Bygg- och fastighetssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Transkript

1 Bygg- och fastighetssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [mars 2011] 1

2 0. Sammanfattande slutsatser Branscherna bygg och fastighet växer och kan förväntas skapa ytterligare nära nya arbetstillfällen i Uppsala län Ytterligare arbetstillfällen frigörs på grund av pensioneringar fram till Prognosen bygger på att den stora inflyttningen till Uppsala län fortsätter, att konjunkturen fortsätter att förstärkas och att planerade anläggningsprojekt inom infrastruktur och slutförvaret för använt kärnbränsle realiseras. Utexamineringen från utbildningssystemet ligger generellt på en tillfredsställande nivå. Det råder god tillgång på nyexaminerade. Det är dock svårt att få tag på yrkeserfaren personal. Arbetskraftbrist berör främst tjänstemannasidan/ledande positioner. Detta måste främst hanteras av branschen själv. Det hjälper inte med fler nyexaminerade. Arbetskraftsrörligheten inom EU är en viktig faktor, men en svåröverskådlig ventil i kompetensförsörjningen. Rörligheten påverkar främst i produktionen och i lägre grad på tjänstemannasidan. 2

3 1. Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom bygg- och fastighetssektorn i Uppsala län. Den har utarbetats av Sweco Eurofutures som en del i projektet Kompetensforum Uppsala län. Rapporten finns att ladda ner på Analysen baseras på tre moment: 1. Avgränsning: Grundläggande är att initialt slå fast avgränsningen för branschfördjupningen genom att definiera vilka verksamheter och/eller yrkesområden som primärt avses. 2. Fördjupad analys/prognos baserad på sekundärstatistik: I momentet fördjupas den analys och prognos som gjorts i en översiktlig bransch-/kompetensanalys för Uppsala län. Viktigt här är att mer precist identifiera den studerade branschens utvecklingstendenser avseende sysselsatt kompetens. 3. Avstämning/intervjuer med branschaktörer: Ett antal tongivande aktörer inom branschen har kontaktats för frågor om branschens utveckling och kompetensbehov. Syftet med intervjuerna har dels varit att stämma av analysen av och drivkrafterna bakom branschens utveckling och kompetensbehov, dels få en fördjupad uppfattning om dessa frågor samt därtill behovet av fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser. Bygg- och fastighetssektorn: Drygt 30 underbranscher sysselsatta i Uppsala län

4 2. Avgränsning enligt SNI 45: Byggverksamhet Rivning av hus; markarbeten Markundersökning Byggande av hus Uppförande av andra byggnadsverk Takarbeten av plåt Övriga takarbeten Anläggning av motorvägar, vägar, flygfält och idrottsanläggningar Vattenbyggnad Andra bygg- och anläggningsarbeten Elinstallationer Isoleringsarbeten Värme- och sanitetsarbeten Ventilationsarbeten Kyl- och frysinstallationsarbeten Övriga VVS-arbeten Andra bygginstallationer Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten Byggnadssnickeriarbeten Golv- och väggbeläggningsarbeten Måleriarbeten Glasmästeriarbeten Annan slutbehandling av byggnader Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare + 70: Fastighetsverksamhet Markexploatering Handel med egna fastigheter Uthyrning och förvaltning av egna bostäder Uthyrning och förvaltning av egna industrilokaler Uthyrning och förvaltning av egna, andra lokaler Förvaltning i bostadsrättsföreningar Övrig fastighetsförvaltning Fastighetsförmedling Förvaltning i rikskooperativ regi Övrig fastighetsförvaltning på uppdrag Övrigt Bygg- och fastighetssektorn: Drygt 30 underbranscher sysselsatta i Uppsala län 2009, varav inom SNI 45 och inom SNI 70. 4

5 Viktiga yrkesgrupper SSYK3 SSYK3, yrkesbenämning Sysselsatta 2008 Andel av syss. inom bransch 712 Byggnads- och anläggningsarbetare % 713 Byggnadshantverkare % 311 (Byggnads)ingenjörer och (byggnads)tekniker 784 7% 833 Maskinförare 489 4% 714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl % 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl % 724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl % 122 Drift- och verksamhetschefer (inom byggverksamhet) 203 2% 912 Städare m.fl % 832 Fordonsförare 166 1% 214 Civilingenjörer (inom bygg-/anläggning) 84 1% % 5

6 Viktiga undergrupper SSYK4 SSYK3, yrkesbenämning Sysselsatta 2008 Andel av syss. inom bransch 712 Byggnads- och anläggningsarbetare % 713 Byggnadshantverkare % SSYK4, yrkesbenämning Sysselsatta 2008 Andel av syss. inom bransch 7123 byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl % 7137 fastighetsskötare % 7136 installationselektriker 883 8% 7135 VVS-montörer m.fl % 7124 anläggningsarbetare 573 5% 7129 övriga byggnads- och anläggningsarbetare 490 4% 7121 murare m.fl % 7122 betongarbetare 335 3% 7132 golvläggare 118 1% 7133 isoleringsmontörer 111 1% 7134 glasmästare 86 1% 7139 övriga byggnadshantverkare 82 1% 7131 takmontörer 78 1% 6

7 Sysselsatt dagbef 3. Generell utveckling och drivkrafter för branscherna Byggsektorn drivs framför allt av befolknings- och sysselsättningstillväxten och den totala investeringsaktiviteten i länet samt angränsande områden: Bostäder Industri/verksamhet Anläggningar/infrastruktur Övriga hus Det råder stark korrelation med utvecklingen i riket byggandet sker främst i storstadsregionerna. Konjunkturen inverkar positivt, räntan negativt. PBL samt kommunernas handläggning av planoch bygglovsärenden har en restriktiv inverkan på projektflödet. Däremot inte nödvändigtvis på totalvolymen över tid. Fastighetssektorn relaterar till den totala stocken av bostads- och verksamhetsyta i länet och är därmed en betydligt mindre konjunkturkänslig bransch. 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% Sysselsättningsutveckling Totalt Byggindustri Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Sysselsättningstillväxt, bygg o fastighet Länet FA-regionen Riket 7

8 miljoner kronor Investeringsaktiviteten i länet Stark byggkonjunktur i länet under 2000-talet, inte minst tack vare bostadsinvesteringar och nya resecentrum i Uppsala samt ombyggnad av E4:an. Under 2009 minskade bygginvesteringarna i Sverige med 10 procent, men i Uppsala län ökade de däremot med 13 procent. En mindre avmattning märktes först 2010, men då växte landet med 20%. I år väntas bygginvesteringarna bli oförändrade i Uppsala län. Kommande år väntas fortsatt starka bostadsinvesteringar, framför allt pga. befolkningsökningen i Uppsala ( år 2010), men avmattade anläggningsinvesteringar. Investeringar i privata och offentliga lokaler har varit höga ett par år och de fortsätter att vara så kommande år. Industriinvesteringarna förväntas däremot minska. Investeringar inom bygg/anläggning Övriga hus Industri Bostäder Anläggningar 75 procent av byggmarknaden i länet finns i Uppsala kommun. Drivs av aktörer som Akademiska hus, Landstingsservice, Trafikverket, Uppsalahem, Uppsala kommun, JM, NCC m fl. 0 Källa: Sveriges Byggindustrier 8

9 Företagens bedömning av utvecklingen Stark utveckling i dagsläget företagen bekräftar den statistiska bilden - men konjunkturen varierar mellan delbranscherna. Generell tro på fortsatt stark byggkonjunktur kommande år. Viss reservation för att höjda räntor och överhettning kan skapa problem, likväl som en vikande global konjunktur och ny skuldkris. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% mkt svag Utvecklingen idag svag neutral stark mkt stark Företaget Branschen n=15 Utvecklingen på några års sikt 100% 80% 60% 40% 20% 0% Företaget Branschen n=15 9

10 Arbetstillfällen På väg mot arbetstillfällen år växte byggsektorn i länet med nära arbetstillfällen, medan fastighetssektorn stod i princip still sysselsättningsmässigt. Tillväxten fortsätter i likvärdig takt, dvs. med uppemot nya arbetstillfällen, om inte den globala ekonomin går in i ny kris. Befolkningstillväxten och bostadsbyggandet fortsätter vara en stark drivkraft. För också med sig behov av utbyggd privat och offentlig service Bygg- och fastighetssektorn i Uppsala län Slutförvaret för använt kärnbränsle har en stor potential mot slutet av perioden. Kan ge 25 procents ökning av bygginvesteringarna i länet under det mest intensiva byggskedet och en starkt ökad aktivitetsnivå i nordöstra länet. Utländska entreprenörer och arbetskraft ger ett mörkertal som är svårt att uppskatta. Statistiken underskattar sannolikt länets byggsektor med flera hundra arbetstillfällen Fortsatt stark mansdominans, men på tjänstemannasidan tenderar yngre kvinnor allt oftare ersätta äldre män, vilket gynnar könsbalansen och breddar rekryteringsbasen. 10

11 Regional fördelning Arbetskraftsöverskott i alla kommuner förutom Uppsala. Totalt drygt fler arbetstagare än arbetstillfällen inom sektorn i länet. Arbetskraftsöverskottet exporteras framför allt till den heta byggmarknaden i Stockholm inte bara från kommuner nära länsgräns utan från hela länet. Bygginvesteringarna ökade starkt under förra året i Stockholms län. Uppgången fortsätter i år och blir lika påtaglig som förra året. Drivande för utvecklingen det närmaste året är bostads- och lokalinvesteringarna, medan anläggningsinvesteringarna fortsätter på samma nivå. Nya Karolinska, Norra länken, Citytunneln, Järvastaden, Solna Arenastad, Förbifart Stockholm m fl. stora projekt bidrar till sysselsättningen även i Uppsala län. 11

12 4. Kompetensbehov och prognos Utvecklingen var stark inom i stort sett alla kärnkompetenser inom bygg- och fastighetssektorn. Tillväxten drevs framför allt inom fyra yrkesgrupper. Kraftigast procentuell ökning av anläggningsarbetare, murare, kranförare, glasmästare, anläggningsmaskinförare, takmontörer, målare och tunnplåtslagare. Fastighetsskötarna minskade något. 12

13 Prognos Tillväxt på ca 1,4 procent per år kan förväntas under kommande decennium. Tillväxten är beroende av fortsatt inflyttning och konjunkturförstärkning samt realisering av planerade anläggningsprojekt inom infrastruktur samt slutförvaret för använt kärnbränsle. Ersättningsrekryteringar pga. pensionering berör i genomsnitt ca 1,8 procent av personalstyrkan/år. Sammantaget ett årligt rekryteringsbehov om ca 450 anställningar, varav tillväxten står för 200 nya jobb och ersättningsrekrytering vid pensionering uppgår till ca 250 arbetstillfällen. Fastighetssektorn bedöms svara för omkring 10 procent av den prognosticerade tillväxten. Kontinuerlig personalomsättning på tillkommer och berör uppskattningsvis ett par, tre procent av personalstyrkan i normalkonjunktur, motsvarande omkring 300 jobb per år. Källa: SCB, Sweco Eurofutures beräkningar 13

14 Bristkompetenser enligt branschen Störst upplevd brist på tjänstemannasidan, framför allt på arbets-/produktionsledare, projektledare och platschefer inom bygg-/anläggning, men också på kalkylatorer och konstruktörer med viss erfarenhet. Duktiga byggnadsarbetare och utbildade målare, golvläggare, snickare m m, dvs. yrkeskunnigt folk, kan det bli större brist på i framtiden även om brist inte råder i nutid. Nyutbildade finns det rätt gott om generellt, däremot svårare få tag på arbetskraft med erfarenhet pga. strukturellt underskott sedan krisen på 1990-talet (de med års erfarenhet saknas till stor del på arbetsmarknaden). Den heta byggsektorn och den stabila fastighetssektorn är delvis kommunicerande kärl kompetensmässigt, varför även fastighetssektorn har svårt att hitta rätt kompetens till ledande positioner (och konkurrera med byggsektorns löner). Finns nyexaminerade från högskolan, men behövs en kombination av teoretisk grundkompetens och erfarenhet. FA-regionen och landet I slutet av 2010 uppgav 45% av byggföretagen i Stockholm att de hade brist på arbetskraft, enligt Konjunkturinstitutets Stockholmsbarometer. I fjol ökade sysselsättningen i byggindustrin i riket med omkring personer räknar Sveriges Byggindustrier med att ytterligare personer behövs. Utländsk arbetskraft fungerar som ett dragspel i konjunkturen, men främst bland bygg-/anläggningsarbetare och byggnadshantverkare, där bristen är mindre påtaglig än på tjänstemannasidan. Svårt för enskilda fastighetsägare att få tag på (bra och pålitliga) hantverkare 14

15 Andra bedömare YH-myndigheten: Inom bygg- och anläggningsbranschen råder ett strukturellt underskott på ingenjörskompetens på mellannivå i form av arbetsledare. Anläggningsmaskinförare är också ett bristyrke. Inom fastighetsbranschen råder stor efterfrågan på fastighetstekniker. Det råder också stor efterfrågan på VVSprojektörer och installationsingeniörer. SCB: Resultat från Arbetskraftsbarometern 2010 tyder på att det är svårt att få tag i yrkeserfaren personal inom byggoch fastighetsbranschen. För de utbildningsgrupper som redovisas gör arbetsgivarna bedömningen att det råder brist på yrkeserfarna arbetssökande inom branschen, särskilt när det kommer till högskoleingenjörer inom byggnadsteknik. Vad gäller tillgången på nyexaminerade arbetssökande är arbetsgivarnas bedömning snarare den omvända. Generellt bedöms tillgången på nyexaminerade arbetssökande vara god. Undantaget är utbildad arbetskraft inom drift-, underhåll-, VVS- och kylteknik där arbetsgivarna uppger viss brist även på nyexaminerade. Övriga: "Det är helt klart brist på folk på den svenska arbetsmarknaden, framför allt på tjänstemannasidan. Vi letar mer utomlands och tittar även på att ta in folk från andra branscher", säger Mats Pettersson, personaldirektör på NCC, till Dagens industri. 15

16 Utbildningsbehov enligt branschaktörer Företagen måste själva ta ansvar för bristen på produktions-/arbetsledare genom internutbildning och kompetensöverföring. Ökad tillströmning från utbildningssystemet är ingen lösning det som efterfrågas är en kombination av formell kompetens, erfarenhet och ledaregenskaper. En del menar att 4-årig byggteknisk linje på gymnasiet borde återinföras, som en bra utbildning för t.ex biträdande arbetsledare/produktionsledare. Men, andra branschbedömare menar att det är en otillräcklig grund att gymnasiet knappast utbildar ingenjörer idag. YH-utbildning däremot anses vara en bra grund för produktions-/arbetsledare, men otillräcklig för mer avancerade befattningar. 3-årig högskoleingenjörsutbildning är tillräcklig för byggkonsulterna och som grund för ledande positioner. Civilingenjörer är spetsen som driver branschen framåt men volymmässigt få. I bägge fallen saknas en starkare koppling till produktionen samt tydligare inslag av ledarskap och entreprenörskap i utbildningen. Tillströmningen från utbildningssystemet är generellt god, kanske t.o.m. i överkant vad gäller examineringen från byggnadsprogrammet. Byggnadsträarbetare och installationselektriker finns det överskott på idag. Vissa specialinriktningar som golv-/ytbeläggare kan stundvis uppleva brister, men handlar om volymmässigt relativt små och därmed mer svårbalanserade yrkesinriktningar. Internutbildning/branschutbildningar är vanliga, inte minst inom fastighetsbranschen, och breddar rekryteringsunderlaget. Utbudet av branschutbildningar tillgodosett, men vissa fortbildningsbehov omnämns såsom projektplanering, ekonomikunskap för icke ekonomer och kunskap i mängdreglering. 16