Kompetensindex. att mäta arbetslivets behov. Kompetensforum Uppsala län. [nov 2011]

Transkript

1 Kompetensindex att mäta arbetslivets behov Kompetensforum Uppsala län [nov 2011] 1

2 Varför ett Kompetensindex? I Uppsala län har Kompetensforum etablerats som en regional kompetensplattform sedan Sweco Eurofutures har utgjort metodoch analysstöd i arbetet och genomfört flera analyser och fördjupningar över arbetslivets behov av kompetens fram till Som avslutning på Sweco Eurofutures uppdrag ges här en sammanfattning av de metoder som använts. Gjorda erfarenheter redovisas och rekommendationer ges kring fortsatt kartläggning och uppföljning av kompetensbehov i Uppsala län. Målsättningen är att metodbeskrivningen ska kunna fungera som lathund för analys av kompetensbehov även i andra regioner. All statistik som använts kommer från SCB (publika databasen eller beställningsvara) Det studerade systemet. Fokus har i uppdraget legat på att bedöma det egna arbetslivets kompetensbehov på kort och lång sikt, som input till utbildningsanordnare i länet. Uppsala län Näringsliv: Arbetstillfällen Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Befolkning: Total Yrkesaktiva(20-64 år) Arbetskraft: Förvärvsarbetande Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Flyttningar Rapporten finns att ladda ner på Uppdragsansvarig inom SwecoEurofutures har varit Micael Sandberg. Arbetspendling 2

3 Process - vägen till ett Kompetensindex Steg 1 Regionalekonomisk prognos: Beräkna befolkning och sysselsättning på tio års sikt Steg 2 Branschfördelning: Beräkna tillväxtens (+/-) fördelning på branscher på tio års sikt Steg 3 Koppla yrken till branscher: Beräkna hur den branschvisa sysselsättningstillväxten slår på yrken Steg 4 Komplettera och summera: Lägg till pensioneringar och ställ i relation till befintlig sysselsättning Steg 5 Fördjupa och verifiera: Stäm av med branschaktörer för ökad kunskap 3

4 Steg 1: Regionalekonomisk prognos Grundantaganden för länets långsiktiga utveckling på tio års sikt: Hur stor befolkning? Hur många i arbetsför ålder? Hur många förvärvsarbetande (nattbef)? Hur många egna arbetstillfällen (dagbef)? Prognos med hjälp av raps eller motsvarande, där hänsyn dels tas till den egna demografin och arbetsmarknaden, dels nettot av utbytet med omvärlden genom flyttningar och pendling. Inget fokus på konjunkturella svängningar, utan enbart på tillväxtpotentialen på 10 års sikt. Min-max scenarier kan användas för att indikera osäkerhet, men det är nödvändigt att ha en basprognos att utgå ifrån. Då grundantagandena styr bedömningar av långsiktiga kompetensbehov är det angeläget att nå bred acceptans kring dessa. Input: Historiska data över befolkning (invånare, födslar, döda, in-/utflyttning) per kön och ettårsklass samt sysselsättning (förvärvsarbetande (nattbef), arbetstillfällen (dagbef), in-/utpendling) per kön och femårsklass eller aggregerat för bef år. Statistikkälla: SCB Beräkning: Befolkningsprognos på tio års sikt med hänsyn till nativitet, åldersspecifika döds- och utflyttningsrisker samt antaganden kring inflyttning, per kön och ettårsklass. Beräkning: Antal förvärvsarbetande på tio års sikt utgående från befolkningsprognos (invånarantal) samt historisk /förväntad förvärvsfrekvens med hänsyn till befolkningens ålder och könssammansättning. Antal arbetstillfällen på tio års sikt utgående från antal förvärvsarbetande samt historisk/förväntad nettopendling Befolkning år Förvärvsarbetande Arbetstillfällen

5 Steg 2: Branschfördelning Input: Grundantaganden från Steg 1 förväntad sysselsättningstillväxt på tio års sikt (arbetstillfällen), historiska data över sysselsättningens fördelning på bransch (SCB) samt befintliga branschprognoser och bedömningar (Af m fl). Beräkning: Branschfördelning på tio års sikt (t+10) utgående från dagens nivåer (t0), branschtrender och kända påverkansfaktorer såsom demografins effekter på efterfrågan av välfärdstjänster. raps ett stöd, liksom Af med fleras prognoser. Huvudfråga: Vilken sysselsättningsfördelning per bransch är rimlig på tio års sikt? Dvs. vilka branscher ökar sina andelar, vilka minskar och vilka ligger mer eller mindre konstant? Beräkning: Tillväxt per bransch: Syss t+10 syss t0, där syss t+10 = arbetstillfällen år t+10 x förväntad syss.andel år t+10. Bransch Arbetstillfällen 2008 Trend 93/00 till Tillväxt p (tusental enligt SCB/RAMS) Jord-/skogsbruk Industri Bygg Handel Transport Finans, fastighet, företagstjänster, IKT Hotell och restaurang Personliga och kulturella tjänster Vård,omsorg, sjukvård Utbildning Offentlig förvaltning FoU-institutioner Försvar Näringsgren okänd Totalt Kommentar: Symboler kan med fördel användas för att illustrera trend. Pilarna till vänster anger trendriktning utifrån en femgradig skala, där pilens färg och riktning avgörs av den procentuella tillväxttakten. Brytpunkter sätts utifrån spridningen i materialet (autofunktion i Excel). Samma gäller användningen av pilar i exemplet på bild 7, som också är graderade utifrån det underliggande värde de representerar. 5

6 Steg 3: Koppla yrken till branscher Input: Branschvis sysselsättningstillväxt från Steg 2 samt historisk syss. fördelning (dagbef) per yrke och bransch (SCB) Beräkning: Hur slår den förväntade branschtillväxten på olika yrken? En funktion av i vilken grad yrken återfinns inom tillväxtbranscher eller branscher på tillbakagång samt vilken utvecklingstrend yrken har inom dessa ökar/minskar de sin andel? Beräknas som aktuell fördelning av syss. per yrke o bransch justerad med t ex trenden tre senaste åren: Syss andel YrkeBransch t0 + (syss andelyrkebransch t0 syss andel YrkeBransch t-3). Beräkning: Den justerade sysselsättningsandelen per yrke och bransch multipliceras sedan med den skattade branschvisa tillväxten från Steg 2 för att erhålla sysselsättningstillväxt per yrke. Det är dock inte givet att befintlig fördelning, om än justerad för trend, är representativ för den fördelning som gäller om 10 år, men ger ändå en hyfsad indikation på vad branschutvecklingen kan innebära för olika yrken. Möjligt på SSYK4 (356 yrkeskategorier), men mer robust på SSYK3 (114 yrkeskategorier) då risken för fel i data ökar vid nedbrytning på finare kategorier (SSYK = Svensk yrkesklassificering). Exempel: Byggsektorn förväntas öka med jobb Drift- o verksamhetschefer står för 1,7% av sysselsättningen inom branschen (justerat för utvecklingen senaste tre åren enligt formel ovan) Drift- o verksamhetscheferna förväntas därmed öka med 30 sysselsatta till följd av byggsektorns förväntade tillväxt (1720x0,017). När denna beräkning gjorts för samtliga branscher och yrken kan en total tillväxtpotential per yrke summeras. Jord- /skogsbruk Industri Bygg Antagen sysselsättningstillväxt (se flik "Branschutveckling) högre ämbetsmän och politiker chefstjänstemän i intresseorganisationer verkställande direktörer, verkschefer m.fl drift- och verksamhetschefer chefer för särskilda funktioner chefer för mindre företag och enheter

7 Steg 4: Komplettera och summera Input: Den beräknade tillväxtpotentialen per yrke från Steg 3, kompletterat med förväntade pensioneringar för en indikativ bild av nyrekryteringsbehov på tio års sikt. Pensioneringarna kan grovt approximeras som antal sysselsatta (dagbef) per yrke i åldrarna 55 år eller äldre (SCB). Beräkning: Tillväxtpotential+pensioneringar ger det indikativa nyrekryteringsbehovet. Detta bör ställas i relation till aktuell sysselsättning och trend (Ind rekr behov/(syss t0+(syss t0 - syss t-3)) inom yrket för att få en bättre uppfattning om vad tillväxten och pensioneringarna innebär för utmaning stor/liten i förhållande till befintlig sysselsättning och trend? Bör presenteras tillsammans med den nationella bilden (företrädesvis Af:s bedömningar), då över-/underskott också kan lösas genom migration/pendling. Personalomsättning tillkommer och står för en betydande del av rekryteringsbehovet, men hanteras till övervägande del inom befintlig arbetsmarknad och är svårfångad rent statistiskt. Indikation dock möjlig genom Steg 5. Indikativt Behov i rel. till syss. 08 Nationell Beräknad tillväxt Pensioneras till 2020 Rekryteringsbehov till 2020 efter yrke rekryteringsbehov och just. för utv prognos (Af) Antal Andel av syss specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m % 222 hälso- och sjukvårdsspecialister % 223 barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens % 231 universitets- och högskollärare % 232 gymnasielärare m.fl % 233 grundskollärare % 234 speciallärare % 235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens % 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % 242 jurister % 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl % 244 samhälls- och språkvetare m.fl % 245 journalister, konstnärer, skådespelare m.fl % 7

8 Steg 5: Fördjupa och verifiera Fördjupad analys/prognos genom avstämning/intervjuer med branschaktörer behövs för att verifiera den statistiska analysen samt få underlag om utvecklingen i närtid, dvs. konjunkturen (jämför Af:s konjunkturbarometer, som dock är begränsad vad gäller frågor om kompetensbehov). Maskin-/fordonsförare Handpaketerare/fabriksa Montörer Processoperatörer Ingenjörer o tekniker Maskinoperatörer Kompetensbehov Minskande Konstant Ökande Ett antal tongivande aktörer inom branschen (stora arbetsgivare, branschorganisationer) kontaktas för information om branschens utveckling och kompetensbehov. Frågor bör täcka in branschaktörernas bedömning av konjunkturläget, kompetensbehov, personalomsättning, rekryteringsläget, nyckelkompetenser som efterfrågas samt utbildningsbehov. Då det visat sig vara svårt att få in svar från företagen är det viktigt att hålla frågeformuläret kort och fokusera på de viktigaste bitarna, såsom deras bedömning av konjunkturen, falskhalsar och bristkompetenser. Samordning med Af:s länsvisa konjunkturbarometer vore, om möjligt, en bra väg att gå för kontinuitet i mätningar. Kompletterande information kan även fås av rekryteringsföretag m. fl. Handpaketerare/fabriksar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Maskin-/fordonsförare Montörer Processoperatörer Ingenjörer o tekniker Maskinoperatörer 0% 50% 100% Rekryteringsläget 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utvecklingen på några års sikt mkt svag svag neutral stark mkt stark Brist Balans Överskott Företaget Branschen 8

9 Resultat Prognos över rekryteringsbehovet på tio års sikt samt mer kortsiktiga bedömningar av konjunkturläget, rekryteringsbehov, bristkompetenser och utbildningsbehov Input till utbildningsanordnarna i deras verksamhetsplanering. Behövs dock även kontinuerliga kontakter mellan skola och näringsliv för relevant utformning av yrkes- och nivåanpassad utbildning. Ett dylikt kompetensindex ger en uppfattning om nivåförändringar på kort och lång sikt, men kan inte fånga in alla relevanta detaljer ifråga om vilka krav som ställs och vilka kvalifikationer som efterfrågas. Kärnkompetenser (SSYK3) inom bygg- och fastighetssektorn Prognos: Genomsnitt per år Tillväxt Pensionering Personalomsättning Totalt rekryteringsbehov 712 Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare (Byggnads)ingenjörer och (byggnads)tekniker (Anläggnings)maskinförare Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl Plåtslagare m.fl Drift- och verksamhetschefer (inom byggverksamhet) Städare m.fl Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Fordonsförare Civilingenjörer (inom bygg-/anläggning)

10 Erfarenheter och rekommendationer Dylika prognoser/bedömningar följer inte några naturlagar utan är just bedömningar utifrån det underlag som finns, nämligen statistik, rapporter, intervjuer med aktörer osv. Det gäller mer att räkna och underbyggt resonera sig fram till vad som är rimligt på tio års sikt än att försöka hitta den formel som ger det rätta svaret. För något sådant existerar naturligtvis inte. Målet bör vara att ge utbildningsanordnare med flera en underbyggd indikation på vad som är att vänta, inte en slutgiltig sanning Underlaget ersätter inte behovet av egna kontakter med arbetslivet, utan är snarast en utgångspunkt för diskussioner med branschaktörer och dimensionering av utbildningsinsatser. Som sådan fyller det dock en viktig funktion, då det alltid finns risk att arbetsmarknadens parter över-/underskattar behov för att skapa fördelar såsom ökad tillgång på arbetskraft (arbetsgivarsidan) eller starkare position och förhandlingsvillkor (arbetstagarsidan) Beräkningar/prognoser blir som nämnts mer robusta om de görs för yrken enligt SSYK3, men analysen kan med fördel fördjupas genom att deskriptivt även se till utvecklingen bland undergrupperna, det vill säga yrken enligt SSYK4. SSYK4 ger bra kompletterande information om vilka yrkesinriktningar inom de bredare SSYK3- grupperna som ökar/minskar, vilket är värdefullt för att mer precist kunna utforma relevanta utbildningar. Den information som fås av den beskrivna metoden behöver ges en pedagogisk inramning för att målgrupperna lättare ska kunna tillgodogöra sig den. Målgrupperna behöver inte nödvändigtvis se alla antaganden och beräkningar, utan det är slutsatserna som bör ligga i fokus. För mycket siffror/information medför lätt att kärnan i budskapet passerar obemärkt förbi. 10