KVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken"

Transkript

1 :19

2 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 24 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal. Föreläsningar har varit riktade, både avseende innehåll och deltagare. Föreläsningarnas teman har varit smärtfysiologi och farmakologi, postoperativ smärtbehandling och smärtbehandling från Kloka Listan, samt undervisning för sjukhusets personal om smärta efter tortyr. Utvärderingarna och ett högt deltagarantal har påvisat att denna typ av föreläsningar varit uppskattade. Månatligen hålls en utbildning i avancerad postoperativ smärtbehandling på KKC (Kliniskt Kompetens Centrum). Inriktningen på den föreläsningen är framförallt EDA (epidural analgesi) och PCA (patient kontrollerad analgesi) samt ingår i Kompetenskort Smärta. Kliniken har även arrangerat föreläsningsserier riktade mot allmänläkare, samt hållit externa symposier. 126 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av

3 9 Avvikelserapportering Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet. Avvikelser Analys: har under skickat vidare 27 avvikelser som berörde annan klinik och haft 14 avvikelser som berör den egna kliniken. Avvikelserna som berört smärtkliniken handlar främst om administrativa rutiner och arbetsmiljö. Avvikelser som vidarebefordrades till andra kliniker gällde framförallt följsamhet till dokumentation vid postoperativ avancerad smärtbehandling. Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten att använda sig av avvikelsesystemet fortgår och antalet skrivna avvikelser har ökat markant sedan 28 då 25 avvikelser skrevs totalt. Händelse- och riskanalyser Händelse-/riskanalyser 1 2 Analys: har initierat och genomfört en riskanalys gällande rutiner kring interna smärtkonsultationsremisser. Det har troligen bidragit till att medvetandegörandet vikten av att följa de skriftliga rutiner som finns avseende remisshantering. Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Lex Maria 1,5 Analys: hade under inga anmälningar enligt Lex Maria SÄKER VÅRD Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. Patientskaderegleringen Analys: har inte haft några anmälningar till LÖF Följsamhet till hygienrutiner Tidsperiod: Ett tillfälle under året Datakälla: Resultatet är inhämtat från den sjukhusgemensamma punktprevalensundersökningen, följsamhet hygien. Metod: Följsamhet till basala hygienrutiner gällande klädsel hos sjukvårdspersonal är kontrollerad via stickprovskontroll av klinikens hygienombud. Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin % Smärtrehab APS Klädsel ej enligt rutin Klädsel enligt rutin Analys: Resultatet visar att sektionen för smärtrehabilitering har förbättringspotential avseende följsamhet till hygienrutinerna, medan sektionen för akut smärtvård har ett relativt bra resultat. För att medvetandegöra reglerna om hygienrutiner har klinikens hygienombud informerat om resultatet på ett APT samt låtit medarbetarna reflektera över det. Sjukhusets hygiensjuksköterska kommer i januari 211 till kliniken för att informera om hygienrutinen. Klinikens hygienombud kommer att under våren göra en ny observationsstudie för att se att resultatet förbättras. SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, Hygienrutiner 127

4 Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Antal ärenden 16 8 Analys: Antalet ärenden till patientvägledare är relativt få med tanke på antalet patienter som besöker. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig vid eventuella synpunkter eller anmälningar finns på båda sektionerna information om detta i väntrummen. De ärenden som kliniken har haft har främst berört tillgängligheten, vilken under hösten har förbättrats genom införandet av TeleQ. Patientupplevd kvalitet enligt Indikator Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter. Resultaten visar patientupplevd kvalitet, PUK, som finns för respektive dimension. Tidsperiod: Datakälla: Indikator; Patientupplevd kvalitet (PUK), 151 enkäter. Analys: Under har Capio S:t Görans Sjukhus anslutit sig till den Nationella patientenkäten, vilket gör att resultatet inte går att jämföra med tidigare år. Kliniken arbetar kontinuerligt med dimensionernas underrubriker för att förbättra upplevelsen av vården, vilket har gett resultat. Utfallet av PUK visar att flertalet patienter upplevde hög patientmedverkan, vilket stämmer bra överens med vad kliniken strävar efter. Kliniken har även arbetat med skriftlig patientinformation, både gällande läkemedel och allmän information, vilket har givit resultat. Under 211 kommer verksamheten att fortsätta ett aktivt arbete med patientupplevd kvalitet på. Patientupplevd kvalitet APS, jan-dec PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck Patientupplevd kvalitet Smärtrehabilitering, jan-dec PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck 128 Patientvägledare, Patientupplevd kvalitet enligt Indikator

5 Ärenden till Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar 5 Analys: Antalet anmälningar till Patientnämnden ökade från 29 med fem stycken. Med bakgrund av antalet vårdkontakter mottagningen har är antalet relativt lågt. Patienterna informeras i väntrummet om var de kan vända sig med eventuella åsikter och klagomål. Anmälningarna gällde bland annat bristande tillgänglighet. Klinikens telefontillgänglighet har förbättrats efter införandet av TeleQ. Anmälningar till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN. Antal anmälningar Analys: har inte haft några anmälningar till HSAN. Uppföljning av VAS-skattning hos patienter med EDA Beskrivning: Undersökning av VAS-skattning dag 1-3 postoperativt hos patienter med EDA (epidural smärtbehandling) Datakälla: Click View samt Cosmic Täckningsgrad: 1 % VAS-skattning för patienter med EDA % VAS-skattning VAS-skattning 29 VAS 7-1 VAS 4-6 VAS -3 Analys: följer vardagar upp alla patienter på vårdavdelningar med EDA. Patienterna följs bland annat upp avseende VAS, Bromage och insticksställe för epiduralkatetern. Vårdavdelningens sjuksköterskor kontrollerar däremellan enligt rutin dessa parametrar. Antalet patienter med EDA var 219, främst buk- och ryggopererade. 85 % (n=186) av patienterna uppgav vid uppföljning dag 1-3 postoperativt VAS 1-3, vilket tyder på en bra resultat gällande den postoperativa smärtupplevelsen. Under 211 är målsättningen att ytterligare öka andelen patienter med VAS -3. Det görs genom fördjupad utbildning av personal samt en fortsatt aktiv uppföljning av patientgruppen. EQ-5D Bakgrund: EQ-index beskriver patientpopulationen i termer av hälso/ohälsorelaterad funktionsnedsättning där lägre värden anger mått på högre grad av samsjuklighet/ohälsa. Som jämförelse kan resultat från nationell Folkhälsoenkät -2 användas med kontrollpopulation (18-84 år) med EQ- 5D-index medelvärde för kvinnor,8 och för män,84. Tidsperiod: , data inhämtade 1114 omfattande mätning 1 (vid nybesök), 2 (6 månader). För jämförelse används data insamlade i föregående studie för Datakälla: SLL databas. EQ-5D Index Resultat Antal svar Bortfall Smärtrehab mätning 1,2 366 n=194 (34,6%) Smärtrehab mätning 2,33 27 n=159 (43,4%) Primärvården Sollentuna Mätning 1:,35 94 n=1 (1%) Primärvården Sollentuna Mätning 2,5 51 n=43(45,7%) APS Mätning 1,28 14 n=37 (26,3%) APS mätning 2,43 54 n=5 (48,1%) Patientnämnden, HSAN, Uppföljning av VAS-skattning, EQ-5D 129

6 Analys: Resultat per sektion: EQ-5D index Smärtrehab: Skillnaden mellan mätning 1 (,2) och 2 (,33) var,13 i index, vilket indikerar en ökning av index med 65 % efter 6 månader. Utfallet indikerar ett förbättrat resultat jmf med perioden 8-9 som då visade en 4 % -ig förbättring. Bortfallet för mätning 1 (34,6%) bedöms högt. Bortfallet mellan mätning 1 och 2 minskade med 6 % jämfört med 8-9. Primärvårdsenhet Sollentuna: Differens mellan mätning 1 (,35) och 2 (,5) var,15, vilket indikerar ökning av index med 42 %. Oförändrat resultat jämfört med 8-9, även beträffande bortfallet mellan mätning 1 och 2. Bortfallet i denna mätning var endast 1 %. APS Skillnaden mellan mätning 1 (,28) och 2 (,43) var,15, vilket indikerar möjlig funktionsförbättring med 54 %. I studien 8-9 var förbättringen i funktionsnivån 52 %. Bortfallet avseende mätning 1, 26 % och bortfall för mätning 2, 48%, Analys: Mätningen indikerar att en funktionsförbättring sannolikt föreligger efter 6 månader inom Smärtrehab, Sollentuna och APS. Resultaten är förbättrade i jämförelse med föregående mätperiod. Under den aktuella mätperioden har sjukskrivningsmönster förändrats avsevärt för patientgruppen i och med att nya sjukskrivningsregler införts nationellt. Det antas ha satt ökad press på patientgruppen som trots detta ändå uppvisar mätbar förbättring i sin funktion. Hänsyn bör tas till varierande bortfallsfrekvens vid mätning 1 och 2. Bortfallet påverkas till stor del av rutiner vid insamling av frågeformulären, endast i mindre grad av bristfälligt eller ofullständigt ifyllda formulär. Det relativt stora bortfallet vid mätning 1 påverkar senare mätning och skapar osäkerhet kring de slutsatser som kan dras av resultatet. Det ringa bortfallet i mätning 1 i Sollentuna (1 %) visar att förbättringsarbete kan ge god effekt. EQ-5D VAS (livskvalitet) Smärtrehab Utfallet för 9-1 visar VAS 39 (mätning 1) och VAS 46 (mätning 2), en ökning i VAS efter 6 månader med 17,9%. Motsvarande värde för studien 8-9 efter 6 månader var 1 %. Patienter behandlade vid Smärtrehab 9-1 har upplevt ökning av hälsorelaterad livskvalitet jämfört med patienterna 8-9. Bortfallet för mätning 2 (45,4%) ligger inom förväntat intervall, men bortfallet vid mätning 1, (3%) anses fortfarande högt. Primärvård: Utfallet för 9-1 visar VAS 47 (mätning 1) som ökade till VAS 53 (mätning 2) och indikerar upplevd förbättring av livskvalitet med 17,% efter 6 månader. Motsvarande värden för studien 8-var 25 %. Bortfallet för mätning 2 var 51,5 %. APS: Utfallet för 9-1 visar VAS 44 (mätning 1) som ökade till VAS 52 (mätning 2) vilket indikerar skattad livskvalitetsökning med 13.6% efter 6 månader. För studien 8-9 var utfallet för skattad livskvalitetsförbättring 26 % efter 6 månader. Bortfallet för mätning 2 var 5,1% Slutsats: Utfall för 9-1 uppvisar förbättring av uppmätt livskvalitet med värden mellan 13 % och 18 % för s patienter. Smärtpatienter ligger förhållandevis lågt i EQ-5D VAS och en förbättring med 18 % bedöms som bra. Dock kan man notera en negativ trend avseende förbättringen. Denna minskade förbättring kan eventuellt vara orsakad av de förändringar i sjukersättningssystemet som drabbat patientgruppen under studieperioden. Planerade åtgärder/aktiviteter utifrån resultatet Att fortsätta följa EQ-5D och öka svarsfrekvensen, framförallt avseende mätning 1 som görs vid nybesöket. Detta kommer att ske genom förändrade rutiner för mottagning av frågeformulär och ökat stöd till patienter vid ifyllande, så att antal besvarade men ofullständigt ifyllda formulär kan minska. Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab Utvärdering patientnöjdhet Tidsperiod: Data inhämtade i samband gruppavslut. Datakälla: Egen mätning patientskattning (n= 27) Metod: Frågeformulär ges till gruppdeltagare vid avslut att fylla i anonymt med skattningar av gruppledarnas/föreläsarnas insatser under gruppträffarna under -9. Skattningarna sker på en skala -1 där högsta värdet markerar maximal patientnöjdhet. Resultatet beräknades genom att skattningar för samtliga gruppledare/föreläsare från samtliga patienter adderades och totalmedelvärde beräknades utifrån samtliga skattningar. 13 EQ5D, Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab

7 Medelvärde Medelvärde 29 Utfall för Vårgruppen 9,2 8,7 Utfall för Höstgruppen 8, 8,4 Analys: Utfallet visar hög patientnöjdhet i båda grupperna där resultatet i vårgruppen visar på ökat välbefinnande och tillfredsställelse. Under Ht-1 ändrades utvärderingsformuläret mot bakgrund av ändrade rutiner av praktiska moment och därför blir jämförelse med Ht-9 något osäker. Gruppverksamheten kommer under 211 att utvecklas ytterligare. Utvärdering katastroftankar Tidsperiod: Datakälla: Egen mätning, patientskattning av Pain Catastrophizing Scale PCS (Sullivan, MJL 1995) Uppgiftslämnare: Gruppdeltagare i Fibromyalgigruppen (FM) ( n=27, antal respondenter = 24) Metod: Utlämnat frågeformulär som fylldes i före nybesöket och sedan vid avslut i gruppen efter 13 veckor. Resultat baserat på medelvärdet. Resultat: För FM-gruppen VT (n=1), förbättrades 9/1. Gruppen under HT (n=14, korrigerat pga. svarsbortfall på en deltagare), förbättrades 1/14, 1/14 oförändrad och 3/14 sämre. Analys: Utfallet indikerar mätbar minskning av katastroftankar hos merparten av patienterna, trots att det under behandlingsperioden skett stora förändringar inom det allmänna sjukförsäkringsystemet med ökad oro i patientgruppen. Jämfört med föregående mätperiod (9) är förbättringen något mindre men följer samma profil med minskning av index för Rumination och Magnification, något mindre för Helplessness. Utfallet stämmer väl överens med patienters muntliga rapportering vid återbesök i samband med avslut. Utvärdering av Smärtskola för tortyröverlevare Tidsperiod: Uppgiftslämnare: Deltagare i smärtskola Metod: Frågeformulär Under har två smärtskolor genomförts för arabisktalande patienter med smärttillstånd efter tortyrskador. Urvalet av patienter har skett i samarbete med Röda Korsets Center (RKC) för torterade flyktingar och Kris- och Traumacenter (KTC), där dessa patienter utreds och behandlas för sina övriga skador. Antalet överlevare som deltagit i projektet i år har varit 13 stycken, varav 6 kvinnor under våren och 7 män under hösten. Grupperna har varit könsuppdelade och har skett med hjälp av kvinnlig respektive manlig arabisktalande tolk. Smärtskolans upplägg och genomförande utvärderades bland annat genom frågeformulär rörande patientnöjdhet. Patientskattning av smärtskola Dåligt 26 7 Mindre bra Bra 11 Mycket bra Bortfall Analys: Överlag var deltagarna i smärtskolorna mycket nöjda med den information och det bemötande de fått i gruppen. Det har också bekräftats av deras respektive behandlare på RKC och KTC i samband med gemensam utvärdering och övrig verksamhetsplanering. Det har framkommit att gruppdeltagarna har fått ökad förståelse av smärtmekanismer i samband med långvariga smärttillstånd, om samband mellan exempelvis sömnstörning, stress och ångesttillstånd knutna till posttraumatiskt stressyndrom PTSD och smärta, samt erhållit ökad medvetenhet om vikten av att hantera katastroftankar genom aktiv coping. Erfarenheten av smärtskolan och de förändringsprocesser den kan leda till pekar på vikten av samordning av behandlingsinsatser med andra vårdenheter, som också mer aktivt arbetar med dessa patienters psykosociala situation, då patientgruppen uppvisar fortsatt hög grad av katastroftänkande och hjälplöshet knutna till både PTSD-problematik men också genomgående stor psykosocial problematik med utanförskap, ekonomisk otrygghet, trångboddhet och begränsad språkförståelse. Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen, Smärtskola för tortyröverlevare 131

8 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet -5-7 Datakälla: Egen registrering Täckningsgrad: 1 % av begärd telefonkontakt. Mätning av läkares, sjukgymnasts, psykologs och sjuksköterskas tillgänglighet via telefon för kontakt nästkommande vardag, efter patientens önskemål. Antal inkomna samtal till smärtkliniken där kontakt med vårdgivare önskades registrerades på ett separat dokument. Vårdgivaren dokumenterade på samma dokument när vårdtagaren blivit uppringd. (n) 29 (n) Begärda kontakter Uppringda kontakter Analys: 96 inkomna önskemål om kontakt från patient registrerades varav alla ringdes upp senast nästkommande vardag. Av de önskemål om kontakt som fanns blev 1 % uppringda senast nästkommande vardag, vilket ur kvalitetssynpunkt ses som ett mycket bra resultat. 29 registrerades under samma period 64 samtal varav 62 besvarades, vilket tyder på en viss ökning i samtalsfrekvens. För att öka tillgängligheten ytterligare har kliniken sedan mitten av september infört TeleQ. Det har sedan starten den 13/9 inkommit 2598 samtal, varav 9 % blivit uppringda inom avtalad tid, +/- 1 minuter. 132 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken Resultat 161 13-3-13-15:7 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Föreläsningar genomförda av Under 212 har genomfört föreläsningar varje månad på Kliniskt Kunskaps Centrum (KKC). Föreläsningarna

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken Resultat 167 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården Patientnämnden en länk mellan patienten och vården 2013 Patientnämndens uppdrag Lag 1998:1656 Utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken

KVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 57 ---4:9 Avvikelserapportering Tidsperiod: Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 9 Antal 34 Analys: Under har antalet avvikelser ökat

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Resultat Ortopedkliniken

Resultat Ortopedkliniken KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 221 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 211 Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan: Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda

Läs mer

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad

Läs mer

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta syfte ska personalen

Läs mer

Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården

Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Johan Carlson medicinalråd, avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 1 (8) Innehåll Innehåll...2 Bakgrund, patientsäkerhetsorganisation, kvalitets- och ledningssystem...3 Patientnöjdhet

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård

Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård - 2014 Övergripande mål Ingen vårdskada Övergripande strategier Målet skall uppnås genom hög kompetens, god struktur samt

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Akutmottagning Sammanfattande rapport Akutsjukvård

Nationell Patientenkät Nationell Akutmottagning Sammanfattande rapport Akutsjukvård Nationell Patientenkät Nationell Akutmottagning Sammanfattande rapport Akutsjukvård Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Camilla Lansvén Om Nationell Patientenkät Nationella patientenkätundersökningar

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård

Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård - 2013 Övergripande mål Ingen undvikbar vårdskada Övergripande strategier Målet skall uppnås genom hög kompetens, god struktur

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet Handläggare: Gunilla Larsdotter PaN 2015-02-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-20 PaN V1303-0128359 Principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet En kvinna opererade sin fot för tredje gången, till följd

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella patientenkätundersökningar

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Kirurgkliniken > Kirurgmottagningen

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Kirurgkliniken > Kirurgmottagningen Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Kirurgkliniken > Kirurgmottagningen Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer