Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteeffekten. Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster"

Transkript

1 Tjänsteeffekten Ett resonemang om dagens och framtidens samhällstjänster

2 Innehållsförteckning Inledning Tjänsteeffekten Primär- och sekundärtjänster Samhällets agerande på kort sikt Samhällets agerande på medellång sikt Övergången till post ultimus Ordlista Bilaga 1: William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education (1996) Bilaga 2: DN ; Regeringen vill ha fler frivilliga i vården 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Den marknadsekonomiska mognadsprocessen leder till ständiga rationaliseringar i syfte att sänka enhetskostnaden och höja produktiviteten. Kommer det marknadsekonomiska systemet att pressa sjuksköterskor, poliser, lärare och brandmän att producera alltmer till en allt lägre ekonomisk ersättning? Under sextio- och sjuttiotalet erbjöd den offentliga sektorn säkra och trygga jobb. Stat, landsting och kommun var att lita på. Framtiden förväntades tillhöra samhällets tjänstesektorer allteftersom behovet av arbetskraft inom varuproduktionen minskade. Den offentliga sektorns snabba tillväxt var en självklarhet när industriproduktionen automatiserades. Idag, när antalet arbetstillfällen fortsätter att minska inom den traditionella varuproduktionen, hävdar ekonomer, samhällsvetare, forskare och politiker att framtiden är ett tjänstesamhälle, även om ingen kan förklara hur ett sådant samhälle skulle fungera långsiktigt. Vi diskuterar den svenska arbetsmarknadens utveckling under efterkrigstiden, och skisserar, med utgångspunkt från den ekonomiska energiteorin 1, på en tänkbar modell för framtidens tjänstesamhälle, under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida och att det därmed finns ett växande ekonomiskt och socialt utrymme att fördela. 1 Sammanställningen är tillgänglig på by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Tjänsteeffekten Vad är tjänsteeffekten? Det är en smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck, eftersom endast en mindre andel av muskelkraften 2 kan ersättas med andra energikällor. Konsekvensen blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som fortlöpande tvingas höja den egna produktiviteten och/eller acceptera en sänkning av den ekonomiska ersättningen. Den ekonomiska energiteorin 3 Vad kommer att ske inom de samhällssektorer där tjänsten är (består av) mänskliga relationer? En läkare eller en sjuksköterska kan inte ersättas helt av maskiner eftersom en så stor del av verksamheten bygger på mänskliga relationer. En brandman kommer sannolikt aldrig att kunna ersättas med en helautomatisk släckningsmaskin. En lärare kommer bara i en viss utsträckning att kunna ersättas med distansundervisning och datorer. Generellt gäller, att den muskelkraft som inte kan ersättas med andra energikällor, kommer att utsättas för ett allt större produktionskrav. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka produktiviteten och/eller sänka den ekonomiska ersättningen. Denna (redan idag) smygande tjänsteeffekt blir tydligare om vi analyserar marknadsekonomins utopia där energikvoten går mot oändligheten. De personalintensiva samhällssektorernas situation blir då helt ohållbar eftersom de förväntas utföra ett arbete med samma utväxlingseffekt som samhället i övrigt. Konsekvensen blir längre arbetsdagar, mera stress och en sänkt ekonomisk ersättning. Hur uppstår tjänsteeffekten? Tjänsteeffekten är en marknadsekonomisk konsekvens som uppstår när samhällssektorernas produktivitet utvecklas olika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som att sjukvård, utbildning och polisväsende bedrivs alltmer ineffektivt, när kostnaderna ökar samtidigt som verksamheten reduceras och/eller kvalitetskraven sänks. Vilket bland annat leder till återkommande diskussioner och krav på privatisering av offentlig verksamhet. Det mogna marknadsekonomiska systemets effekter på tjänstesektorn uppträder långsamt och försåtligt som en konsekvens av den högre energikvoten, den kortare veckoarbetstiden och den solidariska arbetsmarknadspolitiken. Betraktelsen 4 Om vi tänker oss ett rum där den genomsnittliga arbetsveckan halveras, från dagens 38,8 timmar till 19,4 timmar, så kommer behovet av olika yrkesgrupper att förändras. Allteftersom rummets energikvot stiger, och den genomsnittliga arbetsveckan sänks (vi förutsätter här att rummet solidariskt sänker den genomsnittliga arbetsveckan för samtliga medborgare) minskar behovet av arbetskraft inom de yrkesgrupper där muskelkraften kan ersättas med andra energikällor, samtidigt som behovet inom andra yrkesgrupper, som vård och omsorg, ökar eftersom tjänsten till så stor del består av 2 Energikällan - mänskligt arbete - som enligt den ekonomiska energiteorin mäts i den fysikaliska enheten - e - som alla andra energikällor. 3 Kapitel 2 Grundläggande teori; Tjänsteeffekten 4 Den fördelningspolitiska utmaningen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 mänskliga relationer, och att vård och omsorg fortsatt behöver resurser tjugofyra timmar per dygn. 5 Det kommer att behövas dubbelt så många läkare, dubbelt så många sjuksköterskor, dubbelt så många poliser, dubbelt så många brandmän osv. enbart i syfte att upprätthålla nuvarande servicenivå 6, till skillnad från den traditionella basindustrin där en fortlöpande övergång till andra energikällor sannolikt kommer att leda till en halvering av antalet montörer vid Volvos eller Saabs löpande band. Parallellt eller samtidigt, när rummets kostnader för läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, halveras (eller åtminstone kraftigt reduceras) således skattebasen inom de samhällssektorer där potentialen i enhetskostnadens sänkning, och därmed det ekonomiska och sociala utrymmet, är som störst; i vårt exempel genom att antalet montörer vid Volvos och Saabs löpande band minskar. Det uppstår således en dubbel förskjutning av rummets samlade resurser genom att kostnaden för muskelkraft ökar kraftigt inom tjänstesektorn, samtidigt som finansieringsunderlaget för nämnda muskelkraft reduceras. I praktiken blir den traditionella skattebasen, som till stor del utgår från beskattning av muskelkraft, alltmer underminerad, allteftersom rummets energikvot stiger (och muskelkraft avvecklas). En underminering som förstärks av den solidariska lönepolitiken när läkarnas, sjuksköterskornas, polisernas och brandmännens högre ekonomiska ersättning finansieras med motsvarande lägre ekonomisk ersättning till montörer och ingenjörer inom basindustrin. Paradoxalt nog kan de politiska systemen komma att överge den skattefinansierade fördelningspolitiken eftersom de fördelningspolitiska medlen från ett växande skattetryck stabiliseras eller rent av minskar. 7 Det går helt enkelt inte att höja skatten hur mycket som helst, varför skatteuttaget istället kan komma att sänkas, i en förhoppning att de fria marknadskrafterna, på något sätt, ska lösa fördelningsproblemet. När uppstod tjänsteeffekten? Vid tiden före förra sekelskiftet uppgick den genomsnittliga svenska arbetsveckan till sjuttiotvå timmar mot knappt fyrtio timmar idag. Varför har inte tjänsteeffektens konsekvenser diskuterats tidigare? Tjänsteeffekten bör ha uppkommit redan vid tiden för den industriella revolutionen, men de initiala effekterna i anteriore 8 var (och är) otydliga och dessutom obetydliga i relation till övriga samhällsförändringar. När det ekonomiska och sociala utrymmet växer kan tjänsteeffektens negativa konsekvenser döljas i de fördelningspolitiska programmen. Det är först under 1960-talet som tjänsteeffekten diskuteras. Det faktum att produktivitetsutvecklingen generellt sett är långsammare (och i vissa fall helt stillastående) för konsumtionstjänster jämfört med konsumtionsvaror beskrivs av Baumol 9 och Bowen 1966, och brukar därför benämnas den Baumolska kostnadssjukan. Det är denna sjukdom som i ett övergripande resonemang definieras som tjänsteeffekt och som vi menar kommer att behöva balanseras av ett nytt ekonomiskt ramverk. Den Baumolska kostnadssjukan med alla dess påföljder uppstår som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. 5 En konsekvens som i den ekonomiska energiteorin beskrivs som tjänsteeffekten. 6 Läsaren inser att tjänsteeffektens (fördelningspolitiska) konsekvenser fortlöpande måste pareras allteftersom den genomsnittliga arbetsveckan sänks. I marknadsekonomins utopi kommer det att behövas oändligt många läkare, oändligt många sjuksköterskor, oändligt många poliser och oändligt många brandmän för att upprätthålla nuvarande servicenivå, samtidigt som alla varor saknar kostnad och är gratis. I sanning en helt omöjlig situation. 7 Det kan tyckas som att skattebasen växer när antalet läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, men det resonemanget leder till ett cirkelbevis, eftersom en skattefinansierad verksamhet omöjligt kan finansiera sig själv genom egna skatteuttag. 8 Anteriore och posteriore redovisas i den Ekonomiska energiteorin 9 Baumol och Bowen (1966); Performing Arts, The Economic Dilemma: A Study of Problems Common to the Theatre, Opera, Music and Dance 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 I anteriore upplevs tjänsteeffekten annorlunda eftersom den finansieras med ett växande ekonomiskt och socialt utrymme. Det är först i posteriore när rummets ekonomiska och sociala utrymme är stabilt eller minskar, och/eller när rummets utväxlingseffekt blir så hög att rummets fördelningspolitiska åtgärder inte längre förmår att finansiera tjänsteeffekten, som situationen blir alltmer sammansatt. Anteriore Posteriore Anteriore och posteriore är marknadsekonomins janusansikte*; brist på arbetskraft eller arbetslöshet, ekonomisk välfärd eller stagnation, framtidstro eller pessimism. I anteriore framstår marknadsekonomin som samhällets och medborgarnas vapendragare medan den i posteriore tycks vända de blankslipade vapnen mot sina forna allierade och tvinga dem till underkastelse. *Dubbelansikte; bildlig beskrivning av något som har två olika aspekter. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen driver in en kil som långsiktigt riskerar att klyva samhället i två delar. En del (varusektorn) som genererar ett växande ekonomiskt och socialt överskott genom en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden, och en annan del (delar av tjänstesektorn) som ständig ligger efter, och som omöjligt kan komma ikapp. Det handlar således både om att finna en annan (och bredare) skattebas som kan balansera tjänsteeffektens relativt växande kostnader utan att underminera den struktur som stödjer det marknadsekonomiska systemets fortsatta mognadsprocess och samtidigt försöka förstå, skissa på, de mekanismer som kan tänkas gälla, fram till, och i ett framtida ekonomiskt system - post ultimus - då det nuvarande marknadsekonomiska systemet har marginaliserats by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Procent 100 Marknadsekonomi Post ultimus 0 Tid Finns det några empiriska belägg för att tjänsteeffekten verkligen existerar? I en sammanställning från 1996 förtydligar Baumol slutsatserna från den ursprungliga sammanställningen (1966), genom att visa att kostnadsutvecklingen per capita under efterkrigstiden stiger, i flera fall betydligt över konsumentprisindex, för bland annat läkare, utbildning och sjukvård, i många industriländer. William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education 10 Om vi föreställer oss en ekonomi som är uppdelad i två sektorer: den ena, den progressiva sektorn, i vilken produktiviteten ökar, och den andra, den stagnerande sektorn, i vilken produktiviteten är konstant. Antag att den första ekonomiska sektorn producerar bilar, och att den andra, uppträdanden av Mozarts kvartetter. Låt oss anta att produktionen av bilar, där teknologiska innovationer är möjliga, uppvisar en årlig ökning av produktionen per arbetare med 4 procent per år, medan produktionen för kvartetten förblir densamma år efter år. Om lönerna inom bilindustrin är i nivå med den ökade produktiviteten då kommer den sammantagna kostnaden och den förhöjda produktiviteten att öka med samma procentsats och därmed ta ut varandra. Som en konsekvens kommer arbetskostnaden per enhet (arbetskostnaden delat med totala produktionen) förbli konstant. Denna process kan fortskrida i evighet, med bilarbetare som tjänar mer och mer för varje år, samtidigt som kostnaden per bil förblir densamma. Förhållandena är väldigt annorlunda för Mozart kvartetten. Låt oss anta att musikanternas löner, som redan är lägre än bilarbetarnas, bibehåller sin relativa position. Vad kommer det att medföra för kvartettens kostnader? Om kvartettens inkomster ökar, låt oss säga, med 4 procent per år medan dess produktivitet förblir oförändrad, medför det att den direkta kostnaden per producerad enhet också måste öka med 4 procent. Dessutom finns ingenting som kommer att hejda kostnadsökningen utan den kommer att fortsätta i evighet till en alltmer ansträngd nivå. Inflationen har ingen betydelse i sammanhanget. Så länge kvartettens löner i tvåsektor ekonomin fortsätter att öka överhuvudtaget, kommer kostnaden för live konserter att öka, ackumulerat och oavbrutet, i relation till kostnaden för en bil, alldeles oavsett om den allmänna prisnivån förändras eller inte; storleken på den relativa kostnaden för 10 Journal of Cultural Economics 20: 1996 (den engelska texten redovisas i Bilaga 1); Se även: William J Baumol, William G Bowen; Performing arts The economic dilemma (1966), Chapter VII Anatomy of the Income Gap, On Productivity and Cost 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 kvartetten kommer att bero direkt av den relativa produktivitetsökningen i bilindustrin. Dessutom, trots att det alltid är frestande att söka efter någon skurk som kan förklara varför det relativa priset stiger, så finns det ingenting att skylla på i den uppkomna situationen. Varken kostnadsslöseri eller girighet ligger bakom förändringen. Det är den relativt sett stillastående teknologin för musikaliska live föreställningar dess inneboende oförmåga till produktivitetsförbättringar som är förklaringen till den skärpta höjningen av kostnaden för kvartettens föreställningar. Det är uppenbart att denna analys kan överföras till många andra tjänstesektorer, vilket är huvudbudskapet med denna beskrivning. Det gäller alldeles särskilt, de tjänster som kan betecknas som stillastående, de tycks alla ha ständiga problem med återhållen produktivitetstillväxt, liknande den som ansätter kvartetten i vårt exempel. Det är tydligt, att sjukvården har gjort gigantiska kvalitetsförbättringar över flera decennier, men trots att läkartiden per patientbesök eller per sjukdom kan ha minskad en del, så har det endast haft en marginell inverkan på kostnaden; inom utbildningen har klassernas storlek inte förändrats nämnvärt, och därmed ingen större förändring i relationen mellan andelen studenter per lärartimme, och det är en allmän uppfattning att kvalitetshöjningarna inom utbildningen varit små eller rent av obetydliga. Produktionen per timme inom polisväsendet, eller en produktionstimme postleverans, eller en produktionstimme rengöring av gator och torg har sannolikt förbättrats genom användandet av motorfordon med vilka större områden kan avverkas, men ökningen har sannolikt varit blygsam (kriminella gäng har också uppnått en förbättrad produktion genom användandet av bilar) och alldeles säkert inte fortlöpande och kumulativ. Genomsnittlig årlig förändring av utbildningskostnader per elev , fast penningvärde 6 5,6 5 Årlig förändring, procent ,5 3,2 2,9 2,2 1,5 0 Japan Kanada Frankrike USA Tyskland Storbritannien Källa: William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education; Journal of Cultural Economics 20: by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Genomsnittlig årlig förändring av hälsovårdskostnader per capita, , fast penningvärde Årlig förändring, procent ,78 5,11 4,83 4,78 3,85 3,56 1,37 1,35 0,94 0 Japan Tyskland USA Holland Kanada Frankrike Sverige Italien Storbritannien För Japan För Storbritannien och Tyskland Källa: William J Baumol; Children of Performing Arts, The Economic Dilemma; the Climbing Costs of Health Care and Education; Journal of Cultural Economics 20: 1996 Det finns även flera vardagliga exempel på tjänsteeffektens konsekvenser. Baumol nämner distributionen av post, vilken har påverkats på nedanstående sätt i Sverige sedan den svenska industriella revolutionens inledning. Brevbärningsturer i Stockholm tal: Sex turer per dag 1890-tal: Fem turer per dag 1917: Fyra turer per dag 1921: Tre turer per dag 1931: Fyra turer återinförs 1940-tal: Tre turer per dag på grund av kriget 1950-tal: Postfria söndagar 1960-tal: En tur per dag 1980-tal: Postfira lördagar 2007: Diskuteras eftermiddagsutdelning samt ytterligare nedskärningar till färre än fem turer per vecka Den svenska postgångens utveckling visar sannolikt på tjänsteeffektens mest naturliga konsekvens, inte att kostnaden tillåts stiga obegränsat, utan att kvalitetskraven sänks, inte sällan samtidigt som kostnaden höjs något. Tjänsteeffekten är ingen naturlag, men den en ofrånkomlig konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen, vilket bland annat leder till att postens service försämras och att kostnaderna för polis och brandförsvar stiger. Skälet till att 11 Källa: Postmuseet, Stockholm 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 sjukhuspersonal går på knäna beror till stor del på marknadsekonomiska krafter för vilka inget egenintresse eller någon personalkategori kan klandras. Det samhället kan göra, är att förstå tjänsteeffektens utgångspunkt, lindra dess negativa konsekvenser, samt söka efter andra långsiktigt hållbarare lösningar. Går det statistiskt att påvisa den mekanism som ligger bakom dessa förändringar? Baumol utgår från att produktivitetsskillnaderna i sig leder till negativa konsekvenser för de stagnerande samhällssektorerna. Vi väljer en delvis annan utgångspunkt och menar att det mogna marknadsekonomiska samhällets arbetstidsförkortning är tjänsteeffektens ursprung. Det finns ett stort statistiskt material att tillgå. Utmaningen är att finna ett så relevant underlag som möjligt och att tolka det omtänksamt. Vi försöker här enbart påvisa övergripande trender och förbiser därmed medvetet flera detaljfrågor. Nedanstående tabeller visar antalet årsarbetstimmar (tiotusental) (Table R) och antalet arbetstillfällen (Table O) i Sverige år 1950 respektive år TABLE R: Total hours worked (in tens of thousands) of employed (employees and self-employed) of different types of activities. Year Agriculture and ancillaries Manufacturing and handicrafts Building and construction Transport and communication Circulation Private reproductive services Government services Real estate Total Källa: Rodney Edvinsson; Growth, Accumulation, Crisis, Stockholms universitet 2005 TABLE O: Number of employed. Year Agriculture and ancillaries Manufacturing and handicrafts Building and construction Transport and communication Circulation Private reproductive services Government services Real estate Total employment Tabell O: Antal anställda inom olika verksamhetsområden Tabell Q: Antal hemmafruar (del av tabell) Tabell R: Totalt antal arbetstimmar (i tiotusental) av anställda (både arbetstagare och egna företagare) inom olika verksamhetsområden Rubriker (verksamhetsexempel inom parantes) A Jordbruk samt biverksamhet (jordbruk, jakt, skog, fiske) M Tillverkning och hantverk (gruv-, livsmedels-, textil-, pappers-, kemisk, elindustri) B Byggnad och konstruktion T Transport och kommunikation (järnväg, flyg, sjöfart, post, tele) C Handel (partihandel, detaljhandel, finansiella tjänster, försäkringar) P Privata reproducerande tjänster (restaurang, hotell, utbildning, FoU, rekreation) G Offentlig sektor (stat, landsting, kommun) R Fastigheter 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Källa: Rodney Edvinsson; Growth, Accumulation, Crisis, Stockholms universitet 2005 Av tabellerna framgår att antalet arbetstillfällen ökat med (Table O) samtidigt som antalet årsarbetstimmar minskat med 56,6 miljoner (Table R). Det finns en tydlig förskjutning av antalet arbetstillfällen från varuproduktionen över till tjänsteproduktionen, där grovt räknat 0,9 miljoner arbetstillfällen försvunnit inom varuproduktionen och 1,7 miljoner arbetstillfällen tillkommit inom tjänsteproduktionen (Table O). En enkel variansanalys visar att sänkningen av den genomsnittliga arbetsveckan, officiellt från 48 till 40 timmar, i huvudsak är att betrakta som en solidaritetshandling där medborgarna delat på det framväxande ekonomiska och sociala utrymmet genom att öka fritiden. Sänkningen av den sammanlagda arbetstiden med 1259 miljoner årsarbetstimmar motsvarar i storleksordningen 0,6-0,8 miljoner tillkommande arbetstillfällen år Variansanalys 2000 vs 1950 Arbetskraft (miljoner anställda) 1491 miljoner årsarbetstimmar År ,2 År ,4 4 Arbetskraftsvarians Arbetskrafts & årsarbetsvarians -288 miljoner årsarbetstimmar Årsarbetsvarians miljoner årsarbetstimmar År timmar År timmar Årsarbete per anställd (timmar) Men antalet nya arbetstillfällen uppgår ju till 1,7 miljoner och om 0,6 0,8 miljoner uppkommit genom en arbetstidsförkortning, hur har då mellanskillnaden på nästan en miljon ytterligare arbetstillfällen tillkommit? En stor andel av statistikens arbetskraftstillskott utgörs av hemmafruar som under efterkrigstiden gått ut på arbetsmarknaden och därmed blivit en del av den officiella statistiken (Table Q). Vilket har finansierats med en höjning av skatter och avgifter från 20,6 procent av BNP år 1950 till 52,6 procent av BNP år Det är samtidigt svårt att föreställa sig att alla dessa, drygt 1,1 miljoner hemmafruar, inte producerade någonting innan de blev en del av den offentliga statistiken 14. Därför finns det anledning att förmoda att redovisningen av antalet årsarbetstimmar år 1950 är kraftigt underskattad, vilket leder 13 SCB, Offentliga sektorns långsiktiga utveckling, Uppdaterad juni Kvinnornas ökade förvärvsarbete har inneburit att t.ex. barntillsyn, åldringsvård, matlagning och sömnad i större utsträckning ombesörjs i offentlig regi eller av privata företag, och därmed inräknas i BNP, vilket inte var fallet när sysslorna utfördes som oavlönat arbete i hemmet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 till slutsatsen att nedgången i antalet årsarbetstimmar mellan 1950 och 2000 är betydligt större i verkligheten än i den officiella statistiken. Table Q: Number of "house-wives" Number of house-wives Källa: Rodney Edvinsson; Growth, Accumulation, Crisis, Stockholms universitet 2005 Det finns många ytterligare aspekter 15 som skulle kunna redovisas här, som att den officiella veckoarbetstiden har sänkts från 48 till 40 timmar medan den kalkylerade faktiska veckoarbetstiden, utifrån den redovisade statistiken, har sänkts från 38,2 timmar år 1950 till 32,8 timmar år Vi försöker endast påvisa de övergripande efterkrigstrenderna, att arbetstillfällen upphört inom varuproduktionen samtidigt som många arbetstillfällen tillkommit inom tjänsteproduktionen samt att samhället fortlöpande sänkt den genomsnittliga veckoarbetstiden och med stöd av fördelningspolitiska medel (högre skatter och avgifter) har upprätthållit sysselsättningsgraden. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen i posteriore 17 framkallar en motsägelse som kan liknas vid att välja mellan pest eller kolera; endera väljer samhället att bevara eller höja den genomsnittliga veckoarbetstiden vilket leder till en lägre sysselsättningsgrad och en större (reduktions-) arbetslöshet eller också väljer samhället att fortlöpande sänka den genomsnittliga veckoarbetstiden vilket leder till en accelererad tjänsteeffekt 18. Hittills, under 1800 och 1900-talet, har samhället valt att gradvis sänka antalet veckoarbetstimmar per capita, och på olika sätt försökt att parera för tjänsteeffektens konsekvenser. Frågan är hur länge en sådan politik är praktiskt genomförbar. Det finns tecken i tiden, bland annat kraven på en minskning och/eller en privatisering av den offentliga sektorn, som tyder på att det marknadsekonomiska rummet har uppnått en så hög mognadsgrad att den hittills förda politiken inte längre är framkomlig. Men då är det hög tid att pröva något nytt; som att sälja ut och privatisera den offentliga sektorn. Och därmed sänka samhällets orimligt höga skattetryck vilket ger medborgarna mera pengar i egen ficka vilket förstärker ekonomin..! Det är sannolikt, att en privatisering i det korta perspektivet kan komma att lindra tjänsteeffektens konsekvenser. Långsiktiga privata affärsintressen kan initialt acceptera högre kostnader som en del av omstruktureringsarbetet från offentlig till privat regi. Men i ett längre perspektiv undkommer inte heller privata affärsintressen tjänsteeffektens konsekvenser eftersom de uppkommer helt oberoende av offentligt eller privat ägande. Tjänsteeffektens negativa effekter uppstår som en konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen och är därmed ofrånkomlig. Eller som 15 Bland mycket annat tas ingen hänsyn till det faktum att medellivslängden ökat under perioden, vilket utifrån ett samhällsperspektiv är att betrakta som en arbetstidsförkortning eller det faktum att hela årskullar har tagits ur produktionen sedan 1950 allteftersom utbildningsväsendet har byggts ut slutade majoriteten av Sveriges ungdomar skolan vid års ålder medan de allra flesta idag fortfarande studerar vid års ålder (c:a elever per årskull) Återstående medellivslängd vid födseln Män Kvinnor ,06 70, ,38 82,03 +9,32 +11,38 Källa: SCB, Återstående medellivslängd för åren Beräknat på 50 arbetsveckor år 1950 (2 veckors semester) samt 47 arbetsveckor år 2000 (5 veckors semester) 17 I anteriore, vid ett växande ekonomiskt och social utrymme, upplever inte medborgaren att hon avstår från det ekonomiska utrymme som motsvaras av arbetsveckans sänkning. 18 Vi utgår från att den genomsnittliga arbetsveckan sänks lika mycket för samtliga arbetstagare 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 Baumol uttrycker det: Det finns ingenting som kommer att hejda kostnadsökningen utan den kommer att fortsätta i evighet till en alltmer ansträngd nivå. Men har verkligen den genomsnittliga veckoarbetstiden sänks på det sätt som påstås här? Dagens fyrtiotimmarsvecka infördes redan på 1960-talet men diskussionen om den offentliga sektorns kostnadsutveckling har fortsatt sedan dess. Det dröjde till sextiotalet innan Sverige fick femdagarsvecka. Fram till 1967 gick barnen i skolan på lördagar. I praktiken har den utvecklingen fortsatt men det har skett under delvis andra, och inte lika tydliga former. Studie- och föräldraledighet, delpension och sabbatsår är arbetstidsförkortningar som ofta glöms bort när man diskuterar arbetsveckans längd. I praktiken har arbetsveckan förkortats ordentligt sedan sextiotalet och den utvecklingen kommer att fortsätta. Många fackliga europeiska organisationer kräver att arbetsveckan i ett första steg förkortas till 35 timmar och att den därefter sänks till 32 timmar och fyradagarsvecka. Johan Norberg; Till världskapitalismens försvar; 2001 Den tid vi alla arbetar har minskat i takt med ökat välstånd, helt enkelt därför att vi tack vare tillväxten kan om vi vill arbeta mindre för samma betalning. Jämfört med föräldragenerationen kommer de flesta av dagens anställda till arbetet senare, går hem tidigare, har längre lunch- och kafferaster, längre semester och fler helgdagar. Enligt amerikansk statistik är arbetstiden i dag ungefär hälften av vad den var för hundra år sedan, och har minskat tio procent bara sedan 1973, motsvarande 23 dagar om året. I genomsnitt har amerikanska arbetare fått fem extra år av vaken fritid sedan Det beror också på att vi börjar arbeta senare i livet, pensionerar oss tidigare och lever längre hade en västerländsk arbetare två timmar ledigt för varje arbetad timme, utslaget över hela livet, 1950 hade den fördubblats till fyra timmar ledigt, för att återigen fördubblas till ca åtta timmar ledigt per arbetad timme i dag. Den ekonomiska utvecklingen, delvis beroende på att vi genom handel kan specialisera oss, gör att vi har kunnat minska vår arbetstid betydligt, och höja vår materiella standard. Vi har aldrig förtjänat vårt uppehälle på kortare tid än idag. Primär- och sekundärtjänster Hur definieras en tjänst? Vad skiljer en vara från en tjänst? Tjänstesektorn växer, men det är mycket heterogen struktur som inkluderar allt från skomakare, ambulerande blomsterhandlare, läkare, hembiträden, brandmän, präster och generaler. Tjänstesektorn beräknas uppgå till sextio procent eller mer av OECDländernas BNP. Till skillnad från varuhandeln finns ingen allmänt accepterad ekonomisk teori om handeln med tjänster. Trots det gör många bedömningen att tjänstesektorn kommer att uppvisa en fortsatt snabb ekonomisk tillväxt. Definitionen av tjänstebegreppet är vansklig eftersom den innefattar så skilda verksamhetsområden som bank och försäkring, revision, transporter, telekommunikation, IT-utveckling och sjukvård, av vilka flera har en stark anknytning till sänkningen av varans enhetskostnad och därmed kan ifrågasättas som tjänst utifrån definitionen av muskelkraft. Det är en stor skillnad mellan tjänsten IT-utveckling (som väsentligen får den direkta utkomsten från en sänkning av varans enhetskostnad) och tjänsten sjukvård (som väsentligen får den indirekta utkomsten genom fördelningspolitiska åtgärder). Den statistiska rubriceringen kan därmed bli missledande. Utifrån dagens definition redovisas industriföretagens egna IT-avdelningar under 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 rubriken industri/handel. Om ett industriföretag istället väljer att outsourca 19 den egna ITverksamheten redovisas den under rubriken tjänster. Vi bör därför skilja på primärtjänster och sekundärtjänster enligt följande: Primärtjänst Sekundärtjänst Tjänstesektor eller yrkesgrupp där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad är begränsad därför att tjänsten huvudsakligen består av ren muskelkraft, som sjuksköterskor, brandmän och operasångare. Tjänstesektor eller yrkesgrupp som huvudsakligen finner utkomsten från sänkningen av varans enhetskostnad, som IT- och verksamhetskonsulter. Vårt resonemang berör främst samhällets primärtjänster, de tjänster som huvudsakligen består av muskelkraft och inte kan, eller endast i begränsad omfattning kan, sänka enhetskostnaden genom en övergång till andra energikällor, vilka Baumol beskriver som de stagnerande tjänsterna. Samhällets behov av sekundärtjänster reduceras allteftersom potentialen i varans framtida sänkta enhetskostnad minskar, medan behovet av primärtjänster kvarstår. Idag finansieras de svenska primärtjänsterna, som sjukvård och barnomsorg, huvudsakligen genom den passiva fördelningspolitiken. Betraktelsen 20 En kontinuerlig sänkning av rummets enhetskostnad, genom en konsekvent övergång från muskelkraft till andra energikällor leder till ett ekonomisk och social utrymme, att fördela mellan ett fåtal eller ett flertal. Det är denna fördelning av rummets samlade ekonomiska och sociala utrymme som i dagligt tal beskrivs som fördelningspolitik, och som kan indelas i en passiv fördelningspolitik; transfereringar av rummets ekonomiska och sociala välstånd huvudsakligen genom skatter/avgifter samt bidrag/subventioner och en aktiv fördelningspolitik; som utgår från marknadskrafternas förmåga att fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd. Syftet, både med den passiva och den aktiva fördelningspolitiken, är att fördela rummets ekonomiska och sociala utrymme till en bredare allmänhet. Pensioner, studiebidrag, försvarsmakten och offentlig vård är exempel på passiv fördelningspolitik, medan servicenäringar som caféer och restauranger är exempel på aktiv fördelningspolitik. 19 Överflytta en funktion eller en del av en verksamhet till en utomstående organisation. 20 Den fördelningspolitiska utmaningen 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Hur vi än vänder och vrider på begreppen uppkommer det ekonomiska och sociala utrymmet genom en fortlöpande sänkning av rummets enhetskostnad. Därav behovet av fördelningspolitiska åtgärder som kan finansiera samhällets primärtjänster. Men om sekundärtjänsterna består av muskelkraft, då måste även de vara stagnerande..? Det är en riktig slutsats, men det som skiljer sekundärtjänsterna från primärtjänsterna är att sekundärtjänsterna är en förutsättning för sänkningen av varans enhetskostnad. Eller omvänt: varans sänkta enhetskostnad finansierar sekundärtjänsterna på ett entydigare sätt. Det finns ett tydligare samband mellan varan och sekundärtjänsten, än mellan varan och primärtjänsten. Därmed blir tjänsteeffektens konsekvens inte lika tydlig inom sekundärsektorerna eftersom de, på ett tydligare och naturligare sätt, finner en utkomst från sänkningen av varans enhetskostnad. Både primär- och sekundärtjänsterna består av muskelkraft varför båda blir allt kostsammare (relativt varan) allteftersom det marknadsekonomiska systemet mognar 21. Trots det upptar samhällets primärtjänster vår uppmärksamhet eftersom de drabbas mer, och på ett entydigare sätt, av tjänsteeffektens negativa konsekvenser. Men om potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad minskar, hur kan samhället då finansiera framtidens primärtjänster som utbildning och äldrevård genom fördelningspolitiska åtgärdsprogram? På mycket lång sikt, som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, upphör möjligheten att finansiera framtidens primärtjänster med det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet, av det skälet att den marknadsekonomiska mognadsprocessen inte längre har något överskott att fördela. I ett moget marknadsekonomiskt skede kommer konkurrensen att ha pressat näringslivets lönsamhet till så låga nivåer att det fördelningspolitiska utrymmet blivit försumbart, alldeles oavsett passiv eller aktiv fördelningspolitik. Därmed upphör möjligheten att finansiera 22 primärtjänster som utbildning och äldrevård genom en sänkning av varans enhetskostnad. Det marknadsekonomiska systemet rationaliserar produktionen av varor, alltifrån livsmedel till mobiltelefoner och möbler. I det perspektivet, utifrån varan, går muskelkraftens värdeskapande förmåga mot noll. Vilket kommenteras i den ekonomiska energiteorin: I ett samhälle där en vara (t.ex. en glasskål) kan tillverkas helt 23 gratis blir värdet av människans muskelkraft (glasblåsarens handarbete) obefintligt. Det marknadsekonomiska systemets lagar 24 blir förr eller senare ohanterliga eftersom deras konsekvenser blir orimliga. I en förlängning, när potentialen i varans sänkta enhetskostnad uttömts, återstår endast möjligheten att fortsatt höja muskelkraftens produktivitet. Hela frågeställningen och dess slutsats blir paradoxal. Det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess leder till att individen stressas ihjäl i syfte att uppnå en högre materiell standard och en större fritid. Det är svårt att förstå varför ett samhälle inte kan upprätthålla vård och omsorg i en tid (2007) när börsföretagens vinster är större än någonsin? 21 Muskelkraftens (människans) värdeskapande förmåga minskar allteftersom rummets energikvot stiger, och det alldeles oberoende av uppdelningen i primär- och sekundärtjänster. 22 Egentligen motivera 23 Ekonomiska energiteorin; Marknadsekonomins utopia 24 Lagarna diskuteras i Betraktelsen; Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 Vi diskuterar nu konsekvenserna av det marknadsekonomiska systemets långsiktiga mognadsprocess vilka är oberoende av kortsiktiga ekonomiska konjunktursvängningar. Det finns bevisligen ett behov av primärtjänster som utbildning och äldrevård även i en avlägsen framtid. Varför skulle inte behoven kunna tillgodoses på samma sätt som idag, med kostnadsbegreppet och genom lagen om utbud och efterfrågan? Frågan är hur den efterfrågan ska skapas med vars stöd diskrepansen mellan utbud och behov kan reduceras i framtiden. Vi konstaterade i den ekonomiska energiteorin att efterfrågan, som ofta benämns köpkraft, uppstår när enhetskostnaden sänks; att det är enhetskostnadens sänkning som skapar efterfrågan. Om potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad elimineras så avstannar den ekonomiska tillväxten och efterfrågan upphör. Vi befinner oss då i ett nolltillväxtsamhälle 25. I ett moget skede blir den marknadsekonomiska mognadsprocessens utgångspunkt motsägelsefull. Vi måste helt enkelt finna en annan utgångspunkt! Blir inte slutsatsen istället att människan fortlöpande behöver skapa nya varubehov utifrån vilka enhetskostnaden kan sänkas långsiktigt? Därmed blir en ständigt växande omsättning av konsumtionsvaror en grundförutsättning för finansieringen av framtidens utbildning och äldrevård. Det kan vara en riktig slutsats; att nya behov som tillgodoses med nya varor, vars enhetskostnad fortlöpande sänks, har en positiv effekt 26 på det ekonomiska och sociala utrymmet, vilka därmed kan bidra till finansieringen av framtidens primärtjänster. Vi bör dock påminna oss, att det marknadsekonomiska systemet under alla omständigheter är en mänsklig konstruktion och att kapitalets viktigaste förmåga är att koncentrera rummets resurser till de områden där potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad är som störst. Kapitalet har därmed en unik förmåga att koncentrera samhällets resurser från en gräsbrand till en svetslåga. Vi har berört denna fråga tidigare. Den ekonomiska energiteorin 27 Vid en närmare eftertanke inser vi dagens sedlar och mynt, inte är något annat än ett prioriteringssystem för att allokera människans begränsade resurser. Vi kan nu sträcka oss längre genom att hävda att kostnadsbegreppet är en mänsklig motivationsfaktor som syftar till att öka samhällets ekonomiska och sociala utrymme genom att tillgodose behovet av varor och tjänster till en så låg enhetskostnad som möjligt. Eller enklare uttryckt; det är kostnadsbegreppet som får individen att stiga upp på morgonen och gå till arbetet. Utifrån det resonemanget skulle man kunna hävda att ständig nya konsumtionsvaror finansierar både dagens och morgondagens utbildning och äldrevård. Betraktelsen 28 En grundläggande iakttagelse är att individens egenintresse lönsamhetsoptimerar inköp och rationaliserar produktionsprocesser. De av människan konstruerade begreppen äganderätt, kostnad och kapital bildar, i kombination med egenintresset, är den osynliga hand som driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt. När herr och fru Karlsson väljer att handla livsmedel till ett lägre butikspris, är den en 25 Ekonomiska energiteorin; Samtal om den ekonomiska energiteorin; Ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fritid 26 Som motivationsfaktor 27 Kapitel 2; Vad kommer sedan? 28 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 liten, liten delmängd av den process som i aggregerad form kallas ekonomisk tillväxt. Men det är inte själva inköpet, eller den efterfrågan som inköpet motsvarar, utan den långsiktiga sänkning av rummets enhetskostnad som blir resultatet av hundratusentals samstämmiga beslut. I ett längre perspektiv kommer dyrare livsmedel att ersättas med billigare livsmedel som i sin tur kommer att ersättas med ännu billigare livsmedel osv. vilket inte alls behöver betyda någon försämring av livsmedlens kvalitet eller produktionens miljöbelastning. Tvärtom kan livsmedlens kvalitet t.o.m. öka samtidigt som miljöbelastningen minskar, allteftersom produktionsprocesserna rationaliseras och förbättras. Det viktiga i sammanhanget är att se sambandet mellan vardagens mikrobeslut och det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I själva verket bidrar herr och fru Karlsson genom sitt konsekventa agerade, positivt till den marknadsekonomiska utvecklingen, eftersom agerandet ökar pressen på rummets enhetskostnad. I en förlängning leder inköpet av de billigaste livsmedlen till en garanti för att familjen Karlsson även kan handla livsmedel imorgon. Grundförutsättning är valfrihet. Familjen Karlsson måste erbjudas möjlighet att välja mellan flera olika varor och tjänster. Om det bara finns en sorts varor i livsmedelbutiken så skulle det inte finnas någon valfrihet och därmed har familjen Karlsson ingen möjlighet att påverka den marknadsekonomiska processen genom att välja den billigaste varan. 29 Valfrihet är således en nödvändig förutsättning för konsumentens förmåga att medverka till en sänkning av rummets enhetskostnad. Detta leder oss fram till begreppet konkurrens, att ett samhälle aktivt bör stimulera flera producenter att producera marknadens varor och tjänster. Ju fler oberoende producenter av varor och tjänster desto större möjlighet har konsumenten att påverka samhällsutvecklingen och, genom sin konsumtion, bidra till en lägre enhetskostnad. Det vi här beskriver är det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, inte utifrån ett producent- eller vinstperspektiv, utan ur konsumentens perspektiv. Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Men det finns ännu en aspekt på detaljhandeln. Ett samhälle som drabbas av det japanerna kallar hesokuri 30, ett tillstånd där rummets tillgängliga efterfrågan, uttryck som disponibelt kapital, blockeras och inte fördelas till en bredare allmänhet, leder till högre arbetslöshet därför att tjänstesektorn, servicemarknaden, vilken är ett synnerligen viktigt fördelningspolitiskt instrument (aktiv fördelningspolitik) inte fungerar tillfredställande. 31 Samhällets agerande på kort sikt Hur bör samhället agera på kort sikt? 29 Vi förutsätter i detta förenklade exempel att samtliga varor på marknaden är av samma kvalitet. 30 Sedvänjan att gömma undan pengar i hemmet som ett lättåtkomligt sparkapital. 31 Det är en märklig insikt att förstå att det kapital som anses så nödvändigt för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, uppstår genom äganderätten, i skillnaden mellan utbud och behov. Kapitalets födelseplats är utrymmet mellan obalansen i utbud och behov, som samma kapital strävar efter att utradera genom investeringar i syfte att sänka enhetskostnaden, eller med andra ord, genom en ständig strävan att minska avståndet mellan utbud och behov. Slutsatsen är paradoxal eftersom kapitalet därmed syftar till att avveckla sin egen förutsättning. Kapitalets cirkulation är således en självdestruerande process som slipas ner och förbrukas i den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den skillnad i utbud och behov som utgör födelseplatsen för det virtuella kapitalet är också angreppspunkten för samma kapital by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 Kortsiktigt, över de närmaste decennierna och möjligen ända fram till inledningen av nästa sekel (2100), bör samhället understödja den marknadsekonomiska mognadsprocessen, men samtidigt eftersträva en balansering av processens negativa effekter. Fram till idag (2007) har enhetskostnadens sänkning inom varusektorn varit den huvudsakliga finansieringskällan för samhällets primärtjänster och kommer sannolikt, under överskådlig tid, att så förbli. Men allteftersom potentialen i sänkningen av varans enhetskostnad minskar kommer exporten av sekundärtjänster att få en växande betydelse för finansieringen av samhällets primärtjänster dvs. samhället bör stimulera exporten av sekundärtjänster till de rum där den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortfarande är outvecklad. Men om svensk teknik och svensk kunskap exporteras så stärks den internationella konkurrensen vilket slår tillbaka mot den egna industrin!! Det argumentet har återkommit gång på gång alltsedan den industriella revolutionens inledning. Det framfördes i England före den politiska frihandelsfilosofins införande 1843, när teknik och kunskap exporterades till bland annat Förenta staterna, Holland, Sverige och Tyskland. Och det förekommer än idag när svensk teknik och svensk kunskap exporteras till Indien, Kina och Rumänien. Rationaliseringar inom den egna verksamheten och över de egna nationsgränserna har väckt debatt i alla tider. Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen (1951) 32 Inställningen till rationaliseringsverksamheten har inom den svenska fackföreningsrörelsen bestämts av rörelsens erfarenheter av rationaliseringens verkningar. Dessa erfarenheter har varit både negativa och positiva. Tidigare dominerade de kritiska synpunkterna. Efterhand har emellertid den negativa inställningen avsevärt modifierats. Såväl den ekonomiska utvecklingen som den fortskridande demokratiseringen av samhället i förening med ökade kunskaper i samhällsekonomi bland fackföreningsrörelsens medlemmar har verksamt bidragit härtill. En av det moderna industrisamhällets avigsidor har varit en ofta betydande arbetslöshet. Denna har främst drabbat företagens anställda, särskilt arbetarna och deras familjer. Under sådana förhållanden är det naturligt, att fackföreningsfolket riktat kritik mot viss rationaliseringsverksamhet. Helt bortsett från de primära orsakerna till arbetslösheten ligger det nära till hands för dem som kastats ut i sysslolöshet att med bitterhet betrakta åtgärder, som syftar till arbetskraftsbesparing. Arbetare som drabbas av permitteringar och avsked reagerar från dessa utgångspunkter och bortser från rationaliseringens positiva långtidsverkningar. Man kan inte vänta sig någon markerad omsvängning härvidlag, såvida ej sysselsättningsmöjligheterna på andra håll i näringslivet visar sig vara så goda, att de avskedade arbetarna relativt snart kan erhålla nyanställning. Samhället bör understödja och påskynda den marknadsekonomiska mognadsprocessen och samtidigt verka för en breddning av den fördelningspolitiska basens karaktär och omfattning. Ännu högre skatter och avgifter! Är det verkligen den enda lösningen? Har medborgarna inte fått nog av det? 32 Fackföreningsrörelsen och näringslivets effektivisering; Från 1880-talet till 1930-talet (Betänkande och förslag från Landsorganisationens organisationskommitté) 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida sänks den genomsnittliga arbetsveckan fortlöpande och tjänsteeffektens negativa konsekvenser kommer därmed att accentueras alltmer. De fördelningspolitiska åtgärdsprogrammen, både deras struktur och effektivitet, kommer att bli allt viktigare samhällsfrågor. Det är svårt att se något annan lösning på kort sikt. Det behövs, i likhet med fackföreningsrörelsens slutsats 1951, en ökad förståelse för den situation, i vilken vi alla, som samhällsmedborgare, befinner oss. Ökad kunskap ger en bättre förståelse för de krafter som påverkar samhällsutvecklingen och därmed den enskilde medborgarens situation. Om det fördelningspolitiska uttaget bäst sker via den passiva eller den aktiva fördelningspolitiken får allmänintresset ta ställning till via det politiska systemet. Samhällets agerande på medellång sikt Hur bör samhället agera på medellång sikt? Nu övergår vi till ett resonemang som är lika nödvändigt som osäkert. Det kommer att krävas omfattande forskning och radikala åtgärdsprogram för att finna en lösning till den gordiska knut det mogna marknadsekonomiska systemet utvecklar. Vi övergår här till att diskutera, eller rent av, till att spekulera, i hur ett framtida ekonomiskt system skulle kunna gestaltas, vilket mer är att betrakta som ett debattinlägg än en färdig lösning. Vår utgångspunkt är att den genomsnittliga veckoarbetstiden med nödvändighet kommer att behöva sänkas i syfte att upprätthålla samhällets sysselsättningsgrad. När den genomsnittliga arbetsveckan sänks uppstår den skevhet mellan olika samhällssektorer vilken leder till att tjänsten, relativt sett, blir allt dyrare i relation till varan. Denna tjänsteeffekt får långsiktigt allt större konsekvenser för samhällets primärsektorer. Genom att införa ett nytt begrepp; pensionstid, som finansieras genom att samhällets genomsnittliga veckoarbetstid nedjusteras något långsammare än vad som krävs för att möta kravet på full sysselsättning, kan tjänsteeffektens negativa konsekvenser reduceras, när tid (arbetstid) byts mot tid (pensionstid). Hur definieras pensionstid? Pensionstid är ett tidsbegrepp vars syfte är balansera behov och utbud av samhällets primärtjänster. Medborgarna erbjuds att utföra en kostnadsfri primärtjänst mot att pensionsåldern sänks motsvarande. Tid byts mot tid. Vilka primärtjänster kan komma att erbjudas pensionstid? Det är något som allmänintresset, genom de politiska systemen, får överväga. I en inledning kommer sannolikt delar av den offentliga sektorn att gynnas; som utbildning, vård och räddningstjänst. Går det att beskriva något exempel hur pensionstiden skulle fungera? Låt oss utgå från en situation där den genomsnittliga arbetsveckan sänks från fyrtio till trettiofem timmar. Hur skulle införandet av pensionstid påverka undersköterskans situation? Undersköterskans ekonomiska ersättning förändras inte; hon får samma ekonomiska ersättning för trettiofemtimmarsveckan som för fyrtiotimmarsveckan. Förutsatt att vårdsektorn kompenseras fullt ut, med fem timmar pensionstid, innebär det att undersköterskan kan arbeta upp till fem timmar extra per vecka, utan betalning, vilket kompenseras, kvittas, med en tidigarelagd pensionsålder. Fem pensionstimmar per vecka under sju år motsvarar ett års tidigarelagd pensionsålder. Om den allmänna 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 pensionsåldern är 65 år går hon således i pension vid 64 års ålder och erhåller då en ekonomisk ersättning motsvarande den hon skulle ha fått vid 65 års ålder. Vad kommer det att kosta primärsektorernas arbetsgivare? De primärsektorer som redovisar pensionstid drabbas inte av någon kostnadsökning eftersom tid byts mot tid. När den genomsnittliga arbetsveckan sänks kompenseras arbetsgivaren med motsvarande pensionstid för varje tillsvidareanställd. Arbetsgivaren kan disponera pensionstiden till egen eller till extern personal. En arbetsgivare inom primärsektorn med etthundra tillsvidareanställda, disponerar vid en sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan från fyrtio till trettiofem timmar, därmed 500 timmars pensionstid per vecka. Pensionstiden bör i första hand erbjudas den egna personalen. Men om arbetsgivaren så önskar kan pensionstiden erbjudas t.ex. som en halvtid åt en arbetstagare som är verksam i en annan bransch. Principen är densamma. Arbetstagaren får en sänkt pensionsålder som motsvarar den intjänade deltidstjänsten. Timme byts mot timme. Arbetsgivaren redovisar fortlöpande pensionstid till försäkringskassan. Och det är arbetsgivaren som bestämmer hur den tilldelade pensionstiden används. Hur påverkas industriarbetaren? Industriarbetarens genomsnittliga veckoarbetstid sänks från fyrtio till trettiofem timmar med bibehållen ekonomisk ersättning, men hon erbjuds ingen möjlighet till pensionstid inom industriföretaget. Däremot står det industriarbetaren fritt, att vid sidan av industriarbetet, arbeta pensionstid för samhällets primärsektorer. Vilket leder till kraftigt ökade kostnader för industrin! De samhällssektorer för vilka potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad är som störst bör stimuleras till en ännu snabbare produktivitetshöjning. Genom en gradvis sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan, i etapper, kan sysselsättningsgraden upprätthållas inom industrin samtidigt som kostnadsutvecklingen inom samhällets primärsektorer kan balanseras med stöd av kostnadsfri pensionstid. Alternativet till en sänkt genomsnittlig arbetsvecka är att industrin fortsätter att friställa personal allteftersom rummets energikvot stiger, med en lägre sysselsättningsgrad som följd. I praktiken är resonemanget inget avsteg från den ekonomiska politik som Sverige fört under hela efterkrigstiden. Regering efter regering, alldeles oberoende av politisk färg, har förkunnat att det inte finns några ekonomiska medel att tillgå för branscher i kris. Och de undantag som trots allt gjorts tjänar mer som avskräckande exempel. Kenneth Hermele skrev LO-ekonomen Rudolf Meidner tillsammans med kollegan Gösta Rehn en rapport till LO, Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen. Där presenterades en ekonomisk politik som för många har blivit sinnebilden för den svenska modellen: Företag skulle inte smörjas utan pressas till stordåd. En återhållande ekonomisk politik (den så kallade finanspolitiken) kombinerad med en solidarisk lönepolitik skulle slå ut ineffektiva och lågproduktiva företag. Följden skulle bli en rationell och högproduktiv ekonomi med utrymme för höjda löner. Ett omvandlingstryck skulle pressa ut gamla och förlegade företag. 33 Vad kostar framtiden? 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Innehållsförteckning Inledning Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09)

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna.

Syntismen. Utkast till ett politiskt handlingsprogram. S26 Manus v5.1. Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna. Syntismen Utkast till ett politiskt handlingsprogram Den som inte hör musiken, tror att dansarna är galna. 2008 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. /www.predictum.se Innehållsförteckning Vår målsättning

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 1 Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur begreppen kapital- respektive konsumtionsvaror kan definieras på ett logiskt konsistent

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q1 7 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 6, Manpower Inc. All rights reserved. Q1/7 Innehåll Sverige 4 Regionala

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2012 Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

B örskraschen den 19 oktober förra

B örskraschen den 19 oktober förra HÅKAN GERGILS: Börskraschen och USA:s ekonomi Socialdemokraterna har försökt utnyttja börskraschen i USA för att "bevisa" att det inte går att sänka skatterna och att marknadsekonomin inte är att lita

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 11: Lars Wilderäng Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer