KonsumentMakt. matreklam på barnsajter. Ny marknad för ekokött

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KonsumentMakt. matreklam på barnsajter. Ny marknad för ekokött"

Transkript

1 KonsumentMakt e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r t r e j u n i Dold matreklam på barnsajter sidan 8 Ny marknad för ekokött sidan 14 Konsumentfrågor i valet sidan 4

2 innehåll 3 Ledare Kräv besked! 4 Valet 2006 Varje väljare är en konsument. Läs om valet och konsumentpolitiken. 6 Duell i Almedalen Politiskt seminarium i Visby i sommar kom och ställ frågor till politikerna! 7 Svåröppnat Småbarnsföräldrar och förpackningar. 8 Dold reklam lockar barn Sveriges Konsumentråd kräver etisk policy om hälsa. 10 Notistorget: Koll på krogsnusket Nätverk möter hälsan Så ska vi leva hållbart Gasade äpplen 12 Delad tjänst Nya trender inom konsumentvägledning. 14 Ekologiskt kött Konsumenter startar eget nätverk. 16 Debatt Min rätt som konsument. Hur tänker ditt parti tillvarata konsumenternas intressen? sidan 4 I sommar möts Ann-Christin Nykvist (s) och Karin Pilsäter (fp) i en verbal valduell. sidan 6 Spel och underhållning lockar barn på nätet. sidan 8 Nätverk möter hälsan. Notiser sidan 10 Ny marknad för ekokött. sidan 14 Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd består av 29 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumentråd? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft (tf) Charlotte Hedin (delvis tjänstledigt) kansli Christine Blomgren, assistent Louise Ekström, kommunikationsansvarig Jens Henriksson, internationell sekreterare Jonas Adolfsson, juridisk handläggare Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box 855, Stockholm telefon: fax: e-post: Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Inger Persson Redaktion Louise Ekström Layout Mia Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB omslagsbild Stefan Bohlin Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumentråd Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. KonsumentMakt juni 2006 nummer tre

3 Kräv besked av politikerna! TRE MÅNADER kvar till valet. Temperaturen stiger. Utspel, löften och beskyllningar korsar luften. Men hittills utan att ordet konsument nämns särskilt många gånger. Varför inte det? Vi konsumenter är landets i särklass största särintresse och självklart borde duellerna även handla om våra problem. Det gäller vår vardag, våra pengar, vår hälsa och vår miljö. Området är för viktigt för att hamna i strykklass. Ändå gör det ofta det. Både vad gäller tid på valmöten och TV-debatter, prioritet på partiprogrammen och pengar i budgetar. Dags att ändra på det! KONSUMENTPOLITIK handlar inte om att staten ska vara dadda, att frånta konsumenterna deras ansvar. Inte heller om att avväpna marknadskrafterna. Konsumentpolitik handlar om nyckelord som Förutsättningar, Kunskap och Balans. Det handlar om att ge alla konsumenter en schysst chans att hävda sig, att slippa bli lurad, att få valuta för pengarna och vara rustade att möta den allt mer komplexa och trixiga marknad som vi möter. Mycket är förvisso upp till näringslivet att lösa, att ge oss information som inte är manipulativ, att inte bara tala om att sätta kunden i fokus utan att också göra det, att underlätta jämförelser, att hantera reklamationer på ett bra sätt och så vidare. Men väldigt mycket är också politik: n Det är politik att över en miljon människor saknar eller nästan saknar kommunal konsumentvägledning. n Det är politik att skolan inte får starkare direktiv att lära ut privatekonomi, konsumenträtt, marknadsföringsmetoder och annat som gör att dagens barn bättre klarar sin framtida vardag. n Det är politik att det rättsliga skyddet sackar efter för de allt fler tjänster vi köper. Det handlar om nya teleoch IT-tjänster men också om de allmännyttiga tjänster där vi förvandlas från medborgare eller patient till just konsument. n Det är politik att konsumentområdet decennium efter decennium bara blir en liten restpost i budgeten. n Det är politik hur regeringen agerar när viktiga konsumentfrågor avgörs i EU:s Ministerråd och andra organ. Det handlar om regler för livsmedel, märkning, regler för TV-reklam och kemikalier i vår omgivning. n Det är politik hur avregleringar planeras och genomförs så att det inte blir en kaotisk vilda västern-marknad där konsumenternas pengar går till övervinster hos gamla monopolister. n Det är politik hur omställningen till ett hållbart samhälle går till och med vilken hastighet. OM SKATTER och arbetslöshet är vad politikerna vill ta upp under valrörelsen så låt dem gärna göra det. Men sätt åt dem även om konsumentpolitiken. Nästa gång du är på ett möte på nåt torg eller i nån park greppa mikrofonen. Ställa krav om konsumentfrågorna i skolan, om konsumentvägledningen i kommunen. Kräv besked om hur de tänker agera i olika EU-frågor. Vi på Sveriges Konsumentråd kommer att göra det. Vi har kartlagt partiernas tankar och planer för oss konsumenter (se sidan 4). Vi kommer att ta upp dem under politikerveckan i Visby. Vi kommer att driva debatten efter sommaren när vi närmar oss den där avgörande stunden i vallokalen. n ó ledare n Det är politik att de myndigheter som ska hålla efter oseriösa företag inte får muskler de behöver. Jan Bertoft, generalsekreterare nummer tre juni 2006 KonsumentMakt

4 Från biroll till huvudroll Det blåser medvind för konsumentrörelsen. Frågan är hur vinden ska ta konsumentpolitiken från en traditionell biroll fram till en av huvudrollerna på sommarens valscen. foto: stefan bohlin Traditionellt sett i en valrörelse spelar de stora tunga frågorna, såsom till exempel skatte- och arbetspolitik, huvudrollerna på scenen. Konsumentfrågorna får hålla till godo med en av birollerna, trots att nio miljoner människor är just konsumenter. Många av dessa konsumenter är också väljare. Generalsekreterare Jan Bertoft önskar, och tror, att scenen kan förändras något detta valår: Det är medvind för konsumentrörelsen. Vi har ett brett stöd och vi har lyckats bevisa att vi behövs. Förhoppningsvis kan vi undvika den traditionella fokuseringen. Under politikerveckan i Almedalen i Visby i juli medverkar Sveriges Konsumentråd, under ett seminarium ska Ann-Christin Nykvist (s) och Karin Pilsäter (fp) mötas för att svara på konsumentpolitiska frågor. Jag hoppas att vi lyckas ge våra frågor en större tyngd, att konsumentpolitiken flyttas fram på agendan. Under Almedalsveckan har vi möjlighet att tydliggöra hur politiken kommer att se ut efter valet, vilket är bra, poängterar Jan Bertoft. Vilka är de viktigaste frågorna konkret? Kunskap för konsumenter, svarar Jan Bertoft blixtsnabbt. Vi måste se till att rådgivningen är säkrad. Viktigt är också ett grundläggande rättsligt skydd och att vi värnar om barnen. De är utsatta konsumenter som har svårare att sortera dold reklam. Idag skapas ju relationer i marknadsföringen, det är inte så tydligt längre. Sveriges Konsumentråd har låtit partierna svara på hur just deras parti kommer att tillvarata konsumenternas intressen efter valet. Vilka signaler ger svaren i enkäten, tycker du? Det är tydligt att det finns skillnader även inom blocken, och frågan blir då hur hårt varje parti är berett att driva sin linje inom konsumentfrågorna, säger Jan Bertoft. Han poängterar att alla partier är för en fungerande marknad, det är vägen dit som skiljer dem åt. Hur man ser på konsumentrörelsen respektive myndigheten, vad man vill göra för våra mer utsatta konsumenter, är frågor som är viktiga att lyfta fram. Är det så att allt kan bli konsumentpolitik och att det därför är lätt att den blir urvattnad? Ja, det är det klassiska problemet, svarar Jan Bertoft. Ofta ramlar konsumentfrågorna mellan en massa stolar. Man kan ju lägga en konsumentpolitisk aspekt på väldigt mycket. Några av partierna visar i enkäten att de vill ge konsumentfrågorna en egen minister, och i något fall även ett eget departement. Frågan är vilket som är bäst; risken med ett eget departement är att det blir svagt, utan de stora resurserna. Kanske kan det finnas en poäng med att vara nummer två i ett starkt departement som jordbruksdepartementet, resonerar Jan Bertoft. Uppmärksamhet ger resultat. Och kanske kan en scenförändring komma att ske efter detta val. Vi har ett brett stöd. Lyckas vi vara tongivande och lyfta fram våra frågor, finns det en möjlighet att det blir bättre efter valet, avslutar en försiktigt optimistisk Jan Bertoft. n Text: Goody Hein KonsumentMakt juni 2006 nummer tre

5 Sveriges Konsumentråd har ställt konsumentpolitiska frågor till alla partikanslier. Svaren används i vårt opinionsarbete inför valet. Svaren nedan är en sammanfattning och är ibland svamlande eller politiskt korrekta, men några också konkreta och intressanta. Läs kavalkaden nedan och fundera på hur du vill ha det. Nu i valtider har du som väljare och konsument större möjlighet att på olika sätt påverka. Ta chansen! Hur tänker ditt parti tillvarata konsumenternas intressen? Feministiskt initiativ Trots påminnelser har vi ej fått svar. Vänsterpartiet Bygg ut kommunal konsumentvägledning. Rikta vägledning till ekonomiskt utsatta. Jordbruksdepartementet hanterar konsumentfrågor. Översätt konsumentinformation till fler språk. Förbud mot TV-reklam till barn under 12 år i EU. Utöka stöd till etisk märkning. Utöka kollektivtrafik, lägre biljettpriser och nolltaxa. Utöka och förstärk färdtjänsten. Öka prioritet för konsumentundervisning i skolan. Socialdemokraterna Lika konsumentverksamhet i alla kommuner. Serviceinriktat Konsumentverk. Statsministern utser departementet för konsumentfrågor. Konsumentinformation på olika språk. Förbud mot TV-reklam till barn under 12 år i EU. År 2010 ska 20% av produktionen vara ekologisk. År 2009 ska 5 miljoner främja rättvis handel. Förbättra kollektivtrafiken. Säkrare gång- och cykelvägar. Se över civilrättsligt konsumentskydd på tjänsteområdet. Konsumentfrågorna med i kärnämnesundervisningen. Miljöpartiet Samla konsumentlagstiftning i en konsumentbalk. Förbättra konsumentskyddet vid kreditsituationer. Stärk Konsumentverkets roll. Eget departement för konsumentfrågorna. Informationsdatabaser för konsumenter. Förbjud riktad reklam mot barn under 15 år. År 2010 ska 25% av offentlig mat vara KRAV-märkt. Miljöstörande verksamhet dyrare med grön skatteväxling. Bygg ut cykelvägar, spårvägar, järnvägar, biodriven buss- eller båttrafik. Förbättra konsumentutbildning i skolan. Centern Öka konkurrensen och motverka kartellbildningar. Konsumentminister till 100%. Konsumentinformation på flera språk. Stoppa marknadsföring till barn under 12 år i EU. Ekonomiska styrmedel ska stimulera till hälsosamma produkter. 100 milj till säkra o miljövänliga persontransporter. Tjänstemarknad fri från monopol och kartellbildningar. Konsumentkunskap i grundskola och gymnasieskola. Folkpartiet Bättre stöd till frivillig konsumentrörelse. Årliga konsumentmätning av utbud, service o säkerhet. Konsumenträttigheter på fler språk. Konsumentverket använder uppsökande metoder. Förbjud reklam riktad till barn. Öka konsumentmakt, mindre politisk detaljstyrning. Alkolås i skolskjutsar och bussar. God läs- och skrivförmåga är grundläggande i konsumentsammanhang. Kärnämnena är prioritet. Moderaterna Öka antalet nya företag och ta bort konkurrenshinder. Näringsdepartementet ansvarar för konsumentfrågor. Den enskilde skaffar sig information. Föräldrar skyddar sitt barn från reklam. 7 miljarder ska förbättra vägstandarden under två år. Sänk drivmedelsskatterna o öka konkurrensen inom kollektivtrafiken. Skärp säkerheten kring skolskjutsar. Utvidga produktsäkerhetslagen till att omfatta även tjänster som erbjuds i offentlig verksamhet. Möjlighet till undervisning i privatekonomi och grundläggande konsumentskydd i skolan. Kristdemokraterna Väl fungerande marknad är den bästa förutsättningen för att tillgodose konsumentens önskemål. Konsumentvägledningen till ekonomiskt svaga. Regeringen främjar frivilliga konsumentvägledningen. Konsumenträtten även inom offentlig verksamhet. Information på andra språk än svenska. TV-direktivet omfattar förbud mot reklam mot barn. Märkningssystem ger kunskap om varan och hur den producerats. Alkolås i alla nya fordon från år Låt konsumentfrågor ha rimligt utrymme i skolorna. Junilistan Konkurrens ger valfrihet för konsumenterna. Mer resurser till public servicemedierna för konsumentfrågor. Konsumentfrågor hos jordbruksdepartementet. Ge nyanlända invandrare viss grundläggande konsumentinformation, annars krävs svenska av dem som bosätter sig i Sverige. Ang. reklam riktad till barn: Står bakom nuvarande lagstiftning, men kan tänka sig skärpta bestämmelser. Öka valmöjligheter i den offentliga sektorn. Viss konsumentkunskap i skolan.

6 almedalen Karin Pilsäter vs. Ann-Christin Nykvist foto: pawel Flato foto: tobias wahlqvist Duell i Almedalen Under politikerveckan i Almedalen i Visby sätts konsumentfrågorna i strålkastarljuset. Sveriges Konsumentråd låter två politiker tydliggöra sina ståndpunkter. På Högskolan i Visby möts konsumentminister Ann-Christin Nykvist (s) och Karin Pilsäter (fp) i en verbal valduell. KonsumentMakt har känt debattörerna på pulsen inför sommarens möte. Vad är dina förväntningar på duellen? Ann-Christin Nykvist Jag hoppas att vi kan diskutera tydliga och kreativa förslag som stödjer konsumenterna och att vi kan enas om att verkligheten idag innebär att konsumenterna behöver ett starkt stöd och hur detta ska förverkligas. Karin Pilsäter Att vi ska få en tydlig diskussion där vikten av att konsumentfrågorna stärks framgår och även att åhörarna ska få en bild av såväl samsyn som skillnader mellan socialdemokratisk och liberal konsumentpolitik. Vad vill du främst trycka på/ta upp? Ann-Christin Nykvist Att vi behöver en stark konsumentpolitik med konsumentvägledning i kommunerna. Vi behöver ett Konsumentverk och starka konsumentorganisationer. Dessutom krävs andra åtgärder för ett samhälle med trygga konsumenter. Karin Pilsäter Konsumentpolitikens centrala roll i en väl fungerande marknadsekonomi. Den bör ses som en viktig del i den ekonomiska politiken och inte som nu ständigt hamna vid sidan om. Tisdagen den 4 juli klockan i sal E30 på Högskolan i Visby möter konsumentminister Ann-Christin Nykvist (s) och Karin Pilsäter (fp) i en verbal valduell. Onsdagen den 5 juli kl i sal E30 ska det handla om barn, internet och reklam. Välkommen att medverka i diskussionen mellan representanter från communities, medieforskare, föräldrar och ungdomar. Vilken är den viktigaste konsumentfrågan i valet? Ann-Christin Nykvist Ja, eftersom de borgerliga partierna inte verkar vilja ha en konsumentpolitik överhuvudtaget, så måste ju det bli huvudfrågan. Ska vi fortsätta att arbeta för att stärka konsumenterna, eller är det något vi ska lämna till marknaden? Idag ser vi nya sätt att sälja och en mer komplex marknad som kräver att vi arbetar för ett starkare konsumentstöd. Karin Pilsäter Att den enskilde konsumentens ställning stärks. Särskilt inom de områden som är stora och viktiga för hushållskassan och vardagen, såsom offentligfinansierade tjänster, till exempel barnomsorg, och finansiella tjänster, till exempel försäkringar och inom boendet. Dagens uppdelning är otidsenlig. Det behövs en robust lagstiftning så att konsumenten kan stärkas i att få både varor och tjänster som är vad de utger sig för att vara och som håller vad de lovar. KonsumentMakt juni 2006 nummer tre

7 foto: anders arhammar förpackningar Om du förblir/blir konsumentminister, vad kommer då att vara prioritet? Ann-Christin Nykvist Målet är ju trygga konsumenter som handlar hållbart. Detta i en tid då nya elektroniska försäljningskanaler, nya tjänster och en aggressivare marknadsföring allt mer lämnar konsumenten ensam. Vi måste öka det allmännas stöd till konsumenterna i detta läge. Jag vill arbeta vidare med ett bättre konsumentskydd på tjänstesidan och jag vill fortsätta att utveckla den kommunala konsumentverksamheten, framförallt göra den likvärdig i hela landet. Konsumentverket bör få ett mer fokuserat uppdrag där tillsyn och omvärldsbevakning är nyckelorden. Jag vill även satsa på starka konsumentorganisationer och ser ett behov av att satsa mer på konsumentinsatser i integrationspolitiken. Karin Pilsäter Först och främst att se till att konsumentpolitiken blir en integrerad del i den ekonomiska politiken. Att stärka konsumentens ställning när det gäller offentligfinansierade tjänster är en annan högt prioriterad fråga, som länge dragits i långbänk och nu ska begravas i ytterligare en utredning. Jag vill också se till att konsumenternas nytta av globaliseringen, frihandeln, ökar bland annat genom att bekämpa EU:s jordbrukspolitik. Viktigt är också att förenkla och förtydliga miljömässigt hållbara konsumtionsval och stärka jämlikheten, konsumenten ska kunna utöva sina val oavsett bakgrund och livssituation. En prioriterad uppgift är att stärka de frivilliga, icke-offentliga, konsumentorganisationernas ställning. De agerar ensidigt på konsumenternas sida och riskerar inte att hamna i en dubbelroll. Det offentliga stödet till konsumentorganisationerna bör öka och deras ställning i processerna stärkas. n Var med och påverka. Kom och ställ dina frågor till våra politiker. Vi ses i Visby. Välkommen! l Svåröppnat! Småbarnsföräldrar är kritiska till Den nordiska konferensen som Reumatikerförbundet arrangerade förpackningar för barnprodukter. lockade 150 deltagare. Projektet "Förpackningar Välling och barnmatsburkar är för alla" samlade branschor- ganisationer, företag, konsumentorganisationer och myndigheter kring frågan svåröppnade och blöjpaket är om förpackningars hanterbarhet. På besvärliga att återsluta. lunchen och rasterna fanns möjlighet att Det visar en nyligen genomförd mäta sin handstyrka, se när reumatiker testade förpackningar och lära sig mer undersökning som Reumatikerförbundet gjort. digt lämnades namnunderskrif- om hur det går till när man utvärderar förpackningars tillgänglighet. Samtiter över. En av dem som lämnade över Resultatet av den nya konsumentundersökningen dem till representanter för läkemedels-, presenterades dagligvaru- och hälsokostindustrin var på en nordisk konferens om förpackningar. Projektinformatör Lina Tiger Inger Persson, ordförande i Sveriges Konsumentråd: Härnström på Reumatikerförbundet Det är fantastiskt att så många som var ansvarig för undersökningen: Sammanlagt svarade 880 småbarnsföräldrar på vår enkät och många uppgav att de hade problem att öppna förpackningar. Så många som tre av fyra föräldrar häller över innehållet i vällingpaket i ett annat förvaringskärl, säger hon. skrivit under denna uppmaning till industrin. Det visar på hur stort problemet är och hur många personer upplever det. Här finns stora möjligheter att utveckla och förbättra design på förpackningar så att alla konsumenter har tillgång till dem, säger hon. n De produkter som ingick i den Text: Louise Ekström rikstäckande undersökningen var välling, blöjor, barnmat på glasburk, salvor, babyolja och nappar. Föräldrarna hade mer problem med h att öppna och återförsluta förpackningarna än vad vi trodde, medger Lina Tiger Härnström. Mer än hälften tyckte det var svårt att återförsluta blöjpaketen och tre av fyra småbarnsföräldrar häller över innehållet i vällingpaketet i ett annat förvaringskärl. Jag tror att många känner igen sig i situationen att man spiller ut välling och kämpar för att öppna blöjpaketet. Här finns stora möjligheter att förbättra förpackningarna och vi fick även stort gehör från producenterna att ta tag i dessa produkter, säger Lina Tiger-Härnström. Projektansvarig Katarina Cenner lyfter upp ett blöjpaket som ingått i undersökningen. Undersökningen visar att: l Tre av fyra häller över vällingen i annat förvaringskärl. l En av fem tycker det är svårt att öppna barnmatsburkar. l 51% tycker det är svårt att återförsluta blöjförpackningar. l 44% har problem med att få ut det sista innehållet ur tuber för barnsalvor. Rapporten kan i sin helhet hämtas från Reumatikerförbundets hemsida: nummer tre juni 2006 KonsumentMakt

8 barn och reklam Med spel, pyssel och knåp lockas barnen till vissa sidor på internet. Sveriges Konsumentråds nya kartläggning visar att det finns reklam för ohälsosam mat, riktad direkt till barn, på hälften av alla undersökta sajter. Reklamen på många webbplatser försöker göra barn till trogna konsumenter av ohälsosam mat, vilket faktiskt kan äventyra deras hälsa. Det bör vara lika självklart med en etisk policy om hälsa som en säkerhetspolicy, säger Jan Bertoft, generalsekretare. Förtäckt matreklam Text: Louise Ekström Undersökningen är den andra av tre delrapporter som Sveriges Konsumentråd ansvarar för. Sammanlagt har 93 webbplatser valts ut för att genomgå en vetenskaplig analys. 37 av dessa är sajter som besöks ofta av barn, så kallade communities, och 56 är livsmedelsföretagens egna sajter. Totalt har 277 skärmdumpar sparats digitalt på matreklam som kan uppfattas som riktad mot barn upp till tolv år. I 29 av de besökta webbplatserna har det inte funnits något material, men de har ändå inräknats i materialet och ligger till grund för beräkning av statistik. Helena Sandberg är medieforskare vid Lunds universitet och ansvarig för den vetenskapliga analysen. Jag blev förvånad över att det fanns så mycket reklam på nätet. Men även över hur sofistikerad och förtäckt den är. Den är väldigt otydlig för barnen och gränserna för vad som är reklam eller inte tycks flyta på internet, säger hon. Resultatet visar att av all reklam på de undersökta webbplatserna är hälften för godis, chips, läsk, glass och kakor. Detta gäller både communities och företagens egna sidor. Ofta ser reklamen ut som underhållning. På sju av tio sidor finns seriefigurer, barnklubb, tävlingar, spel, kalastips, roliga historier och nedladdningsbart material. Internet används för att skapa relationer med barn där reklamen ofta är förtäckt och subtil. Forskning visar att barn har svårt att skilja reklam från information. Att barnen dessutom sprider den dolda reklamen vidare till sina kompisar är att göra dem till företagens lakejer, säger ansvarig forskare Helena Sandberg, fil. Doktor på Lunds universitet. På Sveriges Konsumentråd är man orolig över den förtäckta reklam. Reklam på internet ökar dramatiskt, men ser ofta ut som underhållning. Barn har extra svårt att känna igen vad som är kommersiell påverkan. För att få en tydlig praxis vill vi ha en rättslig prövning och KOanmäler därför två webbplatser, säger Jan Bertoft. De två webbplatserna som Sveriges Konsumentråd väljer att anmäla till Konsumentombudsmannen är Hemglass och Karamellkungen. Detta handlar om barns hälsa och då måste man se hur långt lagstiftningen räcker, säger Jan Bertoft. n KonsumentMakt juni 2006 nummer tre

9 på barnsajter Reklam till barn: Enligt Marknadsföringslagen ska all reklam utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om just marknadsföring. Det finns särskilda regler för reklam till barn. Det är förbjudet med tv-reklam riktad till barn under tolv år och direktreklam upp till 16 år. Internationella handelskammarens regler för barn säger att reklam inte får utnyttja barns naivititet och bristande erfarenhet. I de nordiska konsumentombudsmännens rekommendationer står att marknadsföring på internet inte får utformas som spel. illustration: Annie Boberg Ohälsosam mat För att kategorisera livsmedlen har de delats in i 12 livsmedelskategorier. De fyra första har kategoriserats som ohälsosamma/onyttiga alternativ för barn. Anledningen till att inte färdigrätter är medräknade är att det är svårt att skilja dem åt vad gäller näringsinnehåll. n Läsk* n Kakor och bakverk* n Söta efterrätter och mellanmål* n Godis inklusive chips och choklad* n Färdigrätter (halvfabrikat, djupfrysta rätter, gratänger och soppor) n Frukostflingor n Övriga drycker (Kaffe, te och öl) n Animaliska produkter (Kött, fisk, fågel, ägg och korv) n Frukt och grönt n Mejeri n Bröd n Övriga livsmedel (mjöl, pasta, ris och baslivsmedel) * ingår i OHM-index (OHälsosam Mat). Det inkluderar alltså varken söta mejeriprodukter eller frukostflingor, inte heller färdigrätter/snabbmat eftersom det är svårt att skilja dem åt vad gäller näringsinnehållet. OHM-index anger därmed en miniminivå för mängden onyttiga livsmedel i reklam. Matreklam på internet jämfört med direktreklam Livsmedel Godis, choklad, chips Efterrätter o söt mmål 15 0 Läsk 15 Kakor/bakverk 3 15 Kött, fisk, ägg 2 0 Färdigrätter/snabbmat 11 0 Frukt & grönt 0 0 Frukostflingor 6 8 Mejeriprod 0 OHM-index* *OHM-index (OHälsosam Mat) se faktaruta ovan. Livsmedelssajt Icke Livsmedelssajt Varumärkesincitament Kategori Procent (%) Maskot 0 Seriefigur, tecknad bild Barnklubb 18 7 Tävling Varuprov Barnaktivitet* 58 8 *=spel, kalastips, e-kort, pyssel, roliga historier, nedladdningsbart material (musik, reklamfilm, dvd/videoklipp, skärmsläckare, bakgrundbilder, telefonsignaler, bilder att färglägga). Livsmedelssajt Icke Livsmedelssajt Behövs tydligare regler på nätet? staffan ekberg, Lunarstorm Ja, definitivt! Rådande lagstiftning är föråldrad. Det är idag en gråzon som utnyttjas av mindre seriösa aktörer. Det behövs mer stringenta och tydliga regler som tar hänsyn till de nya mediernas egenskaper. monique wadsted, BitoS och MAQS advokatbyrå De regler vi har fungerar bra. Bedömningen av vad som är vilseledande reklam påverkas inte av tekniken. Det är själva budskapets innehåll som ska bedömas. stina honkamaa, Carat Marknadsföringslagen är framtagen i en tid då internet och övriga digitala medier såsom blogging, messenger och podcasting låg i sin linda. Den behöver ses över och möta dagens behov och nya medier. marianne åbyhammar, Konsumentverket Etiken behöver bli tydligare. En regel i Marknadsföringslagen med förbud mot att utnyttja barn och ungas bristande erfarenhet är en viktig markering. Debatten behövs om vilka tjänster som ska vara tillgängliga för barn, föräldrarnas roll och näringslivets ansvar. nummer tre juni 2006 KonsumentMakt

10 K Sprit på tub? På färjor, diskotek och nattklubbar i grannländer finns det nu tub med alkohol. Denna nya läskedryck sprider sig till svenskar och ska tilltala unga festande ungdomar. Den lyfter fram fördelar som att man inte behöver diska, inget spill, ingen återvinning och man undviker att någon stoppar rusmedel i glaset. Sveriges Konsumentråd ser allvarligt på att man lyfter fram nya och spännande sätt att dricka alkohol på för ungdomar. Veckans Väckarklockor Mättat fett i pyramid I McDonald s broschyr om att äta rätt kan man läsa om grunderna i näringsläran. Deras egen variant av livsstilspyramiden består av mat som ingår deras menyer. Den innehåller mycket mättat fett och tomma kalorier. Läsk är basen på pyramiden och det livsmedel de anser vi ska konsumera mest. Sveriges Konsumentråd anser att det är dåligt omdöme att lyfta fram sitt eget utbud på ett sätt som uppfattas som mer hälsosamt än vad de är. Är ris och majs fullkorn? Livsmedelsverket har i sin rapport om nyckelhål redovisat för vad som får kallas fullkorn. För att inbegripas i kriteriet för nyckelhålet krävs i Sverige hela kärnor från de fyra spannmålen vete, havre, korn och råg. Nestlé har lanserat en produkt på marknaden med 75 procent fullkorn Cheerios. Frågan är om ris och majs har samma effekt som havre, råg och vete? Som det är nu så ger produkten intryck av att vara mer hälsosam än vad den faktiskt är. Har du tips på Veckans Väckarklocka? Maila eller ring Koll på krogsnusket En halv miljon människor beräknas bli drabbade av matförgiftning varje år, varav en stor del beror på dålig kroghygien. Nu vill regeringen införa ett system med Smileys dekaler med glada eller ledsna gubbar som ska klargöra om hur det är ställt bland spisar och kylskåp. Ett liknande system finns redan i Danmark. Minen på gubben avgörs av hur kommunens inspektion slagit. Restaurangerna ska vara tvingade att sätta upp dekalen vid entrén. Det ska också framgå på kommunens hemsida. Om lagrådet ger klartecken kan systemet införas den 1 april nästa år. Livsmedelsverket kommer att ta fram en lista på kommuner som frivilligt vill ingå i en treårig försöksverksamhet. Om försöket faller väl ut så kommer regeringen att återkomma med ett nytt lagförslag för att permanenta systemet över hela landet. Lek med maten! Sveriges Konsumentråd medverkade i en debatt kring GMO på Fotografins hus. Fotografen Pelle Kronestedt vem som skapat maten på vår tallrik. Fotoutställningen LEK MED MATEN skildrar individerna som skapar och förvaltar, sprider och strider mot den genmodifierade maten. Vad driver dem? Vilken framtid vill de se? Vilka drömmar har de, vilka farhågor? LEK MED MATEN inflytande har de över något av det mest intima i vårt dagliga liv, nämligen det vi stoppar i munnen? Foto: Chrissi Nerantzi Ny medlem Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) är det senaste tillskottet bland nya medlemsorganisationer i Sveriges Konsumentråd. Vi får många konsumentrelaterade frågor från våra medlemmar och vi tror och hoppas att vi får ömsesidig nytta av varandras kompetenser, säger Lisbeth Eklund, förbundsordförande. SPRF har cirka medlemmar och upplever att konsumenter är en eftersatt grupp i samhället. Vi måste organisera oss för att göra vår röst hörd och därför valde vi att bli medlem i Sveriges Konsumentråd, säger Lisbeth Eklund. Vill er organisation också bli medlem? Kontakta kansliet på telefon n Nätverk möter hälsan Institutet för Livsmedel och Biotekniks (SIK) företagsnätverk samlar över 20 olika företag från olika branscher. Tanken är att sätta fokus på att utveckla hälsosamma och attraktiva livsmedel. Inom nätverket arrangeras möte och temadagar där man bjuder in föredragshållare och debattörer. De tar även del av intressanta forskningsresultat inom området hälsa och mat. En del av de ämnen som behandlats är inom sockerdebatten, konsumentbeteenden, fettsnåla produkter, moderna kosttrender, saltets roll och hälsobudskap och trender. Vi har i över två år samlat detta nätverk för att bidra till att bygga en kompetens inom området hos medlemmarna, säger Annika Åstrand på SIK. Mer information finns på Nu blir vi sambo! Sveriges Konsumentråd och Råd & Rön flyttar den 1 september in i nya lokaler på Sveavägen i Stockholm. Här får alla nya medarbetare plats och man kan bättre samordna verksamheten. Den nya adressen är: Sveavägen 90, Stockholm. Koll på krogbiffen Matens ursprung är något som konsumenterna i gemen vill veta. I butiker går det hyfsat, i alla fall för vissa varor. På restauranger går det däremot ytterst sällan. Nu vill regeringen införa ett system med ursprungsmärkning av nötkött även på restauranger, personalmatsalar, skolbespisningar m.m. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att utforma ett förslag till föreskrifter kring krav på ursprungsmärkning av

11 Så ska vi leva hållbart Tänk om! är uppmaningen i en handlingsplan som ska få oss att äta, bo och resa så att inte miljön förstörs. 55 åtgärder presenterades av regeringen i början av maj och tanken är att öka konsumenternas möjligheter, motivation och engagemang för ett mer hållbart beteende. Bland det som planeras är tvång för bensinmackar att sälja förnyelsebara drivmedel, skolmaterial om hållbar utveckling, individuell mätning av vatten och el i lägenheter, en faktabas på internet och stöd till organisationer som stödjer hållbar utveckling. Offentlig upphandling får en viktigare roll som lok på väg mot det hållbara samhället. Dessutom ses plan- och bygglagen över liksom även miljöskatter så att dessa hjälper snarare än stjälper. Informationen ska öka om etisk och social märkning och en energieffektiviseringskampanj ska dra igång. Den 8 juni hölls ett nationellt forum för hållbar konsumtion. Sådana är tänkta att hållas regelbundet även i framtiden. illustration: Elima Mwinyipembe Ny organisation Sveriges Konsumentråd har genomfört förändringar den senaste tiden betydligt fler medlemsorganisationer, individuella medlemmar, nya arenor och nya arbetssätt och inte minst övertagandet av Råd & Rön. Detta ställer nya krav på organisationen och styrelsen har därför beslutat om en ny arbetsordning. Generalsekreterare Jan Bertoft har ansvar mot styrelsen, ska svara för det utåtriktade arbetet mot media och olika konsumentpolitiska aktörer, samt även relationerna mellan den verksamheten och Råd & Rön. Kanslichefen ansvarar för arbete med medlemsorganisationerna, medlemsnytta, projekt, administration och interna frågor med mera. Organisationen träder i kraft den 1 september n notistorg Fp och valet Konsumenterna ska själva få sätta betyg på servicen och utbud. Ökat stöd till konsumentorganisationer med tio miljoner kronor. Helt gemensam konsumentlagstiftning i EU för att alla ska kunna dra nytta av globaliseringen. Ett jämlikhetsmål i konsumentpolitiken. För ett hållbart samhälle men utan styrning av konsumenter. Så ser det folkpartiets konsumentpolitiska programmet ut. n Nu kan du få fyra nummer av Råd & Rön för 90 kronor (ordinarie pris är 35 kronor per lösnummer). Erbjudandet gäller medlemmar i Vi Konsumenter, Sveriges Konsumentråds förening för individuella medlemmar. Gör så här: Gå in på och följ instruktionerna. Eller skriva ett brev till Råd & Rön, Stockholm med ditt namn, din adress och att du är medlem i Vi Konsumenter. Första tidningen kommer i mitten av augusti. Erbjudandet gäller till den 31 juli Om du inte redan är medlem i Vi Konsumenter kan du enkelt bli det genom att gå in på Sveriges Konsumentråds hemsida ( Bli medlem ) eller genom att skriva brev till kansliet (adress på sidan 2). Du kan också byta ut din prenumeration på KonsumentMakt mot ett medlemskap utan extra kostnad. Prova fyra för 90 kronor! nötkött på restaurang. Verket ska redovisa sitt förslag den 1 februari 2007 med sikte på att de nya reglerna ska kunna införas nästa sommar. Idag finns krav på ursprungsmärkning av nötkött i butik i EU. I Frankrike finns sedan 2002 ett system med ursprungsmärkning av nötkött även på restauranger, ett system som godkänts av EU. Även på Irland finns liknande planer. EU-kommissionen arbetar just nu med en översyn av de generella reglerna för märkning av livsmedel och har aviserat om ändrade regler. Sveriges Konsumentråd driver linjen om ursprungsmärklning av fler produkter och att det ska vara landet där råvaran kommer från som ska märkas. Inom projektet Lunchvalet ska också Sveriges Konsumentråd vara med och undersöka hur konsumenterna uppfattar information på krogen om hälsa, miljö, etik och ursprung (se Konsument- Makt nummer 1/2006). n Gasade äpplen? Göteborgs-Posten avslöjade att ICA planerar att importera äpplen som behandlats med en ny metod som heter Smartfresh. Denna kemiska metod gör att äpplena ser färska och fräscha ut i över ett år. Detta har väckt starka reaktioner och Sveriges Konsumentråd har engagerat sig i frågan. När man handlar färsk frukt förväntar man sig att frukten är fräsch och inte över ett år gammal, säger Louise Ekström, kommunikationsansvarig. Nu har ICA backat och kommer med största sannolikhet inte importera dessa frukter. Sveriges Konsumentråd fortsätter att bevaka frågan och ska se till att dessa tankar blir realitet i framtiden. n nummer tre juni 2006 KonsumentMakt 11

12 Fler delar på samma vägledare Fler kommuner har fått konsumentvägledning, men antalet årsarbetskrafter är relativt konstant sedan förra året. Det visar ny statistik från Konsumentverket. Trenden är att allt fler kommuner slår sig ihop om en gemensam telefonrådgivning. Sammanlagt köper 74 av 259 kommuner tjänster av en grannkommun. ( Här saknas vägledning: Burlöv Hörby Perstorp Vimmerby Tranås Valdemarsvik Ydre Finspång Åtvidaberg Katrineholm Ale Lilla Edet Danderyd Ekerö Lidingö Sollentuna Solna Täby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Österåker Knivsta Kil Kumla Nora Skinnskatteberg Vansbro Berg Bjurholm Pajala I Hälsingland samsas sex kommuner om att svara på frågor och ge råd. I södra Småland finns ett gemensamt telefonnummer för åtta olika kommuner och samma sak gäller för sju kommuner i Västra Götaland. Den nya statistiken ger också en provkarta över vad konsumenterna oftast råkar ut för, eller åtminstone vilka typer av frågor som hamnar hos vägledningen. Av klagomål förra året handlade nästan var femte om boendet och då i hälften av fallen om trassel med hantverkare. Bilbekymren är näst vanligaste kategorin och gällde både köp och reparationer. Trassel med telefonoperatörer, internet och posttjänster kommer som god trea. Andra problem som många konsumenter vill ha hjälp med är hemelektronik och olika hushållsapparater. Längst ner på listan över klagomål med mindre än en procent finns restaurang och logi, utbildning och mat och dryck. I de ingår inte när det ges mycket enkla och snabba råd och heller inte riktigt alla kommuner. 259 av landets 290 kommuner hade i april i år någon form av konsumentverksamhet. Detta är en ökning med fem kommuner jämfört med samma mätning förra året. 117 av de 259 kommunerna har tillgång till minst en heltidsanställd konsumentvägledare eller mer. Antalet årsarbetskrafter totalt är 197, vilket gör en vägledare per invånare i genomsnitt. Det positiva i utvecklingen är att fler kommuner Carina Brehmer är konsumentvägledare i Linköping och är oroad över utvecklingen. inser medborgarnas behov av att ha någon person att vända sig till när man behöver hjälp i en komplicerad konsumentfråga. Det negativa är att i praktiken är tillgången ändå inte tillräcklig eftersom många kommuner delar på vägledartjänsterna, säger Ulf Jägeberg, ansvarig för de kommunala frågorna på Konsumentverket. Vi ser också med fortsatt oro på att den tid vägledarna avsätter till förebyggande arbete, till exempel kontakter i skolan, med organisationer och lokala näringslivet, fortsätter att minska på bekostnad av det akuta rådgivningsarbetet. I Linköping sitter Carina Brehmer och sköter ensam konsumentvägledningen åt invånare. Alltså långt från riksgenomsnittet. Själv tycker hon att en konsumentvägledare på invånare vore något att sträva efter. Carina Brehmer är också ordförande i Konsumentvägledarnas förening och oroad över utvecklingen. Att kommunerna samarbetar är ju positivt, men de besparingar man gör kommer ju inte konsumenterna till godo. Synergieffekter är en käpphäst, men här ser man inte mervärdet. I en tid när kommunerna har god ekonomi borde det vara en uppåtgående kurva i stället. Ofta är det svårt att få gehör för vikten av konsumentvägledningen hos beslutsfattarna i kommunen. Det rör sig om småpengar generellt sett och de vet lite om verksamheten. Då är det lätt att ta bort den. 12 KonsumentMakt juni 2006 nummer tre

13 k o n s u m e n t v ä g l e d n i n g Obligatorium möjlig lösning foto: Peter Jigerström/Östgöta Correspondenten Alla borde ha konsumentfrågorna på sin agenda. Gå ut i valstugorna och hör dig för. Nu i ett valår ser hon däremot möjligheter för väljarna att trycka på. Ta reda på vilka politiker som stöder vägledningen, vilka partier som har detta som valfråga. De 31 kommuner som helt saknar vägledning finns framför allt i Stockholms län där var femte invånare saknar denna service. Även Östergötland och Skåne har många vita fläckar på kartan. Totalt är det konsumenter som saknar tillgång till vägledning, vilket är sju procent av befolkningen. Men ungefär lika stor del har bara tillgång till en vägledare en till nio timmar per vecka, alltså inte ens en kvartstid. De kommuner som lagt ner sin verksamhet sedan förra året är Katrineholm, Kumla och Burlöv. Salen, Strängnäs och Värmdö har startat medan följande fem har slutit samarbetsavtal med närliggande kommuner: Växjö, Landskrona, Hallsberg, Ljusnarsberg och Emmaboda. n Text: Jan Bertoft Om ett knappt år ska regeringens särskilda utredare ha bilden klar: Så ska alla svenskar få tillgång till kommunal konsumentvägledning som håller hög klass. Går inte det på dagens frivilliga väg hotar konsumentministern med ett obligatorium för landets alla kommuner. Eftersom både konsumenterna och kommunerna tjänar på konsumentverksamheten och den kommunala ekonomin stärkts väsentligt, borde förutsättningarna att nu få tillgång till konsumentvägledning av hög kvalitet i hela landet vara goda. Om inte utredningen leder till en lösning återstår bara att lagstifta om en obligatorisk konsumentvägledning av hög kvalitet, säger Ann-Christin Nykvist. Samtidigt som kommunernas stöd till konsumenterna utreds blir det fler och fler offentliga andra instanser att vända sig till för rådgivning. I den konsumentpolitiska proposition som presenterades tidigare i våras (se KonsumentMakt nr 2) beordras Konsumentverket att inrätta en telefonservice för allmänheten av mer allmän karaktär. Mot detta protesterar ordföranden i Konsumentvägledarnas, Carina Brehmer: Det sätter jag ett stort frågetecken för. Antingen är detta ett kommunalt eller ett statligt ansvar. Jag tycker att det här sänder dåliga signaler till kommunerna, som kan få en förevändning att försämra servicen, säger hon. I propositionen föreslås ytterligare en sakbyrå i form av Konsumenternas tele- och IT-byrå. Denna ska inrättas efter samma modell som Konsumenternas Försäkringsbyrå, Konsumenternas bank- och Finansbyrå och Elrådgivningsbyrån, alltså betald av branschen men där konsumentintressena har majoritet i styrelsen. Den nya tele- och IT-byrån beräknas starta till hösten. Den nu tillsatta utredningen om den kommunala vägledningen ska i första hand fokusera på de resurssvaga konsumenterna. Utredaren ska också lämna förslag på hur staten kan stötta kommunerna i deras konsumentverksamhet för att de bättre ska nå dessa grupper. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 april Vem som ska leda utredningen är inte klart ännu. Det är inte första gången frågan om vägledning utreds. Den har foto: anna molander varit en central del i alla de senaste konsumentpolitiska utredningarna och propositionerna genom åren. Bland annat föreslogs ett obligatorium av den parlamentariska kommitté som skrev Starka konsumenter i en gränslös värld (SOU 2000:29). Men alla förslag och idéer om obligatorium har gått om intet, bland annat på grund av hårt motstånd från Kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting). n nummer tre juni 2006 KonsumentMakt 13

14 kravbeställarna Ny marknad för ekologiskt kött Varför är det så svårt att hitta ett bra utbud av ekologiskt kött i butikerna? En del menar att frågan har hamnat i ett moment 22: handlarna säger att kunderna inte vill ha, och konsumenterna säger att det inte finns. Nätverket Kravbeställarna har hittat en egen väg ut ur dilemmat. Det började som det brukar börja med gräsrotsrörelser. Människor pratar sig samman och kommer på en idé. I det här fallet var det två pappor som tröttnat på att den mat de ville ge sina barn sällan eller aldrig fanns att köpa. Det gällde framför allt kött. Och när det väl fanns, var det i små förpackningar till ett högt pris. De märkte snart att där de bor, i stadsdelen Majorna i Göteborg, fanns många fler som hade samma anspråk. Som ville kunna köpa ekologiskt producerat kött, till ett vettigt pris och utan att behöva fara runt och leta efter det. Idén om ett nätverk tog form. Ett nätverk där konsumenter går samman för att göra större, gemensamma beställningar av ekologiskt producerat kött. Nätverket bildades och fick namnet Kravbeställarna. Via en webbsida erbjuder nu nätverket sina medlemmar att beställa matvaror som är krav-godkända och lokalt producerade. Varorna kommer från gårdar som ligger max 25 mil från Göteborg. Det kostar inget att vara medlem och man förbinder sig inte till något, mer än att hämta ut och betala det man beställt. Leif Strandh är en av papporna bakom idén med Kravbeställarna. Han och Lasse Odén håller nu i nätverkets kontakter mellan konsumenter och producenter. Hur gick det till, rent konkret? Vi sökte och fick en del pengar från Länsstyrelsen i Västra Götaland, säger Leif. De stöder landsbygdsutveckling och de gillar att vi försöker hitta en marknad direkt mellan konsumenter och ekologiska producenter. De såg också att ett sånt här nätverk kan gynna små gårdar, få dom att överleva ekonomiskt. Från början var nätverket en enkel, men svällande och alltmer ohanterlig mail-lista. Nu kan medlemmarna själva gå in på en webbsida och bestämma sig för att beställa ett erbjudande, eller inte. Man kan också ångra en beställning, fram till ett visst antal dagar innan utlämning. Vi är nu drygt 500 medlemmar och vi fick webbsidan klar i februari, berättar Leif. Men efterfrågan är större än tillgången och vi måste växa i takt med marknaden. Han beskriver hur det finns ganska gott om krav-djur och hur det ännu finns goda möjligheter att krav-slakta. Däremot är det ont om styckning som är krav-godkänd. Nätverket förmedlar också lådor med grönsaker, rotfrukter och ägg. Små producenter kan gå ihop för att tillsammans erbjuda nätverkets medlemmar en låda med ekologiska och lokalproducerade varor. Kathleen Olofsson är en av medlemmarna i Kravbeställarna: Jag läste om dom i tidningen och så hittade jag dom på nätet. Då tänkte jag att jag ska börja beställa, fast jag ville prova först och se om det var bra. Hon blev nöjd, hon tyckte det var bra mat. Mat och miljö har alltid intresserat Kathleen och det har blivit än mer intressant nu när hon har två små barn. Men först var det lite ovant med de olika delarna i köttlådan. Jag fick ringa mamma och fråga, berättar hon och skrattar. Mamma är uppväxt på landet och vet hur man gör. Näthandel med ekologiska varor är inte unikt på något sätt. Det unika med Kravbeställarna är att det är konsumenterna själva som driver det. n Text och foto: Anna Bisther 14 KonsumentMakt juni 2006 nummer tre

15 En av Kravbeställarnas medlemmar är Kathleen Olofsson. Hon har fått lära sig laga mat enligt nya recept. Jag fick ringa mamma som vuxit på landet för att veta hur man gör med visst kött, säger hon. fakta om kravbeställarna: n Startade 2004 av Leif Strandh och Lasse Odén. n Syftet är att få tillgång till KRAVmärkt kött till rimligt pris. n Samlar idag 550 hushåll i Göteborgsområdet som gör gemensamma beställningar. n Alla produkter är producerade från närliggande gårdar inom 25 mil. n De produkter som säljs är lamm-, gris- och nötkött, ägg, grönsaker och rotfrukter. n Som medlem beställar man från hemsidan de produkter man är intresserad av att köpa. n De produkter som säljs är lamm-, gris- och nötkött, ägg, grönsaker och frukt. n Kunden hämtar själv ut sin låda med KRAV-märkta produkter. n För mer information gå in på hemsidan se Let the press in! Utkastat tv-team, protestkampanj och stängda dörr. När ISO höll sitt tredje möte för att ta fram en internationell standard för organisationers sociala ansvarstagande kampanjade Konsumentgruppen med Consumers International (CI) i spetsen. De ville att industrin skulle ta sitt förnuft till fånga eftersom industrins representanter vid tidigare möten har dragit i nödbromsen vad gäller öppenheten vid arbetsgruppsmötena. Kampanjen gick under parollen "Let the press in!" och tar fasta på att öppenhet i processen är en förutsättning för den transparens standarden ska åstadkomma. CI:s pressaktiviteter sker i nära samarbete med den portugisiska konsumentorganisationen Deco. CI arrangerade en presskonferens under mötet i Lissabon med resultatet att ett TV-team blev utkastad av säkerhetsvakter från konferensanläggningen. Dessutom spred konsumentrepresentanterna budskapet Let the Press in! med hjälp av t-shirts under förhandlingarna om reglerna för bland annat öppenhet av ISOs möten för socialt ansvarstag. Mindre fruktsam har utvecklingen av mötenas öppenhet varit. Det första mötet var i princip öppet för alla medan ISOs mer konservativa regler om medias deltagande appliceras vid detta tredje möte. Det för att industrirepresentanter har hindrat en ny mer transparent syn på medias möjlighet att bevaka framtagandet av en internationell Kampanjtröjor med budskapet att man bör öka öppenheten. Text och foto: Jens Henriksson standard för socialt ansvarstagande. n K Veckans Väckarklockor Synskadade diskrimineras i butik Synskadade personer behöver hjälp i butik för att handla mat. En personlig service som många butiker erbjuder sina kunder, men som tyvärr inte är en självklarhet längre. I stället hänvisas synskadade till kommunen för att få hjälpa att handla. Synskadades Riksförbund har flera exempel på hur det blir svårare att få hjälp i takt med att butikspersonal minskas. Sveriges Konsumentråd ifrågasätter varför inte synskadade räknas som kunder? lite bär i kräm Willys egen hallonkräm innehåller 2 procent hallon och 4 procent hallonpuré. Trots den ringa mängden står det hallonkräm på förpackningen. De största bärmängderna kommer från äpplen (5 procent) och röd druva (5 procent). Sveriges Konsumentråd tycker att det är att lura konsumenterna att kalla detta för hallonkräm Sponsrade tv-program urholkar trovärdigheten Alltfler annonsörer och sponsorer bidrar till att finansiera tv-program. Det kan öka produktplaceringen men även påverka manusförfattare att skriva in produkter i handlingen på ett omotiverat sätt. Sveriges Konsumentråd ser en fara i att tv-bolagen favoriserar annonsörerna på bekostnad av trovärdigheten gentemot sina tittare. Tillgängligt i norge Nu måste norsk offentlig verksamhet ta hänsyn till universell design. Detta är en förstärkning vid införandet av EU-lagstiftningen och innebär att hänsyn ska tas till att produkter ska kunna användas av alla människor. Kravet på universell design ska finnas med i upphandlingar för att öka tillgängligheten så att även de med reducerad styrka i händerna ska kunna öppna förpackningar. Sveriges Konsumentråd undrar om regeringen kommer att ta hänsyn till de 1,5 miljon personer i Sverige med nedsatt handfunktion? nummer tre juni 2006 KonsumentMakt 15

16 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm debatt Att välja bort min rätt som konsument Vi är många som vill välja mat efter värderingar producerad med omtanke om människor, djur och natur. Vi vill kunna välja bort mat som producerats under dåliga arbetsförhållanden, som transporterats runt jorden i onödan eller som medverkar till skövling av regnskogen. Vi vill också ha möjlighet att säga nej till kött från djur som är uppfödda på GMO-foder. Idag vägrar dock industri och handel att införa en märkning av sådant kött eller på annat sätt förse oss konsumenter med information som möjliggör ett aktivt matval. Många konsumenter upplever hinder att göra medvetna val av livsmedel, i butik men även på krogen. Det är bakgrunden till uppropet Gör det enklare att välja mat som startade 2004 och som mer än 30 organisationer ställt sig bakom. Efter stark kritik från miljö- och sociala organisa- l tioner, tog palmoljeindustrin och WWF initiativ till nya riktlinjer för hur palmolja ska kunna framställas på ett för miljön mindre skadligt sätt. Det är positivt, men hur får vi veta vilka företag som ställer krav på sina palmoljeleverantörer att leva upp till riktlinjerna? Ytterligare en fråga som debatterats mycket på sista tiden är odlingen av gentekniskt modifierade grödor. Många har framfört åsikter och argument, både för och emot. Som vi ser det handlar det inte om gener i maten. Det handlar om osäkerheten kring de långsiktiga effekterna för hälsa och miljö av att odla grödor som med hjälp av genteknik gjorts motståndskraftiga mot till exempel bekämpningsmedel. Det spelar ingen roll om grödor odlas för att konsumeras av djur eller direkt av människan, konsekvenserna för ekosystemet är desamma. Hälsodebatten har medfört att vi idag kan köpa mat som innehåller mindre fett, socker och salt. Men det kan bli bättre. Att redovisa mängden transfetter och en förenklad näringsdeklaration gör det ännu lättare för oss som konsumenter att välja bort ohälsosamma livsmedel. Hälsoargumentet är dessutom bara en del av varför vi måste jobba mer aktivt för konsumentens rätt att välja. TV-programmet Kalla Fakta uppmärksammade att fisk från svenska västkusten transporteras tusentals mil till Kina för att fileas. Anledningen är att arbetskostnaderna där är låga. Nu vill många veta var fisken är fångad, om den har rest jorden runt och under vilka förhållanden den producerats. Ursprungsmärkning på kött är idag ett krav i Sverige. Men gris som blir till bacon i till exempel Polen har ingen sådan information. När det gäller konsumentens möjlighet att välja eller välja bort är det dock skillnad på de olika GMOprodukterna. Tomatpuré med gentekniskt förändrade ingredienser kan jag välja att inte köpa eftersom det finns krav på märkning av dessa livsmedel. Men samma märkningskrav gäller inte kött, mjölk, kyckling eller ägg som kommer från djur som fötts upp med GMO-foder. Nu utmanar vi livsmedelsindustrin, handeln och restauranger. Ge oss bättre möjligheter att ta ställning och låta vår konsumentmakt få genomslag! Vi hoppas att de nappar på den inbjudan för vi behöver mer fakta om produkterna vi förväntas köpa och konsumera, så att vi kan välja eller välja bort. Det är inget orimligt krav. Det är en rättighet. n Svante Axelson, Svenska Naturskyddsföreningen Jan Bertoft, Sveriges Konsumentråd Sören Persson, Svenskt Sigill

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Konsumentmakt - bara för de starka?

Konsumentmakt - bara för de starka? 2006-08-31 Konsumentmakt - bara för de starka? Moderaternas angrepp mot konsumenterna 2(11) Socialdemokraterna STOCKHOLM Inledning Konsumentfrågorna berör oss alla. Aldrig förr har vi som konsumenter haft

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet

Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Enkät Val 2010 Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Allmänna frågor Fråga 1 Har ert parti tagit fram ett eget konsumentpolitiskt program inför valet? Om ni

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Vad tycker dina politiker?

Vad tycker dina politiker? Vad tycker dina politiker? Ta pulsen på lokalpolitikerna var står de i konsumentpolitiken? Deltagare: Ca 20 personer i grupper om 2-4 personer Tid: Två tillfällen à 40 min, alternativt tre tillfällen varav

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Profilprogram för varumärket nyckelhålet

Profilprogram för varumärket nyckelhålet Profilprogram för varumärket nyckelhålet Utgivet av Livsmedelsverket (Sverige), Fødevarestyrelsen (Danmark), Helsedirektoratet och Mattilsynet (Norge) Innehåll Introduktion Sidan 3 Symbolen Nyckelhålets

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Konsumentnämnden 2008-09-09

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Konsumentnämnden 2008-09-09 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Plats och tid Hjorten, Björnen 14.00-16.20 Beslutande Agda Johansson, ordförande Ann-Sofi Sehlstedt Carina Lillbacka Pia Risán Styrbjörn Lindht. tj.ersättare Ulrica Öberg,

Läs mer

ICA-kunderna och konjunkturen

ICA-kunderna och konjunkturen ICA-kunderna och konjunkturen Om ICAs kundpanel Den andra omgången av ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället 1575 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Tillsyn av tobak och folköl inom Hörby kommun 2008 RAPPORT 2009-1

HÖRBY KOMMUN. Tillsyn av tobak och folköl inom Hörby kommun 2008 RAPPORT 2009-1 Tillsyn av tobak och folköl inom Hörby kommun 2008 RAPPORT 2009-1 MILJÖNÄMNDEN 2009 Inledning Ett tillsynsprojekt har utförts i 21 butiker av miljökontoret, i Hörby kommun. Livsmedels- och hälsoskyddsinspektör

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008 Beredning 2009 01 28 1 1 Konsumentnämnden 2009 02 11 1 1 Meddelanden Bilagor: Pressmeddelanden från Konsumentverket, pressurklipp från Sändaren, inbjudan till BUS dagarna Pressmeddelanden från Konsumentverket

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015 Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 215 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse för ekologiska livsmedel beslöt Handla Miljövänligtgruppen (Naturskyddsföreningen

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2013 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2013 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel

Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel Rätt att sälja En förutsättning för detaljhandel att sälja folköl är att det finns matvaror i butiken. Butiken skall ha ett brett sortiment

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser

Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser 1 Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser Tvingad valfrihet tvingade till valfrihet viktigt med bra icke-val Rådgivare eller försäljare? svårt

Läs mer

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn. - om hormonstörande ämnen. Maj 2013

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn. - om hormonstörande ämnen. Maj 2013 RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn - om hormonstörande ämnen Maj 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna Lilja, informatör,

Läs mer

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se Thomas Svaton, vd Svensk

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (6) Konsumentnämnden 2010-06-08

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (6) Konsumentnämnden 2010-06-08 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (6) Plats och tid Kontorshuset Hjorten, kl. 10.00-11.30 Beslutande Övriga deltagande Valter Stenberg (S), ordförande Agda Johansson (C) Ann-Sofi Sehlstedt (S) Carina Lillbacka

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010 Konferens Välkommen till en nordisk heldagskonferens i Göteborg onsdagen. Arrangörer för konferensen är Västra Götalandsregionen, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap och Handikappförbundens samarbetsorganisation

Läs mer

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär Förnyelseansökan - Fairtrade City Ansökningsformulär Förnyelseansökan Fairtrade City Kontaktperson Förnamn Efternamn Kommun Telefonnummer (dagtid) E-post 1. Kommunens ansvar Det första kriteriet inom ramen

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Yttrande 2012-09-12-12 Dnr 12KS311

Yttrande 2012-09-12-12 Dnr 12KS311 Ert dnr Ju2012/4734/KO Justitiedepartementet 103 22 Stockholm Yttrande över Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:43) Piteå kommun är inte utsedd remissinstans, men har ändå valt att

Läs mer

Bra mat åt alla. Strategi för livsmedel

Bra mat åt alla. Strategi för livsmedel Bra mat åt alla Strategi för livsmedel 1 Sveriges Konsumenters livsmedelsstrategi Beslutad i september 2014 Bakgrund Våra äldsta förfäder skaffade mat genom att jaga, fiska, äta bär, rötter och annat som

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

KonsumentMakt. Rättvist tar priset! Skräpmat i reklamen. Nu kan vi ta ut svängarna mer, säger Carina Lundgren, chefredaktör för Råd & Rön.

KonsumentMakt. Rättvist tar priset! Skräpmat i reklamen. Nu kan vi ta ut svängarna mer, säger Carina Lundgren, chefredaktör för Råd & Rön. KonsumentMakt e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r t v å m a j 2 0 0 6 Att ta över Råd & Rön är en historisk möjlighet, säger

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer