och gräsartade växter som har trängt undan den tidigare anlagda vallväxtligheten. I samband med att växtligheten anläggs kan man gödsla litet för att växtbeståndet ska bli täckande. Vid gödslingen ska gödslingsbegränsningarna i bilaga 2 och 5 följas. Vallväxtligheten på naturvårdsåkern ska slås vartannat år. Vid situationer med svåra ogräsangrepp ska slåtter utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Slåttern ska utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de vilda djurens levnadsförhållanden beaktas, dvs. så att slåttern inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man börjar från åkerkanterna och fortsätter in mot mitten, förutom om en oslagen remsa lämnas på mitten av skiftet. Slåtterresterna får föras bort och tas till vara. Om vallskörd bärgas från naturvårdsåkern kan bärgningen utföras under normal skördetid. Djur får gå på bete på området om åkern förblir täckt av gräs och vall året runt. Efter det att växtligheten har anlagts får växtskyddsmedel inte användas på vallar på naturvårdsåker. Vallarna på naturvårdsåker får inte bearbetas utom i samband med att växtligheten anläggs och avslutas. Vallar på naturvårdsåker får avslutas tidigast efter den andra växtperioden från och med den 1 september, eller från och med den 15 juli om växtligheten avslutas i syfte att så höstsådda grödor på åkern. Då är det tillåtet att använda växtskyddsmedel. Ambitionen ska vara att växtligheten avslutas först följande vår. Om det på hösten efter den andra växtperioden inte sås något nytt växtbestånd, måste bearbetningen utföras så sent på hösten som möjligt. På vallar som är naturvårdsåker får man täckdika, kalka, gräva och rensa utfallsdiken samt vidta andra kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Växtlighet som skadats eller förstörts i samband med de ovan nämnda åtgärderna måste genast besås med vall- eller gräsväxter efter åtgärden. Växttäcke vintertid Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska minst 20, 40, 60 eller 80 procent av gårdens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften i ett område dit ersättningen riktas vara täckta med växtlighet utanför växtperioden. I området dit ersättningen riktas ska arealerna

23 23 (26) som överstiger minimiväxttäcket vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan (äkta växttäcke). Utanför området dit ersättningen riktas ska minst 20, 40 eller 60 procent av gårdens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften ha växttäcke utanför växtperioden. Det ovan nämnda minimiväxttäcket om 20 procent kan fullgöras med reducerad bearbetning. Utanför området dit ersättningen riktas kan kravet på växttäcke uppfyllas antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke. Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid: 1) fleråriga odlade vallar, ettåriga vallar och rörflen som bevaras över vintern, 2) fleråriga trädgårdsväxter och kummin, 3) stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor och spånadslin samt bondböna, ärt och lupin, 4) odling av fånggrödor, om växtligheten bevaras till följande vår, 5) höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda sädesslag, höstraps, höstrybs och andra höstsådda oljeväxter samt andra höstsådda grödor och lin och hampa som bärgas på våren. Minimikravet på 20 procent växttäcke kan i ett område dit ersättningen riktas enligt statsrådets förordning om miljöersättning (x/201x) uppfyllas också med reducerad höststubbearbetning av skiften med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin och bondböna, om bearbetningen utförs genom en körning med kultivator, tallriksharv, s-pinnharv, spadrullharv eller rulluftningsaggregat. I andra områden kan reducerad höststubbearbetning uppfylla villkoret för växttäcke vintertid upp till alla procentgränser för miljöersättningen. Minimikravet på 20 procent växttäcke kan uppfyllas med hjälp av skyddszoner och fleråriga miljövallar, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar samt areal täckt av fleråriga trädgårdsväxter vilka ingår i åtgärderna enligt miljöförbindelsen. Minimikravet kan också uppfyllas med områden som ingår i ett avtal om specialstöd för effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggande och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2007) eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren (366/3007), om avtalet har ingåtts för åker. Jordbrukaren kan årligen utöka arealen med växttäcke. Arealen kan överstiga den andel om 20 procent som krävs, och den kan variera årligen. Växttäcket ska bevaras på skiftet fram till dess att skiftet bearbetas för sådd eller motsvarande odlingsåtgärd. Skiftena med växttäcke ska om möjligt placeras på åkerskiften som gränsar till vattendrag och utfallsdiken eller på andra skiften som är viktiga för vattenskyddet. Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska jordbrukaren åta sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften för produktion av certifierad sättpotatis som är producerad samt officiellt granskad och godkänd inom

Miljöersättning 2015

Miljöersättning 2015 Miljöersättning 2015 1 Maarit Solla och Markku Äijälä, NTM-centralen i Egentliga Finland, enheten för landsbygdstjänster Uppdaterad 2.4.2015 Tidigare och nya jordbruksstöd 2 Miljöersättningssituationen

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas MILJÖERSÄTTNING: Miljöförbindelse Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas Största delen av förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007

Läs mer

GRUNDSTÖD. Tankesmedja 1: Grundstöd. 1. Allmänt

GRUNDSTÖD. Tankesmedja 1: Grundstöd. 1. Allmänt UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 GRUNDSTÖD Tankesmedja 1: Grundstöd 1. Allmänt I den här presentationen har de uppgifter som är säkra/avgjorda skrivits med normal font och de som är osäkra/

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015 BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015 Villkor för erhållande av miljöersättning för balanserad användning av näringsämnen Innehållsförteckning 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

FRÅGOR 146990 1 (45) 14.11.2014 KURSER OM ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014, FRÅGOR OCH SVAR

FRÅGOR 146990 1 (45) 14.11.2014 KURSER OM ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014, FRÅGOR OCH SVAR FRÅGOR 146990 1 (45) 14.11.2014 KURSER OM ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014, FRÅGOR OCH SVAR Allmänna frågor och svar Kan Mavi ännu informera i god tid om ansökan om bankkoder så att fler börjar använda

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Nr 7 Nr 7 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om ändring av Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden Utfärdad i Mariehamn den 7 februari

Läs mer

Miljöersättningens höstanmälan. Hösten 2015

Miljöersättningens höstanmälan. Hösten 2015 Miljöersättningens höstanmälan Hösten 2015 Sisällysluettelo Inloggningen och krav på maskinvara.......................... 3 Sökandens uppgifter och anmälningar.......................... 5 UTSKRIFT AV ANVISNING..............................

Läs mer

LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR / 2015. kerns användningsalternativ

LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR / 2015. kerns användningsalternativ LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR / 2015 Å kerns användningsalternativ 2 3 INNEHÅLL: MILJÖERSÄTTNINGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDEN -KARTA ODLAREN STÅR INFÖR VAL Miljöersättningen gäller hela landet. Speciellt på

Läs mer

Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015

Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 14. Kompensationsersättning Nytt 2015 Ettårig ersättning (ingen förbindelse) Gårdsspecifika begränsningar för trädesareal och betalningsbelopp Kompensationsersättningen

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 Giltighetstid 23.3.2005 - tills vidare Bemyndigande 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

Läs mer

Den helhet som tvärvillkoren utgör.

Den helhet som tvärvillkoren utgör. Tvärvillkor Den helhet som tvärvillkoren utgör. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Dikes- och åkerrenar och jordmånens skick Bekämpning av flyghavre och jätteloka Odling enligt god jordbrukarsed

Läs mer

A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R. för

A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R. för A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R 2011 för Miljöstödets basstöd Kompensationsbidrag (LFA) Kompensationsbidragets nationella tilläggsdel Ansökningsanvisningar, ifyllningsanvisningar och blankettkopior

Läs mer

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 Anna Myréen / Mavi Helsingfors 17.2.2009 Obs. Bara gällande rättsakter och författningar är officiella källor. PRESENTATIONENS INNEHÅLL Huvudpunkterna i presentationen Stödberättigande

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR

ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2012 ANSÖKNINGSANVISNINGAR Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag EUROPEISKA EUROPEISKA UNIONEN UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Läs mer

VIPU ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2013 KARTANVÄNDARANVISNING

VIPU ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2013 KARTANVÄNDARANVISNING VIPU ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2013 KARTANVÄNDARANVISNING Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Allmänna funktioner... 3 2. Basskiftets gränskorrigeringar... 3 2.1 Redigera gränslinjen:... 3

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖDSGUIDE

MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖDSGUIDE MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖDSGUIDE Effektiviserad minskning av näringsbelastningen Långvarig vallodling på torvåkrar Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Sisältö Jordbrukets

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna 3 Växtskyddsmedel Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas För växtskyddet har endast använts sådana växtskyddsmedel som är godkända i Finland. Växtskyddsmedlen har använts korrekt, enligt anvisningarna

Läs mer

Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling

Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling Möjligheter att vårda jordbruksmiljön inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Programmet för utveckling av landsbygden

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter.

Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter. Innehåll Inledning... 3 Goda råd per telefon... 4 Allt börjar med åkern... 6 Kalk är grunden till en god produktionsförmåga... 12 Med ett förmånskontrakt är du aldrig ensam... 18 En välplanerad skörd är

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

GÅRDSSTÖD Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar för överföringen år 2014

GÅRDSSTÖD Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar för överföringen år 2014 GÅRDSSTÖD Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar 117 Överföringarna av stödrättigheter i ett nötskal - mängd stödberättigande areal övergår till mottagaren. Överföringen av besittningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

TEHO Plus -projektets publikation 5/2013 GRÖNGÖDSLINGSGUIDE JOUKO KLEEMOLA

TEHO Plus -projektets publikation 5/2013 GRÖNGÖDSLINGSGUIDE JOUKO KLEEMOLA TEHO Plus -projektets publikation 5/2013 GRÖNGÖDSLINGSGUIDE JOUKO KLEEMOLA Effektivisering av vattenskyddet inom jordbruket TEHO Plus-projektets publikation 5/2013 Ombrytning: Mainostoimisto SST Oy Omslagsbild:

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1 (8) Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1. Stödvillkor Stöd betalas till en aktiv jordbrukare som för första gången etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014

UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 1 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 Tankesmedja 7: Miljöavtal och icke produktiva investeringar MILJÖAVTAL GENBANKSAVTAL ICKE-PRODUKTIVA INVESTERINGAR HÖSTEN 2014 2 Innehållsförteckning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN Våren 2015 Seinäjoki. Allmänt Direktstöd Definitionen av aktiv jordbrukare Finansiell disciplin Tvärvillkoren Direktstödens nedre gräns

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Information om rörflen 1/2004

Information om rörflen 1/2004 1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter

Läs mer

RIKTADE INSATSER PÅ NATURBETEN

RIKTADE INSATSER PÅ NATURBETEN RIKTADE INSATSER PÅ NATURBETEN Villkor för erhållande av miljöersättning för riktade insatser på naturbeten år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för riktade insatser på naturbeten

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Förord Varför har vi skrivit denna bok?

Förord Varför har vi skrivit denna bok? Innehåll Förord... 7 1. Jordbrukets framväxt under århundradena...9 2. Den ekologiska odlingens rötter...27 3. Räcker maten vid omställning till ekologisk odling?... 35 4. Är ekologisk mat nyttigare?...

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

Goda produktionsoch. spannmål

Goda produktionsoch. spannmål Goda produktionsoch lagringsmetoder för spannmål Goda produktions- och lagringsmetoder för spannmål Spannmålsbranschens samarbetsgrupp 2006 Publikationens namn: Goda produktions- och lagringsmetoder för

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 200/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 lagen om avträdelsepension och 25 lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

BIOENERGIANVÄNDNING AV RYBS OCH RAPS PÅ GÅRDAR INOM SYSTEMET MED STÖD FÖR ENERGIGRÖDOR OCH OBLIGATORISK NON FOOD -TRÄDA. Anvisningar för odlare 2006

BIOENERGIANVÄNDNING AV RYBS OCH RAPS PÅ GÅRDAR INOM SYSTEMET MED STÖD FÖR ENERGIGRÖDOR OCH OBLIGATORISK NON FOOD -TRÄDA. Anvisningar för odlare 2006 BIOENERGIANVÄNDNING AV RYBS OCH RAPS PÅ GÅRDAR INOM SYSTEMET MED STÖD FÖR ENERGIGRÖDOR OCH OBLIGATORISK NON FOOD -TRÄDA Anvisningar för odlare 2006 Innehåll 1 Inledning... 2 Allmänna villkor för energianvändningen

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Vägen mot ett hållbart naturbruk

Vägen mot ett hållbart naturbruk Vägen mot ett hållbart naturbruk Många stora civilisationers uppgång och fall har haft starka kopplingar till livsmedelsförsörjningen. Förmågan att bruka jorden har gjort att civilisationer växt sig stora

Läs mer

STÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR RIKTADE INSATSER PÅ NATURBETEN ÅR 2010 (avtal som ingås år 2010)

STÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR RIKTADE INSATSER PÅ NATURBETEN ÅR 2010 (avtal som ingås år 2010) 12.3.2010 STÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR RIKTADE INSATSER PÅ NATURBETEN ÅR 2010 (avtal som ingås år 2010) 1. ALLMÄNNA STÖDVILLKOR 1.1. Ingående av avtal Specialstöd för riktade insatser på

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

ANSÖKNINGSGUIDE. Sista inlämningsdag skriftligt 30.4.2010 elektroniskt 30.4.2010 Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd

ANSÖKNINGSGUIDE. Sista inlämningsdag skriftligt 30.4.2010 elektroniskt 30.4.2010 Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd ANSÖKNINGSGUIDE 2010 Sista inlämningsdag skriftligt 30.4.2010 elektroniskt 30.4.2010 Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd Innehåll Bästa läsare av stödguiden...7 Nytt som

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ökad användning av glyfosat

Ökad användning av glyfosat Ökad användning av glyfosat Beskrivning och orsaker Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter Miljöskyddsenheten 1999 06 30 Referenser: Stina Olofsson, 040-41 52 31 Ingemar Nilsson, 040-41 52 93 0 Innehåll

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån III, N24

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån III, N24 PROTOKOLL Nummer 8 12.8.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån III, N24 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsagronom

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer