Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen."

Transkript

1 MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av husdjursgård - Åtgärderna på gårdsnivå ändras till mer skiftesspecifika - Avtal om specialstöd överförs till skiftesspecifika åtgärder i förbindelsen - För vissa åtgärder riktas ersättningen till bestämda områden (miljövårdsvallar samt växttäcke vintertid) - Antalet åtgärder begränsas i princip inte - Ingen referensareal för förbindelsen - Krav på utbildningsdag - Minimiareal för ersättning 3 ha > 5 ha, för trädgårdsväxter 0,5 ha -> 1 ha Miljöförbindelse och ersättningsberättigade skiften 2015 Alla gällande förbindelser som har börjat tidigare avslutas utan återkrav. I de gällande förbindelserna om miljöstöd finns en klausul enligt vilken förbindelsen kan ändras utan återkrav. I stället för den avslutade förbindelsen kan jordbrukaren ansöka om en ny femårig miljöförbindelse i den samlade stödansökan Den femåriga förbindelsen börjar 1.5. Efter förbindelseperioden kan förbindelserna eventuellt förlängas med ett år i taget. Förbindelseareal Den areal som kan ingå i en förbindelse är den areal som berättigade till stöd 2014 och den areal som ändras till/ansöks om att bli stödberättigande under kommande period. Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen. Maximalt 5 ha ersättningsberättigande areal som härrör från någon som inte har ingått förbindelse kan åren inkluderas direkt i förbindelsen. Om den areal som härrör från någon som inte ingått förbindelse är större än 5 ha måste en ny femårig förbindelse ingås. Åren kan areal inte längre läggas till i förbindelsen, utan om gården får mindre areal än 5 ha ska den odlas enligt förbindelsevillkoren utan ersättning. Om gården får mer än 5 ha åren , ingår gården en ny förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas inte ett område som övergår till någon annan med eller utan förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas areal som tas ur jordbruksanvändning, t.ex. ett område som blir tomtmark eller som beskogas.

2 2 (26) Förbindelsen har ingen referensareal, utan ett område som tas ur jordbruksanvändning stryks från förbindelsen och blir föremål för eventuellt återkrav. Frånträdande av förbindelse En förbindelse kan frånträdas på grund av force majeure. En jordbrukare som frånträder sin miljöförbindelse får för husbehovsodling lämna kvar en åkerareal som är mindre än en hektar. Ersättningsberättigande skifte Ersättningsberättigande är en bestående egenskap för ett skifte som förblir i jordbruksanvändning. Ersättningsberättigandet försvinner inte även om besittningen av skiftet överförs till en som inte har någon förbindelse. Ersättningsberättigandet upphör dock om skiftet tas ur jordbruksanvändning och samtidigt anses skiftet eller en del av det ha utgått ur förbindelsen. Som ersättningsberättigande i en miljöförbindelse som ingår i miljöersättningarna betraktas jordbruksmark som år 2013 berättigade till stöd i fråga om kompensationsbidrag eller miljöstöd och som år 2015 utgör jordbruksareal enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1307/2013. Som ersättningsberättigande areal betraktas från år 2015 dessutom vissa områden som definieras särskilt och utgjorde jordbruksareal år Ersättningsberättigande enligt prövning kan beviljas för skiften som är föremål för ägoreglering och skiften som härrör från jordbrukare som är äldre än 65 år. Till ett ersättningsberättigande skifte kan man årligen lägga till ett högst 0,1 ha stort område som inte berättigar till ersättning. Skiften som inte är ersättningsberättigande är i huvudsak skiften som röjts efter år Byte av ersättningsberättigandet Ersättningsberättigandet kan bytas mellan skiften i jordbrukarens ägo. Minimiarealen är en hektar. Bytet är bestående. Miljöförbindelsens innehåll Miljöförbindelsens åtgärder En miljöförbindelse består av följande åtgärder: Gårdsspecifika åtgärder: - Balanserad användning av näringsämnen Skiftesspecifika åtgärder: - Placering av flytgödsel i åkermark - Återanvändning av näringsämnen och organiskt material - Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter - Hantering av avrinningsvatten - Miljövårdsvallar

3 3 (26) - Växttäcke vintertid på åkrar - Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis - Åkernaturens mångfald - Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Val av skiftesspecifika åtgärder Den sökande väljer åtgärderna till förbindelsen det första förbindelseåret. Det är inte obligatoriskt att välja andra åtgärder utöver åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. När den sökande ingår förbindelse kan han eller hon välja åtgärder, även om t.ex. de växter som krävs för åtgärden inte odlas det första året. Åtgärden Växttäcke vintertid ska genomföras varje förbindelseår. Åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska genomföras på minst ett jordbruksskifte varje år. När det gäller åtgärden Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska det årligen finnas minst ett skifte med en sådan växt där man använder täckmaterial som berättigar till ersättning. Begränsningar för val av åtgärder En gård kan inte välja åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark om den har valt åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material (och vice versa). En jordbrukare som har ingått förbindelse om ekologisk produktion kan inte välja åtgärden Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter eller Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Ersättningsbelopp /ha Balanserad användning av näringsämnen -åkergrödor 54 -trädgårdsgrödor 200 Placering av flytgödsel i åkermark 40 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material 40 Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter 400 Hantering av avrinningsvatten -reglerbar dränering 70 -reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten 250 Miljövårdsvallar -skyddszonvallar (område dit ersättningen riktas) 500 -skyddszonvallar i annat område 450 -fleråriga miljövallar 50 -vallar på naturvårdsåker (område dit ersättningen riktas) 120 -vallar på naturvårdsåker i annat område 100 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

4 4 (26) -ettåriga trädgårdsväxter 300 -fleråriga trädgårdsväxter 500 Åkernaturens mångfald -gröngödslingsvallar 54 -fånggrödor 100 -saneringsgrödor 300 -mångfaldsåkrar 300 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter -grupp grupp För åtgärden som gäller växttäcke vintertid betalas följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppgett: växtäcke % område dit ersättningen riktas /ha annat område /ha Grund för betalningen för åtgärderna Ersättning för den valda åtgärden betalas enligt den växt som uppgetts för jordbruksskiftet och/eller en åtgärd som väljs separat för skiftet. Utbetalning för åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark, Återanvändning av näringsämnen och organiskt material och Växttäcke vintertid söks årligen på hösten på basis av den faktiska arealen, som inte är bunden till vårens jordbruksskiften. Arealerna för åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten uppges på våren likaså utan koppling till jordbruksskiften. Begränsningar inom miljöersättningen för betalning för åtgärderna I miljöersättning kan betalas ett bestämt maximalt belopp/ha och därför måste betalningen för åtgärder delvis begränsas. För ettåriga växter är gränsen 600 /ha, för fleråriga åkerväxter 450 /ha och för fleråriga trädgårdsväxter 900 /ha. De valda växtarterna (anmälda växtkoderna) styr och begränsar redan i princip utbetalningarna, men alla åtgärder och utbetalningarna av dem kan inte sökas via växtkoderna. Om beloppet av miljöersättning som betalas till jordbrukaren överstiger de maximala belopp som hänför sig till miljöersättningen, betalas ingen miljöersättning för reglerbar underbevattning/återanvändning av avrinningsvatten, om jordbrukaren har valt en åtgärd för trädgårdsväxter för skiftet eller om saneringsgrödor i samband med åkernaturens mångfald har uppgetts som skiftets åtgärd.

5 5 (26) Av åtgärderna för trädgårdsväxter betalas inget annat för kummin än ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen till trädgårdsväxter. Om gården har en förbindelse om ekologisk produktion betalas gården inte miljöersättning för gröngödslingsvall i samband med åtgärden Åkernaturens mångfald. Ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen betalas inte för träda eller permanent gräsmark. Ersättning betalas inte heller för skyddszoner, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller åkrar för tranor, gäss och svanar. Ersättning för Växttäcke vintertid betalas inte för åkrar: 1) för vilka har uppgetts en skyddszon, flerårig miljövall, vall på naturvårdsåker, gröngödslingsvall, mångfaldsåker som ingår i miljöförbindelsen eller användning av marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis, 2) som omfattas av ett tidigare avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket som gäller effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggning och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar, 3) för vilka har uppgetts träda, permanent torrhö-, ensilage- och grönfodervall eller permanent betesvall. Begränsningar för betalning av ersättning för åtgärder på grund av andra stödsystem Växttäcke vintertid Miljöersättning betalas inte om gården har befriats från: 1) förgröningsstödets krav på diversifierad odling på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, 2) förgröningsstödets krav på diversifierad odling eller krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens ersättningsberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, eller 3) förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda, i odling med ärtväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar. Miljövårdsvall

6 6 (26) Miljöersättning betalas inte för fleråriga miljövallar eller vallar på naturvårdsåker i samband med åtgärden Miljövårdsvall, om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal, därför att mer än 75 procent av åkerarealen på hans eller hennes gård består av vall eller träda. Om jordbrukaren har valt åtgärden Miljövårdsvall betalas ingen miljöersättning för fleråriga miljövallar för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Åkernaturens mångfald Ersättning för åtgärden kan inte betalas för ekologisk fokusareal enligt förgröningsstödet i samband med direktstöden eller för sådan vallareal som berättigar till befrielse från kravet på denna ekologiska fokusareal. Byte av skiftesspecifik åtgärd Jordbrukaren kan byta åtgärd om jordbrukaren upphör med odlingen av trädgårdsväxter eller börjar odla sådana årligen på minst en hektars nivå förbindelsen överförs (generationsväxling eller annan besittningsöverföring av en hel gård) jordbrukaren börjar eller slutar med ekologisk produktion miljöförbindelsen justeras på basis av rådgivning När jordbrukaren börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen av dem kan han eller hon välja en åtgärd för trädgårdsväxter. Jordbrukaren ska meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av en skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni det aktuella året. Om meddelandet om byte görs senare, betalas miljöersättning i enlighet med ändringen från och med ingången av följande förbindelseår. Frånträdande av en skiftesspecifik åtgärd En skiftesspecifik åtgärd kan frånträdas om en generationsväxling eller en annan besittningsöverföring av hela gården genomförs under pågående förbindelseperiod, och förbindelsen överförs. Jordbrukaren ska frånträda åtgärderna reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter och alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, om han eller hon ingår förbindelse om ekologisk produktion. En skiftesspecifik åtgärd för en trädgårdslägenhet kan frånträdas, om arealen för odling av trädgårdsväxter minskar till under en hektar. Gårdsspecifik åtgärd i miljöförbindelsen Balanserad användning av näringsämnen

7 7 (26) Detta är en åtgärd som berör samtliga åkerskiften på en gård med miljöförbindelse. Åtgärden är ett krav för att gården ska kunna ingå förbindelse om andra skiftesspecifika åtgärder i miljöförbindelsen. I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att ta markkarteringar och göra skiftesvisa anteckningar samt att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor. I åtgärden ingår också obligatorisk utbildning om miljöersättningen. Kväve- och fosforgödslingen måste utföras enligt skifte på basis av grödan, markens bördighet och skördenivån. På gården måste man ta jordprover av de åkrar som odlas och låta utföra markkartering av dem med tanke på odlingsplanering och uppföljning. I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Markkarteringarnas resultat och dokumenten som hör samman med de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gården. Krav på utbildning En jordbrukare som ingått miljöförbindelse ska avlägga en endagskurs om systemet för miljöersättning. Kursen kan också avläggas elektroniskt. Kursen ska avläggas innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren. Markkartering Jordbrukaren ska för odlingsplanering och uppföljning utföra markkarteringar av de åkrar som odlas. Prov från åkrar som inte odlas och från trädesåkrar samt från andra åkrar som ska börja odlas ska tas under den växtperiod då odlingen inleds. När det gäller åkrar som kommer i jordbrukarens besittning kan man använda också en gällande markkartering som utförts av den tidigare innehavaren, om en sådan finns att tillgå. En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående provtagningen, frånsett linjeprovtagning där prov ska tas vart tredje år. Tiden räknas från föregående provtagningsdatum, eller om det saknas, från den dag då provet inkom till laboratoriet för analys. Markkarteringarna för en gård som tidigare har förbundit sig till systemet för miljöstöd ska uppfylla villkoren för systemet för miljöersättning efter att fem år har gått sedan den föregående provtagningen. En jordbrukare som ingår miljöförbindelse och inte tidigare har haft någon förbindelse inom systemet för miljöstöd, måste utföra en markkartering som uppfyller villkoren före slutet av det första förbindelseåret. Om det ännu inte finns någon markkartering av skiftet används värdena för mullrika jordar vid kvävegödslingen och värdena för god bördighetsklass vid fosforgödslingen. Markkarteringen ska vara en grundanalys som bestämmer jordart, mullhalt, ph, ledningstal, utbytbart kalcium, lättlöslig fosfor, utbytbart kalium och utbytbart magnesium. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller datum då provet skickades för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på att utföra markanalyser. Uppgifter om skifte och läge ska fogas till proverna. Till markkarteringen ska tas minst ett prov per basskifte, om basskiftet är större än 0,5 hektar. Om basskiftet är större än fem hektar ska man ta ett prov per varje påbörjad fem hektar. För skiften som är mindre än 0,5 hektar kan användas samma markkarteringsprov som för det angränsande skiftet. Med angränsande skiften avses skiften som har gemensam gränslinje med

8 8 (26) skiftet eller skiften som är åtskilda av en väg eller ett dike. Av enskilda basskiften som är mindre än 0,5 hektar ska tas ett prov eller också ska man kvävegödsla enligt värdena för mullrika jordar i bilaga 1, 3 och 4 och fosforgödsla enligt värdena för god bördighetsklass i bilaga 5 och 7. Vid linjeprovtagning räcker det med ett prov per varje påbörjad tio hektar. Varje prov som ingår i markkarteringen ska bestå av minst sju delprov. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. Skiftesvisa anteckningar I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om skiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Den grundläggande informationen om ett skifte utgörs av uppgifter om skiftets läge och förhållanden samt om kalkning, dikesrenar, skyddsremsor, mångfaldsremsor, utförda miljövårdsåtgärder och andra motsvarande uppgifter. Uppgifter från olika källor kan förvaras och sparas separat som egna dokument eller kartor. Kvävegödsling Kvävegödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration. Det lösliga kvävet i kreatursgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet. På en gård får högst kvävemängderna i tabell 1-3 användas. Mängderna kvävegödsling får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Den uppnådda skördenivån bestäms genom att hela skörden av den aktuella grödan som bärgats på gården fördelas på de skiften där grödan har odlats, eller genom att på annat sätt påvisa att skördemängden har uppnåtts på det berörda skiftet. Om jordbrukaren använder mer kvävegödsling än vad som bestäms i tabell 1, måste den skördenivå som ligger till grund för gödslingsmängden ha uppnåtts på skiftet under något av de fem tidigare skördeåren. På basis av den uppnådda högre skördenivån är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter använda en mängd tillskottskväve enligt tabell 4 utöver kvävemängderna enligt tabell 1. Skördenivåkorrigeringen utförs per skifte och den kan tillämpas steglöst. Till höstsådda grödor får tillskottskväve enligt skördenivåkorrigeringen inte ges på hösten året för sådd. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om en fånggröda används för ettåriga trädgårdsväxter får kvävegödslingen utökas med 20 kilogram per hektar. Fånggrödan ska då sås senast den 15 augusti. Den ovan nämnda möjligheten att öka kvävegödslingen gäller inte för huvud- och brysselkål, baljväxter och purjolök eller huvud- och bladsallat när man odlar två skördar. Fosforgödsling Fosforgödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration och det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids i kemiska ämnen avsedda för bindning av fosfor räknas inte in.

9 9 (26) Fosformängderna får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Skördenivån bestäms på samma grunder som för kvävegödslingen. På skiften som är större än fem hektar ska gödslingen basera sig på två eller flera jordprover. Jordbrukaren kan planera och genomföra gödslingen antingen i enlighet med de gödslingsskiften som jordproverna representerar eller räkna ut gödslingen med användning av medeltalet eller det vägda medeltalet av de tillåtna maximala givorna. Fosforgödslingen kan inte räknas ut som ett medeltal för hela skiftet, om bördighetsklassen för fosfor i något jordprov är så hög att det inte alls går att fosforgödsla odlingsväxten. På en gård får högst fosformängderna i tabell 5 och 6 användas. Fosformängderna som nämns i stallgödselundantaget får användas när enbart husdjursgödsel från den egna gården används vid fosforgödslingen. Fosforutjämning får tillämpas på stallgödselundantaget, men inte skördenivåkorrigeringar. Om den uppnådda skördenivån för spannmål är högre än 4000 kilogram per hektar och år, för råg mer än 3000 kilogram per hektar och år och för oljeväxter mer än 1750 kilogram per hektar och år, kan man i enlighet med tabell 7 lägga till 3 eller 6 kilogram fosfor. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Om tabellen saknar ett värde för fosforgödslingen, kan skördenivåkorrigering inte användas. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annan motsvarande växtlighet anläggs på träda efter den 15 juli eller om det på en areal med ekologiskt fokus enligt artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med tabellerna. Om det på ett skifte där det odlas spannmåls-, olje- eller baljväxter används enbart husdjursgödsel som fosforgödsel, får den användas i överensstämmelse med stallgödselundantaget i bördighetsklasserna tillfredsställande och god. Om man enbart använder husdjursgödsel som fosforgödsel på ett skifte med flerårig vallgröda, får husdjursgödseln årligen användas i överensstämmelse med stallgödselundantaget i bördighetsklasserna försvarlig, tillfredsställande och god. Stallgödselundantaget får inte tillämpas närmare än 25 meter från ett vattendrag. Näringsämnena i husdjursgödsel ska räknas in i gödslingsmängderna antingen på basis av värdena i bilaga 2 till statsrådets förordning om begränsning av utsläpp från jordbruket och trädgårdsodlingen (x/201x) eller utifrån en stallgödselanalys. Av totalfosforn i stallgödsel och cellsaft av potatis beaktas 100 procent. Av fosforn i pälsdjursgödsel samt i behandlat slam från slamavskiljare och avloppsslam beaktas 60 procent. De ovan nämnda reglerna för beräkning av totalfosforn tillämpas på organiska gödselfabrikat så att fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas utifrån den råvara som det finns mest av i gödselfabrikatet. Vid fosforgödsling kan högst fem års fosforutjämning tillämpas. Uträknandet av fosforutjämningen ska påbörjas när den fosformängd som spridits på jordbruksskiftet överskrider den tilllåtna årliga mängden för första gången. Utjämningen kan påbörjas också när fosformängden underskrider den tillåtna årliga mängden. Fosforutjämningen ska utföras per jordbruksskifte. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet ändras under utjämningsperioden måste fosforutjämningen följas upp på basskiftesnivå. Den årliga fosformängd som använts på basskiftet beräknas då genom att man multiplicerar den fos-

10 10 (26) formängd per hektar som använts för grödan på respektive jordbruksskifte med det berörda jordbruksskiftets areal och adderar dessa summor. Den maximala fosformängd som är tillåten för den aktuella grödan på basskiftet räknas ut på motsvarande vis. Vid uppföljningen av fosforutjämningen används skillnaden mellan den tillåtna maximala fosformängden och den fosformängd som använts. Om skiftet inte odlas under fosforutjämningsperioden anses skiftet inte förbruka fosfor alls under året eller åren i fråga. Skyddsremsor och mångfaldsremsor Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag måste det finnas en i medeltal minst tre meter bred skyddsremsa vid åkerkanten mot vattendraget. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan man för att främja naturens mångfald anlägga i medeltal högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal. Basskiftet gränsar inte till ett vattendrag om 1) det mellan åkern och vattenfåran finns i medeltal minst tio meter skog, tomtmark, vägområde eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på åkern, 2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i medeltal minst 10 meter buskage, tvinmark eller impediment eller motsvarande och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på åkern, eller 3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och torrläggningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt. Skyddsremsan ska vara täckt av flerårig vall-, hö- eller ängsväxtlighet. Skyddsremsan får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vid svåra fall av ogräs är det undantagsvis tillåtet att förstöra och förnya växtligheten i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar. Med svår ogrässituation avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprids till andra åkerskiften med vinden eller på annat sätt, att växter eller buskar med vedartad stam börjar växa på skiftet, att det förekommer skadliga invasiva arter eller en annan motsvarande situation. Ogräsen kan förstöras kemiskt eller mekaniskt vid bekämpning av flyghavre och i andra svåra fall av ogräs i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar. Efter det att ogräsen har förstörts ska den nya vallen sås under samma växtperiod. Om växtligheten på skyddsremsan skadas eller förstörs under vintern, i samband med iståndsättning av dikning eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt, måste den nya vallväxtligheten sås på skyddsremsan genast när förhållandena medger det. En uppgift om de åtgärder som utförs på skyddsremsan ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Skörd får bärgas på skyddsremsan och den kan skötas genom betesgång. En mångfaldsremsa ska anläggas genom sådd av frön av vall-, gräs-, ängs-, vilt- eller landskapsväxter. På mångfaldsremsan kan det också växa samma odlingsväxt som på resten av skiftet, men då sköts mångfaldsremsan genom att lämna en högst tre meter bred obärgad remsa längs skiftets kant eller kanter. Mångfaldsremsan ska skötas på samma sätt som en skyddsremsa.

11 11 (26) Tabell 1. Maximala mängder kvävegödsling (kg/ha/år) till spannmål, olje- och industriväxter samt baljväxter, sockerbeta och potati Växt / uppnådd skördenivå kg Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Korn och havre, blandsäd 4000 kg Vårvete 4000 kg Höstråg på hösten Höstråg på våren 3000 kg Vårråg 3000 kg Lin, majs, oljehampa, solros Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren 4000 kg Andra sädesslag och andra blandade växtbestånd 4000 kg Höstrybs och höstraps (i juliaugusti) Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren 1750 kg Andra åkergrödor Ärt, bondböna, sötlupin Sockerbeta Stärkelsepotatis 35 ton/ha Stärkelsepotatis 40 ton/ha Tidig potatis Tidig potatis + fånggröda Annan potatis 35 ton/ha Annan potatis 40 ton/ha

12 12 (26) Tabell 2. Maximala mängder kvävegödsling (kg/ha/år) till vallar och andra grödor Spridningstid Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Frövallar På våren Ett- och fleråriga vallar, en skörd På våren Majsensilage, en skörd På våren Rörflen under skördeåren På våren Grönfodersäd, helsäd (vårsäd, en skörd) Vårspridning Grönfodersäd, helsäd: höstvete och rågvete, en skörd På hösten På våren Ett- och fleråriga vallar, grönfodersäd, bete När minst två skördar bärgas Betesvall När minst tre skördar bärgas Anläggning av vall med skyddsgröda på våren Anläggning av vall utan skyddsgröda på våren Till skyddsgrödan högst kvävemängden enligt den växtartsspecifika tabellen Vårspridning :a spridningen Anläggning av vall på sommaren, anläggning av rörflen, naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda (ingen bärgning) Anläggning av vall på hösten I anläggningsskedet Höstspridning senast

13 13 (26) Tabell 3. Maximala mängder kvävegödsling till trädgårdsväxter, för grönsaker och kryddväxter (kg/ha/år) Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar HUVUD- OCH BRYSSELKÅL* PURJOLÖK* ANDRA LÖKVÄXTER, MOROT* ANDRA ROTSAKER* BALJVÄXTER* HUVUD- OCH BLADSALLAT (en skörd)* HUVUD- OCH BLADSALLAT, (två skördar)* ANDRA GRÖNSAKER (INKL. FRILANDS- GURKA)* FRÖKRYDDOR OCH ÖRTER* Tabell 4. Maximala tillskott (kg/ha/år) till kvävegödselmängderna i tabell 1, på basis av uppnådd skördenivå Tillskott kg Vårråg Andra sädesslag Oljeväxter som sås på våren Tillskott kg Vårvete Höstvete, rågvete, speltvete Höstråg

14 14 (26) Höstoljeväxter Tabell 5. Maximala mängder fosforgödsling (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Spannmål, oljeväxter, baljväxter Spannmål, oljeväxter, baljväxter stallgödselundantag Ett- och fleråriga fodervallar, rörflen skördeåret, helsädesensilage, majs Ett- och fleråriga fodervallar, skördenivån minst 7500 kg ts/ha/år Ett- och fleråriga fodervallar, stallgödselundantag Flerårig vall: bete Anläggning av vall och rörflen på våren (med eller utan skyddsgröda) Anläggning av vall på sommaren eller hösten samt anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda, vall på våren innan anläggning på sommaren Potatis Sockerbeta Spånadslin

15 15 (26) Rörflen skördeåret, andra växter Tabell 6. Maximala mängder fosforgödsling (kg/ha/år) till trädgårdsväxter på basis av bördighetsklass Växt Dålig/ rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög PLANTSKOLEVÄXTER * JORDGUBBE, HALLON, SVARTA VIN- BÄR *** Anläggningsskedet Årlig gödsling ANDRA BÄR Anläggningsskedet Årlig gödsling FRUKTER Anläggningsskedet Årlig gödsling KÅLVÄXTER OCH LÖKVÄXTER ** ROTFRUKTER och VINTERMOROT ** BALJVÄXTER ** ANDRA GRÖNSAKER ** ÖRTER OCH FRÖKRYDDOR, ANDRA VÄXTER * Övre gränser för fosforgödsling av krukplantor: Grundgödsling 165 g/m3, långverkande gödsling och kompletteringsgödsling 250 g/m3. ** Fosforgödsling vid tillväxtstarten kan ges, om planteringen/sådden sker före medlet av maj, i norra Finland senast *** För jordgubbe som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,4 kg/ha per varje skördeökning om kg/ha. För hallon som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,7

16 16 (26) kg/ha per varje skördeökning om kg/ha. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Tabell 7. Mängden fosforgödsling (kg/ha/år) som ska korrigeras på basis av uppnådd skördenivå Tillskott kg Råg Andra sädesslag Oljeväxter Miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärder Placering av flytgödsel i åkermark Åtgärden som gäller placering av flytgödsel i åkermark kan genomföras på ersättningsberättigande åkermark. Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på åkerskiftet med anordningar som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje år/årligen. Flytgödseln eller urinen ska spridas med en anordning som skär ett snitt i åkerns yta dit flytgödseln rinner eller sprutas ner. Det är också godtagbart att använda ett myllningsaggregat som är kopplat till den enhet som sprider flytgödsel eller urin. Placering av flytgödsel i åkermark är en åtgärd som ansöks om att ingå i miljöförbindelsen i samband med vårens stödansökan. Den årliga faktiska spridningsmängden ska meddelas till kommunen senast För åtgärdens del måste man beakta nitratförordningens verkningar på spridningen och spridningsmängderna. Återanvändning av näringsämnen och organiska material Åtgärden som gäller återanvändning av näringsämnen och organiskt material kan genomföras på ersättningsberättigande åkerareal. På åkern sprids näringshaltigt organiskt material vars torrsubstanshalt är minst 20 procent. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006), fast gödsel

17 17 (26) som skaffats från en annan gård för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gård berättigar inte till ersättning. Mängden som sprids ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. En gård kan inte både överlåta och ta emot organiskt material samtidigt. Åtgärden behöver inte genomföras varje år. Jordbrukaren ska med hjälp av överlåtelseavtal, betalningskvitto eller fraktsedel kunna påvisa anskaffningen av material utanför gården och mängden material. De fosfor- och kvävemängder som ingår i de organiska material som spridits ut ska beaktas i kväve- och fosformängderna enligt åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen. Återanvändning av näringsämnen och organiskt material är en åtgärd som ansöks om att ingå i miljöförbindelsen i samband med vårens stödansökan. Den årliga faktiska spridningsmängden ska meddelas till kommunen senast De material som används ska vara godkända med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat 24/11 och ingå i förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar som förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter Åtgärden som gäller reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter ska genomföras på gårdens hela areal i odling med ettåriga trädgårdsväxter. På arealen med ettåriga trädgårdsväxter får man använda kväve och fosfor i en mängd som motsvarar högst två tredjedelar av de tillåtna gödselgivorna inom den gårdsspecifika åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. För åtgärdens del iakttas samma regler för beräkning av näringsmängderna som inom åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. Jordbrukaren ska vid gödslingen följa de maximala näringsmängder som slås fast i Tabell 8 och 9. De kväve- och fosformängder som använts ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Vid fosforgödslingen kan man använda högst fem års fosforutjämning. Reducerad gödsling kan genomföras på arealer med ettåriga trädgårdsväxter och på frökryddor. Åtgärden kan inte väljas av en gård som ingått förbindelse om ekologisk produktion eller skiften där det odlas kummin. Tabell 8. Gränserna för maximala kvävemängder till trädgårdsväxter (kg/ha/år) inom åtgärden reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter. Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Huvud- och brysselkål Purjolök Andra lökväxter, morot Andra kålväxter och rotsaker Organogena jordar

18 18 (26) Baljväxter Huvud- och bladsallat (en skörd) Huvud- och bladsallat (två skördar) Andra grönsaker (inkl. frilandsgurka) Frökryddor och örter Tabell 9. Gränserna för maximala fosformängder till trädgårdsväxter (kg/ha/år) inom åtgärden reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter. Växt Dålig / rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Kålväxter och lökväxter Rotsaker och vintermorot Baljväxter Andra grönsaker Örter, frökryddor och andra växter

19 19 (26) Områden dit miljöersättningen riktas - Sura sulfatjordar Skyddszoner och vallar på naturvårdsåker - Växttäcke vintertid Hantering av avrinningsvatten

20 20 (26) Åtgärden som gäller hantering av avrinningsvatten kan genomföras på ersättningsberättigande åkerareal som ligger på sur sulfatjord i tillrinningsområdet för ån Sirppujoki, i tillrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa tillrinningsområden. Dessutom kan åtgärden genomföras i det område där programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tillämpas, på torv- och mulljordar samt på åkerskiften som omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren eller där det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller ett system för återanvändning av torrläggningsvatten. Ett åkerskifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5 1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att ph utan inkubation ligger under 4,5 eller att ph efter minst åtta veckors inkubation ligger under 4,0. Reglering av torrläggningssystem kan genomföras antingen på ett åkerskifte med reglerbar dränering eller på ett åkerskifte som har ett system med reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten. Man måste föra journal över genomförandet av regleringen och i journalen anteckna reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärderna. Uppgifterna kan också föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sura sulfatjordar ska konstateras på basis av jordanalys som utförs av ett laboratorium. Vid provtagningen iakttas den provtagningstäthet som bestämts om markkartering. Den som söker ersättning ska lämna in analysresultatet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september den växtperiod då sökanden för första gången ansöker om miljöersättning. Miljövårdsvallar Inom åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på ett åkerskifte. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller vall på naturvårdsåker. Miljövårdsvall kan inte anläggas på areal med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden. Skyddszoner Skyddszoner ska anläggas på åkerskiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattensområde, längs vattendrag eller utfallsdiken eller som gränsar till våtmark som ska skötas med miljöavtal. I skärgårdsområdena i ett område dit ersättningen riktas kan skyddszon anläggas på alla åkerskiften som berättigar till ersättning i miljöförbindelsen. Skyddszonen ska vara över tre meter bred. På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar kan växtligheten på en skyddszon anläggas i skyddssäd redan föregående växtperiod och efter anläggandet får området varken bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Växtligheten kan anläggas genom att använda färdiga fröblandningar av vall- och gräsväxter. I samband med att växtligheten anläggs kan man gödsla litet för att växtbeståndet ska bli täckande. Då får högst de kväve- och fosformängder som slagits fast för vall på naturvårdsåker i bilaga 2 och 5 användas.

21 21 (26) Växtligheten ska slås varje år. När tidpunkten för slåttern bestäms ska man beakta levnadsförhållandena för vilda fåglar och däggdjur. Växtmassan ska föras bort från skyddszonen och den får tas till vara. Djur får gå på bete på skyddszonen, om det inte ger upphov till erosion och inte äventyrar naturens mångfald och om det inte finns något hinder med tanke på vattenskyddet. Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra svåra ogräs som sprids med vinden får bekämpas kemiskt på skyddszonen i överensstämmelse med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar eller mekaniskt. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, på grund av flyghavrebekämpning eller någon annan liknande orsak, ska den skadade arealen besås med ny vallväxtlighet genast när förhållandena medger det. Anläggnings- och skötselåtgärderna på skyddszonen, förstörd växtlighet, bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och anläggning av nytt växtbestånd ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Skyddszoner och fleråriga miljövallar kan anläggas bara under de tre första förbindelseåren och de ska bevaras på jordbruksskiftet ända till förbindelseperiodens slut. Vallar på naturvårdsåker kan utgöra sammanlagt högst 20 procent av gårdens ersättningsberättigande åkerareal (område dit miljöersättningen riktas) och högst 5 procent i ett annat område. Fleråriga miljövallar Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar kan anläggas i ett område som ligger i tillrinningsområdet för ån Sirppujoki, i tillrinningsområdet för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa tillrinningsområden. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska det odlas vall- och gräsväxter på flerårig miljövall under hela förbindelseperioden. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under förbindelseperioden, men vallväxtligheten får förnyas genom direktsådd utan bearbetning. På flerårig miljövall får man täckdika, kalka, gräva och rensa utfallsdiken samt vidta andra kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Växtlighet som skadats eller förstörts i samband med de ovan nämnda åtgärderna måste genast sås om med vall- eller gräsväxter efter åtgärden. Växtligheten ska bärgas årligen och den får tas till vara. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att den inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man börjar från åkerkanterna och fortsätter in mot mitten. Betesgång är tillåten på området, men då måste man se till att åkern förblir täckt av gräs. Vid gödslingen iakttas begränsningarna enligt bilaga 2 och 5 och vid växtskyddet de krav som föreskrivs i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i samband med tvärvillkoren (xx/201x). Grunden för anläggning av flerårig miljövall ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sura sulfatjordar, torvjordar och mulljordar ska konstateras på basis av markprov. Vid provtagningen iakttas markkarterings provtagningstätheten. Den som ansöker om ersättning ska skicka analysresultatet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då sökanden för första gången ansöker om miljöersättning. Vallar på naturvårdsåker

22 22 (26) Vall kan anläggas som naturvårdsåker eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Vallar på naturvårdsåker kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som vallar på naturvårdsåker kan anläggas också som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter, framför allt på kanterna mot syd och väst samt i mitten av stora öppna fält. Vall på naturvårdsåker ska bevaras på samma skifte minst två växtperioder. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska vallväxtligheten för naturvårdsåker anläggas [senast den 30 juni] genom sådd av frön av fleråriga vall- eller gräsväxter. Fröblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande grödor. Växtligheten kan anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsgröda eller genom sådd i stubben. Vallarna på naturvårdsåker kan också vara tidigare anlagda fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter, eller mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter åren Tidigare anlagd flerårig vallväxtlighet kan till avsevärd del bestå av vilda gräsväxter och gräsartade växter som har trängt undan den tidigare anlagda vallväxtligheten. I samband med att växtligheten anläggs kan man gödsla litet för att växtbeståndet ska bli täckande. Vid gödslingen ska gödslingsbegränsningarna i bilaga 2 och 5 följas. Vallväxtligheten på naturvårdsåkern ska slås vartannat år. Vid situationer med svåra ogräsangrepp ska slåtter utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Slåttern ska utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de vilda djurens levnadsförhållanden beaktas, dvs. så att slåttern inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man börjar från åkerkanterna och fortsätter in mot mitten, förutom om en oslagen remsa lämnas på mitten av skiftet. Slåtterresterna får föras bort och tas till vara. Om vallskörd bärgas från naturvårdsåkern kan bärgningen utföras under normal skördetid. Djur får gå på bete på området om åkern förblir täckt av gräs och vall året runt. Efter det att växtligheten har anlagts får växtskyddsmedel inte användas på vallar på naturvårdsåker. Vallarna på naturvårdsåker får inte bearbetas utom i samband med att växtligheten anläggs och avslutas. Vallar på naturvårdsåker får avslutas tidigast efter den andra växtperioden från och med den 1 september, eller från och med den 15 juli om växtligheten avslutas i syfte att så höstsådda grödor på åkern. Då är det tillåtet att använda växtskyddsmedel. Ambitionen ska vara att växtligheten avslutas först följande vår. Om det på hösten efter den andra växtperioden inte sås något nytt växtbestånd, måste bearbetningen utföras så sent på hösten som möjligt. På vallar som är naturvårdsåker får man täckdika, kalka, gräva och rensa utfallsdiken samt vidta andra kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Växtlighet som skadats eller förstörts i samband med de ovan nämnda åtgärderna måste genast besås med vall- eller gräsväxter efter åtgärden. Växttäcke vintertid Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska minst 20, 40, 60 eller 80 procent av gårdens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften i ett område dit ersättningen riktas vara täckta med växtlighet utanför växtperioden. I området dit ersättningen riktas ska arealerna

23 23 (26) som överstiger minimiväxttäcket vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan (äkta växttäcke). Utanför området dit ersättningen riktas ska minst 20, 40 eller 60 procent av gårdens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften ha växttäcke utanför växtperioden. Det ovan nämnda minimiväxttäcket om 20 procent kan fullgöras med reducerad bearbetning. Utanför området dit ersättningen riktas kan kravet på växttäcke uppfyllas antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke. Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid: 1) fleråriga odlade vallar, ettåriga vallar och rörflen som bevaras över vintern, 2) fleråriga trädgårdsväxter och kummin, 3) stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor och spånadslin samt bondböna, ärt och lupin, 4) odling av fånggrödor, om växtligheten bevaras till följande vår, 5) höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda sädesslag, höstraps, höstrybs och andra höstsådda oljeväxter samt andra höstsådda grödor och lin och hampa som bärgas på våren. Minimikravet på 20 procent växttäcke kan i ett område dit ersättningen riktas enligt statsrådets förordning om miljöersättning (x/201x) uppfyllas också med reducerad höststubbearbetning av skiften med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin och bondböna, om bearbetningen utförs genom en körning med kultivator, tallriksharv, s-pinnharv, spadrullharv eller rulluftningsaggregat. I andra områden kan reducerad höststubbearbetning uppfylla villkoret för växttäcke vintertid upp till alla procentgränser för miljöersättningen. Minimikravet på 20 procent växttäcke kan uppfyllas med hjälp av skyddszoner och fleråriga miljövallar, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar samt areal täckt av fleråriga trädgårdsväxter vilka ingår i åtgärderna enligt miljöförbindelsen. Minimikravet kan också uppfyllas med områden som ingår i ett avtal om specialstöd för effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggande och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2007) eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren (366/3007), om avtalet har ingåtts för åker. Jordbrukaren kan årligen utöka arealen med växttäcke. Arealen kan överstiga den andel om 20 procent som krävs, och den kan variera årligen. Växttäcket ska bevaras på skiftet fram till dess att skiftet bearbetas för sådd eller motsvarande odlingsåtgärd. Skiftena med växttäcke ska om möjligt placeras på åkerskiften som gränsar till vattendrag och utfallsdiken eller på andra skiften som är viktiga för vattenskyddet. Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska jordbrukaren åta sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften för produktion av certifierad sättpotatis som är producerad samt officiellt granskad och godkänd inom

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning 1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23

Läs mer

Miljöersättning 2015

Miljöersättning 2015 Miljöersättning 2015 1 Maarit Solla och Markku Äijälä, NTM-centralen i Egentliga Finland, enheten för landsbygdstjänster Uppdaterad 2.4.2015 Tidigare och nya jordbruksstöd 2 Miljöersättningssituationen

Läs mer

MILJÖFÖRBINDELSER. Tankesmedja 3: Miljöförbindelser. Ändringar i miljöförbindelsen per :

MILJÖFÖRBINDELSER. Tankesmedja 3: Miljöförbindelser. Ändringar i miljöförbindelsen per : MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Ändringar i miljöförbindelsen per 15.12.2014: - Beakta att de här uppräknade förändringarna inte har korrigerats i det ursprungliga materialet. Försäkra

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Miljöersättningar 2015

Miljöersättningar 2015 . Miljöersättningar 2015 Denna presentation är inte utbildningmaterial för obligatorisk utbildningsdag . Ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet Den övre åldersgränsen slopas Ingen definition av

Läs mer

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas MILJÖERSÄTTNING: Miljöförbindelse Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007 2013 avslutas Största delen av förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007

Läs mer

Miljöersättning. Kimito Pargas

Miljöersättning. Kimito Pargas Miljöersättning Kimito 6.4.2016 Pargas 8.4.2016 1 Presentationens innehåll Ändringar i miljöersättningen Miljöförbindelsens gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder Förgröningens inverkan på betalning

Läs mer

Miljöersättning

Miljöersättning Miljöersättning 2016 17.3.2016 Presentationens innehåll Ändringar i miljöersättningen Ändringarnas verkningar Nya pappersärenden att minnas i fråga om miljöersättningen Programändringar Godkännande 29.2.2016

Läs mer

MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING

MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING 1 (5) MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING Jordanalysen ska in till kommunen senast 30.9.2015 Om du har förbundit dig till åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten

Läs mer

GRUNDSTÖD. Tankesmedja 1: Grundstöd. 1. Allmänt

GRUNDSTÖD. Tankesmedja 1: Grundstöd. 1. Allmänt UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 GRUNDSTÖD Tankesmedja 1: Grundstöd 1. Allmänt I den här presentationen har de uppgifter som är säkra/avgjorda skrivits med normal font och de som är osäkra/

Läs mer

Utbildning kring stödansökan våren 2015

Utbildning kring stödansökan våren 2015 Ersättningsberättigande Ersättning för ekologisk produktion Programperioden 2014 2020 Utbildning kring stödansökan våren 2015 Ersättningsberättigande Ändringar efter höstens utbildningar Ersättningsberättigandet

Läs mer

LFA & Miljöersättning

LFA & Miljöersättning LFA & Miljöersättning Fogande av skiften till förbindelserna: Miljöersättning Vid ägoregleringar högst 5 ha 0,10 ha kan fogas till per basskifte INGET ANNAT LFA Vid ägoregleringar Skiften som fallit ur

Läs mer

Ändringar i Ansökningsguiden 2015

Ändringar i Ansökningsguiden 2015 Ändringar i Ansökningsguiden 2015 Ansökningsguiden publiceras 16.3.2015. I den här listan sammanställs de ändringar som gjorts efter publicerandet. Ändringar som gjorts efter 16.3. Alla de ställen i ansökningsguiden

Läs mer

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015 TVÄRVILLKOR Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015 Ändring av nitratförordningen 1261/2015 - Punkterna om tvärvillkor som trädde i kraft 16.10.2015 : Undantag

Läs mer

Anmälan för miljöersättning, inlämnas på hösten. 1. Uppgifter om ersättningssökanden och gården Lägenhetssignum

Anmälan för miljöersättning, inlämnas på hösten. 1. Uppgifter om ersättningssökanden och gården Lägenhetssignum Anmälan för miljöersättning, inlämnas på hösten Blankett 465 Lämna in blanketten senast 31.10.2016 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Fyll i blanketten med

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015 BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015 Villkor för erhållande av miljöersättning för balanserad användning av näringsämnen Innehållsförteckning 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning

Läs mer

Sammanställning av regler för miljöersättningens skiftesvisa åtgärder

Sammanställning av regler för miljöersättningens skiftesvisa åtgärder Sammanställning av regler för miljöersättningens skiftesvisa åtgärder Gemensamt för alla åtgärder: kan genomföras och få ersättning endast på ersättningsberättigande åkrar Placering av flytgödsel 40 /ha

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 mars 2015 235/2015 Statsrådets förordning om miljöersättning Utfärdad i Helsingfors den 19 mars 2015 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs

Läs mer

Övervakningsobservationer I samarbete med

Övervakningsobservationer I samarbete med Övervakningsobservationer 2015 Urval Urvalet görs av Landsbygdsverket År 2015 var 307 gårdar i Egentliga Finland utvalda till övervakning (ca 19 000 ha) 66 gårdar genom slumpmässigt urval resten genom

Läs mer

Visst var det bättre förr (2015)

Visst var det bättre förr (2015) Visst var det bättre förr (2015) Stödrättigheter ger: grundstöd 111 /ha förgröningsstöd 65 /ha stöd till unga odlare 50 /ha Stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden

Läs mer

STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016

STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016 STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016 Blankett 102B Lämna in blanketten senast 15.6.2016 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Fyll i blanketten med kulspetspenna

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Förgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten 2014. Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen.

Förgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten 2014. Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen. Förgröningsstöd Neuvo 2020 Hösten 2014 Förgröningsstöd Ett nytt direkt EU-stöd Cirka 157 miljoner per år Två stödregioner och stödnivåer: AB och C Tre krav: Diversifiering av grödor Bevarande av permanent

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2007 Nr 502 504 INNEHÅLL Nr Sidan 502 Handels- och industriministeriets förordning om ändring av handels- och industriministeriets arbetsordning...

Läs mer

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut) Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare (hette gårdsstöd förut) Nya stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden kvarstår kontrollera 103A!

Läs mer

Utbildning om ansökan om jordbrukarstöd

Utbildning om ansökan om jordbrukarstöd Utbildning om ansökan om jordbrukarstöd 25.2.2016 Frågor och svar Förgröningsstöd Fråga: Kan naturvårdsåker anmälas som EFA? Svar: Nej, det kan den inte, om arealen har anmälts som naturvårdsåker. Bara

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

ANMÄLAN OM ÄNDRING AV SÅNINGSAREALER 2015

ANMÄLAN OM ÄNDRING AV SÅNINGSAREALER 2015 ANMÄLAN OM ÄNDRING AV SÅNINGSAREALER 2015 Blankett 117 Lämna in blanketten senast 15.6.2015 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Fyll i blanketten med kulspetspenna

Läs mer

Näringsbalans. En tilläggsåtgärd inom miljöstödet för uppföljning av näringsmängderna i gödsling och skörd JORDBRUKETS MILJÖSTÖD

Näringsbalans. En tilläggsåtgärd inom miljöstödet för uppföljning av näringsmängderna i gödsling och skörd JORDBRUKETS MILJÖSTÖD Näringsbalans JORDBRUKETS MILJÖSTÖD En tilläggsåtgärd inom miljöstödet för uppföljning av näringsmängderna i gödsling och skörd 2008 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar

Läs mer

Gårdens jordbruksmark. Permanent gräsmark

Gårdens jordbruksmark. Permanent gräsmark 9. FÖRGRÖNINGSSTÖD Förgröningsstödet är ett nytt EU-finansierat arealbaserat direktstöd som är frikopplat från produktionen. Syftet med det är att stödja jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet

Läs mer

INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET

INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET Till alla jordbrukare som har en gällande miljöstöds- och/eller kompensationsbidragsförbindelse INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET Landskapsregeringen har under år 2006 utarbetat

Läs mer

ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015- Tankesmedja 10: Ekologisk produktion, kompensationsersättningar och Nationella åkerstöd

ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015- Tankesmedja 10: Ekologisk produktion, kompensationsersättningar och Nationella åkerstöd UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015- Tankesmedja 10: Ekologisk produktion, kompensationsersättningar och Nationella åkerstöd Ersättningen för ekologisk

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2016 Nr 43 Nr 43 LANDSKAPSFÖRORDNING om kontroller av ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2010

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2010 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2010 1 1. Förbindelse 2. Jordbrukaren och gårdsbruksenheten 3. Ålder 4. Minimiareal 5. Stödberättigande åkerareal 5.1.Areal som omfattas av en förbindelse

Läs mer

Statsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling

Statsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling Statsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling Nylands NTM-central / Ansvarsområdet för miljö och naturresurser / Johan Sundberg 18.3.2016 Statsrådet

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Jordbrukets miljöstöd

Jordbrukets miljöstöd MAE1c Riina Koivuranta Jordbrukets miljöstöd Jordbrukets miljöstöd är en av de stödformerna som hörs till EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP). EU:s gemensamma jordbrukspolitik lades 1957 i Romfördraget

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2013 226/2013 Statsrådets förordning om minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020

Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020 Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020 Preliminärt förslag till åtgärder från beredningsgruppen för miljöersättning

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Nr 7 Nr 7 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om ändring av Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden Utfärdad i Mariehamn den 7 februari

Läs mer

FRÅGOR 146990 1 (45) 14.11.2014 KURSER OM ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014, FRÅGOR OCH SVAR

FRÅGOR 146990 1 (45) 14.11.2014 KURSER OM ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014, FRÅGOR OCH SVAR FRÅGOR 146990 1 (45) 14.11.2014 KURSER OM ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014, FRÅGOR OCH SVAR Allmänna frågor och svar Kan Mavi ännu informera i god tid om ansökan om bankkoder så att fler börjar använda

Läs mer

Preliminär information om ändringar i jordbruksstöden 2015

Preliminär information om ändringar i jordbruksstöden 2015 Uppgifterna i broschyren baserar sig på beredningsläget i november 2014. Kontrollera de slutliga villkoren före ansökan om stöd 2015. Jordbruksstöden förnyas 2015 vad förändras? Innehåll 2 3 Preliminär

Läs mer

Miljöersättningens höstanmälan. Hösten 2015

Miljöersättningens höstanmälan. Hösten 2015 Miljöersättningens höstanmälan Hösten 2015 Sisällysluettelo Inloggningen och krav på maskinvara.......................... 3 Sökandens uppgifter och anmälningar.......................... 5 UTSKRIFT AV ANVISNING..............................

Läs mer

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Avdelningen för finansförvaltning 15.9.2010 1457/22/2010 Enheten för utbetalning av stöd Författningsnummer 60/10 ELY-centralerna Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Landsbygdsverkets

Läs mer

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2014

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2014 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2014 1 1. Förbindelse 1.1. Att ingå förbindelse om systemet 1.2. Ändring av förbindelsen vid byte av programperiod 2. Jordbrukaren och gårdsbruksenheten

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/ JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 62/05 Dnr 3635/01/2005 30.8.2005 Giltighetstid 7.9.2005-tills vidare Bemyndigande Lag om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999, ändr. 44/2000) 11 4

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 1 april 2009 Nr 187 190 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Statsrådets förordning om användning av den nationella reserven inom systemet med samlat gårdsstöd...

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 mars 2015 237/2015 Statsrådets förordning om ersättning för ekologisk produktion Utfärdad i Helsingfors den 19 mars 2015 I enlighet med statsrådets

Läs mer

LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR / 2015. kerns användningsalternativ

LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR / 2015. kerns användningsalternativ LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR / 2015 Å kerns användningsalternativ 2 3 INNEHÅLL: MILJÖERSÄTTNINGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDEN -KARTA ODLAREN STÅR INFÖR VAL Miljöersättningen gäller hela landet. Speciellt på

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen 6.3.2013 B7-0079/151 151 Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen Artikel 30 punkt 1a (ny) 1a. I områden där det av agronomiska skäl är omöjligt får reglerna för växelbruket, genom undantag från

Läs mer

Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015

Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 14. Kompensationsersättning Nytt 2015 Ettårig ersättning (ingen förbindelse) Gårdsspecifika begränsningar för trädesareal och betalningsbelopp Kompensationsersättningen

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning)

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning) EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europa investerar i landsbygdsområden Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk Stöd för ekologisk produktion Stöd till områden med

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/13 Datum Dnr 27.03.2013 731/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 15.04.2013 tills vidare Ändrar Bilaga I och II till JSM:s förordning om gödselfabrikat

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Bilaga B. Växtförteckning

Bilaga B. Växtförteckning . Växtförteckning Använd benämningarna (växtkoderna) i växtförteckningen när du vid ansökan om jordbrukarstöd 2016 anmäler odlad gröda, trädestyp eller annan användningsform för jordbruksskiftet. I kapitlet

Läs mer

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 Anna Myréen / Mavi Helsingfors 17.2.2009 Obs. Bara gällande rättsakter och författningar är officiella källor. PRESENTATIONENS INNEHÅLL Huvudpunkterna i presentationen Stödberättigande

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 Giltighetstid 23.3.2005 - tills vidare Bemyndigande 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 12/07 Datum Dnr 13.2.2007 656/01/2007 Ikraftträdelse- och giltighetstid 15.3.2007- tills vidare Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets beslut om

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 5 juli 2000 Nr 644 647 INNEHÅLL Nr Sidan 644 Statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket... 1667 645 Jord- och

Läs mer

EKOLOGISK PRODUKTION

EKOLOGISK PRODUKTION EKOLOGISK PRODUKTION Villkor för erhållande av ersättning för ekologisk produktion år 2015 Innehållsförteckning 1. Allmänna villkor för erhållande av ersättning för ekologisk produktion... 3 1.1 Åtagande...

Läs mer

Gödsling och miljöersättning

Gödsling och miljöersättning Gödsling och miljöersättning Begränsningar för användningen av fosfor och kväve Kvävegödsling enligt jordens mullhalt Fosforgödsling enligt bördighetsklassen Kväve- och fosformängderna i husdjursgödseln

Läs mer

FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande:

FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande: FÖRESKRIFT Datum 7.5.2014 Dnr 3454/54/2014 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 15 2 mom. Motsvarande EU-rättsakter: Europaparlamentets

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Den helhet som tvärvillkoren utgör.

Den helhet som tvärvillkoren utgör. Tvärvillkor Den helhet som tvärvillkoren utgör. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Dikes- och åkerrenar och jordmånens skick Bekämpning av flyghavre och jätteloka Odling enligt god jordbrukarsed

Läs mer

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2011

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2011 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2011 1 1. FÖRBINDELSEN OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT INGÅ DEN 1.1 Jordbrukaren och gårdsbruksenheten Kompensationsbidrag kan betalas till en jordbrukare som uppfyller

Läs mer

EKOLOGISK PRODUKTION

EKOLOGISK PRODUKTION EKOLOGISK PRODUKTION Villkor för erhållande av ersättning för ekologisk produktion år 2016 Innehållsförteckning 1. Allmänna villkor för erhållande av ersättning för ekologisk produktion... 3 1.1 Åtagande...

Läs mer

VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV MILJÖSTÖDETS BASSTÖD ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000)

VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV MILJÖSTÖDETS BASSTÖD ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000) VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV MILJÖSTÖDETS BASSTÖD ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000) Nedan återges förordningstexten i sin helhet till de delar som

Läs mer

FÖRBINDELEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015

FÖRBINDELEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015 FÖRBINDELEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015 Innehållsförteckning 1. Förbindelse... 2 1.1. Ekoförbindelsernas innehåll... 2 1.2. Att ingå förbindelse... 2 1.3. Ändring av förbindelsen

Läs mer

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2014

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2014 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2014 1 (13) 1. FÖRBINDELSEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR- NA FÖR ATT INGÅ DEN 1.1 Jordbrukaren och gårdsbruksenheten Kompensationsbidrag kan betalas till en jordbrukare

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR

ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2012 ANSÖKNINGSANVISNINGAR Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag EUROPEISKA EUROPEISKA UNIONEN UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R. för

A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R. för A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R 2011 för Miljöstödets basstöd Kompensationsbidrag (LFA) Kompensationsbidragets nationella tilläggsdel Ansökningsanvisningar, ifyllningsanvisningar och blankettkopior

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag

Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag till ett levande lantbruk Ålands landskapsstyrelse 1 Näringsavdelningen Åland anslöt sig till Europeiska Unionen den 1 januari 1995. Som medlem i EU har vi både förpliktelser

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 11 februari 2013 141/2013 Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, om kvalitetsbidrag för slaktlamm, om bidrag för proteingrödor

Läs mer

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) AREALSTÖDEN 2014 INLEDNING De stöd/ersättningar som betalas ut åt jordbrukare har flera olika orsaker. En avsikt är att trygga en lönsam

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV LFA-KOMPENSATIONSBIDRAG ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000)

VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV LFA-KOMPENSATIONSBIDRAG ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000) VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV LFA-KOMPENSATIONSBIDRAG ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000) Nedan återges förordningstexten i sin helhet till de delar

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 20 april 2005 Nr 224 230 INNEHÅLL Nr Sidan 224 Lag om ändring av befolkningsdatalagen... 799 225 Statsrådets förordning om vissa personregister

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR

ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2015 ANSÖKNINGSANVISNINGAR Miljöersättning Ersättning för ekologisk produktion Kompensationsersättning EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europa investerar i landsbygdsområden

Läs mer