e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r f y r a s e p t

Transkript

1 KonsumentMakt e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r f y r a s e p t Han är med och bygger den nya konsumentrörelsen sidan 8 Valet som konsument sidan 4 Så ser matreklamen ut i TV sidan 13

2 innehåll ledare Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd består av 30 medlemsorganisationer. 3 Ledare Berätta så att vi kan välja! 4 Få träffar i valet Läs om konsumentsökningen på partierna hemsidor. 6 Duell om konsument Politikernas svar på konsumentfrågor. 8 Nu blir vi sambo! Sveriges Konsumentråd och Råd & Rön i nya lokaler på Sveavägen. 10 Mat i valet Svar om matkvalitet, säkerhet, GMO-foder och ursprungsmärkning. 13 Barn i TV-reklam reklaminslag på TV har granskats vad gäller reklam riktat mot barn. 14 Notistorget: 1 miljon till! Nya marknadsföringslagen Här kan du klaga Regler för priser 15 Djurskyddet Sverige Den 30:e medlemmen värnar djurens rätt till naturligt beteende. 16 Debatt Hur ha råd med hjälpmedel? Fett, socker och salt i Beucs nya märkning. Notiser sidan 10 Djurskyddet Sverige är ny medlem i Sveriges Konsumentråd. sidan 15 Sveavägen 90 blir Sveriges Konsumentråds nya lokaler. sidan 8 Könsroller cementeras på TV. sidan 13 Vill du medlem i Sveriges Konsumentråd? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.se kansli Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumentrad.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumentrad.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumentrad.se Ylva Ståhle, assistent ylva.stahle@sverigeskonsumentrad.se Emma Johnson, projektledare emma.johnson@sverigeskonsumentrad.se Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box 6086, Stockholm telefon: fax: e-post: info@sverigeskonsumentrad.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Jan Bertoft Redaktion Louise Ekström Layout Mia Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB omslagsbild Stefan Bohlin Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumentråd Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. Märk väl í krav från politikerna MÄRKNINGEN av mat och dryck är otillräcklig eller rent av usel. Konsumenterna får inte veta vad de vill och behöver veta. Så säger faktiskt de flesta av våra politiker. Alla politiska partier från Vänsterpartiet till Kristdemokraterna ser brister hos livsmedelsbranschen. Ett undantag finns: moderaterna. De är på det hela taget nöjda. Mer om skiljelinjerna i konsumentpolitiken inför det stundande valet kan du läsa om på sidan 10. DAGENS konsumenter är alltmer medvetna och krävande. Fetmabomb, växthuseffekt och skandaler med barnarbete har skjutsat på trenden. Märkningen på varorna är nyckeln, både textad märkning och förenklad märkning med symboler. Berätta så att vi kan välja är det tydliga budskapet i våra och andras undersökningar. Vi vill veta pris och innehåll, hur varan påverkar hälsan och miljön, ursprunget, om djuren mått bra och att mänskliga rättigheter inte kränkts på vägen från jord till bord. På ett begripligt sätt och helst utan att bokstäverna kräver lupp. Det är ingen lätt ekvation för handel och tillverkare, mycket ska få plats på förpackningen. Många budskap ska med. Men det går att göra mer, mycket mer. Rätten till information är grundläggande, vi konsumenter ska slippa märkning som är obefintlig eller förvirrande eller obegriplig eller rent av lögnaktigt. TRANSFETTER, kött där djuret fått genmodifierat foder och ursprungsmärkning se där tre områden där konsumenterna ofta förvägras kunskap. Ursprungsmärkningen kan inskränka sig till packad i Tyskland, från Sveriges/Danmark/Tyskland eller från ett icke EU-land. Vidare: På kedjornas allt fler egna märkesvaror vore det rimligt att se vilket företag som tillverkat produkten. Prismärkningen är ett ofta sorgligt kapitel, och inte blir det bättre av att handeln med sina prisfrågeterminaler försöker slingra sig ur lagens krav på pris i varans omedelbara närhet. GLÄDJANDE är att det händer saker, både i Sverige och EU. Märkning är en het fråga och snart väntas EUkommissionen lägga förslag om både innehållsmärkning och förenklad märkning. Beuc, den europeiska konsumentorganisationen, vill ha en enkel märkning som är obligatorisk, EU-baserad och kontrollerad av en oberoende part. Man sneglar på vårt utmärkta nyckelhål, men många medlemmar i Beuc är för en mer komplex märkning, typ trafikljus eller ännu mer komplicerad. PÅ SVERIGES KONSUMENTRÅD anser vi att ökande handel över gränserna kräver europeiska eller internationella märkningar. Men de måste följa vissa grundkrav, bland annat att de ska vara enkla att uppfatta för konsumenterna eftersom vår stressade vardag kräver snabba val. Märkningarna ska också vara få och pålitliga. Därför är det också viktigt att de fungerande märkningar vi har i Sverige Nyckelhålet, Svanen och Krav till exempel inte slås ut av icke fungerande europeiska alternativ. URSPRUNGSMÄRKNINGEN ska också bli bättre, enligt löften från branschen på ett möte som konsumentministern kallat till i juni. Men allt tar tid och mycket kan förbättras här och nu. Sveriges Konsumentråd har en policy för märkning, som du hittar på vår hemsida. Läs den, fundera, notera, reagera. Ställ krav på butikerna eller industrin (ring eller släng iväg ett mail gjort på några minuter). Kräv att de ska berätta så att vi kan välja. Och varför inte påminna politikerna om frågorna, nu när de är så angelägna om våra röster. n Jan Bertoft, generalsekreterare KonsumentMakt september 2006 nummer fyra nummer fyra september 2006 KonsumentMakt

3 Viktigaste valfrågan? Full fart mot valet Du är konsument från vaggan till graven. Du köper kläder, mat, bil, kanske bostad. Du byter elbolag, reser utomlands, anmäler dina trasiga stövlar till Allmänna reklamationsnämnden, tar hjälp av Konsument Europa i ett timeshare-ärende. Varje dag konsumerar du någonting. Men när det är valår ja, då hittar du inte mycket om konsumentfrågor. Ingen valaffisch, inga tal, inga debatter. Jo, en enda debatt om konsumentfrågor har hållits, den som Sveriges Konsumentråd ordnade mellan konsumentminister Ann-Christin Nykvist och Folkpartiets taleskvinna i ekonomiska frågor Karin Pilsäter. Om man ställer frågor direkt till partierna svarar de snällt och tycker konsumentfrågor är viktiga. Se KonsumentMakt nr 3/06, där samtliga partier (utom Feministiskt initiativ som inte svarade) gav sin syn på hur de vill tillvarata konsumenternas intressen. De fullständiga svaren finns på vår webbsida: sverigeskonsumentrad.se klicka på Valet 06. Där kan du alltså läsa dig till vilket parti som enligt din mening satsar mest på konsumentfrågorna. Men om man tittar på partiernas egna hemsidor är det väldigt blandat hur mycket utrymme konsumentfrågorna får. Vi har roat oss med att gå in på samtliga partiers webbsidor och söka på ordet konsumentfrågor. På Socialdemokraternas sajt finns givetvis regeringens konsumentpolitiska mål med mera. Också på Vänsterpartiets och Miljöpartiets sajter får man en hel del träffar på konsumentfrågor. Miljöpartiet har ett konsumentpolitiskt program och ett konsumentpolitiskt nätverk i Stockholms stad. Vänsterpartiet har ett faktablad om konsumentpolitik. KonsumentMakt september 2006 nummer fyra Hos Kristdemokraterna, Junilistan och Feministiskt initiativ får man inte en enda sökträff. En sökning hos Centerpartiet ger träffar på Centern i Västerås, som har konsumentfrågor på sitt program, och Centerkvinnorna som har ett projekt kring Säker mat. Men annars ingenting. Folkpartiet satsar stort, kom med en konsumentpolitisk rapport i maj i år, som finns utlagd på hemsidan. En av Sveriges konsumentpolitiska förkämpar, Marit Paulsen, är ju folkpartist, och står för mycket av informationen och aktiviteterna kring konsumentfrågor i Folkpartiet. Moderaterna har gjort sig kända bland annat för att vilja lägga ner Konsumentverket och göra Näringsdepartementet ansvarigt för konsumentpolitiken. Kanske är det symptomatiskt att när man söker på konsumentfrågor på Moderaternas webbsida får man följande svar: Inga träffar. Sökfrågan kan vara felstavad. Menade du konkurrensfrågor?. n Text: Ingrid Jacobsson foto: Stock image/ina agency jan albinson, KILEN Konsumentföreningen Läkemedel och Hälsa Konsumentperspektivet ska omfatta även hälsooch sjukvårdens varor och tjänster. Här saknas konsumentskydd, konsumenträtt och konsumentdialog. Det bör inrättas en Konsumenternas Biverkningsenhet som är fristående från Läkemedelsverk, privata och offentliga producenter av hälso- och sjukvårdens varor och tjänster. Konsumenters rättigheter och skydd mot risker och skador orsakade av läkemedel och andra behandlingsformer. Harriet gillberg, Riksförbundet Hem och Samhälle Konsumentvägledare i alla kommuner i samarbete med övrig kommunal rådgivning. De bör sitta i samma lokaler för att få bredd och djup i verksamheten. Jan Gustafsson, Studieförbundet Vuxenskolan De lokala mötesplatser som föreningsliv och studieförbund erbjuder, är viktiga för en levande demokrati med många aktiva medborgare. Folkbildningen är idag aktuellare än någonsin, inte minst för att också medverka till ett blomstrande kulturliv i hela landet. Vi förväntar oss att alla kommuner och landsting prioriterar detta.

4 valet Rivalerna möttes i konsumentdebatt Ann-Christin Nykvist och Karin Pilsäter var överens om att konsumentfrågor är viktiga, men deras strategier för hur konsumentpolitiken ska genomdrivas skiljer sig åt. Nykvist kan tänka sig obligatorisk konsumentvägledning i alla kommuner, men Pilsäter vill inte ställa ett sådant krav. Debatten leddes av Råd & Röns chefredaktör Carina Lundgren, som inledde med att fråga vilken konsumentfråga som debattörerna ansåg vara viktigast? Karin Pilsäter: Det viktiga är att stärka konsumenternas ställning på hela marknaden. Jag vill att även offentliga tjänster som barnomsorg och skola ska inordnas i konsumentpolitiken. Ann-Christin Nykvist: Konsumentpolitiken är en viktig välfärdsfråga och en viktig fördelningspolitisk fråga, som förtjänar att klättra uppåt på dagordningen! För mig är råd och stöd nära den enskilde konsumenten det viktigaste. KP: Det är bra att marknaden har öppnats för konkurrens, men då måste också skyddet för brukarna stärkas. Boende, barnomsorg och livsmedel ingår inte under samma konsumentkappa som övriga konsumentfrågor, trots att de är så viktiga. Folkpartiet ser inte konsumenterna som ett kollektiv, vi vill att den enskildes möjligheter måste stärkas. Det finns till exempel ingenstans att klaga om dagis ändrar öppettiderna med kort varsel. ACN: Karin ger en felaktig bild. Regeringen har stärkt konsumentskyddet. Om en offentlig aktör agerar som näringsidkare gäller konsumentskyddslagarna som vanligt. Ann-Christin Nykvist är konsumentminister i nuvarande regeringen, folkpartisten Karin Pilsäter kan bli det i en borgerlig regering. De två deltog i den förmodligen enda debatten om konsumentfrågor som kommer att hållas i valrörelsen. Debatten arrangerades av Sveriges Konsumentråd under Almedalsveckan i juli. H CL: Hur ska rådet och stödet till konsumenterna organiseras? ACN: Vi har låtit en forskare titta på den kommunala konsumentverksamheten, och vi har sett att den är lönsam för kommunerna. Det är en bra verksamhet. Vi vill inte att kommunerna ska behöva göra allt själva, så vi vill hjälpa dem med modeller, argumentation, idéer om samverkan med annan kommunal verksamhet och det är det vi tittar på just nu. Vi anser dock inte att konsumentvägledningen ska vara statligt finansierad. Parallellt med att vi vill främja den kommunala konsumentvägledningen vill vi också stärka konsumentorganisationerna, och för att visa det har jag med mig en present i dag: Sveriges Konsumentråd får en miljon kronor extra i anslag under nästa år! KP: Det är roligt att regeringen gynnar de ideella organisationerna, men vi i Folkpartiet vill också stärka dem. Vi har i våra budgetförslag under många år haft ett påslag på 10 miljoner kronor till konsumentorganisationerna. ACN: Där slår ni in öppna dörrar, för vi lägger ut totalt 11 miljoner kr till konsumentorganisationerna, och Rättvis handel får ett bidrag från SIDA på 5 miljoner. ( KP: Men vi vill ge ytterligare 10 miljoner kronor alltså plussa på anslagen. CL: Är det acceptabelt att så många kommuner i Stockholms län saknar konsumentvägledning? KP: Vi vill ha kommunal konsumentvägledning tillgänglig för medborgarna, men den måste kanske inte finnas i alla kommuner. En vägledare måste kanske inte vara fysiskt närvarande för att ge rådgivning, mycket går att fixa via internet. Det är inte acceptabelt att det saknas vägledning i flera stockholmskommuner, men många tror nog att det finns eftersom Konsumentverket ännu ligger i Stockholm. ACN: Jag har inte samma uppfattning som Karin om den kommunala konsumentvägledningen. Jag vill än en gång försöka få kommunerna att ta ansvar för den, men om det inte fungerar är jag beredd att lagstifta jag vill ha en obligatorisk konsumentvägledning. Det är särskilt viktigt för de utsatta konsumenterna. Visst ska vi använda ny teknik för att avlasta konsumentvägledarna! Vi bygger till exempel ut Konsumentverkets hemsida till en konsumentportal. Men det ersätter inte den personliga vägledningen. CL: Högt upp på konsumentvägledarnas ärendelistor står boendefrågor. Behövs det en Konsumenternas boendebyrå? ACN: Vi har goda erfarenheter av de byråer som finns, för bank- och finanstjänster och elmarknaden. Nu kommer det ju också en byrå för teletjänster. De har tillkommit på initiativ från näringslivet, och det är en svårighet när det gäller boendet att det inte finns en tydlig bransch som kan ta det ansvaret. Men jag vill inte stänga några dörrar, det behövs verkligen rådgivning kring boendet. KP: Boendet är en viktig del av den allmänna konsumentpolitiken. För en gångs skulle kanske en utredning skulle vara på sin plats för att titta på om man kan paketera ihop så skilda frågor som exempelvis topplån, mäklartjänster och hantverkstjänster. Men vi kan inte ha en byrå för varje räkning vi får hem, det behövs en samordning! CL: Ska konsumentkunskapen bli ett obligatoriskt ämne i gymnasieskolan? KP: Konsumentkunskap ingår ju i hemkunskapen, men det kan bli bredare. Man kan ta in privatekonomiska frågor i matematiken och samhällskunskapen exempelvis. Det blir alltid en svår målkonflikt med alla ämnen som man vill ha in i skolan. ACN: Konsumentfrågorna är viktiga i skolan, men jag är inte beredd att säga att det ska vara ett kärnämne. Däremot vill jag att konsumentkunskaper integreras i andra kärnämnen. Därför ska det finnas bra studiematerial i konsumentkunskap och det ska Konsumentverket fortsätta att ge ut. Publikfråga: Hur ser ni på den ekologiska märkningen inom EU jämfört med KRAV-märkningen? Vad vill ni göra för att öka inköpen av ekologiska produkter till den offentliga sektorn? ACN: Den ekologiska produktionen och konsumtionen är viktiga frågor för regeringen. Vi har satt som mål att 25% av konsumtionen i den offentliga sektorn ska vara ekologisk Samma år ska 20% av produktionen vara ekologisk. Detta är kopplat till EUs mål, men vi har också markerat att vi vill ha kvar KRAV-märkningen, som lägger ribban högre än EU. Mat ska vara säker, och producerad med god etik. Via märkning kan det bli tillgängligt för alla, men i den offentliga sektorn är ju till exempel maten mer anonym. Därför vill vi lägga etiska aspekter på upphandlingen, och har tillsatt en utredning som bereder hur man eventuellt ska kunna göra om Lagen om offentlig upphandling. KP: Vi vill också arbeta vidare på Lagen om offentlig upphandling. Men vi kan inte sätta oss på några höga hästar och exempelvis förbjuda barnarbete och handel med länder som har det. Då blir det protektionism, och svårare för de länderna att ta sig ur ett oetiskt system. ACN: Jag är också för frihandel, men vi kan inte göra avkall från att påverka, därför vill vi ha regler om hur produktionen ska gå till. Jag vill vända på synsättet genom bistånd kan vi i stället hjälpa dem som inte uppfyller våra krav. Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumentråd: Hur är samsynen på de konsumentpolitiska frågorna inom alliansen? KP: Vi har sett konsumentfrågorna som viktiga när det gäller lagstiftning, övervakning av lagarna, information och så vidare. Det finns en samsyn om lagstiftningen inom alliansen. Vi i Folkpartiet tycker också att det behövs en konsumentmyndighet och dessutom statligt stöd till konsumentorganisationerna. Vi arbetar för att detta ska bli en viktig del av alliansens konsumentpolitik. ACN: Men Moderaterna vill ju lägga ner Konsumentverket och föra över konsumentlagarna till konkurrenslagstiftningen? Centerns partisekreterare har också talat om att lägga ner Konsumetnverket. KP: De nya moderaterna har ändrat sin politik, så jag tror inte det blir några problem med att enas. Personligen vill jag inte lägga ner Konsumentverket, men jag tycker att Socialdemokraterna i praktiken har gjort det, åtminstone under några år, genom att flytta det till Karlstad. ACN: Det tycker jag var oförskämt sagt mot de människor i vårt land som jobbar på myndigheter i till exempel Göteborg, Jönköping, Skara och så vidare. De myndigheterna fungerar mycket väl, och jag har full tilltro till att de som nu flyttas ut kommer att fungera också. n Text: Ingrid Jacobsson Á KonsumentMakt september 2006 nummer fyra nummer fyra september 2006 KonsumentMakt

5 foto: anna molander Sv e av ä g en 9 0 Stående bakre raden från vänster Sven-Olov Karlsson, Magnus Bergström, Jens Henriksson och Jan Bertoft. Stående mellersta raden Christine Blomgren, Christina Farm och Louise Ekström. Stående längst fram Sanna Arndt, Maria Nöjd, Heléne Götberg, Carina Lundgren och Emma Johnson. Nu flyttar vi ihop! Sveriges Konsumentråd flyttar in i nya lokaler på Sveavägen 90 tillsammans med Råd & Röns personal. KonsumentMakt besökte byggarbetsplatsen där den nya konsumentrörelsen byggs. Ny adress och nya telefonnummer från 1 september: Box Stockholm Besöksadress: Sveavägen 90 foto: stefan bohlin Tel: Fax: Målare Nicko, snickare Pålle, golvslipare Miguel och snickare Thomas gör i ordning de nya lokalerna på Sveavägen 90. nummer fyra september 2006 KonsumentMakt

6 matvalet i valet 06 matiga frågor till politikerna Frågor om matkvalitet, säkerhet och märkning skickades till riksdagspartier av samarbetsgruppen Matvalet Sveriges Konsumentråd, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Sigill och Centrum för Folkhälsa vid Stockholms Läns Landsting. Matvalets syfte att ge konsumenterna möjlighet att välja livsmedel enligt sina värderingar kring hälsa, miljö, etik och ursprung. Matvalet har formulerat ett upprop för matkvalitet och konsumentens rätt att kunna välja, som hittills 31 organisationer ställt sig bakom. Bakgrunden till frågorna är Matvalets inställning att marknadsföringen och mediadebatten har fokuserats för mycket på pris och för lite på vad vi får för pengarna. Dålig märkning och information gör att konsumenterna inte kan välja enligt sina värderingar, varken i livsmedelsbutikerna, i storhushållen eller på restaurangerna. Två brännande frågor är ursprungsmärkning och märkning av kött där djuret ätit genetiskt modifierat fonder. Svaren redovisas här, i vissa fall något nerkortade. Det fullständiga materialet finns på ursprung: sverige/ danmark/ tyskland Politiker kräver bättre märkning! Fungerar livsmedelsbranschen som den ska? Hur kan märkningen förbättras? Alla riksdagspartier plus Junilistan och Feministiskt initiativ har fått svara på frågor om detta. Är ni nöjda med livsmedelsmarknaden idag? Vilka förändringar vill ni göra? Socialdemokraterna: Nej. Vi har tagit en rad initiativ för att förbättra informationen till konsumenterna och det fortsätter vi med även efter valet. Konsumenterna vill veta vad de äter och vill kunna göra sin egen bedömning av vad som är prisvärt. Det handlar om kvalitet, säkerhet, miljöhänsyn och etik i produktionen. Alla har rätt att förvänta sig en enkel och informativ märkning. Vänsterpartiet: Nej. Fler ska ha möjlighet att välja mat som är producerad utan att andra människor, djuren eller miljön tagit skada. Ekologiska livsmedel är idag dyrare. Alla människor ska få lika stor rätt till säkra livsmedel framställda på ett etiskt riktigt sätt med social och ekologisk hänsyn. 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel i Sverige ska vara ekologisk år 2010, vilket är en betydande ökning. Vi satsar även på att 20 procent av de ekologiska producenterna ska bli certifierade, så att de kan märka och sälja sin mat som ekologisk. Målet ska höjas till 30 procent. Den ekologiska djurproduktionen av till exempel gris och fjärderfä ska öka kraftigt. Mat som innehåller genmodifierade organismer ska märkas utförligt. Miljöpartiet: Nej! Konsumentupplysningen måste bli bättre. Alla animaliska livsmedel ska vara ursprungsmärkta och GMO-foder ska ingå i de nuvarande reglerna för GMO-märkning. Det är viktigt att främja ett gott djurskydd internationellt, därför vill vi verka för en märkning av djuprodukter som uppfyller standarden i den svenska djurskyddslagstiftningen. Momsen ska sänkas på produkter som är ekologiskt och/eller rättvisecertifierade. Moderaterna: Vi är på det hela taget nöjda med situationen i dag på livsmedelsmarknaden. Vi anser dock att det finns utrymme för än mer konkurrens vilket ger billigare och bättre kvalitet. Centerpartiet: Nej. Livsmedelsverket ska ges de resurser som behövs för att kunna kontrollera att de livsmedel som säljs i Sverige är sunda och säkra. Mer och bättre konsumentkunskap i skolan, bättre märkning av mat, både ursprungsmärkning och märkning av tillsatser, exempelvis GMO, samt rättvisemärkning. En Richterskala på matlarm gör att du som konsument ska slippa förlita dig på kvällstidningarnas löpsedlar. Foto: elsa Frizell/djurskyddet Sverige Folkpartiet: Nej, det behövs en bättre kontroll av livsmedelsmärkningen. Höga skadestånd för felaktig märkning och en förbättrad märkning när det gäller allergi. EU bör införa en gemensam policy vad gäller sanningshalten av hälsoeffekter på så kallad mervärdesmat. Kristdemokraterna: Vi är inte nöjda. För att konsumentmakten ska komma till sin fulla rätt måste det finnas till exempel märkningssystem som ger kunskap om varan och hur den produceras. Det finns en oerhörd kraft och potential till förändring hos konsumenterna. I Sverige sköter Konsumentverket mycket av det som i det kontinentala Europa sköts av ideella konsumentorganisationer. Konsumentorganisationerna i många EU-länder är mycket starka och EU-politiken förutsätter delvis förekomsten av sådana starka konsumentorganisationer. För att tillvarata de svenska konsumenternas intressen vore det därför önskvärt att konsumentrörelsen i Sverige stärks. Regeringen bör därför arbeta utifrån: Nya livsmedel ska vara långsiktigt säkra för människor, djur och miljö. Märk all genmat och se till att det finns GMO-fria alternativ. Försvara rätten till en fungerande kontroll för säkra livsmedel, inte minst för att undvika salmonella. Försiktighetsprincipen ska gälla producenterna ska kunna visa att maten är ofarlig. Konsumentrepresentation på internationell nivå i WTO-förhandlingar och att konsumentintresset skrivs in i WTOdeklarationerna. Bestrålning får inte användas som ersättning för god livsmedelshygien. Utöka skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap och större resurser till konsumentforskning. Junilistan: Flera av problemen beror på EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Den är dyr och slukar mer än hälften av EUs budget, den subventionerar storskalig, miljöskadlig produktion och den bidrar till ökad fattigdom genom att slå ut jordbruk i mindre utvecklade länder. Junilistan kommer att fortsätta att verka för att EU:s jordbrukspolitik ska avskaffas. Ska alla typer av kött, oblandad chark och kyckling i livsmedelsbutikerna, restaurang, storhushåll och andra offentliga kök ursprungsmärkas? Socialdemokraterna: Ja, men vi kan inte agera ensamma. Vad som enligt lag ska ursprungsmärkas styrs av EUregler. När EUs märkningsdirektiv inom kort ska göras om bör fler produkter få obligatorisk ursprungsmärkning. Redan idag kan dock handeln, restauranger och livsmedelsindustrin välja att frivilligt märka de här produkterna. Vi vill ha ursprungsmärkning också på restauranger, personalmatsalar, skolbespisningar med mera och regeringen har nu gett Livsmedelsverket i uppdrag att utforma ett förslag. Vänsterpartiet: Ja, vi vill att den införs så snart det är möjligt. Miljöpartiet: Ja, men vårt krav omfattar inte bara kött utan alla livsmedel med ursprung från djuren, även mejeriprodukter och ägg. Ett litet steg i denna riktning är det uppdrag som regeringen, med Miljöpartiets medverkan, gav Livsmedelsverket tidigare i år som handlar om att ta fram förslag till utökade föreskrifter för ursprungsmärkningen av nötkött. Moderaterna: Nej. Det är en EUfråga och vi kan inte ensidigt införa sådant obligatorium eftersom det kan anses utgöra ett handelshinder. Däremot anser vi att producenter och distributörer ska kunna använda sig av ursprungsmärkning för att upplysa konsumenterna. Folkpartiet: Ja, vi vill införa denna typ av märkning så fort det går. Centerpartiet: Ja. Allt kött ska vara tydligt märkt med var djuret är fött, uppväxt, slaktat och styckat. Detta ska gälla oavsett om det säljs i butik eller restaurang. Kristdemokraterna: Ja, ursprungsland ska anges på alla livsmedel. Sverige bör verka för gemensamma EU-bestämmelser om denna märkning. Junilistan: Ja, vi stödjer kravet på ursprungsmärkning av alla matvaror, inte bara olika typer av kött. Läs mer på nästa sida * nummer fyra september 2006 KonsumentMakt 11

7 matvalet i valet 06 garanti: GMO-foder Ska kött som är producerat med genetiskt modifierat foder märkas så att konsumenterna kan göra medvetna val? Socialdemokraterna: Nej. Konsumenternas oro ska tas på stort allvar samtidigt som frågan är mycket komplicerad. Gentekniklagstiftningen inom EU fokuserar på att möta konsumenternas oro genom märkning och möjlighet att spåra genmodifierade organismer och produkter där dessa är ingredienser. Om vi bortser från att GMO inte är en ingrediens i köttet så skulle vi vid märkningskrav få svåra gränsdragningsproblem. Här måste vi väga konsumenternas rätt till information mot att märkning kan bli dyrt och vilseledande. Samtidigt är detta en stor möjlighet för de producenter som levererar kött från djur som inte fötts upp på GMO-foder. Vänsterpartiet: Ja, konsumenten måste ha rätt att kunna välja bort livsmedel som innehåller genmanipulerade organismer. Alla fabrikanter ska vara skyldiga att tydligt innehållsdeklarera detta. Detta vill vi införa så snart det är möjligt. Miljöpartiet: En sådan regel ska införas så fort som möjligt. Moderaterna: Vi vill inte ha något obligatorium, men det ligger i konsumenternas intresse att veta hur maten är framställd och därför ser vi gärna initiativ från branschen i denna riktning. Folkpartiet: Vi är för märkning av livsmedel med GMO-innehåll och vill att EU ska se över frågan. Problemet är att kontrollen av märkningen är mycket svår att genomföra. Centerpartiet: Ja, innehållsförteckningarna ska tydligt ange om en vara innehåller GMO. Kristdemokraterna: Ja. Sverige bör verka för gemensamma EU-bestämmelser om detta. Junilistan: Vi stöder GMO-märkning och att dagens märkningskrav inom EU utvidgas till att även omfatta kött, mjölk, kyckling eller ägg som kommer från djur som ätit GMO-foder. Men vi har inte tagit ställning till detta ännu. Feministiskt alternativ:...har avstått från att svara på de två av frågorna men svarar här på om livsmedelsmarknaden fungerar bra idag: Citat ur miljöprogrammet: Konsumenter måste ges möjlighet att var medvetna och kunna göra aktiva val i sin vardag, därför stöder FI den av EU påbörjade processen att all varuproduktion ska märkas med livscykelanalys. Vi strävar efter att all livsmedelproduktion ska bygga på ekologisk mångfald det vill säga att växter grönsaker och spannmål ska vara befriade från kemiska substanser. Köttproduktion ska ske utan genmanipulation av vare sig djur eller deras foder samt utan tillväxthormon. n valet06 Klicka in på sverigeskonsumentrad. se och läs hur partierna svar på även andra frågor. Foto: elsa Frizell/djurskyddet Sverige Ska kött som är producerat med genetiskt modifierat foder märkas? Gustaf Brunius, kanslichef Gentekniknämnden Enligt EUs regelverk behövs inte denna märkning, men det kanske går att påverka om man går samman med andra EU-länder och får till stånd en regeländring. Idag skulle en frivillig märkning kunna vara negativ där man anger att djuren inte är utfodrade med GMO-foder. Men importerat kött kan dock komma från djur uppvuxna med GMO-foder. Är ni nöjda med livsmedelsmarknaden idag? Thomas Svaton, VD Svensk Dagligvaruhandel Det är mycket dynamik och stora förbättringar inom handeln idag. Vi liknar mer och mer den europeiska marknaden med fler butikstyper av framförallt lågpris och stormarknader som i sin tur leder till en ökad prispress och ett större varuutbud. Och denna utveckling kommer att fortsätta. Ska alla typer av kött ursprungsmärkas? Ella Nilsson VD Svensk Köttinformation Ja, vi ser bara fördelar med att allt kött är ursprungsmärkt. Det underlättar för konsumenterna att göra ett medvetet val. Konsumenterna tycker det är viktigt att veta var köttet kommer ifrån både i butik och på restaurang. Vår senaste undersökning visar att 60 % av uteätarna oftare skulle välja en kötträtt på lunchrestaurangen om ursprunget var angivet. 20% ohälsosamt i matreklamen Totalt 72 timmar från TV har spelats in och reklaminslag har kodats. Den tredje och sista delrapporten från Sveriges Konsumentråd i det stora nordiska projektet visar att nio procent av det totala reklamutbudet är livsmedelsreklam. Varav 20 procent är för ohälsosam mat. barn och deras föräldrar borde helt slippa reklam för ohälsosam mat i TV, den har inte berättigande, anser Jan Bertoft, generalsekretare. De fyra reklamfinansierade kanalerna som ingår är Cartoon Network, TV3, TV4 och Kanal 5. Morgontimmarna och kvällstid har spelats in och ligger till grund för undersökningen. Resultatet visar att TV3 och Kanal5 visar mest reklam, att TV3 och TV4 har kvällstiden som sin mest aktiva reklamperiod och att hälften av alla reklaminslag består av repetitioner. Den kanal som har mest upprepningar är Cartoon Network där nästan 70 procent är repetitioner. För att få en uppfattning om hur stor del av maten som är ohälsosam i reklamen har medieforskare vid Lunds universitet delat in dem i olika livsmedelskategorier. De som bedöms som onyttiga är läsk, kakor, söta efterrätter och godis. Detta OHM-index anger andelen onyttiga livsmedel i reklamen. Av den totala mängden reklam utgörs nio procent av reklamen för livsmedel. Reklamen sänds i eller anslutning till dokusåpor, TV-serier och barnprogram. OHM-indexet av all matreklamen är 20 i all reklam, vilket är betydligt lägre än på internet men något högre än i direktreklamen (se tabell). Den kanal som har mest reklam för ohälsosam mat är Kanal 5 med ett OHM-index på 32. Barn avbildas väldigt mycket och förekommer i bild i 40 procent av alla reklaminslag. Bilder på barn lockar och vi kan konstatera att detta väcker uppmärksamhet och kan skapa ett intresse hos barnen. Vi ser samma resultat i direktreklamen där barn förekommer i 40 procent, säger Helena Sandberg, medieforskare vid Lunds universitet och ansvarig för den vetenskapliga delen av studien. Barnen är aktiva i filmerna. De spelar, hoppar, dansar, matar, pysslar eller leker tillsammans. De framställs som spralliga, aktiva och energiska. Även i livsmedelsreklamen är barn med och handlar, förbereder och lagar mat. TV-reklam till barn under tolv år ska förbjudas helt, helst i hela EU. Men när barnen nu ändå utsätts för kommersiell påverkan via TV efterlyser vi mer nyttiga alternativ. Vi uppfattar att det har skett en sanering i TV-reklamen till barn men den borde gå ännu längre. Livsmedelsbranschen borde i ännu större grad ta sitt ansvar.n Kartläggning av barnreklam: Sveriges Konsumentråd driver projektet om marknadsföring mot barn. De reklamkanaler som undersöks är direktreklam, tidningar, tv-reklam och internet. Fokus i samtliga delstudier har varit ohälsosam matreklam riktad till unga konsumenter (upp till tolv år). Projektet finansieras av Nordiska Ministerrådet och Konsumentverket. Text: Louise Ekström tv-reklam En jämförelse av livsmedelsreklamen i olika medier Livsmedel Godis, choklad, chips Efterrätter, söta mellanmål Läsk Kakor/bakverk Färdigrätter/snabbmat Frukostflingor Mejeriprodukter Flera olika livsmedel Övriga Kolumnprocent OHM-index* *= OHM-index (OHälsosam Mat) anger andelen onyttig mat av livsmedelsreklamen uttryckt i %. OHM inkluderar följande kategorier: godis, choklad, chips, läsk, efterrätter (t.ex. glass, puddingar, krämer) och söta mellanmål, samt kakor och bakverk. Det inkluderar alltså varken mycket söta mejeriprodukter eller flingor, inte heller färdigrätter/snabbmat eftersom det hade krävts en näringsanalys på detaljnivå för att få en valid kategorisering av sådana produkter. OHM-indexet anger därmed en miniminivå för mängden onyttiga livsmedel i reklam. Procent (%) i tevereklam Procent (%) i internetreklam Procent (%) i direktreklam illustration: annie boberg 12 KonsumentMakt september 2006 nummer fyra nummer fyra september 2006 KonsumentMakt 13

8 7 av 10 vill införa förbud av reklam mot barn på internet. Drygt tusen perillustration: jan olsson Sveriges Konsumentråd flyttar in i nya lokaler på Sveavägen 90 tillsammans med Råd & Röns personal. soner har svarat på frågan om de vill ha tydligare regler på internet. 72 procent anser att barnen bör skyddas från reklam på internet och vill införa reklamförbud. Det visar en nyligen genomförd undersökning av Sveriges Konsumentråd. n Ny policy om märkning Regler för priset Priset på en vara ska vara lätt för konsumenterna att se och uppfatta. Grundregeln är att priset ska finnas på varan eller dess förpackning, men när detta inte är möjligt uppstår frågan om pristerminaler. Dessa terminaler ska vara placerade på väl synliga ställen. I sitt remissvar stödjer Sveriges Konsumentråd även ett system där prisinformationen finns på hyllkanten, men att det i sådant fall måste till en väsentlig förbättring av dagens situation. n Alla produkter ska förses med fullständig innehållsförteckning, näringsvärdesdeklaration, ursprungsmärkning som anger ursprungsland samt tillförlitlig GMO-märkning. Vad gäller andra produkter än mat krävs fullständig innehållsförteckning. I Sveriges Konsumentråds policy ställer de sig vidare positiva till olika former av förenklad symbolmärkning för ekologiskt framställd mat eller produkter som bedöms som bra från ett miljö- eller hållbarhetsperspektiv. n regeringen ger Sveriges Konsumentråd ytterligare en miljon Sluta gnälla börja klaga Anna Serner, fd VD för Sveriges Reklamförbund, ska starta en ny tjänst för att ge konsumenter möjlighet att på ett enkelt sätt framföra sin synpunkter. På ska kunderna klaga när de är missnöjda och företagen kan hantera klagomålen och lära sig mer om konsumenternas behov och önskemål. Sajten finansieras av svenska företag inom alla branscher, ex telekom, bank/finans, researrangörer. Lagom till årsskiftet kan man börja klicka in på hem sidan och börja klaga. n valet06 Klicka in på sverigeskonsumentrad.se och läs hur partierna svar. 14 KonsumentMakt september 2006 nummer fyra Fokus på fett, salt och socker K Veckans Väckarklockor Fuskrea på HEmtex? Ombyggnad, utförsäljning, slutrea, sommarrea, extrapriser, förpackningsbyte, flyttrea... Ordet rea ska användas med försiktighet och gälla under en begränsad tid och vara i högst några veckor. Hemtex-aktien har sedan förra året stigit med 75 procent. Beror det på de ständiga reorna som lockar och lurar kunder till köp? peiska konsumentorganisationen Beucs arbete ringsvärdesdeklaration. Fokus ska ligga på fett, salt och socker och är tänkt att gälla alla europeiska livsmedelsprodukter. Märkningen ska finnas på produktens framsida genom en trafikljussymbol, som gör det möjligt att snabbt avgöra om en produkt har ett högt, medel eller lågt innehåll av vissa utvalda ämnen. n Ny lag om marknadsföring Sveriges Konsumentråd har deltagit i 2005 års marknadsföringsutredning. Den föreslagna nya lagen innehåller i stora delar det skydd som den tidigare marknadsförings lagen ger konsumenten, men omfattar även åtgärder efter köp av en vara eller tjänst. Förslaget går på remiss under senare delen av 2006 och kan träda ikraft senast 12 december n Vilda djur, uppfödda eller som sällskap. Djurskyddet Sverige är ny medlem i Sveriges Konsumentråd och värnar om djurens rätt till sina naturliga beteenden. Ironiskt nog hittade KonsumentMakt dem i slakthusområdet, utanför Stockholm. olika fetthalter på köttfärs Idag får nötfärs innehålla procent fett och fläskfärs, cirka 20 procent. En nyligen genomförd konsumentundersökning visar att sju av tio köper köttfärs ur hälsosynpunkt. ICA har nyligen lanserat en mager köttfärs med fem procent fett. Sveriges Konsumentråd uppmanar andra livsmedelskedjor och köttproducenter att införa magrare alternativ med lägre fetthalt på färs. Fetma och fysisk ohälsa ligger bakom den euromed att ta fram en förenklad märkning av nä- Djurskyddet ny medlem Foto: elsa Frizell/djurskyddet notistorg n y m e d l em SMS-lån med ockerränta Mindre belopp, snabba pengar och skyhög avgift. Affärsidén med Short Money Service mobillån är att tjäna pengar på personer med svag ekonomi som inte får andra lån. Genom att skicka ett SMS har du pengarna på kontot inom en kvart. I reklamen framgår det dock inte att räntan motsvarar närmare 800 procent i effektiv ränta! Sveriges Konsumentråd kräver av räntor i den här storleken. om djurtycker vi att antalet djurförsök ska beskydd och driver politiskt påverkansgränsas så mycket som möjligt och att de arbete både internationellt och djur som används ska ha det så bra nationellt, säger förbundssekresom möjligt. terare Lena Hallberg. Tycker ni att man ska förändvad är skillnaden mellan ra djurskyddslagstiftningen? djurrätt och djurskydd? Vi vill bibehålla den lagstift Djurskyddet Sverige acning som vi har nu men vi vill även cepterar att man nyttjar djur för förbättra och stärka djurskyddet. Lena Hallberg, olika syften, men det får inte vara förbundsidag är det effektivitetstänkande ensidigt. Ekonomiska intressen sekretare och ekonomiska intressen som får inte styra och man ska alltid Djursskyddet styr. Den tekniska utvecklingen värna om djurens bästa. På djur- Sverige. innebär att färre personer ska rättssidan däremot likställer man sköta ett större antal djur vilket djur och människa i större utsträckning. kan medföra problem. Även trender Vi kräver inte att man är vegetarian och såsom att skaffa häst eller exotiska djur, vi säger inte nej till djurförsök. Däremot trots att man inte har den kunskap som behövs, innebär att man ständigt måste utveckla djurskyddslagstiftningen. Vilka djurskyddspolitiska frågor Djurskyddet sverige: borde uppmärksammas i valdebatn Djurskyddet Sverige är en ten? ideell riksorganisation som Övergivna katter tar mycket tid och representerar 52 lokala resurser hos myndigheter och organisadjurskydds föreningar. tioner. Vi ställer krav på obligatorisk IDn Organisationen har märkning och registrering så att man kan medlemmar och ger ut ställa ägarna till svars. En annan viktig tidningen Djurskyddet. fråga är att få fälls för djurskyddsbrott. n Målsättningen är att alla djur Vilka partier tycker ni bäst värnar får leva sina liv utan lidande om djurskyddet? och får möjlighet att utföra Miljöpartiet och Vänsterpartiet sina naturliga beteenden. skriver om djurskydd i sina partiprogram n Djurskyddet Sverige är Sveriges och diskuterar kontinuerligt frågorna. Konsumentråds 30:e medlem. Jämfört med andra länder, hur är n För mer information se hemsidan djurskyddsdebatten i Sverige idag? Sverige har en mer öppen diskussion än övriga Europa. I de nya EU-länderna Vi sprider information har inte djurskyddstänket kommit alls lika långt. Men det är klart att om man prioriterar djurskyddet beror på den övriga situationen i landet. Det är svårt att motivera att man ska bry sig om djuren om man inte har mat för dagen. Först ska människorna ha en dräglig levnadsnivå sedan kan man börja värna om djuren. Ska man ha sällskapsdjur? Det är inget problem med att ha sällskapsdjur. Jag har själv hund, höns och en tupp. Men djuren måste ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Man kan till exempel ifrågasätta hur lämpligt det är att ha minigrisar inomhus där de inte har möjlighet att böka i jorden? Hur kommer det sig att ni sitter här i slakthusområdet? Vi hittade helt enkelt bra kontorslokaler här. Men det känns kul att sitta just här. Äter du kött? Ja, jag har valt att inte bli vegetarian men är väldigt noga med vilket kött jag äter. Jag köper aldrig utländskt kött och försöker köpa kravmärkt. Och jag föredrar ägg från mina egna glada höns. Då känns det bra för mig. Man gör så gott man kan och alla kan göra något. Det är det viktigaste, säger förbundssekreterare Lena Hallberg. n Text: Emma Johnson nummer fyra september 2006 KonsumentMakt 15

9 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm È Akut hjälp till hjälpmedel, tack! debatt Säg att du skulle råka ut för en svår olycka. Ambulansen kommer och du får akut vård på närmaste sjukhus. En självklarhet, inte sant. Men säg att du i samband med olyckan tvingas amputera ett ben och behöver ett hjälpmedel, till exempel en rullstol, för att kunna återgå till ett normalt liv med arbete och familj, vad händer då? Vem avgör egentligen vilket hjälpmedel du ska ha, en strumpdragare, en rullstol, en hörapparat? Och vem står för kostnaden? En bekant till mig, som sitter i rullstol, behöver en särskild slags motionscykel för hålla blodcirkulationen igång och på så vis undvika blodpropp. Det låter ju inte så komplicerat. En dylik motionscykel finns att hyra från landstinget till den icke ringa summan av 800 kronor per månad, men bara för ett halvår i taget. Motionscykeln roterar nämligen mellan flera behövande. Efter ytterligare ett halvår kunde hon få tillbaka cykeln, med påföljden att effekten av det första halvårets träning skulle ha gått till spillo. Min bekant hörde sig för om det istället fanns möjlighet att köpa en motionscykel. Och mycket riktigt, den fanns att köpa för kronor. Uthyrningen av motionscyklar är alltså en lönsam affär för landstinget. Är det verkligen rimligt att landstinget ska sko sig på enskilda individers behov av hjälpmedel, i detta fall ett livsnödvändigt sådant?! Är det i annat fall rimligt att tillgången till hjälpmedel ska vara avhängigt den enskilda individens ekonomiska situation? Enligt det nuvarande hjälpmedelssystemet kan personer med funktionshinder själva tvingas stå för kostnaden, inte bara för själva hjälpmedlet, utan också för besöksavgifter i samband med förskrivning, utprovning, anpassning och träning. Avgifterna varierar kraftigt i olika delar av landet. Enligt LSS- och hjälpmedelsutredningen (SOU 2004:83) föreslås fria hjälpmedel samt att besöksavgifterna ska omfattas av högkostnadsskydd. Åren går men något beslut har ännu inte fattats. Tillgången på hjälpmedel, alltså exakt vilken slags rullstol jag kan få, avgörs vanligen av landstingets upphandling, eller av mitt sjukhus. Skillnaderna är stora i olika delar av landet. Till att börja med är systemet orättvist. Men det berövar också individen möjligheten att själv avgöra vilka hjälpmedel som är nödvändiga, samt att göra egna prioriteringar. Makten över hjälpmedlen bör finnas hos konsumenten. Bra hjälpmedel är inte lyx, de är en förutsättning för att vi ska kunna ta oss till och från våra arbeten, för att barn med funktionshinder ska kunna vara fullt ut delaktiga i skolarbetet, samt är avgörande för livskvaliteten. I Sverige lever 1, 2 miljoner människor med någon form av funktionshinder. Många av dem är i behov av hjälpmedel. Vi vill kunna välja våra hjälpmedel med omsorg, precis som vi väljer andra produkter med omsorg, och utifrån våra personliga preferenser. n Ingemar Färm, Handikappförbunden