Sabine Zimmerl-Berg Rev 1.12

Transkript

1 Sabine Zimmerl-Berg Rev 1.12 Detta dokument beskriver de grundläggande förutsättningarna för SäKom AB, företagets affärsidé och den affärsmodell som SäKom kommer att tillämpa för att nå framgång. Vidare beskriver detta dokument de målsättningar bolaget satt upp samt de steg verksamheten ämnar ta för att nå dessa.

2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bolagsförutsättningar... 4 Affärsidé... 5 Vision och övergripande mål... 6 Marknaden... 6 Konkurrenterna... 7 Affärsmodellen... 8 SäKom:s ansvar... 9 SäKom:s erbjudande Prissättning Övergripande organisation SäKom:s roll i kommunen SäKom:s åtagande för fiberutbyggnaden i tätorten Säfflebostäder AB, SäBo Ekonomi Finansiering Kritiska framgångsfaktorer Risker Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Definitioner Produkter o tjänster Affärskalkyl Samarbetsavtal Handlingsplaner -2-

3 Syftet med affärsplanen är att skapa ett operativt styrdokument för uppbyggnaden av det kommunala bolaget SäKom som bildats i syfte att bygga, äga och förvalta ett kommunikationsnät i Säffle kommun. Affärsplanen innehåller bland annat en beskrivning över tilltänkt marknad, kunder och de tjänster som ska säljas. Detta dokument utgör även en beskrivning av den organisation, kompetens och de resurser som behövs samt ett ekonomiskt planeringsunderlag. Väsentliga aktiviteter som behöver genomföras i uppbyggnadsfasen finns sammanställda i ett antal handlingsplaner. En väsentlig omständighet när det gäller uppbyggnaden av SäKom är också det faktum att bolaget kommer att verka på en marknad som är under ständig förändring. Bredbandsmarknaden är inne i en fas som präglas av justeringar av affärsmodeller, konsolideringar och förändrat kundbeteende. Detta gör att varje aktör som vill nå framgång måste vara beredd att förändra sina strategier i takt med att omvärlden förändras. Av ovanstående anledningar har affärsplanen kompletterats med ett förslag till arbetsmodell för att på ett strukturerat sätt förbättra affärsplanen och strategierna i takt med förändringar på marknaden. Dokumentstrukturen baseras på att huvuddokumentet fokuseras på de övergripande förutsättningarna och strategierna för SäKom och utgör huvudinriktningen för verksamheten. Huvuddokumentet kompletteras med ett antal bilagor som utgöra fördjupningar vad gäller produkter och tjänster, affärskalkyl, samarbetsavtal samt handlingsplaner. I Säffle satsas det på framtidssäkert bredband genom att bygga fibernät. Eftersom DSL utbyggnaden på landsbygden är väldigt liten finns små möjligheter att få bredbandstjänster. Landsbygden har därför gått i bräschen för utbyggnaden av fibernätet. -3-

4 Kommuninvånare och företag på landsbygden tillsammans med kommunen bygger ett fibernät för att säkerställa möjligheten till moderna och kostnadsattraktiva bredbandstjänster för hela kommunen. För att bygga fibernät på landsbygden har man valt att bilda en rad ekonomiska föreningar. Föreningarna består av invånare på landsbygden som genom en egen ekonomisk insats och ideellt arbete i form av dagsverken bygger områdesnät. Dessa ekonomiska föreningar har valt att tillsammans bilda en samordningsfunktion som heter SäffleBygdens fibernät (SäBy). Säffle kommun ansvarar, genom ett kommunalt bolag, Säffle Kommunikation AB (SäKom), för att bygga det stamnät som ska binda samman områdesnäten på landsbygden samt för den vidare utbyggnaden av stam-, områdes- och accessnät i tätorten. Kommunfullmäktige har antagit en bredbandsstrategi som lägger fast visionen om anslutningsmöjlighet till ett höghastighetsnät för alla hushåll och företag senast Från kommunen leds utbyggnad av det helägda aktiebolaget SäKom AB. Det officiella syftet med bolaget beskrivs så här: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Säffle kommun utveckla moderna metoder för och att bygga, äga och förvalta anläggningar för data- och telekommunikation och/ eller programverksamhet samt därmed jämförlig verksamhet. Ändamålet med verksamheten, som till sin art anges i bolagsordningen, är att med tillämpning av de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna, främja kostnadseffektiva kommunikationslösningar för alla på ett långsiktigt värdeskapande sätt. Ägaren, dvs. kommunen, har genom ovanstående verksamhetsbeskrivning och andra dokument slagit fast en del principer som är en förutsättning för bolagets verksamhet. Några av dessa beskrivs lite djupare nedan: Självkostnadsprincipen är formulerad i två lagar för kommunal verksamhet. De beskrivs på följande sätt: Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Det finns visserligen undantagsregler för denna lag, men detta är irrelevant för SäKom:s del då kommunen, som ägare till bolaget, slagit fast att självkostnadsprincipen ska gälla för verksamheten. -4-

5 För SäKom:s del kan självkostnadsprincipen tolkas som att bolaget inte ska drivas i syfte att maximera avkastningen utan i syfte att ge medborgarna tillgång till nätet till så låga kostnader som möjligt. Det är dock i linje med de kommunalrättsliga principerna att ägaren har rätt att, om bolagets ekonomi tillåter detta, kräva en aktieutdelning som ger en skälig avkastning på aktiekapitalet. Med skälig avkastning menas här en avkastning som motsvarar kommunens internränta eller annan ränteberäkning som motsvarar kostnaden för upplåning av medel på kapitalmarknaden. Likställighetsprincipen innebär för kommunen att alla medborgare ska behandlas lika i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen har i sin egenskap av ägare fastslagit att denna princip ska gälla även för SäKom. Detta får betydelse för SäKom främst på så sätt att prissättningen av de erbjudanden som riktas mot marknaden måste utformas på ett sätt så att inte vissa kunder favoriseras på ett oskäligt sätt. Utöver de krav som ställs i aktiebolagslagen har ägaren slagit fast att SäKom årligen ska fastställa verksamhetsplan och budget för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första året ska vara detaljplanerat. Vidare ska SäKom kvartalsvis till moderbolaget lämna kvartalsbokslut, balans- och resultaträkning. SäKom ska också senast under februari månad tillhandahålla moderbolaget SäKom:s redovisning med revisionsberättelse så att denna kan inkluderas i bolagskoncernens redovisning.! SäKom:s verksamhet i vissa delar faller inom EU s telekommunikationsdirektiv, vilket innebär att samma regelverk som gäller inom de klassiska sektorerna inte nödvändigtvis är tillämpligt i alla situationer. I praktiken innebär detta emellertid ingen större skillnad när det gäller SäKom:s upphandlingar. De upphandlingar som genomförs kommer att ske på affärsmässiga grunder och det regelverk som gäller kommunen i övrigt kan och ska tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. " Politiskt tillsatt styrelse där kommunalrådet är ordförande och en daglig verksamhet som leds av en Verkställande Direktör (VD). Under de närmaste 5 åren kommer kommunen att äga SäKom till 100%. #$ SäKom tillhandahåller tillsammans med partners en neutral, fiberoptisk plattform och skapar därmed förutsättningar för kostnadseffektiva kommunikationslösningar för -5-

6 kommunens näringsliv, offentliga sektor och kommunmedborgare på ett långsiktigt värdeskapande sätt. % SäKom ska ta en aktiv roll för byggnation av fibernät på landsbygden samt i centrala och närliggande tätorter i kommunen. På lång sikt har SäKom etablerat ett nät som når samtliga intresserade fastighetsägare på landsbygden och i tätorten. Som en konsekvens av att SäKom tar en aktiv roll i etableringen av fibernätet kommer kommuninvånare och företag uppleva en radikal förbättring av sina möjligheter att ta del av och själva delta i den utveckling som informationsåldern innebär. De som bor och verkar i Säffle ska ha fått tillgång till ett stort antal nya tjänster och priset för de tjänster man använder idag ska ha reducerats avsevärt. Ett viktigt mål för SäKom är även att alla kommuninvånare ska erbjudas en anslutning till rimlig kostnad och motverka att konkurrenter endast bygger ut till de mest attraktiva områdena i Säffle, vilket kraftigt skulle försämra förutsättningarna för ytterområden och liknande. Den förbättring av IT-infrastrukturen som SäKom:s verksamhet innebär ska förbättra förutsättningarna för såväl näringsliv som hushåll vad gäller etablering i Säffle. Genom satsningen ska den kommunala förvaltningen ges möjligheter till betydande kostnadsreduktioner samtidigt som utvecklingsmöjligheterna inom förvaltningen ska stimuleras. Att ha tillgång till SäKom:s nät ska upplevas lika naturligt för hushåll och företag som tillgången till elnätet. & I Säffle kommun finns totalt hushåll varav hushåll ligger på landsbygden och där utbyggnaden kommer att ske i den första etappen tillsammans med samverkansgruppen SäBy. SäBy gör en ekonomisk insats motsvarande en tredjedel av kostnaden för utbyggnaden på landsbygden och man räknar med att anslutningsgraden till fibernätet kommer att vara mellan 70-80%. SäBo, Säfflebostäder AB (allmännyttan), i Säffle består av ca lägenheter, målet är att SäBo ska vara ansluten till SäKom s fibernät senast Lägenhetsbeståndet för privata fastighetsägare uppgår till ca hushåll. För villor och samfälligheter i tätorten kommer SäKom att verka för att samma upplägg som i SäBy används genom konceptet att bilda ekonomiska föreningar för byggnation av accessnät. Detta gör att enskilda villaägare ej kommer att anslutas om man inte ingår i en ekonomisk förening. -6-

7 Säffle har också ca företag som kommer att erbjudas en anslutning till fibernätet. Arbetsställen i kommunen, ca 180 stycken, som ligger inom täckningsområdet för fibernätet kommer att anslutas. Kommunen har för avsikt att se över den interna driftkostnaden och anslutningen sker antingen i form av svartfiber - eller kapacitetsförbindelser. Sammanställning av marknaden i Säffle kommun SäBy SäBo Privata fastighetsägare Villor och samfälligheter Totalt antal hushåll Företag Kommunala arbetsställen 180 De direkta konkurrenterna till SäKom utgörs av aktörer som erbjuder fastighetsägare byggnation av fastighetsnät i samband med aktörens tjänster eller tjänster med andel i inkomst till fastighetsägare som redan har fastighetsnät. De största av dessa aktörer är Com Hem, Bredbandsbolaget och Telia. Erbjudandet till fastighetsägarna förutsätter ofta långa avtal som i praktiken innebär ett monopol gentemot konsument. Fastighetsägarens fördel är en mycket låg investering och där fastighetsägaren ibland får en andel i intäkten på försäljningen. Gentemot slutkonsumenterna är dessa konkurrenters främsta konkurrensmedel att de samlar Internet, telefoni och tv i paketform. De främsta konkurrensmedlen hos våra konkurrenter är: Paketering av Internet, telefoni & tv, s.k. triple play Låga kostnader på paket Låga eller inga anslutningsavgifter Tar ett helhetsansvar vid anslutning. Man bygger fastighetsnät och sköter service Fastighetsägaren behöver oftast inte göra någon investering i fastighetsnät utan det ingår i avtalet med operatören, i gengäld är man låst till samma operatör mellan 5-10 år. Andra, indirekta, konkurrenter utgörs av andra uppkopplingsmetoder. De huvudsakliga konkurrenterna bland dessa är: -7-

8 ! #" I stort sett samtliga potentiella kunder i Säffle tätort har idag möjlighet att koppla upp sig mot Internet via det befintliga telefonnätet. Via ADSL kan hushållen köpa en allt växande flora av tjänster till ständigt sjunkande priser. ' 3G-leverantörer erbjuder trådlösa uppkopplingar med relativt hög uppkopplingshastighet. Trenden är dock att vi går mot alltmer kapacitetskrävande tjänster såsom tv som dessutom måste distribueras med hög kvalitet för att fungera. Öppenhet Mångfald av tjänster Lokal förankring Obegränsad kapacitet Följer SABO (Svenska Allmännyttiga Bostadsföretag) och Stadsnätsföreningen samt IT propositionens (SOU 2000:111) rekommendationer över hur ett allmängiltigt bredbandsnät ska etableras. För SABO-anslutna fastighetsägare är det sistnämnda ett krav för att fastighetsägaren ska kunna få höja hyran i samband med byggnation av fastighetsnät. # Den modell som SäKom har valt baseras på den operatörsneutrala modellen. Den är öppen och konkurrensneutral på tjänstenivån. SäKom kommer att agera nätägare och en upphandlad aktör kommer att agera kommunikationsoperatör. Modellen innebär att nätet kommer att präglas av öppenhet i följande avseende: Nätet kommer att vara öppet för alla att ansluta sig till som användare. Bostadsrättsföreningar, hyresgästföreningar med flera kommer ha fullständig rättighet att ansluta sig till stadsnätet Nätet kommer att vara öppet i den meningen att det kommer att vara fritt för alla slutanvändare att välja bland de tjänsteleverantörer som finns anslutna till nätet. Nätet kommer att vara öppet för alla att ansluta sig till som tjänsteleverantörer givet att de följer de för nätet fastställda reglerna. -8-

9 Utöver detta kommer nätet att präglas av neutralitet såtillvida att alla tjänsteleverantörer kommer att erbjudas lika villkor för tjänsteleverans. SäKom kommer alltså i huvudsak att agera neutral nätoperatör i det egna fibernätet. Vidare kommer SäKom att vara avtalspart mot upphandlad kommunikationsoperatör och tillsammans med denne erbjuda tjänsteleverantörer att leverera tjänster till slutkunderna. SäKom kommer att ansluta flerfamiljshus, villor och företag och för det ta ut en engångsavgift per anslutning från fastighetsägaren. Från tjänsteleverantören, via kommunikationsoperatören, tar SäKom ut en hyra i form av en månatlig andel av intäkten per kund och tjänst. De grundläggande affärsmässiga flödena i systemet är att SäKom tar ut en hyra av kommunikationsoperatören som använder den passiva infrastruktur som etableras av SäKom för att vidaredistribuera tjänster i nätet. Kommunikationsoperatören fakturerar i sin tur tjänsteleverantörerna som tar betalt av slutkunderna. En del av intäkterna kommer att komma ifrån kunder som bara hyr fiberkablar från SäKom och använder egen utrustning för att tända dem. Dessa kunder kallas för Svartfiberkunder och kan exempelvis vara mobiltelefonioperatörer, företag eller större institutioner. Dessa kunder betalar en hyra direkt till SäKom. Ett annat fall av specialkunder utgörs av kunder som inte vill använda stadsnätet för att köpa tjänster utan för att kommunicera internt inom den egna organisationen. Det kan exempelvis röra sig om företag med verksamhet på flera platser i Säffle. Dessa kunder köper en bestämd kapacitet, exempelvis 100 Mbit/s, av kommunikationsoperatören och kallas därför kapacitetskunder. Stadsnätet i Säffle är som framgår ovan tänkt att drivas i partnerskap mellan Säkom, kommunikationsoperatören och de olika tjänsteleverantörerna. SäKom:s roll i detta samspel är att: Äga, bygga, avhjälpa fel samt underhålla fibernät och de utrymmen där den aktiva utrustningen placeras Ansvara för marknadsföring och försäljning av stadsnätsanslutning till fastighetsägare Marknadsföra och sälja svartfiberprodukter Ansvara för kundtjänst och fakturering gentemot fastighetsägare och svartfiberkunder Ansvara för layout och profil på självaktiveringsportal Tillsammans med KO säkerställa tjänsteutveckling i nätet -9-

10 För att skapa ett stort intresse från KO, tjänsteleverantörer och hushåll kommer SäKom att erbjuda samtliga fastighetsägare och företag inom tätorten en fiberanslutning till det öppna nätet senast För kunden innebär detta att man får: En framtidssäker anslutning av sin fastighet eller sitt företag/hushåll En närmast obegränsad kapacitet Tillgång till en mångfald av tjänster Möjlighet att sänka sina kostnader för telefoni, Internet och TV Frihet att byta leverantörer En värdehöjning på sin fastighet ( Prissättningen av erbjudandet för en anslutning till SäKom:s fibernät kommer att variera beroende på förutsättningarna och kundens egna engagemang. Det innebär att ett anslutningspris för villaägare, samfälligheter och ägare av flerfamiljshus baseras på hur långt ut områdesnätet byggs av SäKom och vad fastighetsägaren själv kan utföra. Detta ger olika fastighetsägare möjlighet att välja anslutningskostnad baserat på möjligheten till eget engagemang och viljan av att köpa färdiga lösningar. Om prissättningen är differentierad för olika typer av fastighetsägare kommer det sannolikt att öka viljan att ansluta sig, eftersom anslutningen sker efter egna villkor och förutsättningar Anslutningskostnaden för samfälligheter och fastighetsägare ska vara rättvis över tiden. Med det menas att anslutningskostnaden inte ska vara högre i början när nätet är mindre och kräver mer investering, än när det är större och kräver mindre investering. ) SäKom:s verksamhet kommer under byggnationsfasen att vara mycket intensiv för att därefter successivt minska i intensitet när man övergår till ett förvaltningsskede. Om man bygger upp en organisation med egen personal avseende projektering, byggledning, försäljning etc. finns en överhängande risk att man om några år står med en överdimensionerad organisation som blir svår att hantera. Organisationen riskerar då att innebära onödigt stora fasta kostnader samtidigt som den kompetens man byggt upp visar sig vara felaktig för ett förvaltningsskede. Av denna orsak väljer SäKom att fokusera på en liten, men stark, beställarorganisation. -10-

11 SäKom byggs upp kring en operativ VD, kompletterat med visst stöd för administration och praktiska frågor men i övrigt utan egen spetskompetens. Projektledningsresurser, byggledning och annan kompetens hyrs in under de faser där så är nödvändigt. Säffle kommun, liksom de av kommunen ägda bolagen, har ett ansvar gentemot medborgarna att bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt. Genom satsningen på bredband i Säffle med omnejd uppstår en möjlighet att samordna kommunens resurser vad gäller IT-infrastruktur. Eftersom SäKom:s kärnverksamhet är utveckling och förvaltning av IT-infrastruktur är det logiskt att bolaget, förutom rollen att bedriva stadsnätsverksamhet i enlighet med affärsmodellen ovan, ska ha ett särskilt ansvar vad gäller samordningen av kommunens samlade resurser på området. Förutom den samordnande rollen i frågor som berör kommunikation förutsätts SäKom ha ett särskilt uppdrag att fungera som ansvarig för kommunikationen till kommunens arbetsställen och för leverans av kommunikation till SäBo. Sammanfattningsvis kan SäKom:s uppdrag, utifrån ett kommunalt perspektiv, punktvis beskrivas som att man ska: Bedriva en konkurrensneutral IT-infrastruktur för att ge medborgarna tillgång till en mångfald av tjänster till konkurrenskraftiga priser Katalysera byggnation i såväl tätort som landsbygd Bidra till en kostnadseffektiv och samordnad IT-infrastruktur för kommunen och dess bolag Ansvara för IT- och telekommunikationen till kommunens arbetsställen Leverera kommunikation som tjänst till SäBo Utöver ovanstående punkter har SäKom ett ansvar att bidra till att planering av ITinfrastruktur integreras med den kommunala planprocessen. SäKom ansvarar även för att samförläggning av kanalisation för fiberutbyggnad sker, där så är lämpligt, i samband med annan infrastrukturutbyggnad inom kommunen. * En viktig förutsättning för övriga delar i affärsplanen gäller hur långt SäKom:s åtagande ska gå när det gäller byggnation. SäKom:s roll är att ansvara för byggnationen av stamnät och områdesnät men överlåta accessnätsbyggnationen åt fastighetsägare och grupper av -11-

12 fastighetsägare (samfälligheter och liknande). Undantaget från denna princip är SäBo:s fastighetsbestånd där SäKom även levererar accessnätet för att möjliggöra kommunikation som tjänst. En del av stamnätet kommer att vara utbyggt i samband med byggnationen till SäBy vilket gör att de investeringar som görs till största delen kommer att ligga på utbyggnad av områdesnät. # SäKom förutsätts ska ha ett huvudansvar för leverans av bredband som en tjänst till SäBo och dess hyresgäster. Detta innebär att SäKom ska ha ansvaret för upphandling och byggnation av fastighetsnät. Vilka avgränsningar som ska göras i form av ansvar mellan SäKom och SäBo formaliseras genom ett avtal mellan parterna. En av de stora fördelarna för kommunen som ägare av både SäKom och SäBo är att investeringen kan göras av SäKom och att man där igenom kan göra avdrag för moms. Genom utbyggnaden till SäBo kommer också utvidgningen av fibernätet ske automatiskt och det gör det enklare och billigare att ansluta övriga fastighetsägare. Det är viktigt att utbyggnaden till SäBo kommer igång snarast då den del av intäkten SäKom får från KO baseras på antalet anslutna och aktiva kunder i nätet. För att säkerställa en ekonomi i balans ska därför detta särskilt prioriteras. + Resultatbudget i bilaga 2. Investeringen av fibernätet bör skrivas av på år för fiberutbyggnaden samt nodutrymmen i stadsnätet. För byggnation av SäBo:s fastighetsnät bör 10 års avskrivning gälla., SäKom kommer att behöva försörjas med pengar på både kort och lång sikt. De lån som bolaget behöver för investeringsändamål förutsätts kunna tillskjutas via kommunens gemensamma koncernmedel. Detta sker genom att moderbolaget, Kommunföretag i Säffle AB, lånar ut medel som det bolaget i sin tur har lånat upp genom kommunala kontrakt eller via en koncernbank. Detta sätt att införskaffa lånemedel bör ge de allra förmånligaste räntorna. Kortfristiga likviditetssvackor överbryggas genom att garantier för en eventuell expansion av checkräkningskrediten lämnas av koncernen samt att eventuella överskottsmedel sätts in i koncernens gemensamma kassa. Givetvis måste såväl utsom inlåningsräntor internt regleras i avtal mellan de olika bolagen och kommunkoncernen. -12-

13 Intäkter till Säkom sker successivt genom intäktsdelning mellan KO och SäKom vilket balanserar lånebehovet för utbyggnad inom avtalstid. Intäktsdelningen mellan KO och SäKom görs på de tjänster som säljs till hushåll, företag och kommunen. Intäkter till SäKom fås även genom försäljning av svartfiber och uthyrning av nodutrymmen till företag och operatörer. För att SäKom ska lyckas finns det ett antal faktorer som är särskilt viktiga. Det är lite tidigt i projektet att med precision förutse vilka dess faktorer kommer att vara men en kvalificerad bedömning måste göras. SäKom:s verksamhet kommer att förändras över tid, vilket innebär att de kritiska framgångsfaktorerna kommer att förändras. Nedan går vi igenom de bedömda viktigaste faktorerna för framgång på kort sikt, medellång och lång sikt. Med kort sikt menas här den inledande perioden under vilken verksamheten startas upp och stäcker sig fram till när de första kunderna kopplats upp. Med medellång sikt menar vi perioden därefter och 1-2 år framöver och med kritiska framgångsfaktorer på lång sikt menar vi de fundamentala faktorer som är viktiga för att SäKom ska kunna fortsätta att utvecklas även efter det att större delen av Säffle har kopplats upp. - Att goda ekonomiska rutiner snabbt upprättas för att säkerställa en bra kontroll på ekonomin. Ekonomiska avvikelser, framförallt i investeringsprojekten, måste snabbt kunna upptäckas för att åtgärder ska kunna vidtas. - Att en bra partner/ko kommer på plats som på kort tid kan etablera ett stort utbud av tjänster till konkurrenskraftiga slutkundspriser. - Att SäKom och KO tillsammans har tillräckligt med kompetens, erfarenhet och resurser för marknadsföring och försäljning. Allt bygger ju på att man lyckas sälja anslutningar och tjänster. Viktigt inom detta område är också att en tydlig rollfördelning för dessa frågor görs mellan KO och SäKom. - Att en tydlig modell för målstyrning tas fram. Försäljningsmål för anslutningar och abonnenter. Väl genomarbetade mål och marknads-/säljplan för att uppnå mål tas fram tillsammans med KO och vara reglerat i avtalet. - Att en lyckosam marknadsföring av stadsnätet som framtiden och öppet snabbt kommer igång. - Att en enhetlig prislista/prissättningsmodell tas fram för företag och fastighetsägare. - Att den prismodell som tas fram är så enkel som möjlig. Anslutningsavgift för fastighetsägare, månadsavgift (och möjligen startavgift) för konsument. -13-

14 - Att ett avtal kommer på plats med Säfflebostäder och Säffle kommun om byggnation till deras fastigheter. - Att avtal tecknas med en eller flera bra partners för byggnation av fastighetsnät och accessnät. - Att rutiner och flöden när det gäller försäljning och leverans skapas tillsammans med KO. - Att de första kundanslutningarna görs på ett så tillfredställande sätt att dessa kan användas som referenser vid kommande försäljning. - Att en teknisk plattform skapas där så mycket som möjligt är automatiserat. - Att försäljningsarbetet, marknadsföringen och byggnationen synkroniseras och sker områdesvis. - Att försäljningen till småhus sker områdesvis med löfte om anslutning då i förväg bestämd anslutningsgrad uppnåtts. - Att de erbjudanden som erbjuds marknaden är paketerade, exempelvis i tripleplay-koncept, på ett sådant sätt att de kan konkurrera ut erbjudanden från Comhem och Telia. - Att det sker en kontinuerlig avstämning med KO när det gäller drift, utbyggnad och försäljning. - Att det, tillsammans med partners som bygger fastighetsnät och accessnät, tas fram ett tydligt erbjudande för fastighetsägare med lösning för fastighetsnät och accessnät. - Att för erfarenhetsutbyte finns fungerande system för uppföljning av kundernas uppfattning, exempelvis genom enkäter eller telefonintervjuer. - Att prissättningen på anslutning sker konsekvent. Börjar man pruta och göra speciallösningar sprider det sig mycket snabbt på marknaden. - Att KO arbetar aktivt med försäljningen mot slutkunden. Det fungerar inte att lämna detta enbart till tjänsteleverantören. - Att ha rätt kompetens för planering och genomförande av utbyggnad. Tydligt ledarskap, en bra arbetsfördelning och processer som följs. - Att det finns en väl fungerande projektkontroll avseende ekonomi, kvalitet och tidsplanering för de delprojekt som bedrivs. - Att det sker områdesmässigt fokuserade försäljningskampanjer för att förtäta nätet och öka penetrationen. - Att attraktiva anslutningserbjudanden tas fram och används i försäljningskampanjer gentemot företag och samfälligheter -14-

15 - Att det sker en tjänsteutveckling innebärande att tjänsterna förbättras och nya tjänster etableras. Det kan handla om högre hastigheter för Internet-access och nya tjänster inom trygghetssektorn, energibesparing eller liknande. - Att SäKom och KO genom marknadsundersökningar eller på annat sätt har en kontinuerlig kontroll på marknadens behov och syn på verksamheten. - Att SäKom har effektiva, automatiserade processer och rutiner och därmed kan hålla verksamheten igång med liten personalstyrka. - Att SäKom bygger upp/deltar i samarbete med branschkollegor för att utbyta erfarenheter och för att dela kostnader exempelvis för utvecklingsprojekt. - - Att avtal inte kommer till stånd med Säfflebostäder AB och att utbyggnaden sker för långsamt. Bör göras under en kortare period än fram till Helst bör dessa anslutningar vara klara under 2009, senast första kvartalet Att investeringsnivån blir för låg för att kunna ansluta fastighetsägare etc. som gör att KO inte blir tillräckligt lönsam och att de tappar intresse och därmed blir det ingen marknadsföring osv. - Att organisation inte finns på plats som kan ta emot KO och få igång stadsnätet. - Organisationen bör vara uppdelad på en del som hanterar SäBy-frågor och en annan del som hanterar övrig utbyggnad. Risken är annars att SäBy slukar all kraft. -15-