Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster

Transkript

1 Tjänsteeffekten Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster

2 Innehållsförteckning Inledning Tjänsteeffekten Primär- och sekundärtjänster Samhällets agerande på kort sikt Samhällets agerande på medellång sikt Övergången till post ultimus Ordlista Bilaga 1: William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education (1996) Bilaga 2: DN ; Regeringen vill ha fler frivilliga i vården 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Den marknadsekonomiska mognadsprocessen leder till ständiga rationaliseringar i syfte att sänka enhetskostnaden och höja produktiviteten. Kommer det marknadsekonomiska systemet att pressa sjuksköterskor, poliser, lärare och brandmän att producera alltmer till en allt lägre ekonomisk ersättning? Under sextio- och sjuttiotalet erbjöd den offentliga sektorn säkra och trygga jobb. Stat, landsting och kommun var att lita på. Framtiden förväntades tillhöra samhällets tjänstesektorer allteftersom behovet av arbetskraft inom varuproduktionen minskade. Den offentliga sektorns snabba tillväxt var en självklarhet när industriproduktionen automatiserades. Idag, när antalet arbetstillfällen fortsätter att minska inom den traditionella varuproduktionen, hävdar ekonomer, samhällsvetare, forskare och politiker att framtiden är ett tjänstesamhälle, även om ingen kan förklara hur ett sådant samhälle skulle fungera långsiktigt. Vi diskuterar den svenska arbetsmarknadens utveckling under efterkrigstiden, och skisserar, med utgångspunkt från den ekonomiska energiteorin 1, på en tänkbar modell för framtidens tjänstesamhälle, under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida och att det därmed finns ett växande ekonomiskt och socialt utrymme att fördela. 1 Sammanställningen är tillgänglig på by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Tjänsteeffekten Vad är tjänsteeffekten? Det är en smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck, eftersom endast en mindre andel av muskelkraften 2 kan ersättas med andra energikällor. Konsekvensen blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som fortlöpande tvingas höja den egna produktiviteten och/eller acceptera en sänkning av den ekonomiska ersättningen. Den ekonomiska energiteorin 3 Vad kommer att ske inom de samhällssektorer där tjänsten är (består av) mänskliga relationer? En läkare eller en sjuksköterska kan inte ersättas helt av maskiner eftersom en så stor del av verksamheten bygger på mänskliga relationer. En brandman kommer sannolikt aldrig att kunna ersättas med en helautomatisk släckningsmaskin. En lärare kommer bara i en viss utsträckning att kunna ersättas med distansundervisning och datorer. Generellt gäller, att den muskelkraft som inte kan ersättas med andra energikällor, kommer att utsättas för ett allt större produktionskrav. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka produktiviteten och/eller sänka den ekonomiska ersättningen. Denna (redan idag) smygande tjänsteeffekt blir tydligare om vi analyserar marknadsekonomins utopia där energikvoten går mot oändligheten. De personalintensiva samhällssektorernas situation blir då helt ohållbar eftersom de förväntas utföra ett arbete med samma utväxlingseffekt som samhället i övrigt. Konsekvensen blir längre arbetsdagar, mera stress och en sänkt ekonomisk ersättning. Hur uppstår tjänsteeffekten? Tjänsteeffekten är en marknadsekonomisk konsekvens som uppstår när samhällssektorernas produktivitet utvecklas olika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som att sjukvård, utbildning och polisväsende bedrivs alltmer ineffektivt, när kostnaderna ökar samtidigt som verksamheten reduceras och/eller kvalitetskraven sänks. Vilket bland annat leder till återkommande diskussioner och krav på privatisering av offentlig verksamhet. Det mogna marknadsekonomiska systemets effekter på tjänstesektorn uppträder långsamt och försåtligt som en konsekvens av den högre energikvoten, den kortare veckoarbetstiden och den solidariska arbetsmarknadspolitiken. Betraktelsen 4 Om vi tänker oss ett rum där den genomsnittliga arbetsveckan halveras, från dagens 38,8 timmar till 19,4 timmar, så kommer behovet av olika yrkesgrupper att förändras. Allteftersom rummets energikvot stiger, och den genomsnittliga arbetsveckan sänks (vi förutsätter här att rummet solidariskt sänker den genomsnittliga arbetsveckan för samtliga medborgare) minskar behovet av arbetskraft inom de yrkesgrupper där muskelkraften kan ersättas med andra energikällor, samtidigt som behovet inom andra yrkesgrupper, som vård och omsorg, ökar eftersom tjänsten till så stor del består av 2 Energikällan - mänskligt arbete - som enligt den ekonomiska energiteorin mäts i den fysikaliska enheten - e - som alla andra energikällor. 3 Kapitel 2 Grundläggande teori; Tjänsteeffekten 4 Den fördelningspolitiska utmaningen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 mänskliga relationer, och att vård och omsorg fortsatt behöver resurser tjugofyra timmar per dygn. 5 Det kommer att behövas dubbelt så många läkare, dubbelt så många sjuksköterskor, dubbelt så många poliser, dubbelt så många brandmän osv. enbart i syfte att upprätthålla nuvarande servicenivå 6, till skillnad från den traditionella basindustrin där en fortlöpande övergång till andra energikällor sannolikt kommer att leda till en halvering av antalet montörer vid Volvos eller Saabs löpande band. Parallellt eller samtidigt, när rummets kostnader för läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, halveras (eller åtminstone kraftigt reduceras) således skattebasen inom de samhällssektorer där potentialen i enhetskostnadens sänkning, och därmed det ekonomiska och sociala utrymmet, är som störst; i vårt exempel genom att antalet montörer vid Volvos och Saabs löpande band minskar. Det uppstår således en dubbel förskjutning av rummets samlade resurser genom att kostnaden för muskelkraft ökar kraftigt inom tjänstesektorn, samtidigt som finansieringsunderlaget för nämnda muskelkraft reduceras. I praktiken blir den traditionella skattebasen, som till stor del utgår från beskattning av muskelkraft, alltmer underminerad, allteftersom rummets energikvot stiger (och muskelkraft avvecklas). En underminering som förstärks av den solidariska lönepolitiken när läkarnas, sjuksköterskornas, polisernas och brandmännens högre ekonomiska ersättning finansieras med motsvarande lägre ekonomisk ersättning till montörer och ingenjörer inom basindustrin. Paradoxalt nog kan de politiska systemen komma att överge den skattefinansierade fördelningspolitiken eftersom de fördelningspolitiska medlen från ett växande skattetryck stabiliseras eller rent av minskar. 7 Det går helt enkelt inte att höja skatten hur mycket som helst, varför skatteuttaget istället kan komma att sänkas, i en förhoppning att de fria marknadskrafterna, på något sätt, ska lösa fördelningsproblemet. När uppstod tjänsteeffekten? Vid tiden före förra sekelskiftet uppgick den genomsnittliga svenska arbetsveckan till sjuttiotvå timmar mot knappt fyrtio timmar idag. Varför har inte tjänsteeffektens konsekvenser diskuterats tidigare? Tjänsteeffekten bör ha uppkommit redan vid tiden för den industriella revolutionen, men de initiala effekterna i anteriore 8 var (och är) otydliga och dessutom obetydliga i relation till övriga samhällsförändringar. När det ekonomiska och sociala utrymmet växer kan tjänsteeffektens negativa konsekvenser döljas i de fördelningspolitiska programmen. Det är först under 1960-talet som tjänsteeffekten diskuteras. Det faktum att produktivitetsutvecklingen generellt sett är långsammare (och i vissa fall helt stillastående) för konsumtionstjänster jämfört med konsumtionsvaror beskrivs av Baumol 9 och Bowen 1966, och brukar därför benämnas den Baumolska kostnadssjukan. Det är denna sjukdom som i ett övergripande resonemang definieras som tjänsteeffekt och som vi menar kommer att behöva balanseras av ett nytt ekonomiskt ramverk. Den Baumolska kostnadssjukan med alla dess påföljder uppstår som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. 5 En konsekvens som i den ekonomiska energiteorin beskrivs som tjänsteeffekten. 6 Läsaren inser att tjänsteeffektens (fördelningspolitiska) konsekvenser fortlöpande måste pareras allteftersom den genomsnittliga arbetsveckan sänks. I marknadsekonomins utopi kommer det att behövas oändligt många läkare, oändligt många sjuksköterskor, oändligt många poliser och oändligt många brandmän för att upprätthålla nuvarande servicenivå, samtidigt som alla varor saknar kostnad och är gratis. I sanning en helt omöjlig situation. 7 Det kan tyckas som att skattebasen växer när antalet läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, men det resonemanget leder till ett cirkelbevis, eftersom en skattefinansierad verksamhet omöjligt kan finansiera sig själv genom egna skatteuttag. 8 Anteriore och posteriore redovisas i den Ekonomiska energiteorin 9 Baumol och Bowen (1966); Performing Arts, The Economic Dilemma: A Study of Problems Common to the Theatre, Opera, Music and Dance 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 I anteriore upplevs tjänsteeffekten annorlunda eftersom den finansieras med ett växande ekonomiskt och socialt utrymme. Det är först i posteriore när rummets ekonomiska och sociala utrymme är stabilt eller minskar, och/eller när rummets utväxlingseffekt blir så hög att rummets fördelningspolitiska åtgärder inte längre förmår att finansiera tjänsteeffekten, som situationen blir alltmer sammansatt. Anteriore Posteriore Anteriore och posteriore är marknadsekonomins janusansikte*; brist på arbetskraft eller arbetslöshet, ekonomisk välfärd eller stagnation, framtidstro eller pessimism. I anteriore framstår marknadsekonomin som samhällets och medborgarnas vapendragare medan den i posteriore tycks vända de blankslipade vapnen mot sina forna allierade och tvinga dem till underkastelse. *Dubbelansikte; bildlig beskrivning av något som har två olika aspekter. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen driver in en kil som långsiktigt riskerar att klyva samhället i två delar. En del (varusektorn) som genererar ett växande ekonomiskt och socialt överskott genom en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden, och en annan del (delar av tjänstesektorn) som ständig ligger efter, och som omöjligt kan komma ikapp. Det handlar således både om att finna en annan (och bredare) skattebas som kan balansera tjänsteeffektens relativt växande kostnader utan att underminera den struktur som stödjer det marknadsekonomiska systemets fortsatta mognadsprocess och samtidigt försöka förstå, skissa på, de mekanismer som kan tänkas gälla, fram till, och i ett framtida ekonomiskt system - post ultimus - då det nuvarande marknadsekonomiska systemet har marginaliserats by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Procent 100 Marknadsekonomi Post ultimus 0 Tid Finns det några empiriska belägg för att tjänsteeffekten verkligen existerar? I en sammanställning från 1996 förtydligar Baumol slutsatserna från den ursprungliga sammanställningen (1966), genom att visa att kostnadsutvecklingen per capita under efterkrigstiden stiger, i flera fall betydligt över konsumentprisindex, för bland annat läkare, utbildning och sjukvård, i många industriländer. William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education 10 Om vi föreställer oss en ekonomi som är uppdelad i två sektorer: den ena, den progressiva sektorn, i vilken produktiviteten ökar, och den andra, den stagnerande sektorn, i vilken produktiviteten är konstant. Antag att den första ekonomiska sektorn producerar bilar, och att den andra, uppträdanden av Mozarts kvartetter. Låt oss anta att produktionen av bilar, där teknologiska innovationer är möjliga, uppvisar en årlig ökning av produktionen per arbetare med 4 procent per år, medan produktionen för kvartetten förblir densamma år efter år. Om lönerna inom bilindustrin är i nivå med den ökade produktiviteten då kommer den sammantagna kostnaden och den förhöjda produktiviteten att öka med samma procentsats och därmed ta ut varandra. Som en konsekvens kommer arbetskostnaden per enhet (arbetskostnaden delat med totala produktionen) förbli konstant. Denna process kan fortskrida i evighet, med bilarbetare som tjänar mer och mer för varje år, samtidigt som kostnaden per bil förblir densamma. Förhållandena är väldigt annorlunda för Mozart kvartetten. Låt oss anta att musikanternas löner, som redan är lägre än bilarbetarnas, bibehåller sin relativa position. Vad kommer det att medföra för kvartettens kostnader? Om kvartettens inkomster ökar, låt oss säga, med 4 procent per år medan dess produktivitet förblir oförändrad, medför det att den direkta kostnaden per producerad enhet också måste öka med 4 procent. Dessutom finns ingenting som kommer att hejda kostnadsökningen utan den kommer att fortsätta i evighet till en alltmer ansträngd nivå. Inflationen har ingen betydelse i sammanhanget. Så länge kvartettens löner i tvåsektor ekonomin fortsätter att öka överhuvudtaget, kommer kostnaden för live konserter att öka, ackumulerat och oavbrutet, i relation till kostnaden för en bil, alldeles oavsett om den allmänna prisnivån förändras eller inte; storleken på den relativa kostnaden för 10 Journal of Cultural Economics 20: 1996 (den engelska texten redovisas i Bilaga 1); Se även: William J Baumol, William G Bowen; Performing arts The economic dilemma (1966), Chapter VII Anatomy of the Income Gap, On Productivity and Cost 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 kvartetten kommer att bero direkt av den relativa produktivitetsökningen i bilindustrin. Dessutom, trots att det alltid är frestande att söka efter någon skurk som kan förklara varför det relativa priset stiger, så finns det ingenting att skylla på i den uppkomna situationen. Varken kostnadsslöseri eller girighet ligger bakom förändringen. Det är den relativt sett stillastående teknologin för musikaliska live föreställningar dess inneboende oförmåga till produktivitetsförbättringar som är förklaringen till den skärpta höjningen av kostnaden för kvartettens föreställningar. Det är uppenbart att denna analys kan överföras till många andra tjänstesektorer, vilket är huvudbudskapet med denna beskrivning. Det gäller alldeles särskilt, de tjänster som kan betecknas som stillastående, de tycks alla ha ständiga problem med återhållen produktivitetstillväxt, liknande den som ansätter kvartetten i vårt exempel. Det är tydligt, att sjukvården har gjort gigantiska kvalitetsförbättringar över flera decennier, men trots att läkartiden per patientbesök eller per sjukdom kan ha minskad en del, så har det endast haft en marginell inverkan på kostnaden; inom utbildningen har klassernas storlek inte förändrats nämnvärt, och därmed ingen större förändring i relationen mellan andelen studenter per lärartimme, och det är en allmän uppfattning att kvalitetshöjningarna inom utbildningen varit små eller rent av obetydliga. Produktionen per timme inom polisväsendet, eller en produktionstimme postleverans, eller en produktionstimme rengöring av gator och torg har sannolikt förbättrats genom användandet av motorfordon med vilka större områden kan avverkas, men ökningen har sannolikt varit blygsam (kriminella gäng har också uppnått en förbättrad produktion genom användandet av bilar) och alldeles säkert inte fortlöpande och kumulativ. Genomsnittlig årlig förändring av utbildningskostnader per elev , fast penningvärde 6 5,6 5 Årlig förändring, procent ,5 3,2 2,9 2,2 1,5 0 Japan Kanada Frankrike USA Tyskland Storbritannien Källa: William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education; Journal of Cultural Economics 20: by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Genomsnittlig årlig förändring av hälsovårdskostnader per capita, , fast penningvärde Årlig förändring, procent ,78 5,11 4,83 4,78 3,85 3,56 1,37 1,35 0,94 0 Japan Tyskland USA Holland Kanada Frankrike Sverige Italien Storbritannien För Japan För Storbritannien och Tyskland Källa: William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education; Journal of Cultural Economics 20: 1996 Det finns även flera vardagliga exempel på tjänsteeffektens konsekvenser. Baumol nämner distributionen av post, vilken har påverkats på nedanstående sätt i Sverige sedan den svenska industriella revolutionens inledning. Brevbärningsturer i Stockholm tal: Sex turer per dag 1890-tal: Fem turer per dag 1917: Fyra turer per dag 1921: Tre turer per dag 1931: Fyra turer återinförs 1940-tal: Tre turer per dag på grund av kriget 1950-tal: Postfria söndagar 1960-tal: En tur per dag 1980-tal: Postfira lördagar 2007: Diskuteras eftermiddagsutdelning samt ytterligare nedskärningar till färre än fem turer per vecka Den svenska postgångens utveckling visar sannolikt på tjänsteeffektens mest naturliga konsekvens, inte att kostnaden tillåts stiga obegränsat, utan att kvalitetskraven sänks, inte sällan samtidigt som kostnaden höjs något. Tjänsteeffekten är ingen naturlag, men den en ofrånkomlig konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen, vilket bland annat leder till att postens service försämras och att kostnaderna för polis och brandförsvar stiger. Skälet till att 11 Källa: Postmuseet, Stockholm 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 sjukhuspersonal går på knäna beror till stor del på marknadsekonomiska krafter för vilka inget egenintresse eller någon personalkategori kan klandras. Det samhället kan göra, är att förstå tjänsteeffektens utgångspunkt, lindra dess negativa konsekvenser, samt söka efter andra långsiktigt hållbarare lösningar. Går det statistiskt att påvisa den mekanism som ligger bakom dessa förändringar? Baumol utgår från att produktivitetsskillnaderna i sig leder till negativa konsekvenser för de stagnerande samhällssektorerna. Vi väljer en delvis annan utgångspunkt och menar att det mogna marknadsekonomiska samhällets arbetstidsförkortning är tjänsteeffektens ursprung. Det finns ett stort statistiskt material att tillgå. Utmaningen är att finna ett så relevant underlag som möjligt och att tolka det omtänksamt. Vi försöker här enbart påvisa övergripande trender och förbiser därmed medvetet flera detaljfrågor. Nedanstående tabeller visar antalet årsarbetstimmar (tiotusental) (Table R) och antalet arbetstillfällen (Table O) i Sverige år 1950 respektive år TABLE R: Total hours worked (in tens of thousands) of employed (employees and self-employed) of different types of activities. Year Agriculture and ancillaries Manufacturing and handicrafts Building and construction Transport and communication Circulation Private reproductive services Government services Real estate Total Källa: Rodney Edvinsson; Growth, Accumulation, Crisis, Stockholms universitet 2005 TABLE O: Number of employed. Year Agriculture and ancillaries Manufacturing and handicrafts Building and construction Transport and communication Circulation Private reproductive services Government services Real estate Total employment Tabell O: Antal anställda inom olika verksamhetsområden Tabell Q: Antal hemmafruar (del av tabell) Tabell R: Totalt antal arbetstimmar (i tiotusental) av anställda (både arbetstagare och egna företagare) inom olika verksamhetsområden Rubriker (verksamhetsexempel inom parantes) A Jordbruk samt biverksamhet (jordbruk, jakt, skog, fiske) M Tillverkning och hantverk (gruv-, livsmedels-, textil-, pappers-, kemisk, elindustri) B Byggnad och konstruktion T Transport och kommunikation (järnväg, flyg, sjöfart, post, tele) C Handel (partihandel, detaljhandel, finansiella tjänster, försäkringar) P Privata reproducerande tjänster (restaurang, hotell, utbildning, FoU, rekreation) G Offentlig sektor (stat, landsting, kommun) R Fastigheter 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Källa: Rodney Edvinsson; Growth, Accumulation, Crisis, Stockholms universitet 2005 Av tabellerna framgår att antalet arbetstillfällen ökat med (Table O) samtidigt som antalet årsarbetstimmar minskat med 56,6 miljoner (Table R). Det finns en tydlig förskjutning av antalet arbetstillfällen från varuproduktionen över till tjänsteproduktionen, där grovt räknat 0,9 miljoner arbetstillfällen försvunnit inom varuproduktionen och 1,7 miljoner arbetstillfällen tillkommit inom tjänsteproduktionen (Table O). En enkel variansanalys visar att sänkningen av den genomsnittliga arbetsveckan, officiellt från 48 till 40 timmar, i huvudsak är att betrakta som en solidaritetshandling där medborgarna delat på det framväxande ekonomiska och sociala utrymmet genom att öka fritiden. Sänkningen av den sammanlagda arbetstiden med 1259 miljoner årsarbetstimmar motsvarar i storleksordningen 0,6-0,8 miljoner tillkommande arbetstillfällen år Variansanalys 2000 vs 1950 Arbetskraft (miljoner anställda) 1491 miljoner årsarbetstimmar År ,2 År ,4 4 Arbetskraftsvarians Arbetskrafts & årsarbetsvarians -288 miljoner årsarbetstimmar Årsarbetsvarians miljoner årsarbetstimmar År timmar År timmar Årsarbete per anställd (timmar) Men antalet nya arbetstillfällen uppgår ju till 1,7 miljoner och om 0,6 0,8 miljoner uppkommit genom en arbetstidsförkortning, hur har då mellanskillnaden på nästan en miljon ytterligare arbetstillfällen tillkommit? En stor andel av statistikens arbetskraftstillskott utgörs av hemmafruar som under efterkrigstiden gått ut på arbetsmarknaden och därmed blivit en del av den officiella statistiken (Table Q). Vilket har finansierats med en höjning av skatter och avgifter från 20,6 procent av BNP år 1950 till 52,6 procent av BNP år Det är samtidigt svårt att föreställa sig att alla dessa, drygt 1,1 miljoner hemmafruar, inte producerade någonting innan de blev en del av den offentliga statistiken 14. Därför finns det anledning att förmoda att redovisningen av antalet årsarbetstimmar år 1950 är kraftigt underskattad, vilket leder 13 SCB, Offentliga sektorns långsiktiga utveckling, Uppdaterad juni Kvinnornas ökade förvärvsarbete har inneburit att t.ex. barntillsyn, åldringsvård, matlagning och sömnad i större utsträckning ombesörjs i offentlig regi eller av privata företag, och därmed inräknas i BNP, vilket inte var fallet när sysslorna utfördes som oavlönat arbete i hemmet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 till slutsatsen att nedgången i antalet årsarbetstimmar mellan 1950 och 2000 är betydligt större i verkligheten än i den officiella statistiken. Table Q: Number of "house-wives" Number of house-wives Källa: Rodney Edvinsson; Growth, Accumulation, Crisis, Stockholms universitet 2005 Det finns många ytterligare aspekter 15 som skulle kunna redovisas här, som att den officiella veckoarbetstiden har sänkts från 48 till 40 timmar medan den kalkylerade faktiska veckoarbetstiden, utifrån den redovisade statistiken, har sänkts från 38,2 timmar år 1950 till 32,8 timmar år Vi försöker endast påvisa de övergripande efterkrigstrenderna, att arbetstillfällen upphört inom varuproduktionen samtidigt som många arbetstillfällen tillkommit inom tjänsteproduktionen samt att samhället fortlöpande sänkt den genomsnittliga veckoarbetstiden och med stöd av fördelningspolitiska medel (högre skatter och avgifter) har upprätthållit sysselsättningsgraden. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen i posteriore 17 framkallar en motsägelse som kan liknas vid att välja mellan pest eller kolera; endera väljer samhället att bevara eller höja den genomsnittliga veckoarbetstiden vilket leder till en lägre sysselsättningsgrad och en större (reduktions-) arbetslöshet eller också väljer samhället att fortlöpande sänka den genomsnittliga veckoarbetstiden vilket leder till en accelererad tjänsteeffekt 18. Hittills, under 1800 och 1900-talet, har samhället valt att gradvis sänka antalet veckoarbetstimmar per capita, och på olika sätt försökt att parera för tjänsteeffektens konsekvenser. Frågan är hur länge en sådan politik är praktiskt genomförbar. Det finns tecken i tiden, bland annat kraven på en minskning och/eller en privatisering av den offentliga sektorn, som tyder på att det marknadsekonomiska rummet har uppnått en så hög mognadsgrad att den hittills förda politiken inte längre är framkomlig. Men då är det hög tid att pröva något nytt; som att sälja ut och privatisera den offentliga sektorn. Och därmed sänka samhällets orimligt höga skattetryck vilket ger medborgarna mera pengar i egen ficka vilket förstärker ekonomin..! Det är sannolikt, att en privatisering i det korta perspektivet kan komma att lindra tjänsteeffektens konsekvenser. Långsiktiga privata affärsintressen kan initialt acceptera högre kostnader som en del av omstruktureringsarbetet från offentlig till privat regi. Men i ett längre perspektiv undkommer inte heller privata affärsintressen tjänsteeffektens konsekvenser eftersom de uppkommer helt oberoende av offentligt eller privat ägande. Tjänsteeffektens negativa effekter uppstår som en konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen och är därmed ofrånkomlig. Eller som 15 Bland mycket annat tas ingen hänsyn till det faktum att medellivslängden ökat under perioden, vilket utifrån ett samhällsperspektiv är att betrakta som en arbetstidsförkortning eller det faktum att hela årskullar har tagits ur produktionen sedan 1950 allteftersom utbildningsväsendet har byggts ut slutade majoriteten av Sveriges ungdomar skolan vid års ålder medan de allra flesta idag fortfarande studerar vid års ålder (c:a elever per årskull) Återstående medellivslängd vid födseln Män Kvinnor ,06 70, ,38 82,03 +9,32 +11,38 Källa: SCB, Återstående medellivslängd för åren Beräknat på 50 arbetsveckor år 1950 (2 veckors semester) samt 47 arbetsveckor år 2000 (5 veckors semester) 17 I anteriore, vid ett växande ekonomiskt och social utrymme, upplever inte medborgaren att hon avstår från det ekonomiska utrymme som motsvaras av arbetsveckans sänkning. 18 Vi utgår från att den genomsnittliga arbetsveckan sänks lika mycket för samtliga arbetstagare 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 Baumol uttrycker det: Det finns ingenting som kommer att hejda kostnadsökningen utan den kommer att fortsätta i evighet till en alltmer ansträngd nivå. Men har verkligen den genomsnittliga veckoarbetstiden sänks på det sätt som påstås här? Dagens fyrtiotimmarsvecka infördes redan på 1960-talet men diskussionen om den offentliga sektorns kostnadsutveckling har fortsatt sedan dess. Det dröjde till sextiotalet innan Sverige fick femdagarsvecka. Fram till 1967 gick barnen i skolan på lördagar. I praktiken har den utvecklingen fortsatt men det har skett under delvis andra, och inte lika tydliga former. Studie- och föräldraledighet, delpension och sabbatsår är arbetstidsförkortningar som ofta glöms bort när man diskuterar arbetsveckans längd. I praktiken har arbetsveckan förkortats ordentligt sedan sextiotalet och den utvecklingen kommer att fortsätta. Många fackliga europeiska organisationer kräver att arbetsveckan i ett första steg förkortas till 35 timmar och att den därefter sänks till 32 timmar och fyradagarsvecka. Johan Norberg; Till världskapitalismens försvar; 2001 Den tid vi alla arbetar har minskat i takt med ökat välstånd, helt enkelt därför att vi tack vare tillväxten kan om vi vill arbeta mindre för samma betalning. Jämfört med föräldragenerationen kommer de flesta av dagens anställda till arbetet senare, går hem tidigare, har längre lunch- och kafferaster, längre semester och fler helgdagar. Enligt amerikansk statistik är arbetstiden i dag ungefär hälften av vad den var för hundra år sedan, och har minskat tio procent bara sedan 1973, motsvarande 23 dagar om året. I genomsnitt har amerikanska arbetare fått fem extra år av vaken fritid sedan Det beror också på att vi börjar arbeta senare i livet, pensionerar oss tidigare och lever längre hade en västerländsk arbetare två timmar ledigt för varje arbetad timme, utslaget över hela livet, 1950 hade den fördubblats till fyra timmar ledigt, för att återigen fördubblas till ca åtta timmar ledigt per arbetad timme i dag. Den ekonomiska utvecklingen, delvis beroende på att vi genom handel kan specialisera oss, gör att vi har kunnat minska vår arbetstid betydligt, och höja vår materiella standard. Vi har aldrig förtjänat vårt uppehälle på kortare tid än idag. Primär- och sekundärtjänster Hur definieras en tjänst? Vad skiljer en vara från en tjänst? Tjänstesektorn växer, men det är mycket heterogen struktur som inkluderar allt från skomakare, ambulerande blomsterhandlare, läkare, hembiträden, brandmän, präster och generaler. Tjänstesektorn beräknas uppgå till sextio procent eller mer av OECDländernas BNP. Till skillnad från varuhandeln finns ingen allmänt accepterad ekonomisk teori om handeln med tjänster. Trots det gör många bedömningen att tjänstesektorn kommer att uppvisa en fortsatt snabb ekonomisk tillväxt. Definitionen av tjänstebegreppet är vansklig eftersom den innefattar så skilda verksamhetsområden som bank och försäkring, revision, transporter, telekommunikation, IT-utveckling och sjukvård, av vilka flera har en stark anknytning till sänkningen av varans enhetskostnad och därmed kan ifrågasättas som tjänst utifrån definitionen av muskelkraft. Det är en stor skillnad mellan tjänsten IT-utveckling (som väsentligen får den direkta utkomsten från en sänkning av varans enhetskostnad) och tjänsten sjukvård (som väsentligen får den indirekta utkomsten genom fördelningspolitiska åtgärder). Den statistiska rubriceringen kan därmed bli missledande. Utifrån dagens definition redovisas industriföretagens egna IT-avdelningar under 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 rubriken industri/handel. Om ett industriföretag istället väljer att outsourca 19 den egna ITverksamheten redovisas den under rubriken tjänster. Vi bör därför skilja på primärtjänster och sekundärtjänster enligt följande: Primärtjänst Sekundärtjänst Tjänstesektor eller yrkesgrupp där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad är begränsad därför att tjänsten huvudsakligen består av ren muskelkraft, som sjuksköterskor, brandmän och operasångare. Tjänstesektor eller yrkesgrupp som huvudsakligen finner utkomsten från sänkningen av varans enhetskostnad, som IT- och verksamhetskonsulter. Vårt resonemang berör främst samhällets primärtjänster, de tjänster som huvudsakligen består av muskelkraft och inte kan, eller endast i begränsad omfattning kan, sänka enhetskostnaden genom en övergång till andra energikällor, vilka Baumol beskriver som de stagnerande tjänsterna. Samhällets behov av sekundärtjänster reduceras allteftersom potentialen i varans framtida sänkta enhetskostnad minskar, medan behovet av primärtjänster kvarstår. Idag finansieras de svenska primärtjänsterna, som sjukvård och barnomsorg, huvudsakligen genom den passiva fördelningspolitiken. Betraktelsen 20 En kontinuerlig sänkning av rummets enhetskostnad, genom en konsekvent övergång från muskelkraft till andra energikällor leder till ett ekonomisk och social utrymme, att fördela mellan ett fåtal eller ett flertal. Det är denna fördelning av rummets samlade ekonomiska och sociala utrymme som i dagligt tal beskrivs som fördelningspolitik, och som kan indelas i en passiv fördelningspolitik; transfereringar av rummets ekonomiska och sociala välstånd huvudsakligen genom skatter/avgifter samt bidrag/subventioner och en aktiv fördelningspolitik; som utgår från marknadskrafternas förmåga att fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd. Syftet, både med den passiva och den aktiva fördelningspolitiken, är att fördela rummets ekonomiska och sociala utrymme till en bredare allmänhet. Pensioner, studiebidrag, försvarsmakten och offentlig vård är exempel på passiv fördelningspolitik, medan servicenäringar som caféer och restauranger är exempel på aktiv fördelningspolitik. 19 Överflytta en funktion eller en del av en verksamhet till en utomstående organisation. 20 Den fördelningspolitiska utmaningen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Hur vi än vänder och vrider på begreppen uppkommer det ekonomiska och sociala utrymmet genom en fortlöpande sänkning av rummets enhetskostnad. Därav behovet av fördelningspolitiska åtgärder som kan finansiera samhällets primärtjänster. Men om sekundärtjänsterna består av muskelkraft, då måste även de vara stagnerande..? Det är en riktig slutsats, men det som skiljer sekundärtjänsterna från primärtjänsterna är att sekundärtjänsterna är en förutsättning för sänkningen av varans enhetskostnad. Eller omvänt: varans sänkta enhetskostnad finansierar sekundärtjänsterna på ett entydigare sätt. Det finns ett tydligare samband mellan varan och sekundärtjänsten, än mellan varan och primärtjänsten. Därmed blir tjänsteeffektens konsekvens inte lika tydlig inom sekundärsektorerna eftersom de, på ett tydligare och naturligare sätt, finner en utkomst från sänkningen av varans enhetskostnad. Både primär- och sekundärtjänsterna består av muskelkraft varför båda blir allt kostsammare (relativt varan) allteftersom det marknadsekonomiska systemet mognar 21. Trots det upptar samhällets primärtjänster vår uppmärksamhet eftersom de drabbas mer, och på ett entydigare sätt, av tjänsteeffektens negativa konsekvenser. Men om potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad minskar, hur kan samhället då finansiera framtidens primärtjänster som utbildning och äldrevård genom fördelningspolitiska åtgärdsprogram? På mycket lång sikt, som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, upphör möjligheten att finansiera framtidens primärtjänster med det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet, av det skälet att den marknadsekonomiska mognadsprocessen inte längre har något överskott att fördela. I ett moget marknadsekonomiskt skede kommer konkurrensen att ha pressat näringslivets lönsamhet till så låga nivåer att det fördelningspolitiska utrymmet blivit försumbart, alldeles oavsett passiv eller aktiv fördelningspolitik. Därmed upphör möjligheten att finansiera 22 primärtjänster som utbildning och äldrevård genom en sänkning av varans enhetskostnad. Det marknadsekonomiska systemet rationaliserar produktionen av varor, alltifrån livsmedel till mobiltelefoner och möbler. I det perspektivet, utifrån varan, går muskelkraftens värdeskapande förmåga mot noll. Vilket kommenteras i den ekonomiska energiteorin: I ett samhälle där en vara (t.ex. en glasskål) kan tillverkas helt 23 gratis blir värdet av människans muskelkraft (glasblåsarens handarbete) obefintligt. Det marknadsekonomiska systemets lagar 24 blir förr eller senare ohanterliga eftersom deras konsekvenser blir orimliga. I en förlängning, när potentialen i varans sänkta enhetskostnad uttömts, återstår endast möjligheten att fortsatt höja muskelkraftens produktivitet. Hela frågeställningen och dess slutsats blir paradoxal. Det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess leder till att individen stressas ihjäl i syfte att uppnå en högre materiell standard och en större fritid. Det är svårt att förstå varför ett samhälle inte kan upprätthålla vård och omsorg i en tid (2007) när börsföretagens vinster är större än någonsin? 21 Muskelkraftens (människans) värdeskapande förmåga minskar allteftersom rummets energikvot stiger, och det alldeles oberoende av uppdelningen i primär- och sekundärtjänster. 22 Egentligen motivera 23 Ekonomiska energiteorin; Marknadsekonomins utopia 24 Lagarna diskuteras i Betraktelsen; Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 Vi diskuterar nu konsekvenserna av det marknadsekonomiska systemets långsiktiga mognadsprocess vilka är oberoende av kortsiktiga ekonomiska konjunktursvängningar. Det finns bevisligen ett behov av primärtjänster som utbildning och äldrevård även i en avlägsen framtid. Varför skulle inte behoven kunna tillgodoses på samma sätt som idag, med kostnadsbegreppet och genom lagen om utbud och efterfrågan? Frågan är hur den efterfrågan ska skapas med vars stöd diskrepansen mellan utbud och behov kan reduceras i framtiden. Vi konstaterade i den ekonomiska energiteorin att efterfrågan, som ofta benämns köpkraft, uppstår när enhetskostnaden sänks; att det är enhetskostnadens sänkning som skapar efterfrågan. Om potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad elimineras så avstannar den ekonomiska tillväxten och efterfrågan upphör. Vi befinner oss då i ett nolltillväxtsamhälle 25. I ett moget skede blir den marknadsekonomiska mognadsprocessens utgångspunkt motsägelsefull. Vi måste helt enkelt finna en annan utgångspunkt! Blir inte slutsatsen istället att människan fortlöpande behöver skapa nya varubehov utifrån vilka enhetskostnaden kan sänkas långsiktigt? Därmed blir en ständigt växande omsättning av konsumtionsvaror en grundförutsättning för finansieringen av framtidens utbildning och äldrevård. Det kan vara en riktig slutsats; att nya behov som tillgodoses med nya varor, vars enhetskostnad fortlöpande sänks, har en positiv effekt 26 på det ekonomiska och sociala utrymmet, vilka därmed kan bidra till finansieringen av framtidens primärtjänster. Vi bör dock påminna oss, att det marknadsekonomiska systemet under alla omständigheter är en mänsklig konstruktion och att kapitalets viktigaste förmåga är att koncentrera rummets resurser till de områden där potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad är som störst. Kapitalet har därmed en unik förmåga att koncentrera samhällets resurser från en gräsbrand till en svetslåga. Vi har berört denna fråga tidigare. Den ekonomiska energiteorin 27 Vid en närmare eftertanke inser vi dagens sedlar och mynt, inte är något annat än ett prioriteringssystem för att allokera människans begränsade resurser. Vi kan nu sträcka oss längre genom att hävda att kostnadsbegreppet är en mänsklig motivationsfaktor som syftar till att öka samhällets ekonomiska och sociala utrymme genom att tillgodose behovet av varor och tjänster till en så låg enhetskostnad som möjligt. Eller enklare uttryckt; det är kostnadsbegreppet som får individen att stiga upp på morgonen och gå till arbetet. Utifrån det resonemanget skulle man kunna hävda att ständig nya konsumtionsvaror finansierar både dagens och morgondagens utbildning och äldrevård. Betraktelsen 28 En grundläggande iakttagelse är att individens egenintresse lönsamhetsoptimerar inköp och rationaliserar produktionsprocesser. De av människan konstruerade begreppen äganderätt, kostnad och kapital bildar, i kombination med egenintresset, är den osynliga hand som driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt. När herr och fru Karlsson väljer att handla livsmedel till ett lägre butikspris, är den en 25 Ekonomiska energiteorin; Samtal om den ekonomiska energiteorin; Ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fritid 26 Som motivationsfaktor 27 Kapitel 2; Vad kommer sedan? 28 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 liten, liten delmängd av den process som i aggregerad form kallas ekonomisk tillväxt. Men det är inte själva inköpet, eller den efterfrågan som inköpet motsvarar, utan den långsiktiga sänkning av rummets enhetskostnad som blir resultatet av hundratusentals samstämmiga beslut. I ett längre perspektiv kommer dyrare livsmedel att ersättas med billigare livsmedel som i sin tur kommer att ersättas med ännu billigare livsmedel osv. vilket inte alls behöver betyda någon försämring av livsmedlens kvalitet eller produktionens miljöbelastning. Tvärtom kan livsmedlens kvalitet t.o.m. öka samtidigt som miljöbelastningen minskar, allteftersom produktionsprocesserna rationaliseras och förbättras. Det viktiga i sammanhanget är att se sambandet mellan vardagens mikrobeslut och det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I själva verket bidrar herr och fru Karlsson genom sitt konsekventa agerade, positivt till den marknadsekonomiska utvecklingen, eftersom agerandet ökar pressen på rummets enhetskostnad. I en förlängning leder inköpet av de billigaste livsmedlen till en garanti för att familjen Karlsson även kan handla livsmedel imorgon. Grundförutsättning är valfrihet. Familjen Karlsson måste erbjudas möjlighet att välja mellan flera olika varor och tjänster. Om det bara finns en sorts varor i livsmedelbutiken så skulle det inte finnas någon valfrihet och därmed har familjen Karlsson ingen möjlighet att påverka den marknadsekonomiska processen genom att välja den billigaste varan. 29 Valfrihet är således en nödvändig förutsättning för konsumentens förmåga att medverka till en sänkning av rummets enhetskostnad. Detta leder oss fram till begreppet konkurrens, att ett samhälle aktivt bör stimulera flera producenter att producera marknadens varor och tjänster. Ju fler oberoende producenter av varor och tjänster desto större möjlighet har konsumenten att påverka samhällsutvecklingen och, genom sin konsumtion, bidra till en lägre enhetskostnad. Det vi här beskriver är det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, inte utifrån ett producent- eller vinstperspektiv, utan ur konsumentens perspektiv. Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Men det finns ännu en aspekt på detaljhandeln. Ett samhälle som drabbas av det japanerna kallar hesokuri 30, ett tillstånd där rummets tillgängliga efterfrågan, uttryck som disponibelt kapital, blockeras och inte fördelas till en bredare allmänhet, leder till högre arbetslöshet därför att tjänstesektorn, servicemarknaden, vilken är ett synnerligen viktigt fördelningspolitiskt instrument (aktiv fördelningspolitik) inte fungerar tillfredställande. 31 Samhällets agerande på kort sikt Hur bör samhället agera på kort sikt? 29 Vi förutsätter i detta förenklade exempel att samtliga varor på marknaden är av samma kvalitet. 30 Sedvänjan att gömma undan pengar i hemmet som ett lättåtkomligt sparkapital. 31 Det är en märklig insikt att förstå att det kapital som anses så nödvändigt för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, uppstår genom äganderätten, i skillnaden mellan utbud och behov. Kapitalets födelseplats är utrymmet mellan obalansen i utbud och behov, som samma kapital strävar efter att utradera genom investeringar i syfte att sänka enhetskostnaden, eller med andra ord, genom en ständig strävan att minska avståndet mellan utbud och behov. Slutsatsen är paradoxal eftersom kapitalet därmed syftar till att avveckla sin egen förutsättning. Kapitalets cirkulation är således en självdestruerande process som slipas ner och förbrukas i den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den skillnad i utbud och behov som utgör födelseplatsen för det virtuella kapitalet är också angreppspunkten för samma kapital by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 Kortsiktigt, över de närmaste decennierna och möjligen ända fram till inledningen av nästa sekel (2100), bör samhället understödja den marknadsekonomiska mognadsprocessen, men samtidigt eftersträva en balansering av processens negativa effekter. Fram till idag (2007) har enhetskostnadens sänkning inom varusektorn varit den huvudsakliga finansieringskällan för samhällets primärtjänster och kommer sannolikt, under överskådlig tid, att så förbli. Men allteftersom potentialen i sänkningen av varans enhetskostnad minskar kommer exporten av sekundärtjänster att få en växande betydelse för finansieringen av samhällets primärtjänster dvs. samhället bör stimulera exporten av sekundärtjänster till de rum där den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortfarande är outvecklad. Men om svensk teknik och svensk kunskap exporteras så stärks den internationella konkurrensen vilket slår tillbaka mot den egna industrin!! Det argumentet har återkommit gång på gång alltsedan den industriella revolutionens inledning. Det framfördes i England före den politiska frihandelsfilosofins införande 1843, när teknik och kunskap exporterades till bland annat Förenta staterna, Holland, Sverige och Tyskland. Och det förekommer än idag när svensk teknik och svensk kunskap exporteras till Indien, Kina och Rumänien. Rationaliseringar inom den egna verksamheten och över de egna nationsgränserna har väckt debatt i alla tider. Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen (1951) 32 Inställningen till rationaliseringsverksamheten har inom den svenska fackföreningsrörelsen bestämts av rörelsens erfarenheter av rationaliseringens verkningar. Dessa erfarenheter har varit både negativa och positiva. Tidigare dominerade de kritiska synpunkterna. Efterhand har emellertid den negativa inställningen avsevärt modifierats. Såväl den ekonomiska utvecklingen som den fortskridande demokratiseringen av samhället i förening med ökade kunskaper i samhällsekonomi bland fackföreningsrörelsens medlemmar har verksamt bidragit härtill. En av det moderna industrisamhällets avigsidor har varit en ofta betydande arbetslöshet. Denna har främst drabbat företagens anställda, särskilt arbetarna och deras familjer. Under sådana förhållanden är det naturligt, att fackföreningsfolket riktat kritik mot viss rationaliseringsverksamhet. Helt bortsett från de primära orsakerna till arbetslösheten ligger det nära till hands för dem som kastats ut i sysslolöshet att med bitterhet betrakta åtgärder, som syftar till arbetskraftsbesparing. Arbetare som drabbas av permitteringar och avsked reagerar från dessa utgångspunkter och bortser från rationaliseringens positiva långtidsverkningar. Man kan inte vänta sig någon markerad omsvängning härvidlag, såvida ej sysselsättningsmöjligheterna på andra håll i näringslivet visar sig vara så goda, att de avskedade arbetarna relativt snart kan erhålla nyanställning. Samhället bör understödja och påskynda den marknadsekonomiska mognadsprocessen och samtidigt verka för en breddning av den fördelningspolitiska basens karaktär och omfattning. Ännu högre skatter och avgifter! Är det verkligen den enda lösningen? Har medborgarna inte fått nog av det? 32 Fackföreningsrörelsen och näringslivets effektivisering; Från 1880-talet till 1930-talet (Betänkande och förslag från Landsorganisationens organisationskommitté) 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida sänks den genomsnittliga arbetsveckan fortlöpande och tjänsteeffektens negativa konsekvenser kommer därmed att accentueras alltmer. De fördelningspolitiska åtgärdsprogrammen, både deras struktur och effektivitet, kommer att bli allt viktigare samhällsfrågor. Det är svårt att se något annan lösning på kort sikt. Det behövs, i likhet med fackföreningsrörelsens slutsats 1951, en ökad förståelse för den situation, i vilken vi alla, som samhällsmedborgare, befinner oss. Ökad kunskap ger en bättre förståelse för de krafter som påverkar samhällsutvecklingen och därmed den enskilde medborgarens situation. Om det fördelningspolitiska uttaget bäst sker via den passiva eller den aktiva fördelningspolitiken får allmänintresset ta ställning till via det politiska systemet. Samhällets agerande på medellång sikt Hur bör samhället agera på medellång sikt? Nu övergår vi till ett resonemang som är lika nödvändigt som osäkert. Det kommer att krävas omfattande forskning och radikala åtgärdsprogram för att finna en lösning till den gordiska knut det mogna marknadsekonomiska systemet utvecklar. Vi övergår här till att diskutera, eller rent av, till att spekulera, i hur ett framtida ekonomiskt system skulle kunna gestaltas, vilket mer är att betrakta som ett debattinlägg än en färdig lösning. Vår utgångspunkt är att den genomsnittliga veckoarbetstiden med nödvändighet kommer att behöva sänkas i syfte att upprätthålla samhällets sysselsättningsgrad. När den genomsnittliga arbetsveckan sänks uppstår den skevhet mellan olika samhällssektorer vilken leder till att tjänsten, relativt sett, blir allt dyrare i relation till varan. Denna tjänsteeffekt får långsiktigt allt större konsekvenser för samhällets primärsektorer. Genom att införa ett nytt begrepp; pensionstid, som finansieras genom att samhällets genomsnittliga veckoarbetstid nedjusteras något långsammare än vad som krävs för att möta kravet på full sysselsättning, kan tjänsteeffektens negativa konsekvenser reduceras, när tid (arbetstid) byts mot tid (pensionstid). Hur definieras pensionstid? Pensionstid är ett tidsbegrepp vars syfte är balansera behov och utbud av samhällets primärtjänster. Medborgarna erbjuds att utföra en kostnadsfri primärtjänst mot att pensionsåldern sänks motsvarande. Tid byts mot tid. Vilka primärtjänster kan komma att erbjudas pensionstid? Det är något som allmänintresset, genom de politiska systemen, får överväga. I en inledning kommer sannolikt delar av den offentliga sektorn att gynnas; som utbildning, vård och räddningstjänst. Går det att beskriva något exempel hur pensionstiden skulle fungera? Låt oss utgå från en situation där den genomsnittliga arbetsveckan sänks från fyrtio till trettiofem timmar. Hur skulle införandet av pensionstid påverka undersköterskans situation? Undersköterskans ekonomiska ersättning förändras inte; hon får samma ekonomiska ersättning för trettiofemtimmarsveckan som för fyrtiotimmarsveckan. Förutsatt att vårdsektorn kompenseras fullt ut, med fem timmar pensionstid, innebär det att undersköterskan kan arbeta upp till fem timmar extra per vecka, utan betalning, vilket kompenseras, kvittas, med en tidigarelagd pensionsålder. Fem pensionstimmar per vecka under sju år motsvarar ett års tidigarelagd pensionsålder. Om den allmänna 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 pensionsåldern är 65 år går hon således i pension vid 64 års ålder och erhåller då en ekonomisk ersättning motsvarande den hon skulle ha fått vid 65 års ålder. Vad kommer det att kosta primärsektorernas arbetsgivare? De primärsektorer som redovisar pensionstid drabbas inte av någon kostnadsökning eftersom tid byts mot tid. När den genomsnittliga arbetsveckan sänks kompenseras arbetsgivaren med motsvarande pensionstid för varje tillsvidareanställd. Arbetsgivaren kan disponera pensionstiden till egen eller till extern personal. En arbetsgivare inom primärsektorn med etthundra tillsvidareanställda, disponerar vid en sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan från fyrtio till trettiofem timmar, därmed 500 timmars pensionstid per vecka. Pensionstiden bör i första hand erbjudas den egna personalen. Men om arbetsgivaren så önskar kan pensionstiden erbjudas t.ex. som en halvtid åt en arbetstagare som är verksam i en annan bransch. Principen är densamma. Arbetstagaren får en sänkt pensionsålder som motsvarar den intjänade deltidstjänsten. Timme byts mot timme. Arbetsgivaren redovisar fortlöpande pensionstid till försäkringskassan. Och det är arbetsgivaren som bestämmer hur den tilldelade pensionstiden används. Hur påverkas industriarbetaren? Industriarbetarens genomsnittliga veckoarbetstid sänks från fyrtio till trettiofem timmar med bibehållen ekonomisk ersättning, men hon erbjuds ingen möjlighet till pensionstid inom industriföretaget. Däremot står det industriarbetaren fritt, att vid sidan av industriarbetet, arbeta pensionstid för samhällets primärsektorer. Vilket leder till kraftigt ökade kostnader för industrin! De samhällssektorer för vilka potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad är som störst bör stimuleras till en ännu snabbare produktivitetshöjning. Genom en gradvis sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan, i etapper, kan sysselsättningsgraden upprätthållas inom industrin samtidigt som kostnadsutvecklingen inom samhällets primärsektorer kan balanseras med stöd av kostnadsfri pensionstid. Alternativet till en sänkt genomsnittlig arbetsvecka är att industrin fortsätter att friställa personal allteftersom rummets energikvot stiger, med en lägre sysselsättningsgrad som följd. I praktiken är resonemanget inget avsteg från den ekonomiska politik som Sverige fört under hela efterkrigstiden. Regering efter regering, alldeles oberoende av politisk färg, har förkunnat att det inte finns några ekonomiska medel att tillgå för branscher i kris. Och de undantag som trots allt gjorts tjänar mer som avskräckande exempel. Kenneth Hermele skrev LO-ekonomen Rudolf Meidner tillsammans med kollegan Gösta Rehn en rapport till LO, Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen. Där presenterades en ekonomisk politik som för många har blivit sinnebilden för den svenska modellen: Företag skulle inte smörjas utan pressas till stordåd. En återhållande ekonomisk politik (den så kallade finanspolitiken) kombinerad med en solidarisk lönepolitik skulle slå ut ineffektiva och lågproduktiva företag. Följden skulle bli en rationell och högproduktiv ekonomi med utrymme för höjda löner. Ett omvandlingstryck skulle pressa ut gamla och förlegade företag. 33 Vad kostar framtiden? 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20