KVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken"

Transkript

1 :19

2 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 24 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal. Föreläsningar har varit riktade, både avseende innehåll och deltagare. Föreläsningarnas teman har varit smärtfysiologi och farmakologi, postoperativ smärtbehandling och smärtbehandling från Kloka Listan, samt undervisning för sjukhusets personal om smärta efter tortyr. Utvärderingarna och ett högt deltagarantal har påvisat att denna typ av föreläsningar varit uppskattade. Månatligen hålls en utbildning i avancerad postoperativ smärtbehandling på KKC (Kliniskt Kompetens Centrum). Inriktningen på den föreläsningen är framförallt EDA (epidural analgesi) och PCA (patient kontrollerad analgesi) samt ingår i Kompetenskort Smärta. Kliniken har även arrangerat föreläsningsserier riktade mot allmänläkare, samt hållit externa symposier. 126 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av

3 9 Avvikelserapportering Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet. Avvikelser Analys: har under skickat vidare 27 avvikelser som berörde annan klinik och haft 14 avvikelser som berör den egna kliniken. Avvikelserna som berört smärtkliniken handlar främst om administrativa rutiner och arbetsmiljö. Avvikelser som vidarebefordrades till andra kliniker gällde framförallt följsamhet till dokumentation vid postoperativ avancerad smärtbehandling. Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten att använda sig av avvikelsesystemet fortgår och antalet skrivna avvikelser har ökat markant sedan 28 då 25 avvikelser skrevs totalt. Händelse- och riskanalyser Händelse-/riskanalyser 1 2 Analys: har initierat och genomfört en riskanalys gällande rutiner kring interna smärtkonsultationsremisser. Det har troligen bidragit till att medvetandegörandet vikten av att följa de skriftliga rutiner som finns avseende remisshantering. Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Lex Maria 1,5 Analys: hade under inga anmälningar enligt Lex Maria SÄKER VÅRD Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. Patientskaderegleringen Analys: har inte haft några anmälningar till LÖF Följsamhet till hygienrutiner Tidsperiod: Ett tillfälle under året Datakälla: Resultatet är inhämtat från den sjukhusgemensamma punktprevalensundersökningen, följsamhet hygien. Metod: Följsamhet till basala hygienrutiner gällande klädsel hos sjukvårdspersonal är kontrollerad via stickprovskontroll av klinikens hygienombud. Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin % Smärtrehab APS Klädsel ej enligt rutin Klädsel enligt rutin Analys: Resultatet visar att sektionen för smärtrehabilitering har förbättringspotential avseende följsamhet till hygienrutinerna, medan sektionen för akut smärtvård har ett relativt bra resultat. För att medvetandegöra reglerna om hygienrutiner har klinikens hygienombud informerat om resultatet på ett APT samt låtit medarbetarna reflektera över det. Sjukhusets hygiensjuksköterska kommer i januari 211 till kliniken för att informera om hygienrutinen. Klinikens hygienombud kommer att under våren göra en ny observationsstudie för att se att resultatet förbättras. SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, Hygienrutiner 127

4 Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Antal ärenden 16 8 Analys: Antalet ärenden till patientvägledare är relativt få med tanke på antalet patienter som besöker. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig vid eventuella synpunkter eller anmälningar finns på båda sektionerna information om detta i väntrummen. De ärenden som kliniken har haft har främst berört tillgängligheten, vilken under hösten har förbättrats genom införandet av TeleQ. Patientupplevd kvalitet enligt Indikator Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter. Resultaten visar patientupplevd kvalitet, PUK, som finns för respektive dimension. Tidsperiod: Datakälla: Indikator; Patientupplevd kvalitet (PUK), 151 enkäter. Analys: Under har Capio S:t Görans Sjukhus anslutit sig till den Nationella patientenkäten, vilket gör att resultatet inte går att jämföra med tidigare år. Kliniken arbetar kontinuerligt med dimensionernas underrubriker för att förbättra upplevelsen av vården, vilket har gett resultat. Utfallet av PUK visar att flertalet patienter upplevde hög patientmedverkan, vilket stämmer bra överens med vad kliniken strävar efter. Kliniken har även arbetat med skriftlig patientinformation, både gällande läkemedel och allmän information, vilket har givit resultat. Under 211 kommer verksamheten att fortsätta ett aktivt arbete med patientupplevd kvalitet på. Patientupplevd kvalitet APS, jan-dec PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck Patientupplevd kvalitet Smärtrehabilitering, jan-dec PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck 128 Patientvägledare, Patientupplevd kvalitet enligt Indikator

5 Ärenden till Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar 5 Analys: Antalet anmälningar till Patientnämnden ökade från 29 med fem stycken. Med bakgrund av antalet vårdkontakter mottagningen har är antalet relativt lågt. Patienterna informeras i väntrummet om var de kan vända sig med eventuella åsikter och klagomål. Anmälningarna gällde bland annat bristande tillgänglighet. Klinikens telefontillgänglighet har förbättrats efter införandet av TeleQ. Anmälningar till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN. Antal anmälningar Analys: har inte haft några anmälningar till HSAN. Uppföljning av VAS-skattning hos patienter med EDA Beskrivning: Undersökning av VAS-skattning dag 1-3 postoperativt hos patienter med EDA (epidural smärtbehandling) Datakälla: Click View samt Cosmic Täckningsgrad: 1 % VAS-skattning för patienter med EDA % VAS-skattning VAS-skattning 29 VAS 7-1 VAS 4-6 VAS -3 Analys: följer vardagar upp alla patienter på vårdavdelningar med EDA. Patienterna följs bland annat upp avseende VAS, Bromage och insticksställe för epiduralkatetern. Vårdavdelningens sjuksköterskor kontrollerar däremellan enligt rutin dessa parametrar. Antalet patienter med EDA var 219, främst buk- och ryggopererade. 85 % (n=186) av patienterna uppgav vid uppföljning dag 1-3 postoperativt VAS 1-3, vilket tyder på en bra resultat gällande den postoperativa smärtupplevelsen. Under 211 är målsättningen att ytterligare öka andelen patienter med VAS -3. Det görs genom fördjupad utbildning av personal samt en fortsatt aktiv uppföljning av patientgruppen. EQ-5D Bakgrund: EQ-index beskriver patientpopulationen i termer av hälso/ohälsorelaterad funktionsnedsättning där lägre värden anger mått på högre grad av samsjuklighet/ohälsa. Som jämförelse kan resultat från nationell Folkhälsoenkät -2 användas med kontrollpopulation (18-84 år) med EQ- 5D-index medelvärde för kvinnor,8 och för män,84. Tidsperiod: , data inhämtade 1114 omfattande mätning 1 (vid nybesök), 2 (6 månader). För jämförelse används data insamlade i föregående studie för Datakälla: SLL databas. EQ-5D Index Resultat Antal svar Bortfall Smärtrehab mätning 1,2 366 n=194 (34,6%) Smärtrehab mätning 2,33 27 n=159 (43,4%) Primärvården Sollentuna Mätning 1:,35 94 n=1 (1%) Primärvården Sollentuna Mätning 2,5 51 n=43(45,7%) APS Mätning 1,28 14 n=37 (26,3%) APS mätning 2,43 54 n=5 (48,1%) Patientnämnden, HSAN, Uppföljning av VAS-skattning, EQ-5D 129

6 Analys: Resultat per sektion: EQ-5D index Smärtrehab: Skillnaden mellan mätning 1 (,2) och 2 (,33) var,13 i index, vilket indikerar en ökning av index med 65 % efter 6 månader. Utfallet indikerar ett förbättrat resultat jmf med perioden 8-9 som då visade en 4 % -ig förbättring. Bortfallet för mätning 1 (34,6%) bedöms högt. Bortfallet mellan mätning 1 och 2 minskade med 6 % jämfört med 8-9. Primärvårdsenhet Sollentuna: Differens mellan mätning 1 (,35) och 2 (,5) var,15, vilket indikerar ökning av index med 42 %. Oförändrat resultat jämfört med 8-9, även beträffande bortfallet mellan mätning 1 och 2. Bortfallet i denna mätning var endast 1 %. APS Skillnaden mellan mätning 1 (,28) och 2 (,43) var,15, vilket indikerar möjlig funktionsförbättring med 54 %. I studien 8-9 var förbättringen i funktionsnivån 52 %. Bortfallet avseende mätning 1, 26 % och bortfall för mätning 2, 48%, Analys: Mätningen indikerar att en funktionsförbättring sannolikt föreligger efter 6 månader inom Smärtrehab, Sollentuna och APS. Resultaten är förbättrade i jämförelse med föregående mätperiod. Under den aktuella mätperioden har sjukskrivningsmönster förändrats avsevärt för patientgruppen i och med att nya sjukskrivningsregler införts nationellt. Det antas ha satt ökad press på patientgruppen som trots detta ändå uppvisar mätbar förbättring i sin funktion. Hänsyn bör tas till varierande bortfallsfrekvens vid mätning 1 och 2. Bortfallet påverkas till stor del av rutiner vid insamling av frågeformulären, endast i mindre grad av bristfälligt eller ofullständigt ifyllda formulär. Det relativt stora bortfallet vid mätning 1 påverkar senare mätning och skapar osäkerhet kring de slutsatser som kan dras av resultatet. Det ringa bortfallet i mätning 1 i Sollentuna (1 %) visar att förbättringsarbete kan ge god effekt. EQ-5D VAS (livskvalitet) Smärtrehab Utfallet för 9-1 visar VAS 39 (mätning 1) och VAS 46 (mätning 2), en ökning i VAS efter 6 månader med 17,9%. Motsvarande värde för studien 8-9 efter 6 månader var 1 %. Patienter behandlade vid Smärtrehab 9-1 har upplevt ökning av hälsorelaterad livskvalitet jämfört med patienterna 8-9. Bortfallet för mätning 2 (45,4%) ligger inom förväntat intervall, men bortfallet vid mätning 1, (3%) anses fortfarande högt. Primärvård: Utfallet för 9-1 visar VAS 47 (mätning 1) som ökade till VAS 53 (mätning 2) och indikerar upplevd förbättring av livskvalitet med 17,% efter 6 månader. Motsvarande värden för studien 8-var 25 %. Bortfallet för mätning 2 var 51,5 %. APS: Utfallet för 9-1 visar VAS 44 (mätning 1) som ökade till VAS 52 (mätning 2) vilket indikerar skattad livskvalitetsökning med 13.6% efter 6 månader. För studien 8-9 var utfallet för skattad livskvalitetsförbättring 26 % efter 6 månader. Bortfallet för mätning 2 var 5,1% Slutsats: Utfall för 9-1 uppvisar förbättring av uppmätt livskvalitet med värden mellan 13 % och 18 % för s patienter. Smärtpatienter ligger förhållandevis lågt i EQ-5D VAS och en förbättring med 18 % bedöms som bra. Dock kan man notera en negativ trend avseende förbättringen. Denna minskade förbättring kan eventuellt vara orsakad av de förändringar i sjukersättningssystemet som drabbat patientgruppen under studieperioden. Planerade åtgärder/aktiviteter utifrån resultatet Att fortsätta följa EQ-5D och öka svarsfrekvensen, framförallt avseende mätning 1 som görs vid nybesöket. Detta kommer att ske genom förändrade rutiner för mottagning av frågeformulär och ökat stöd till patienter vid ifyllande, så att antal besvarade men ofullständigt ifyllda formulär kan minska. Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab Utvärdering patientnöjdhet Tidsperiod: Data inhämtade i samband gruppavslut. Datakälla: Egen mätning patientskattning (n= 27) Metod: Frågeformulär ges till gruppdeltagare vid avslut att fylla i anonymt med skattningar av gruppledarnas/föreläsarnas insatser under gruppträffarna under -9. Skattningarna sker på en skala -1 där högsta värdet markerar maximal patientnöjdhet. Resultatet beräknades genom att skattningar för samtliga gruppledare/föreläsare från samtliga patienter adderades och totalmedelvärde beräknades utifrån samtliga skattningar. 13 EQ5D, Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab

7 Medelvärde Medelvärde 29 Utfall för Vårgruppen 9,2 8,7 Utfall för Höstgruppen 8, 8,4 Analys: Utfallet visar hög patientnöjdhet i båda grupperna där resultatet i vårgruppen visar på ökat välbefinnande och tillfredsställelse. Under Ht-1 ändrades utvärderingsformuläret mot bakgrund av ändrade rutiner av praktiska moment och därför blir jämförelse med Ht-9 något osäker. Gruppverksamheten kommer under 211 att utvecklas ytterligare. Utvärdering katastroftankar Tidsperiod: Datakälla: Egen mätning, patientskattning av Pain Catastrophizing Scale PCS (Sullivan, MJL 1995) Uppgiftslämnare: Gruppdeltagare i Fibromyalgigruppen (FM) ( n=27, antal respondenter = 24) Metod: Utlämnat frågeformulär som fylldes i före nybesöket och sedan vid avslut i gruppen efter 13 veckor. Resultat baserat på medelvärdet. Resultat: För FM-gruppen VT (n=1), förbättrades 9/1. Gruppen under HT (n=14, korrigerat pga. svarsbortfall på en deltagare), förbättrades 1/14, 1/14 oförändrad och 3/14 sämre. Analys: Utfallet indikerar mätbar minskning av katastroftankar hos merparten av patienterna, trots att det under behandlingsperioden skett stora förändringar inom det allmänna sjukförsäkringsystemet med ökad oro i patientgruppen. Jämfört med föregående mätperiod (9) är förbättringen något mindre men följer samma profil med minskning av index för Rumination och Magnification, något mindre för Helplessness. Utfallet stämmer väl överens med patienters muntliga rapportering vid återbesök i samband med avslut. Utvärdering av Smärtskola för tortyröverlevare Tidsperiod: Uppgiftslämnare: Deltagare i smärtskola Metod: Frågeformulär Under har två smärtskolor genomförts för arabisktalande patienter med smärttillstånd efter tortyrskador. Urvalet av patienter har skett i samarbete med Röda Korsets Center (RKC) för torterade flyktingar och Kris- och Traumacenter (KTC), där dessa patienter utreds och behandlas för sina övriga skador. Antalet överlevare som deltagit i projektet i år har varit 13 stycken, varav 6 kvinnor under våren och 7 män under hösten. Grupperna har varit könsuppdelade och har skett med hjälp av kvinnlig respektive manlig arabisktalande tolk. Smärtskolans upplägg och genomförande utvärderades bland annat genom frågeformulär rörande patientnöjdhet. Patientskattning av smärtskola Dåligt 26 7 Mindre bra Bra 11 Mycket bra Bortfall Analys: Överlag var deltagarna i smärtskolorna mycket nöjda med den information och det bemötande de fått i gruppen. Det har också bekräftats av deras respektive behandlare på RKC och KTC i samband med gemensam utvärdering och övrig verksamhetsplanering. Det har framkommit att gruppdeltagarna har fått ökad förståelse av smärtmekanismer i samband med långvariga smärttillstånd, om samband mellan exempelvis sömnstörning, stress och ångesttillstånd knutna till posttraumatiskt stressyndrom PTSD och smärta, samt erhållit ökad medvetenhet om vikten av att hantera katastroftankar genom aktiv coping. Erfarenheten av smärtskolan och de förändringsprocesser den kan leda till pekar på vikten av samordning av behandlingsinsatser med andra vårdenheter, som också mer aktivt arbetar med dessa patienters psykosociala situation, då patientgruppen uppvisar fortsatt hög grad av katastroftänkande och hjälplöshet knutna till både PTSD-problematik men också genomgående stor psykosocial problematik med utanförskap, ekonomisk otrygghet, trångboddhet och begränsad språkförståelse. Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen, Smärtskola för tortyröverlevare 131

8 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet -5-7 Datakälla: Egen registrering Täckningsgrad: 1 % av begärd telefonkontakt. Mätning av läkares, sjukgymnasts, psykologs och sjuksköterskas tillgänglighet via telefon för kontakt nästkommande vardag, efter patientens önskemål. Antal inkomna samtal till smärtkliniken där kontakt med vårdgivare önskades registrerades på ett separat dokument. Vårdgivaren dokumenterade på samma dokument när vårdtagaren blivit uppringd. (n) 29 (n) Begärda kontakter Uppringda kontakter Analys: 96 inkomna önskemål om kontakt från patient registrerades varav alla ringdes upp senast nästkommande vardag. Av de önskemål om kontakt som fanns blev 1 % uppringda senast nästkommande vardag, vilket ur kvalitetssynpunkt ses som ett mycket bra resultat. 29 registrerades under samma period 64 samtal varav 62 besvarades, vilket tyder på en viss ökning i samtalsfrekvens. För att öka tillgängligheten ytterligare har kliniken sedan mitten av september infört TeleQ. Det har sedan starten den 13/9 inkommit 2598 samtal, varav 9 % blivit uppringda inom avtalad tid, +/- 1 minuter. 132 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken Resultat 167 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Sammanfattning av problemet

Sammanfattning av problemet Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC 2012 höst 2013-02-26 Sida 1 av 23 Svarsfrekvenser

Läs mer

Användarmanual för webbrapport Nationell patientenkät (Patientupplevd kvalitet)

Användarmanual för webbrapport Nationell patientenkät (Patientupplevd kvalitet) Användarmanual för webbrapport (Patientupplevd kvalitet) Institutet för kvalitetsindikatorer VÄLKOMMEN TILL INDIKATORS WEBBRAPPORT! 3 CENTRALA BEGREPP 4 Rapporterande frågor 4 Patientupplevd kvalitet 4

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

VERKSAMHETSREDOVISNING

VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning Inledning Produktion och verksamhet 4 Kvalitets- och miljöarbete 4 Patientuppföljningar 5 Framtiden 6 Bilaga 1 - Produktion på mottagningen 7 Bilaga 2 -

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Scandinavian Venous Centre Sverige AB

Scandinavian Venous Centre Sverige AB Patientsäkerhetsberättelse för Scandinavian Venous Centre Sverige AB År 2011 2012-02-21 Verksamhetskoordinatorer Annette Stenberg Marie Ekdahl Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Landstinget Kronoberg

Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Hur bidrar landstingets avvikelsehanteringssystem till förbättringar i vården? En granskning av landstingets system för avvikelsehantering. Revisionsrapport 2004-02-17 Genomförd på

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge Smärtmottagningar Sektionen för akut smärtvård, APS, Smärtkliniken Capio S:t Görans Sjukhus AB har särskild inriktning på akuta och postoperativa smärtor och är smärtkonsult till de andra klinikernas vårdavdelningar

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Varför dog den lilla flickan undermålig dokumentation Läkemedel sorterade i bokstavsordning Läkemedel i lika förpackningar...... Många

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer